Revisionsrapport Barn till missbrukare Motala kommun Lena Brönnert
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 4 3.1 Revisionsfråga 4 3.2 Revisionsmetod 4 4 Resultat 5 4.1 Finns rutiner för anmälningsplikten avseende barn som far illa? 5 4.1.1 Bedömning 7 4.2 Hur uppmärksammas barnperspektiv i nämndernas verksamheter? 8 4.2.1 Bedömning 9 4.3 Finns resurser och kompetens för att möta målgruppen? 9 4.3.1 Bedömning 10 4.4 Finns rutiner för samverkan och fungerar det i praktiken? 10 4.4.1 Bedömning 12 Motala kommun
1 Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna i Motala har gett Kommunal sektor inom i uppdrag att granska om socialnämnden och bildningsnämnden bedriver en ändamålsenlig verksamhet så att de barn som befinner sig i en utsatt situation på grund av missbrukande föräldrar uppmärksammas och får stöd. Vid granskningen har framkommit att det finns behov av se över hur detta görs och att förbättra rutinerna för samverkan mellan nämndernas verksamheter. Granskningsmålen visar att: Finns rutiner för anmälningsplikten avseende barn som far illa? I kommunen finns gemensamma rutiner för anmälan och samverkan när ett barn eller ungdom befaras fara illa, exempelvis pga missbruk i hemmiljön. Handboken, som riktas till förskola, skola, fritid och socialtjänst visar på ett föredömligt sätt ansvar, vikten av återkoppling och betydelsen av fortsatt samverkan, vilket bedöms kunna säkerställa att anmälningsplikten kan hanteras enligt lagstiftarens intentioner. Denna bedöms som ett gott stöd som ger en tydlig vägledning. Flertalet intervjuer visar att rutinen inte är känd och att innehållet inte följs. Detta bedöms som otillfredsställande. Vi rekommenderar att innehållet i handboken bättre förankras i båda nämndernas verksamheter. Det finns rutiner för anmälan inom socialkontorets verksamheter. Dessa är kända och tillämpas, vilket bedöms som tillfredsställande. Hur uppmärksammas barnperspektiv i nämndernas verksamheter? Inom bildningsnämnden har inte framkommit att det finns en dokumenterad styrnig för att säkerställa ett barnperspektiv utöver det som nämns i den gemensamma Handboken, vilket bör ses över. Inom socialnämnden finns styrande dokument i form av rutiner och mallar för att säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån ett barnperspektiv. Intervjuerna visar att dessa är kända och tillämpas, vilket bedöms som tillfredsställande. Finns resurser och kompetens för att möta målgruppen? Granskningen visar att det inom socialnämnden finns insatser av olika slag för att möta behov hos barn i olika situationer, bland annat med anledning av missbruk i hemmiljön. Inom verksamheten efterfrågas dock en större flexibilitet och kompetens för att utveckla möjligheten att utforma stödet till barnen, vilket bör ses över. Motala kommun 1 av 13
Inom bildningsnämnden beskrivs i huvudsak att den elevvårdande personalen blivit mindre tillgänglig för barn och unga i samband med inrättande av Familjehusen. För skolan i Borensberg beskrivs dock situationen som att tillgängligheten är god. Den stödverksamhet som finns inom Familjehusen beskrivs vara utformad på ett sätt som ger möjlighet till helhetsperspektiv och ett fördjupat familjearbete. Finns rutiner för samverkan och fungerar det i praktiken? Samverkan mellan socialtjänstens och förskolan/skolans insatser sker inom Familjehusen för att på adekvat sätt i samverkan utforma stöd till barn. Denna samverkan har dock inte överförts till kärnverksamheterna som saknar forum för att diskutera ansvar och roller, förhållningssätt och gemensamma rutiner. Detta innebär att en viktig förutsättning för att säkerställa att barn i behov av stöd uppmärksammas och får stöd saknas och bör åtgärdas. Granskningen visar också att familjehuset i Borensberg skiljer sig då samverkan ytterligare utvecklats här. Samverkan inom socialtjänstens olika verksamheter präglas av gemensamma möten och en närhet mellan de olika verksamheterna. Granskningen visar att ett gemensamt förhållningsätt och rutiner eftersträvas för att möjliggöra att barn i behov av skydd och stöd uppmärksammas, vilket bedöms som tillfredsställande. 