Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 60 poäng år 2008-2009 vid Hälsoakademin Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Previa i Borlänge. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Uppsala Överläkare Margaret Torgèn Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Örebro i november, 2009... Företagssköterska Ulla Jark AB Previa Gamla Tuna vägen 30 784 60 Borlänge Tel 0243-48 81 05 Fax 0243-823 94 Mail: ulla.jark@previa.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Innehållsförteckning Sammanfattning. 1 Bakgrund. 2 Syfte 3 Studiegrupp.. 3 Metod.. 3 Resultat... 4 Diskussion 7 Referenser 9

Sammanfattning Jark, U. Hälsoläget på en statlig myndighet, kartläggning med Previas Friskprofil Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 60p 2008-09. Syftet med denna studie var att kartlägga hälsa, motionsvanor och förekomst av stress på en statlig myndighet med hjälp av instrumentet Previas Friskprofil. Frågeställningarna var, finns skillnader mellan åldersgrupper? finns skillnader mellan män och kvinnor? Metoden som använts var Previas friskprofil som är ett frågeformulär med livstilsfrågor, provtagning och konditionstest. Gruppen som blev undersökt var personal i en statlig myndighet, totalt 281 personer. Bland deltagarna var 174 män och 106 kvinnor. Medelålder var 49år. Bortfallet blev 59 personer (21 %). Resultatet av denna undersökning visade att kvinnor upplevde en bättre hälsa än männen. De yngre upplevde sig ha en bättre hälsa än de äldre, speciellt visade resultatet det bland yngre män. Kvinnor motionerade mer än männen totalt. Här skiljde det sig mellan de yngre männen och yngre kvinnor, där kvinnorna motionerade betydligt mer än männen. Däremot var det tvärt om i åldern 36-50 år. Kvinnor kände sig mer stressade än männen i alla åldergrupper och mest skiljde det för åldern 36-50 år där kvinnor upplevde sig mycket stressade. Konditionen visar nästan ingen skillnad mellan män och kvinnor. Den yngsta åldersgruppen av män hade sämre kondition än de övriga. Hos kvinnorna så är det 36-50 år som har lägre kondition än övriga. Sammanfattningsvis visade denna studie både väntade och oväntade resultat och som en fortsättning på denna studie skulle det vara intressant att närmare undersöka stressen hos medelålders kvinnor. 1

Bakgrund Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som saknar en tydlig förklaring eftersom det definieras olika. En allmänt vedertagen definition av hälsa är den som Världshälsoorganisationen (WHO) har formulerat som lyder Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp. Många forskare menar att denna definition är en utopisk nollvision utan förankring i den folkliga erfarenheten, tvärt om tycks människor i allmänhet nöja sig med mycket mindre. Man kan ha en sjukdom och ändå vara nöjd med sin hälsa. För en person kan hälsa vara att det är nog att fungera på sitt arbete, medan andra kräver en upplevelse av fullkomlig hälsa för att må bra. Människor upplever hälsa som ett jämviktstillstånd, där frånvaro av sjukdom inte är tillräckligt för att bekräfta upplevelse. Det handlar i stället om en väv av livsvillkor som går in i varandra: vardagsliv, arbete, familjen, döendet (1). I en studie kom man fram till att det fanns ett starkt samband mellan motionsvanor, allmän fysisk aktivitet och upplevd hälsa. De som var fysiskt inaktiva rapporterade oftare sämre hälsa än de fysiskt mer aktiva. Även när man gjorde objektiva fysiska tester visade sambandet av upplevd hälsan kopplad till personens omfattning av fysisk aktivitet (2). Långvarig fysisk inaktivitet, dvs. brist på fysisk ansträngning kan få allvariga följder såsom en ökning av skadliga blodfetter, högt blodtryck, utveckling av typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Det finns även ett samband mellan brist på fysisk aktivitet och utveckling av cancer, då främst bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män, men även cancer i magtarmkanalen (3). Det har varit känt sedan länge att kroppslig aktivitet och kroppslig hälsa hör ihop och på senare tid har det tillkommit kunskaper om sambandet mellan kroppslig aktivitet och psykiskt välbefinnande. Fysisk träning tycks minska känsligheten för stresspåverkan (3). Psykologiska effekter i form av ökad självkänsla och minskade depressionssymtom har också visat sig påverkas positivt av fysisk aktivitet. Sammantaget har det visat sig att kroppslig aktivitet i form av fysisk träning har en positiv effekt på en mångfald både kroppsliga och psykiska funktioner. Det man också ska komma ihåg är det sociala värdet som fysisk aktivitet kan ha för gemenskapen med andra människor (4). I Sverige har folkhälsan förbättras i flera avseenden under de senaste 20 åren. Medellivslängden har ökat för både män och kvinnor. Vad som emellertid är oroande är att fler personer bland yngre och medelåldern anser sig ha dålig hälsa. I dessa åldersgrupper är det stressrelaterade besvär som dominerar. De vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning har förändras, från muskeloskletala besvär till stress, utbrändhet och utmattningsdepression (5). Stress i en lagom dos är något positivt och utmanande, men stressen kan bli av negativ art om kraven på personen inte stämmer överens med förmågan. I vårt aktivitetsinriktade samhälle bortser vi från signaler som visar att kropp och själ behöver inrikta sig på återhämtning och uppladdning (6). Om vi under lång tid bortser från dessa behov kommer stressymtom att uppkomma, som till exempel högt blodtryck, magbesvär och huvudvärk. Stressen kan också visa sig i form av nedstämdhet, dålig självkänsla, oro, ångest och depression (7). 2

