Slutrapport. Projekt Utländska Akademiker

Slutrapport Projekt Utländska Akademiker

Förord Länsstyrelsen Västra Götalands län arbetar för en effektiv och snabb etablering av nyanlända män, kvinnor, flickor och pojkar. Västra Götalands län har flera särdrag som kräver särskilda insatser från Länsstyrelsens sida. Länet består av 49 kommuner och varje kommun har sin organisation och sina särdrag. Inget län i landet har så många kommuner som Västra Götaland. Västra Götalands län präglas vidare av etnisk, kulturell och religiös mångfald. Av länets dryga 1,6 miljoner innevånare är 15 procent födda utomlands. Trots flera decenniers erfarenhet av invandring har vi i Sverige inte skapat en nationell organisation för att systematiskt ta tillvara invandrarnas kompetens. Detta gör att många invandrare kan tappa sin drivkraft och motivation. I förlängningen leder det också till slöseri med resurser som skulle kunna komma samhället till godo. För att uppnå våra mål inom etablering och integration och för att resurserna ska användas maximalt, krävs ökad samverkan och samordning mellan samhällets olika aktörer. Projekt Utländska Akademiker samlade de västsvenska erfarenheterna av att erbjuda olika kompletterande insatser för invandrade akademiker. Ledstjärnan i projektet var att de flesta invandrade akademiker kunde få ett arbete, motsvarande tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, om rätt insats skedde vid rätt tidpunkt. Projektets resultat visar att det gick at nå målen, men också att insatserna från samhället går att effektivisera ytterligare. Vi kan konstatera att det inte finns någon motsättning mellan ett jobb och rätt jobb. Vad som behövs är tidiga insatser, där språkstudier varvas med kunskapsstöd och praktik. Det är Länsstyrelsen i Västra Götalands läns förhoppning att erfarenheterna i Projekt Utländska Akademiker och den föreslagna etableringsmodellen Akademikerförmedling skall bli ett bidrag till en framtida och mer samlad integrationspolitik Lars Bäckström Landshövding Västra Götalands län 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 7 Syfte och mål... 8 Projektorganisation... 12 Korta Vägen... 16 Metodutveckling... 20 Jämställdhetsintegrering... 25 Mätbara resultat Förändrade förutsättningar... 27 Deltagaruppföljning... 29 Samhällsekonomiska beräkningar... 36 Permanent organisering och finansiering... 37 Sammanhållen väg till arbete... 43 Akademikerförmedling... 46 Projektets påverkansarbete... 49 Slutsatser och förslag på åtgärder... 54 Grafisk produktion: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Göteborg 2012 3

Sammanfattning Bakgrund En betydande del av dem som har invandrat till Sverige har en akademisk utbildningsbakgrund, men anmärkningsvärt få arbetar med något som motsvarar deras yrkes- och utbildningsbakgrund. Denna situation har under senare år väckt allt större uppmärksamhet hos till exempel myndigheter, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer. Frågan har även väckt en politisk diskussion. Följande exempel kan illustrera invandrade akademikers situation på den svenska arbetsmarknaden: I Sverige finns det närmare 400 000 utlandsfödda med någon form av eftergymnasial utbildning och gruppen ökar med flera tusen personer varje år. Utlandsfödda akademiker är i högre utsträckning än infödda akademiker arbetslösa, arbetar deltid, saknar tillsvidareanställning och är överkvalificerade i de anställningar de har. Endast drygt 50 procent av de utlandsfödda akademikerna har fått sin utbildning bedömd av svensk myndighet. Efter 10 19 år i Sverige arbetar endast drygt hälften av alla utrikesfödda med eftergymnasial utbildning i ett yrke som kräver en sådan utbildning. Det finns dock i Västsverige goda erfarenheter från projekt och verksamheter, som har visat hur man kan ta tillvara invandrade akademikers kompetens på ett effektivt sätt. Några av dessa projekt och verksamheter samarbetade inom ramen för den så kallade Korta Vägen-satsningen. Genom utveckla och initiera effektiva utbildningsinsatser för invandrade akademiker så kunde projekten visa på en möjlig och kortare väg till arbete. Dessa åtgärder var betydelsefulla, men de var inte tillräckligt omfattande för att tillgodose alla de behov som fanns. Syftet med Projekt Utländska Akademiker var att genom fördjupad och breddad regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens. Projektet vilade på följande grundläggande analys: Det saknas ett sammanhållet system, från tidig kartläggning till individ i arbete Perspektivet behöver vidgas, från skilda och sprida insatser till ett väl integrerat system. Det saknas en myndighetsgemensam struktur En samordnad insats är nödvändig för att överbrygga strukturella hinder. 4