2 Bakgrund Socialstyrelsen har uppmärksammat att landets kommuner måste bli bättre på att uppmärksamma föräldrar med missbruksproblem. Alkoholkonsumtionen ligger på en hög nivå och andelen storkonsumenter har ökat både bland män och bland kvinnor i de flesta åldrar. Socialnämnden har enligt socialtjänstlagen ansvar för att hjälpa barn när vårdnadshavarna av olika skäl sviktar. Barn till missbrukare befinner sig ofta i en utsatt situation. Det är av stor vikt att de instanser som idag möter de vuxna med missbruk också uppmärksammar barnen för att möjliggöra ett stöd och hjälp riktat direkt till dem. Erfarenheter visar att individ- och familjeomsorgen (IFO) oftast kommer in först när problemen är långt gångna. 1 Myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och dess anställda har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten omfattar också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet för barn och ungdomar. 2 1 Socialstyrelsen (2009): Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2008. 2 Socialtjänstlag 14 kapitlet 1. Motala kommun 2 av 13
Olika utredningar har visat att bara en liten andel av de barn som misstänks fara illa anmäls till socialnämnden. 3 Orsakerna kan ligga i okunskap om bestämmelsen, osäkerhet om hur den ska tillämpas i det enskilda fallet, oro för vad en anmälan kan föra med sig, obehag inför att möta föräldrarna etc. Det bör finnas klara rutiner och handlingsplaner för hur en anmälan ska gå till, av vem och till vem en anmälan ska göras. Det är viktigt att anmälaren får någon form av återkoppling om vad som händer med anmälan. Med vårdnadshavarnas samtycke kan den som anmäler få information om vad anmälan leder till och kan då i sin verksamhet aktivt och på ett lämpligt sätt delta i stödet till barnet och familjen. 4 Socialstyrelsen pekar på vikten av att fungerande rutiner för samarbete mellan barn- och familjeenheter och missbruksenheter för att tidigare hitta föräldrar som missbrukar 5. En skyldighet att samverka finns reglerat i såväl skollagen som socialtjänstlagen. Målet för samverkan är att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede, att stöd och skydd ska ges utifrån en helhetssyn och att barnet eller den unge ska vara i fokus. Huvudprincipen för att möjliggöra samverkan är att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt 6. Det är inte ovanligt att barn till föräldrar med missbruksproblem bevittnar våld. De ska ses om offer för brott och socialnämnden har ansvar för att se till att dessa barn får stöd och hjälp. Socialstyrelsen har uppmärksammat att dessa barn inte uppmärksammas tillräckligt. 7 Enligt Barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn, barns ska kunna uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem utifrån barnets ålder och mognad. Kommunerna bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet 8, exempelvis genom att barnperspektivet tydliggöras i den ordinarie mål- och resultatstyrningen. I Motala inrättades en gemensam organisation för skola och socialtjänsten i september 2009. I januari 2010 inrättades Familjehusen, vilka skulle innefatta en samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, fritid, MVC och BVC. Verksamheten ska erbjuda ett riktat stöd samt arbeta förebyggande. En socialsekreterare skulle fungera som en länk mellan Familjehusen och socialkontoret. Den politiska styrningen finns i dubbel-au vilket innebär att socialnämnden och bildningsnämnden gemensamt ansvarar för organisationen. Mottagnings- och utredningsgruppen Barn och ungdom hanterade 2010 totalt 352 utredningar gällande barn och unga. Under granskningen har antalet inkomna anmälningar inte kunnat presenteras. 3 SOU 2009:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga (LUB). Betänkande av barnskyddsutredningen. 4 Socialstyrelsen (2004): Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. 5 Socialstyrelsen (2009): Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2008. 6 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007): Strategi för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. 7 Socialstyrelsen:(2011) Våld en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 8 Prop. 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige Motala kommun 3 av 13