En statlig myndighet i Mellansverige har ambitionen att kartlägga hälsan hos samtliga anställda. Hälsokartläggningen genomfördes med hälsoundersökning enligt Previas Friskprofil. Myndigheten är uppdelad på flera avdelningar med olika yrkeskategorier med det gemensamma att de anställda har ett stillasittande jobb med mycket datorarbete. Vid en tidigare genomförd medarbetarenkät så har det framkommit att personalen upplevt jobbet som stressigt och att många har besvär med värk från nacke och skuldra. Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hälsa, motionsvanor och förekomst av stress på en statlig myndighet med hjälp av instrumentet Previas Friskprofil. Finns skillnader mellan åldersgrupper? Finns skillnader mellan män och kvinnor? Studiegrupp Alla anställda vid den statliga myndigheten blev erbjudna att delta. Inbjudan, formulär och tider till undersökningen skickades till arbetsgivaren. Arbetsgivaren uppmanade de anställda på deras intranät att deltaga i undersökningen. Totalt 340 anställda erbjöds undersökningen och 281 deltog, bortfallet blev 21 %. Bland deltagarna var 172 män och 106 kvinnor samt tre personer som ej hade angett kön. Totalt sett var genomsnittsålder 49år, 51 år för männen och 45år för kvinnorna. Metod Metoden som har använts är hälsoundersökningar med Previas friskprofil (8). Friskprofilen innerhåller en enkätdel med ett antal frågor om livsstilsfaktorer och om den psykosociala arbetsmiljön samt en del med fysiologiska undersökningar och ett konditionstest. Syftet med friskprofilen är att tydliggöra livsstilen och arbetsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande. Friskprofilen som instrument går ut på att genom medvetandegörande samtal och provtagning få individen att se möjligheter att påverka sin livsstil, samt att tydliggöra individuella riskfaktorer och motivera till förändring. Frågeformuläret består av frågor om motion, kost, alkohol, tobak, allmänna symtom (rastlöshet, spänd, trötthet, irriterad, nedstämd, ledsen, orolig mage, sömn, huvudvärk). Frågeformuläret innerhåller även frågor om symtom från rörelseorganen, psykosocial arbetsmiljö, förekomst av stress och upplevd hälsa. Den andra delen av friskprofilen består av fysiologiska undersökningar, och dessa är, blodtrycksmätning, kolesterol och glukosprovtagning, uträkning av BMI samt ett konditionstest på cykel (9). 3