De kompletterande utbildningsinsatserna behöver bli fler, de behöver vidareutvecklas och de behöver göras mer tillgängliga. Insatser för nyanlända utländska akademiker bör bedrivas som reguljär verksamhet, det vill säga ges permanent organisering och finansiering, och utgöra en del av ordinarie mottagande och introduktion. Den övergripande målsättningen i Projekt Utländska Akademiker var att skapa en regional modell för en snabbare etablering av invandrade akademiker som på sikt skulle kunna ingå i en nationell strategi. Resultat Totalt 22 utbildningsinsatser genomfördes under en treårsperiod, med start hösten 2009. Antalet deltagare uppgick till 507 stycken. Under hösten 2012 startade ytterligare minst 220 deltagare i olika utbildningsinsatser. Dessa avslutar dock sin utbildning under 2013, det vill säga efter att projektet var avslutat. Av de som deltog och genomförde utbildningsinsatser fram till hösten 2012, så hade 63 procent fått ett arbete efter avslutad kompletterande utbildning. En deltagaruppföljning i samband med att projektet avslutades visade dock att ett antal tidigare deltagare hade förlorat sin tidigare anställning. Vid perioden för undersökningen, oktober och november 2012, så var drygt 48 procent i arbete. Ytterligare drygt 16 procent var antingen i högre studier eller i praktik, och 1,6 procent hade startat ett företag. Drygt 15 procent var arbetssökande och närmare 15 procent var i andra studier, till exempel inom den kommunala vuxenutbildningen. Övriga var främst föräldralediga. För de deltagare som hade fått ett arbete, så var tiden från upphållstillstånd till arbete 2,7 år. Om tiden till arbete för dessa har kortats med två år uppgår den faktiska samhällsekonomiska vinsten till närmare 73 miljoner kronor. Har tiden kortats med tre år är den samhällsekonomiska vinsten drygt 201 miljoner. Projektet har dessutom presenterat en modell för en särskild etableringsprocess för invandrade akademiker, den så kallade Akademikerförmedlingen. Modellen bygger på projektets erfarenheter och slutsatser och innehåller följande tre steg: 1. Informera I samband med att Migrationsverket utfärdar uppehållstillstånd så ges information om hur vägen till arbete kan se ut för en akademiker i Sverige. Här kan till exempel webbportalen www.informationsverige.se spela en central roll. Denna tidiga informationsinsats är av särskild vikt för dem som inte ingår i personkretsen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. 5