Revisorernas har i sin analys av väsentlighet och risk funnit skäl att genomföra granskningen. 3 Uppdrag, revisonsfråga och revisionsmetod 3.1 Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Bedriver socialnämnden och bildningsnämnden en ändamålsenlig verksamhet så att de barn som befinner sig i en utsatt situation p.g.a. missbrukande föräldrar uppmärksammas och får stöd? Kontrollmål/granskningsmål Följande kontrollmål/granskningsmål är aktuella: Finns rutiner för anmälningsplikten avseende barn som far illa? Hur uppmärksammas barnperspektiv i nämndernas verksamheter? Finns resurser och kompetens för att möta målgruppen? Finns rutiner för samverkan och fungerar de i praktiken? 3.2 Revisionsmetod Granskningen har genomförts genom enskilda och gruppvisa intervjuer med Företrädare för bildningsnämnden och socialnämnden Verksamhetschef vid sektor Resurs Chef för grundsärskolan och resursskolorna Rektor och elevvårdspersonal på Zederslundsskolan och Bergvallaskolan Rektor och personal för förskolorna Vättern, Ekparken och Sagomossen Myndighetschef socialkontoret 1:e socialsekreterare försörjningsstöd Handläggare inom IFO som utreder barn- och ungdom Handläggare inom IFO som utreder vuxna Handläggare inom IFO som utreder ansökan om ekonomiskt bistånd Granskning har gjorts av styrande dokument i form av mål och riktlinjer, rutiner och övriga policydokument. I övervägande del av intervjuerna har representant för revisorsgruppen medverkat. Rapporten är sakgranskad i verksamheterna och kvalitetssäkrad av certifierad kommunal revisor. Granskningen begränsas till de verksamheter i kommunen som möter barn i åldern 0 16 år och deras föräldrar. Ett särskilt intresse har funnits inom revisionen för barn som bevittnat våld, varför detta har berörts. Motala kommun 4 av 13
4 Resultat 4.1 Finns rutiner för anmälningsplikten avseende barn som far illa? Bildningsnämnden Vid intervjuerna sägs att en skriftlig rutin för anmälan nyligen har arbetets fram inom förvaltningen och en gemensam anmälningsblankett har tagits fram. Vid en annan intervju sägs att rutiner för anmälningsplikten arbetats fram gemensam med socialkontoret i samband med att planeringen gjordes av Familjehusen år 2008. Flertalet av de intervjuade rektorerna säger att det inte finns skriftiga rutiner för hur anmälan ska göras och under granskningen har det skriftliga materialet inte kunnat uppvisas. I dokumentet Samverkan förskola/skola, fritid och socialtjänst Handbok 9 vänder sig till personal som arbetar med barn i kommunen. Materialet ska vara till hjälp till den personal som arbetar med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Den beskriver socialtjänstens ansvar, att socialtjänsten är skyldig att informera skolan om gällande lagstiftning, bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro för ett barn. Handboken visar till vem och hur anmälan ska göras, vilka uppgifter som bör finnas med samt att en återkoppling ska göras till den som anmält. Här beskrivs också hur kontakten med föräldrarna bör hanteras när en anmälan blir aktuell samt när det är olämpligt att underrätta föräldrarna om oron. Handboken klargör också att socialtjänstens ansvarar för att gemensamt möte där anmälan gås igenom med föräldrar och barn, samt för att eftersträva en överenskommelse om återkoppling under utredningstiden. I handboken står också att socialtjänsten ska bistå skolan med råd och hur den på egen hand kan fortsätta arbeta med barnet när situationen inte är så allvarlig att en anmälans ska göras samt att skolan kan kontakta socialtjänsten tillsammans med familj eller ungdom eller hänvisa föräldrar och barn att själva ta en kontakt om de behöver hjälp. Vid intervjuer med rektorerna beskriver att det finns flera vägar för att aktualisera att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten. En anmälan till socialkontoret görs i regel skriftligt och undertecknas av rektor. Flera av resurserna för stöd finns inom familjehuset och skolpersonal kan vända sig dit direkt. Förskola/skola kan även hänvisa föräldrar dit direkt. Personalen inom Familjehusen är även ett stöd om det finns en tveksamhet till om situationen ska anmälas. Vid en av de intervjuade enheterna uppges att rutinen för hur aktualisering ska göras till Familjehusen ändrats i omgångar varför det finns en tveksamhet till hur kontakten ska tas. Rektorerna beskriver att träffar ofta sker mellan skolans personal, föräldrar och personal för Familjehusen för att diskutera kring det stöd som Familjehusen kan erbjuda. En konkret anmälan till socialkontoret görs om situationen är grövre vilket beskrivs som övergrepp eller att föräldrarna på ett allvarligt sätt inte klarar att ge barnen den omvårdnad de behöver. 9 Motala kommun Samverkan förskola/skola, fritid och socialtjänst. Handbok.Ett material som tillkommit under processarbetet för utveckling samverkan mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Odaterat. Motala kommun 5 av 13