För den här studien har frågor om upplevd hälsa, stress, motion och kondition från friskprofilen använts. Frågan om upplevd hälsa besvarades med en skattningskala från 1 till 6, där 1 är utmärkt hälsa och 6 är mycket dålig hälsa. För motion var skattningskalan, 1 stillasittande fritid, 2 lätt motion, 3 måttlig motion och 4 hårdträning. Det var tre frågor om stress som besvarades med en skattningskal från 0 till 5, där 0 står för låg stress och 5 står för hög stress. Alla frågor räknades samman i ett index där 0-5 poäng låg stress, 6 9 poäng medelmåttig stress och 10-15 poäng hög stress. Konditionstalet är ålder, kön- och viktstandardiserad enligt Åstrands (9). Kondition/syreupptagningsförmåga klassindelas enligt en sexgradig skala där testvärde 1 = låg, 2 = något låg, 3 = medelgod, 4 = hög, 5 = mycket hög, 6 = elit. På undersökningsdagen hade deltagarna sina formulär ifyllda och man började med att gå igenom dessa. Därefter kontrollerades vikt, längd, glukos, kolesterol, blodtryck samt konditionstestet. Sedan gjorde deltagaren tillsammans med företagssköterskan en individuell handlingsplan utifrån resultatet. Sammanlagda tiden för friskprofilen är en timme. En sammanställning av hela gruppens resultat databearbetades i särskild presentation som arbetsgivaren fick ta del av. Resultatet i ovanstående studie har bearbetats av Miljödata i Karlskrona. Resultat Resultatet i den här studien kommer att besvara om det fanns skillnader mellan ålder och kön gällande upplevelse av hälsa, stress, motion och konditionstal. Hälsa och Stress Totalt upplevde kvinnor en bättre hälsa än männen. Det framkom skillnader i resultatet på män och kvinnor i olika åldrar avseende hälsan. Den yngsta åldersgruppen (18-35 år) hade det bästa resultatet på upplevd hälsa, bland både män och kvinnor. I den åldersgruppen fanns ingen person som skattade sin hälsa som dålig. Framförallt skattade de yngre männen sin hälsa som bra. Bland medelålders (36-50 år) fanns däremot många som skattade sin hälsa som dålig i jämförelse med de andra åldersgrupperna. I den äldsta åldersgruppen (51-) visade resultaten att männen hade sämst hälsa, medan detta ej framkom hos kvinnor i den åldersgruppen. Kvinnorna kände sig mer stressade än männen total sett i alla åldrar. Den yngsta åldersgruppen för både män och kvinnor upplevde den minsta stressen. Medelåldern visade det sämsta resultatet, framförallt är det kvinnorna som hade höga stresspoäng. Skillnaden mellan kvinnor och män avseende stress var minst i den äldsta åldersgruppen (tabell 1, 2). 4

Tabell 1: Upplevelse av hälsa*, uppdelat på kön och åldersgrupp. Kön Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd? Åldersklass (år) Antal Bra (%) Medelmåttig (%) Dålig (%) Män 18 35 15 80 % 20 % 0 % 36 50 60 57 % 40 % 3 % Totalt 88 172 55 % 58 % 44 % 40 % 1 % 2 % Kvinnor 18 35 19 68 % 32 % 0 % 36 50 51 61 % 35 % 4 % Totalt 29 99 62 % 62 % 38 % 36 % * Bra hälsa (0,1), medelmåttig hälsa (2,3), dålig hälsa (4, 5) 0 % 2 % Tabell 2: Upplevde stress i arbetet*, uppdelat på kön och åldersgrupp. Stress index Kön Åldersklass (år) Antal låg (%) Medelmåttig (%) Dålig (%) Män 18-35 15 47 % 27 % 27 % 36-50 58 29 % 34 % 36 % Totalt 84 157 29 % 30 % 43 % 39 % 29 % 31 % Kvinnor 18 35 18 39 % 44 % 17 % 36 50 50 10 % 50 % 40 % Totalt 29 97 21 % 19 % 62 % 53 % 17 % 28 % * låg stress poäng (0-5), medelmåttig stresspoäng (6-9), hög stresspoäng (10-15) Motion och kondition Resultatet visade att kvinnor motionerade mer än männen. När det gäller den yngsta åldersgruppen (18-35 år) så motionerade kvinnorna mest av alla medan däremot männen i samma ålder hade ett sämre resultat. I medelåldern (36-50 år) visade resultatet att männen motionerade mera än i de andra manliga åldersgrupperna och mer än hos kvinnorna i samma ålder. I den äldsta gruppen (51 -) motionerade kvinnorna mer än männen och här visade männen det sämsta resultatet av alla åldersgrupper. Konditionen skiljer sig inte nämnvärt mellan kvinnor och män. Männen i den yngsta åldersgruppen hade det sämsta resultatet. Kvinnorna i den yngre åldersgruppen visade däremot det bästa resultatet jämförelse med de andra kvinnliga åldergrupperna. Männen i medelåldern hade det högsta resultatet totalt, kvinnorna i samma ålder hade däremot ett sämre värde än de övriga kvinnorna. I den äldsta åldersgruppen visade kvinnorna på ett bättre resultat än männen (tabell 3, 4). 5