2. Förbereda I ett förberedande steg så kartläggs och bedöms individens utbildningar, examina och eventuella legitimationer samt kompletteringsbehov avseende akademisk utbildning och arbetsmarknadskompetens. Parallellt med inventeringen genomförs studier i Svenska för utländska akademiker (SFUA) målgruppsanpassad SFI för invandrare med akademisk bakgrund. 3. Komplettera Beroende på vilka behov som framkommer i det förberedande steget tas en individuell kompletteringsplan fram i syfte att så snart som möjligt påbörja antingen akademiska kompletteringar och/eller arbetsmarknadsförberedande insatser. Om möjligt bör den invandrade akademikern även få tillgång till en yrkesmentor. I det enskilda fallet kan det vara aktuellt med validering av den reella kompetensen. Projektet har delvis lyckats att lokalt och regionalt etablera modellen Akademikerförmedlingen. Bland annat finns idag betydande information, på cirka 10 språk, för nyanlända akademiker på portalen www.informationsverige.se. Länets kommuner har påbörjat eller kommer att påbörja en samverkan kring SFI, som kan resultera i att Sfi:n blir en språngbräda in i olika kompletterande utbildningsinsatser såsom Korta Vägen eller andra typer av insatser för invandrade akademiker. Sammantaget har förutsättningarna för en sammanhållen väg till arbete skapats. Därtill har utbildningskonceptet fått en nationell spridning, från de ursprungliga 6 utbildningsanordnarna i Västsverige till totalt 17 olika utbildningsanordnare runtom i landet. Utbildningsinsatserna har även utvecklats, i form av att olika metoder har utarbetats, till exempel metoder för validering av reell kompetens och gemensamma test och bedömning av språkkunskaper. 6

Bakgrund Varje år kommer ett stort antal kvinnor och män till Sverige från länder utanför Norden. En stor del av dessa ungefär en tredjedel av dem som har fått uppehållstillstånd har en akademisk examen från sitt hemland. Många har därtill arbetat flera år inom sitt yrke. Vägen till ett relevant arbete i Sverige är dock ofta lång. Bland Sveriges invandrade akademiker arbetar cirka hälften med något som motsvarade deras utbildning. För infödda svenskar är motsvarande siffra cirka åttio procent. Denna situation har väckt allt större uppmärksamhet på senare tid. En av de samhällsaktörer som har uppmärksammat detta är Riksrevisionen, i samband med sin granskning Statliga insatser för akademiker med utländska utbildning förutsägbara, ändamålsenliga och effektiva? (RiR 2011:16). Riksrevisionen konstaterade bland annat att det saknas ett sammanhållet system för att ta tillvara utländska akademikers kompetens och att det finns för få kompletterande utbildningsinsatser. Sverige har flera decenniers erfarenhet av mottagande och introduktion av invandrare med akademisk bakgrund. Trots det har vi inte lyckats skapa en organisation som på ett systematiskt sätt gör vägen till ett arbete, motsvarande tidigare yrkes- och utbildningsbakgrund så kort och effektiv som möjligt. Det leder till ett slöseri med mänskliga resurser, och därmed också ett slöseri med samhällsresurser. Stat och kommuner betalar varje år ut stora summor i ersättning till personer som riskerar att blir beroende av offentlig försörjning. Den enskildes drivkraft och motivation blir lidande i ett system som innebär lång väntan och oklara besked. I Västsverige finns goda erfarenheter av projekt och verksamheter för tillvaratagande av utländska akademikers kompetens. I början av 2000-talet startade tre ESF-finansierade projekt i Västra Götaland. Dessa var Invandrarakademin vid Högskolan i Borås, Utländska läkare, sedermera legitimation.nu, som drevs av Västra götalandsregionen samt Utländska tekniker och ingenjörer vid vuxenutbildningen i Göteborg. Under 2004 gick dessa tre projekt ihop under namnet Korta Vägen. Under 2006 spreds utbildningskonceptet Korta Vägen till Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Vid denna tidpunkt finansierades insatserna helt av Arbetsförmedlingen. 2008 utökades insatserna ytterligare med Handelshögskolan i Göteborg och Högskolan i Halmstad. Samma år startade Länsstyrelsen i Västra Götaland en förstudie till det som sedan skulle bli Projekt Utländska Akademiker. 7