Även socialkontorets mottagning konsulteras vilket fungerar väl såväl vad gäller tillgänglighet som de råd som ges, menar rektorerna. Intervjuer i förskola och skola visar att det inte finns tillräcklig kunskap om hur en oro för behov av stöd till ett barn ska ha hanteras. Det framkommer att kunskapen brister kring olämpligheten att meddela föräldrarna i situationer där föräldrarna misstänks för någon form av över grepp riktat mot barnet. Det framkommer också att det finns en tveksamhet till att kontakta socialtjänsten om man inte tycker sig veta tillräckligt om barnets situation och bakgrund samt att det ibland saknas en tillit till socialkontorets arbetssätt och kompetens. Antalet anmälningar de intervjuade rektorerna gjort varierar mellan ingen alls till tre stycken i år. Information om anmälningsplikten ska spridas av rektor, enligt intervjuerna. Detta görs vid gemensamma möten i olika former eller vid diskussioner som rör elevvården. Flera av rektorerna berättar om att uppstarten av Familjehusen innebar en gemensam utbildning tillsammans med socialtjänsten som bland annat berörda anmälningsplikten. Socialtjänsten informerar inte rutinmässigt om anmälningsplikten, det gjordes dock för flera år sedan uppger rektorerna. Flera rektorer säger att de inte alls eller sällan får en återkoppling från socialkontoret när anmälan är gjord. Brist på återkoppling leder ibland till att anmälan görs upprepade gånger. Det leder också till en fortsatt oro för hur barnet har det. Från skola och förskola har man inte erfarenhet av att socialkontoret tar initiativ till trepartmöten när anmälan är gjort. Flera rektorer berättar att de själva initierar träff med föräldrar och socialkontoret då det finns en oro kring ett barn. Det är ovanligt att en fortsatt samverkan etableras kring barnet från socialkontorets sida. Flera rektorer har erfarenhet av att beslut fattats om att placera ett barn i familjehem eller på institution utan att skolan gjorts delaktig i detta. Flera rektorer uppfattar att samverkan med socialkontoret blir sämre på grund av en stor personalomsättning bland barn- och ungdomshandläggarna. Kvaliteten på samarbetet beskrivs dock som mycket personbundet, dvs beroende på vem som har ärendet. Vid intervjuerna ges en samstämmig bild att det saknas kunskap om hur socialkontoret arbetar med utredning och insatser till barn och familjer. En önskan finns att bygga upp en bättre kontakt med socialkontoret. Det fanns en förväntan att det skulle kunna uppfyllas genom Familjehusen. Vid intervjuerna beklagas att inte myndighetsutövningen finns med i denna samverkan. De intervjuade inom förskola och skola uppger att de tar en kontakt med socialkontorets mottagning om de får kännedom om att ett barn bevittnat våld i hemmet. Det uppger att det inte finns några skriftliga rutiner för synsätt och handlande gällande detta. Socialnämnden Ledning och de socialsekreterare som utreder barns och unga beskriver hur information om anmälningsplikten ges vid träffar med polis, personalen i Familjehusen, förskola/skola och till de enheter inom socialförvaltningen som utreder vuxnas situation och ansökningar om ekonomiskt bistånd. Information kan Motala kommun 6 av 13