Tabell 3: Motion*, uppdelat på kön och åldersgrupp. Kön Hur mycket motionerar du? Åldersklass (år) Antal Bra (%) Lätt motion (%) Dålig (%) Män 18 35 14 53 % 47 % 0 % 36 50 60 67 % 28 % 5 % Totalt 87 163 52 % 57 % 43 % 38 % 6 % 5 % Kvinnor 18 35 18 78 % 22 % 0 % 36-50 50 58 % 36 % 6 % 51-29 66 % 31 % 3 % Totalt 97 64 % 32 % 4 % * Bra motion (klass 3,4), lätt motion (klass 2), dålig motion (klass 1) Tabell 4: Konditionsklass*, uppdelat på kön och åldersgrupp. Kön Konditionsklass Åldersklass (år) Antal Bra (%) Låg (%) Mycket låg (%) Män 18 35 15 67 % 27 % 7 % 36 50 56 86 % 11 % 4 % Totalt 78 149 79 % 82 % 17 % 15 % 4 % 4 % Kvinnor 18 35 18 83 % 17 % 0 % 36-50 48 75 % 23 % 2 % Total 23 89 83 % 80 % 13 % 18 % * Bra kondition (3-6), låg kondition (2), mycket låg kondition (0-1) 4 % 2 % 6

Diskussion I resultatet av undersökningen visade att kvinnor upplevde en bättre hälsa än männen. De yngre upplevde sig ha en bättre hälsa än de äldre, speciellt visade resultatet det bland yngre män. Kvinnor motionerade mer än männen totalt. Här skiljde det sig mellan de yngre männen och yngre kvinnor, där kvinnorna motionerade betydligt mer än männen. Däremot var det tvärt om i åldern 36-50. Kvinnor kände sig mer stressade än männen i alla åldersgrupper och mest skiljde det för åldern 36-50 år där kvinnor upplevde sig mycket stressade. Konditionen visar nästan ingen skillnad mellan män och kvinnor. Den yngsta åldersgruppen av män hade sämre kondition än de övriga. Hos kvinnorna så är det 36-50 år som har lägre kondition än övriga. Det var 59 personer som avböjde att vara med i den här undersökningen. Det är okänt om dessa personer på något systematiskt sätt skiljde sig från de andra som deltog. I jämförelse med andra företag som genomför friskprofiler så är bortfallet här större. Vid den statliga myndigheten jobbar flertalet av de anställda på huvudkontoret, där friskprofilen utfördes på plats i deras lokaler. Men det fanns också flera anställda som jobbade på andra orter runt om i landet. Dessa personer hade blivit erbjudna att utföra friskprofilen hos Previa. Har de fått information från arbetsgivaren om friskprofilen samt vart de ska vända sig för att få den utförd, det kan vara många av dessa personer som inte har deltagit. Det kan också vara många av bortfallet som är äldre och redan har kontakter med sjukvården och därför inte vill göra en hälsoundersökning. Eller så är det många yngre som upplever att de mår så bra att de inte behöver gå på en hälsoundersökning. Självrapporterad allmänt hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan där dålig självskattad hälsa är relaterad till ökad sjuklighet och kortare återstående livslängd. Kvinnorna i den här studien har svarat att de upplevde en bättre hälsa än männen vilket är avvikande från många andra undersökningar, i Previas referensmaterial för friskprofilen är det 52 % av kvinnorna och 56 % av männen som bedömer sitt hälsotillstånd som bra (10). Det som skilde sig mest åt mellan kvinnor och män i den här studien, var frågorna kring stress. Kvinnorna upplevde mera stress än männen, viket är i enighet med tidigare forsknings resultat, ex den nationella folkhälsoenkäten 2008 (11). I resultatet av den här studien framkom det att kvinnor i åldern 36-50 år stressade mest. En av Sveriges främsta stressforskare Alexander Perski, chef för stressmottagningen i Stockholm beskriver denna kvinnliga åldersgrupp som en generation av prestationsprinsessor (12). Det handlar om en generation som förlorat förmågan att koppla av. En kvinna med enorma och orimliga krav på sig själv blir ofta sjuk. Psykologen Ulrica von Schwartz har i sin undersökning på kvinnors hälsa kommit fram till att de som har svårt att släppa jobbet får problem med återhämtning och därmed löper upp till tre gånger högre risk för vad forskarna kallar allostatic load ett mått på hur stressen sätter sig i kroppen i form av exempelvis högre blodtryck och ändrad ämnesomsättning(13). Hon menar att stress på jobbet inte är så farligt när det finns chans till återhämtning. Dagens samhälle är fyllt av så många stressframkallande situationer att vi inte kan undvika alla dessa. Däremot kan vi försöka att minimerar skadeverkningarna. Fysisk aktivitet och fysisk träning kan då ses som ett universalmedel (14). I den här undersökningen visar konditionstalet på både män och kvinnor ett bra resultat, en bidragande orsak till detta kan vara att det satsas mycket från arbetsgivaren på att öka personalens motion och hälsa. Med flera olika aktiviteter för de anställda bl.a. ekonomisk 7