Syfte, mål och förväntade effekter Projektidé Det finns goda erfarenheter av projekt och verksamheter för att ta tillvara invandrade akademikers kompetens i Västsverige. Några av dessa projekt och verksamheter samarbetade inom ramen för den så kallade Korta Vägensatsningen, som inledningsvis var ett samarbete mellan Länsarbetsnämnden i Västra Götaland, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen samt Högskolan i Borås. Genom utveckla och initiera effektiva utbildningsinsatser för invandrade akademiker så kunde projekten visa på en möjlig och kortare väg till arbete. Dessa åtgärder var och är betydelsefulla, men även otillräckliga för alla de behov som fanns. Projekt Utländska Akademiker vilade på följande grundläggande analys: Insatser för nyanlända utländska akademiker bör bedrivas som reguljär verksamhet, det vill säga ges permanent organisering och finansiering, och utgöra en del av ordinarie mottagande och introduktion. Det saknas en myndighetsgemensam struktur En samordnad insats är nödvändig för att överbrygga strukturella hinder. De kompletterande utbildningsinsatserna behöver bli fler, de behöver vidareutvecklas och de behöver göras mer tillgängliga. Insatser för nyanlända utländska akademiker bör bedrivas som reguljär verksamhet, det vill säga ges permanent organisering och finansiering, och utgöra en del av ordinarie mottagande och introduktion. Projektet strävade även mot att samla samtliga kommuner, högskolor och berörda myndigheter i Västsverige samt att nå ut till relevanta aktörer i näringslivet. Ett framgångsrikt Projekt Utländska Akademiker skulle på sikt även kunna utvidgas till att arbeta nationellt. 8

Syfte Syftet med Projekt Utländska Akademiker var att genom fördjupad och breddad regional och interkommunal samverkan främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens. Övergripande målsättning Nyanlända personer med akademisk utbildning och utomnordisk bakgrund ska ha möjlighet att inom sex månader efter erhållet uppehållstillstånd ha fått sin kompetens bedömd, samt inom tre år även kompletterad oavsett var i Västsverige man bor och konjunkturläget på arbetsmarknaden. På längre sikt ska den övergripande målsättningen kunna gälla nationellt. Sex projektmål 1. Yrkesrelaterad information om möjligheter till studier och arbete i Sverige ska finnas tillgänglig för nyanlända kvinnor och män med utomnordisk bakgrund, såväl flyktingar som övriga invandrare. Inom tre månader efter erhållet uppehållstillstånd ska de även erbjudas kartläggning och bedömning av utbildning och arbetslivserfarenhet. 2. Personer som efter kartläggning och bedömning av kompetens är aktuella för komplettering ska inom ett år erbjudas plats inom Projekt Utländska Akademiker eller annan kompetenshöjande utbildning. 3. Minst 70 procent av deltagarna som genomgår en kompletterande utbildningsinsats ska i första hand vara i arbete motsvarande tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, i andra hand vara i arbete med utvecklingsmöjligheter inom ett relevant yrkesområde inom sex månader efter utbildningsinsatsens slut. 4. Resterande deltagare går vidare till annan utbildning eller arbete inom nio månader efter utbildningsinsatsens slut. Ett visst antal kommer att avbryta utbildningen av olika skäl. För samtliga deltagare som fullföljer utbildningsinsatsen utarbetas en individuell handlingsplan med tydliga målsättningar. 5. Andelen kvinnor och män i projektet som helhet och i utbildningsinsatserna ska vara jämnt fördelad (mer än 40 procent respektive mindre än 60 procent). 6. Projektdeltagarnas känsla av sammanhang (KASAM) i det svenska samhället ska ha ökat efter genomgången utbildningsinsats. 9