erbjudas om det finns behov, enligt intervjuerna. En möjlighet finns att konsultera socialsekreterare i mottagningen för hur anmälan kan hanteras. När anmälan gjorts är det ovanligt att socialsekreteraren möter anmälaren och den personal som gör anmälan i ett gemensamt möte, enligt intervjuerna inom socialkontoret. Socialsekreterarna anser att kompetensen om anmälningsplikten brister hos personalen inom förskola och skola. De uppfattas inte känna till socialtjänstens förutsättningar och visar en rädsla för att göra anmälan. Det finns inte någon rutin för att från socialtjänstens sida att stötta den personal som gör en anmälan, enligt socialsekreterarna. De utredande socialsekreterarna samt ledningen uppger att det finns tillräcklig kompetens hos de handläggare inom socialkontorets enheter som kan möta vuxna med missbruksproblematik för att också uppmärksamma barnen. Rörlighet mellan tjänsterna bidrar till detta. Såväl vuxenhandläggare som handläggare av ekonomiskt bistånd använder en mall/blankett för anmälan. Information om mallen fås vid introduktion och ges kontinuerligt genom arbetsledaren. Båda handläggaregrupperna träffar handläggarna i mottagningsgruppen i gemensamma möten där anmälningsplikten kan diskuteras. Barn- och ungdomshandläggarna beskriver hur övriga handläggare bjuder in dem om det finns en oro för ett barn eller ungdom som kan leda till en anmälan, vilket bekräftas. I familjer aktuella inom socialtjänsten på grund av missbrukproblematik kontaktas i regel alltid barn- och ungdomshandläggare om det finns barn i familjen. Övergripande I Handlingsplan Hot och våld i nära relationer 10 klargörs att personal som i sin profession möter barn och familjer ska ha en medvetenhet om att våld kan förekomma och aktivt söka svar på om barn och kvinnor är utsatta. Hjälp och stöd ska vara lättillgängligt. En strukturerad samverkan ska finnas för att barnen upptäcks och kan erbjuda stöd så fort som möjligt. En målsättning i kommun är att öka medvetenheten och utveckla metoder och förhållningssätt rörande detta. Handlingsplanen kompletteras med riktlinjer 11 som bland annat ger praktiska råd i mötet med barn som bevittnat våld. 4.1.1 Bedömning I kommunen finns gemensamma rutiner för anmälan och samverkan när ett barn eller ungdom befaras fara illa, exempelvis pga missbruk i hemmiljön. Handboken, som riktas till förskola, skola, fritid och socialtjänst visar på ett föredömligt sätt ansvar, vikten av återkoppling och betydelsen av fortsatt samverkan, vilket bedöms kunna säkerställa att anmälningsplikten kan hanteras enligt lagstiftarens intentioner. Denna bedöms som ett gott stöd som ger en tydlig vägledning. Flertalet intervjuer visar att rutinen inte är känd och att innehållet inte följs. Detta bedöms som otillfredsställande. Vi rekommenderar att innehållet i handboken bättre förankras i båda nämndernas verksamheter. 10 Beslut av socialnämnden 2009-06-10 (SN 105) 11 Riktlinjer Bemötande vid hot och våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden 2009-06-10 (SN 105) Motala kommun 7 av 13
Det finns rutiner för anmälan inom socialkontorets verksamheter. Dessa är kända och tillämpas, vilket bedöms som tillfredsställande. 4.2 Hur uppmärksammas barnperspektiv i nämndernas verksamheter? Kommunfullmäktige rekommendera år 2001 kommunstyrelsen att upprätta ett enklare barnbokslut. 12 Dåvarande skola-, fritids- och omsorgsstyrelsen beslutade vid i januari 2002 att anta förslag till handläggningsrutin om att respektive nämnd/styrelse vid verksamhetsårets slut gör en genomgång av de ärenden man handlagt och som kan påverka barns och ungdomars levnadsvillkor. I anslutning till beslutet rekommenderades övriga nämnder och styrelser att arbeta efter redovisat förslag. Detta innebär att hur barnperspektivet genomsyrar verksamheterna följs upp årligen genom ett barnbokslut. Utvärderingen görs nämndsvis och sammanställs av bildningsnämnden. Enligt barnbokslut 2010 13 omfattas beslut som kan få effekter för barns och ungdomars bästa. I Handboken Samverkan förskola/skola, fritid och socialtjänst, hänvisas till Socialtjänstelagens mål om barnperspektivet ska beaktas när åtgärder rör barn. Bildningsnämnden Vid intervjuerna med rektorerna beskrivs att personalen uppfattas ha en bra kompetens och ett tydligt barnperspektiv, bland annat för att uppmärksamma barn i behov av stöd. Någon ytterligare skriftligt vägledning för ett barnperspektiv har inte framkommit. Den intervjuade rektorn i Borensberg menar att kompetensen i familjehuset är ett stöd för att hålla ett barnperspektiv vilket kommer personalen till del exempelvis genom handledning som ges av familjehusets personal