träningsbidrag, träning på arbetstid mm. I boken Stress och den nya ohälsan (5) beskrivs det att det är viktigt att ledningen på företaget ska vara aktiva för att de olika hälsoaktiviteterna ska ge bra resultat. När personerna i ovanstående studie hade svarat på frågan om motionsvanor så visade det ett lägre värde än vad konditionen antyder. En förklaring till detta kan vara att när man skattar sina motionsvanor så tycker man inte att promenader eller cykling till och från jobbet är motion. När man definierar fysisk aktivitet så är det all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv (14). Sammanfattningsvis så visar undersökningen att kvinnor upplevde en bättre hälsa än männen och att de motionerade mer än männen. Kvinnorna är mer stressade än männen och att det är en stor skillnad på ålder för stress hos kvinnorna där åldersgruppen 36-50 år stressade mest. Konditionen visade ingen skillnad mellan kvinnor och män totalt sett. Som en fortsättning av denna studie skulle det vara intressant att göra en uppföljande studie på kvinnorna och stressen, vad står den för? Det skulle även vara intressant att se om det finns ett samband mellan stress, hälsa, motion och kondition. 8

Referenser 1. Källström S. Hälsa-som folk ser det Läkartidningen nr 16 2002 volym 99. 2. Engström L-M, Lindgärde F. Fysiskt aktiva mår bättre. Läkartidningen nr 15-16 2004 volym 101. 3. Toomingas A, Mathiassen S-E, Wigaeus Törnqvist E. Arbetslivsfysiologi Studentlitteratur AB Lund, 2008. 4. Henriksson J, Sundberg C-L. Så påverkas kroppen av fysisk aktivitet. FYSS för alla. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Stockholm 2004. 5. Währborg P. Stress och den nya ohälsan. Natur och Kultur 2006. 6. Angelöw B. Friskare Arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur 2002. 7. Moser V, Björkegren I, Åborg C, Gyllensten L. Stress en del av vardagen Stressboken Karlskrona: AB Previa 2000. 8. AB Previa. Friskprofilen Previa 224:6 Växjö 2005. 9. Andersson G, Forsberg A, Malmgren S. Testledarutbildning konditionstest på cykel. Stockholm: SISU idrottsböcker, 2006. 10. AB Previa. Referensdata på Friskprofiler januari 2006 - juli 2007. Miljödata AB Databearbetningen Karlskrona. 11. Statens folkhälsoinstitut. Nationell folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Östersund 2008. 12. Perski A. Orimliga krav och låg självkänsla orsakar den rådande stresstrenden. http://www.orebroll.se/uso/pagewide 28852.asspx. 13. Thiele-Schwartz U. Återhämtning minskar risken för ohälsa. http://www.suntliv.nu/afatemplates/page.aspx?id=12660 14. Börjesson. M, Jonsdottir I. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen nr 15-16 2004 volym 101. 9