Målsättning uttryckt i antal deltagare Inledningsvis skulle det finnas sju utbildningsanordnare inom ramen för Projekt Utländska Akademiker. Varje insats beräknades preliminärt ha en genomströmning på cirka 40 deltagare per år. Den sammanlagda genomströmningen uppskattades vara 140 kvinnor och 140 män per projektår. Över en treårsperiod skulle drygt 840 personer ha genomgått en kompetenshöjande utbildningsinsats inom Projekt Utländska Akademiker. Relationen mellan syfte och mål Syftet och de ursprungliga målen formulerades efter en förprojektering och utgick i hög grad utifrån de mål och medel som fanns hos projektets samverkanspartners. Detta var fullt logiskt utifrån att flera olika myndigheters verksamheter och regelverk skulle samsas inom ett projekt och där delar av myndigheternas befintliga verksamhet skulle samordnas som en del i genomförandet. Det blev uppenbart i genomförandefasen att det fanns en svag koppling mellan syfte och mål. Även om de angivna målen hade uppnåtts till hundra procent, så var sannolikheten liten att projektet skulle uppnå det som var syftet. Att verka för en långsiktig och effektiv samverkan är långt mer tidskrävande processer än att koncentrera resurserna till att få ett positivt utfall för ett begränsat antal individer och med enbart målen för ögonen så hade flera önskade effekter uteblivet. Även om de angivna målen var relevanta i genomförandet, så valde projektledningen att fokusera på att genom en utvecklad samverkan [ ] främja ett långsiktigt och effektivt tillvaratagande av nyanlända utländska akademikers kompetens. Genom att göra så har flera önskade effekter uppnåtts, till exempel: Fler nyanlända genomgår och kommer att genomgå en tidig kartläggning, bedömning och vägledning. Fler nyanlända deltar och kommer att delta i individualiserade, kompletterande utbildningsinsatser. Utbudet av arbetskraft och individers möjligheter till självförsörjning ökar. Genom ett snabbare inträde på arbetsmarknaden ökar individernas känsla av sammanhang i det svenska samhället. Fler nyanlända kommer att få efter genomgången utbildningsinsats ett arbete motsvarande sin kompetens. Fler nyanlända kommer att efter genomgången utbildningsinsats till vidare utbildning inom yrkesområdet eller annan utbildning som ger möjlighet till egen försörjning. 10

Frågor kring insatser för utländska akademiker ges en ökad uppmärksamhet inom projektets samverkanspartners samt i det omgivande samhället. Fler nyanlända kommer att vara självförsörjande efter genomgången utbildningsinsats. Betydande samhällsekonomiska vinster kan påvisas. Den etniska mångfalden i arbetslivet ökar. Frånsett den svaga kopplingen mellan syfte och mål, och de strategiska vägval det medförde, så kom även en rad oväntade förändringar att påverka projektets möjligheter att nå önskade kvantitativa mål. Mer om dessa förändringar går att läsa i avsnittet Förändrade förutsättningar, sidan 27. 11

Projektorganisation Länsstyrelsen i Västra Götalands län var projektägare och drev Projekt Utländska Akademiker. Till projektet var tre tjänster knutna, en projektledare på heltid, en projektassistent på heltid och en projektekonom som arbetade tio procent. Under projektet arbetade även ett antal tillfälliga resurser, till exempel med webbutveckling och uppföljning. Projektledare och projektassistent tillhörde Enheten för social hållbarhet. Enheten arbetar med frågor som rör integration, jämställdhet, folkhälsa och rättighetsfrågor. Projektledningsgrupp Projektledningsgruppen ansvarade för genomförandet av projektet och bestod av projektledare, projektassistent, projektekonom, ansvarig företrädare för projektägaren samt företrädare för Arbetsförmedlingen. Projektledningsgruppen ansvarade för att ta fram föredragningslista och beslutunderlag till styrgruppen. Styrgrupp Styrgruppens uppdrag var att ta ett övergripande ansvar för projektet genom att prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär. Styrgruppen bestod av representanter från projektets primära samverkansaktörer Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Högskolan Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Högskolan Halmstad, Västra Götalands region, Göteborgs stad/yrkeshögskolan Göteborg, Länsstyrelsen i Halland och Region Halland. Länsstyrelsen i Västra Götalands län var sammankallande. Arbetsgrupper Tidigt i projektet knöts arbetsgrupper till projektets tre delprojekt; Tidiga insatser, kompletterande utbildningsinsatser samt målbild 2012. Inom ramen för dessa grupper formulerades och förverkligades aktivitetsplaner efter förankring i styrgruppen. Arbetsgrupperna bestod av parter med kompetens inom aktuellt arbetsområde. Under hösten 2011 upplöstes arbetsgrupperna som var kopplade till delprojekt och ersattes av arbetsgrupper utifrån fyra temaområden. Dessa var information, kommunal förankring, nationell etablering samt utveckling av utbildningsinsatser. Under projektets gång har även ett antal tillfälliga arbetsgrupper startats, för att hantera avgränsade problemställningar. 12