i konkreta situationer. Socialnämnden Att använda BBIC 14 som strategi för utredning och dokumentation leder till ett bättre barnperspektiv, enligt barn- och ungdomshandläggarna. Genom de mallar som finns ges stöd för detta. I rutinen Barnperspektiv vid ekonomiskt bistånd 15, ges vägledning genom att hänvisa till framförallt Socialstyrelsens allmänna råd. Vid bedömning av ansökan ska säkerställas att barnet kan delta i normala fritidsaktiviteter, kostnader för umgängesförälder ska beaktas och vid bedömning gällande boende, risk för vräkning, el-avstängning och barnomsorgsskuld ska barnet göras synligt. Enligt rutinen ska barn- och ungdomsgruppen informeras vid dessa situationer. Handläggare bekräftar att dessa rutiner följs, bland annat genom att bjuda in barnhandläggaren vid situationer där det finns risk för vräkning eller elavstängning för en barnfamilj. 12 Kommunfullmäktige 26 februari 2001, 25 13 Motala kommun, bildningsnämnden 2011-02-09. Barnbokslut. 14 Barnets Behov I Centrum. Ett vetenskapligt grundat system för handläggning och dokumentation vid utredning och uppföljning av barn och unga där målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper. Socialstyrelsens ansvarar för utbildning och särskild licens för att arbeta enligt metoden. Motala kommun har en prövolicens för att arbete enligt detta. 15 Antagen av socialnämnden 2009-03-03,Reviderad 2010-04-16. Motala kommun 8 av 13
Enligt samma rutin ska beskrivning av barnets situation uppdateras vid utredning två gånger per år. Enligt ledningen finns en svårighet att hinna med detta på grund av en stor ärendetillströmning. I 341 hushåll som mellan januari augusti någon gång varit aktuella för ekonomiskt bistånd fanns totalt 763 barn under 18 år. I Rutin Barnperspektiv i vuxenärenden 16 ska en bedömning göras om aktualisering till barn- och ungdomsgruppen för att säkerställa barns behov av skydd och stöd i samband med att en vuxen utreds och det finns barn i familjen. I utredningar gällande vuxnas situation bör barnet ges möjlighet att komma till tals. Vid uppföljningar av insatser till vuxna ska även barnets situation synliggöras. Vuxenhandläggarna har forum där barnperspektiv kan diskuteras. Det handlar ofta om vad de vuxnas livssituation innebär för barnet i familjen. De träffar inte alltid barnet men tar i regel alltid kontakt med barn- och ungdomsgruppen om det finns barn i en familj där missbruk förekommer. Vid intervju med barn- och ungdomsutredarna uppges att BBIC formulären säkerställer att barn som upplevt eller utsatts för våld i hemmet uppmärksammas. Barn- och ungdomshandläggaren beskriver att de har behov av utbildning för att bättre kunna samtal med barn och unga om svåra saker. 4.2.1 Bedömning Inom bildningsnämnden har inte framkommit att det finns en dokumenterad styrnig för att säkerställa ett barnperspektiv utöver det som nämns i den gemensamma Handboken, vilket bör ses över. Inom socialnämnden finns styrande dokument i form av rutiner och mallar för att säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån ett barnperspektiv. Intervjuerna visar att dessa är kända och tillämpas, vilket bedöms som tillfredsställande. 4.3 Finns resurser och kompetens för att möta målgruppen? Bildningsnämnden Familjehusen beskrivs ha lett till att den elevvårdande personalen kommit längre från kärnverksamheten i förskola och skola och därmed inte är lika tillgängliga för personal och elever. I Borensberg beskrivs att den personal som finns i Familjehusen i form av kurator och skolsköterska är tillgänglig för skolans elever som kan behöva någon att prata med exempelvis pga. svårigheter hemma. Från förskolans och skolans sida beskrivs att resurser saknas för att uppmärksamma barn i behov av stöd. Det arbete som idag utförs i Familjehusen har dock lett till att familjearbetet har fördjupats. Socialnämnden Inom socialförvaltningen finns olika stödgrupper riktat till barn och unga. De inriktas mot barn som upplever att föräldrarna eller annan vuxen bråkar med varandra, mår psykiskt dåligt, har separerat eller dricker för mycket alkohol, tar tabletter eller andra droger. Stödgrupperna drivs inom Familjehusen, i samverkan mellan kompetenserna som finns där (behandlingssekreterare, fältsekreterare, 16 1:e socialsekreterare 2010-05-31 Motala kommun 9 av 13
skolsköterskor, resurspedagoger, elevsamordnare, psykologer, förskollärare, kuratorer samt skolläkare). Stöd kan även ges genom kontaktperson, kontaktfamilj, inom Lotsen och ytterst genom placering i familjehem eller på institution. Barn- och ungdomshandläggarna upplever inte att insatserna är tillräckliga/de rätta. De uttrycker behov av att öppenvårdinsatser måste genomföras på ett mera okonventionellt vis för att hitta vägar till förändring genom andra metoder än samtal. De efterlyser insatser som kan formas mera flexibelt och handlingskraftigt. Samma beskrivning ger nämndens företrädare som beskriver en svårighet att forma utbudet av öppenvård efter de behov som framkommer. Barn- och ungdomshandläggarna beskriver behov av större kompetens för att lyckas med att motivera missbrukande föräldrar att ta emot stöd. Rutinen Hot och våld i nära relationer 17 visar resurser för stöd och hjälp inom kommunen samt processens gång för utredning, bedömning och stöd. 4.3.1 Bedömning Granskningen visar att det inom socialnämnden finns insatser av olika slag för att möta behov hos barn i olika situationer, bland annat med anledning av missbruk i hemmiljön. Inom verksamheten efterfrågas dock en större flexibilitet och kompetens för att utveckla möjligheten att utforma stödet till barnen, vilket bör ses över. Inom bildningsnämnden beskrivs i huvudsak att den elevvårdande personalen blivit mindre tillgänglig för barn och unga i samband med inrättande av Familjehusen. För skolan i Borensberg beskrivs dock situationen som att tillgängligheten är god. Den stödverksamhet som finns inom Familjehusen beskrivs vara utformad på ett sätt som ger möjlighet till helhetsperspektiv och ett fördjupat familjearbete. 4.4 Finns rutiner för samverkan och fungerar det i praktiken? Samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst Enligt intervju med en av politiska företrädarna var ambitionen inför inrättandet av Familjehusen att nå en ökad kompetens och samverkan mellan berörd personal kring barnet i skolan. Ett annat syfte var att avdramatisera kontakten med socialtjänsten. Vid uppföljning av verksamheten har framkommit att Familjehusen upplevs som en ytterligare instans vilket i stället ökat avståndet mellan socialtjänst och skola, enligt samma intervju. Genom inrättande av Familjehusen har stöd och hjälp på ett enkelt sätt kunnat ges till familjer och barn och anmälan har inte behövts. Genom att resurser förts från skolan till familjehuset upplever dock skolans personal att elevresurser har tappats. Den intervjuade skolpersonalen beskriver att arbetet som sker i Familjehusen görs utifrån ett helhetsperspektiv då kompetenser från förskola och skola finns samlade tillsammans med socialtjänstens insatser. Men då myndighetskontoret inte finns representerat blir inte denna del av socialtjänsten involverad i samverkan och upplevs som svår att nå. 17 Beslutade vid socialnämndens ledningsgrupp 2009-06-08. Motala kommun 10 av 13
Intervjuad rektor i Borensberg träffar en kontaktperson inom Familjehuset en gång/månad för att tillsammans gå igenom barn som är aktuella för insatser och eventuella aktualiseringar. Denna struktur medför att samverkan upplevs som god, att resurserna är tillgängliga och att rollerna är tydliga. Övriga rektorer och annan intervjuad personal inom förskola och skola finns inte med i något samverkansforum tillsammans med socialkontoret. Flera rektorer beskriver att kanalen till socialkontoret angående generella frågor om exempelvis samverkan och samsyn, ansvarsgränser och förhållningssätt, går via chefsgruppen. Andra beskriver hur de direkt kontaktar en handläggare inom socialkontoret. Intervjuerna i de granskade verksamheterna visar inte att det finns en given struktur för samverkan kring enskilda barn. Detta förekommer endast i ett fåtal ärenden, enligt intervjuerna. Ett exempel som upprepas är att då beslut fattas om att placera barn utanför hemmet ges ingen information till skolan i förväg. Man menar i flera fall att socialsekreteraren gömmer sig bakom sekretessen. Det finns dock en rutin för skolgång gällande elever som placeras utanför hemmet beslutat av bildningsförvaltningen. 18 Denna klargör alla aktörers ansvar runt skolgång i samband med placering och avslut av placering. Socialsekreteraren ska kontakta rektor på barnets skola angående en pedagogisk utredning för att hitta rätt skolgång för eleven. Det finns blanketter för informationsöverlämning knuten till rutinen. Vid granskningen överlämnades tre olika skrivningar av denna rutin. Förutom den ovan nämnda nämns Skolgång för elever placerade på vård eller boende (HVB) och särskilda ungdomshem, Bildningsförvaltningen och Socialförvaltningen (odaterad) samt Rutin Placering av barn/elever på HVB-hem, fastställd 2010-02- 24 av bildningschef och socialchef. Trots att det i övervägande antal intervjuer sägs att det saknas samverkansforum framkommer i intervju med två av de intervjuade rektorerna en samverkansform, Nätet, som främst berör barn med en neuropsykiatrisk problematik. Detta är ett professionellt nätverk där skola, barnpsykiatri, habilitering, socialkontoret, utredare och utförare inom LSS-verksamheten deltar. Här görs en inventering av vad de olika myndigheterna kan bidra med för ett enskilt barn. En skriftlig planering och kontinuerlig återkoppling upprättas. Nämndernas ledamöter samverkar inom dubbel AU. Samverkan nämns även på förvaltningschefsnivå i form av gemensamma träffar. Samverkan inom socialtjänsten Barn- och ungdomshandläggarna upplever att det råder en bra samverkan mellan socialtjänstens olika handläggare. Då personalgruppen inte är så stor finns en bra personkännedom. Vid nyanställning ingår också att besöka de olika grupperna för att bli insatt i deras uppdrag. Dock beskrivs personalomsättningen som relativt stor varför ett behov av rutiner för hur samverkan ska gå till, kan behövas, enligt barnoch ungdomshandläggarna. Samverkan med barn- och ungdomshandläggarna beskrivs av såväl vuxen- som ekonomihandläggarna som bra. Det är enkelt att nå varandra då de sitter i samma hus. Det förekommer gemensamma träffa för att bland annat utarbeta gemensamma rutiner. En personalrörlighet mellan grupperna medför att 18 Motala kommun. Bildningsförvaltningen 2011-06-20. Rutin Skolgång för elever placerade på hem för vård eller boende (HVB) och särskilda ungdomshem (SiS). Motala kommun 11 av 13
handläggarna har en god kännedom om varandras ansvar och möjligheter. En riktad samverkansgrupp träffas ca en gång per månad för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och förståelse för varandras uppgifter. Rutiner kring anmälan och barnperspektiv diskuteras också vid generella möten mellan sektionschefer och gruppchefer i de olika verksamheterna inom socialtjänsten. Samverkan mellan socialtjänsten och externa parter Socialtjänstens barn- och ungdomshandläggare känner inte till om det finns en struktur för samverkan med externa parter. Ingen av dem ingår i någon strukturerad samverkansform. De ser inte Familjehusen som en resurs i samverkan med förskola/skola. Enligt Handlingsplan Hot och våld i nära relationer 19 finns Nätverk Frideborg med representanter från socialtjänst, polis, Kvinnojour och Brottsofferjour som träffas sex tillfällen per år för att hitta samverkansformer för att säkerställa ett lättillgängligt och adekvat stöd för våldsutsatta kvinnor och barn. 4.4.1 Bedömning Samverkan mellan socialtjänstens och förskolan/skolans insatser sker inom Familjehusen för att på adekvat sätt gemensamt utforma stöd till barn. Denna samverkan har dock inte överförts till kärnverksamheterna som saknar forum för att diskutera ansvar och roller, förhållningssätt och gemensamma rutiner. Detta innebär att en viktig förutsättning för att säkerställa att barn i behov av stöd uppmärksammas och får stöd saknas och bör åtgärdas. Granskningen visar också att Familjehuset i Borensberg skiljer sig då samverkan ytterligare utvecklats här. Samverkan inom socialtjänstens olika verksamheter präglas av gemensamma möten och en närhet mellan de olika verksamheterna. Granskningen visar att ett gemensamt förhållningsätt och rutiner eftersträvas för att möjliggöra att barn i behov av skydd och stöd uppmärksammas, vilket bedöms som tillfredsställande. 19 Beslut av socialnämnden 2009-06-10 (SN 105) Motala kommun 12 av 13
2011-11-21 Lena Brönnert Projektledare Håkan Lindahl Uppdragsledare Motala kommun 13 av 13