Nätverk Ett regionalt nätverk för utbildningsanordnare startades 2010, syftet med nätverket var att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och samverkan men även sprida modeller och metoder som togs fram inom ramen för projektet. Under 2011 tog projektet initiativet till ett nationellt nätverk för utbildningsanordnare. 13

Samverkanspartners Nedan ges en kort beskrivning av Projekt Utländska Akademikers ursprungliga samverkanspartners och hur projektet knyter an till deras respektive verksamhet och uppdrag. Länsstyrelsen i Västra Götaland projektägare Länsstyrelsen hade uppdraget att verka för att det fanns beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända. Länsstyrelsen ska överlägga med länets kommuner om mottagande av nyanlända, samt medverka till lokal och regional samverkan. Länsstyrelsens engagemang i Projekt Utländska Akademiker kan ses som en del i arbetet för en ökad samverkan mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer. Arbetsförmedlingen medfinansiär Arbetsförmedlingen fick under projektets gång ett utökat ansvar för nyanlända invandrare, i samband med ikraftträdandet av etableringsreformen. Arbetsförmedlingen var huvudman för Korta Vägen utbildningarna som bedrevs inom ramen för projektet. Arbetsförmedlingen stod även för projektets medfinasiering i form av aktivitetsstöd till deltagarna och kostnaden för de kompletterande utbildningarna. Utbildningsanordnare i samverkan Följande utbildningsanordnare stod för projektets utbildningsinsatser och deltog i utvecklingen av dessa: Göteborgs universitet/handelshögskolan, Högskolan Borås, Högskolan Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Yrkeshögskolan Göteborg. Samverkan med Hallands län Projektet utgick från erfarenheterna av kompletterande utbildningar i Västsverige, vilket också innefattar Hallands län. Självklara samverkanspartners i detta sammanhang var Länsstyrelsen Hallands län och Region Halland. Från tidig bedömning till arbete Projektet avsåg att skapa en sammanhållen väg från tidig bedömning och kartläggning till arbete. I detta arbete var Migrationsverket en självklar samverkanspart, men även Västra Götalandsregionen med sitt ansvar för den regionala tillväxten och utvecklingen. 14

Tillkomna Samarbetspartners Följande samarbetspartners har tillkommit under projektets gång och haft ett mer eller mindre utvecklat samarbete med Projekt Utländska Akademiker: Folkuniversitetet SACO Västsvenska handelskammaren JUSEK Skaraborg kommunalförbund (SAM-projektet) Göteborgsregionens kommunalförbund Rotarys Yrkesmentorprojekt Lärosäten runtom i landet 15

Korta Vägen ett utbildningskoncept och en arbetsmarknadsinsats Korta Vägen kan beskrivas på flera olika sätt, som ett utbildningskoncept, en arbetsmarknadsutbildning och en form för att organisera och finansiera insatser för invandrade akademikers etablering på arbetsmarknaden. Under Projekt Utländska Akademiker så gavs möjligheten att fortsatt utveckla utbildningsinsatserna, att sprida arbetsmarkandsutbildningarna och att utarbeta en modell för en effektivare etableringsprocess för invandrade akademiker. Men engagemanget har funnits under lång tid och arbetet startade flera år tidigare. Utbildningskonceptet Korta Vägen Utbildningskonceptet växte fram ur erfarenheterna av projekten Utländska Tekniker och Ingenjörer, Utländska Läkare och Invandrarakademin vid Högskolan Borås. Gemensamt för dessa var att de varit framgångsrika i att påskynda invandrade akademikers etablering på arbetsmarknaden och tillsammans med Arbetsförmedlingen samlades de i ett samarbete för att identifiera framgångsfaktorerna bakom respektive insats. Dessa framgångsfaktorer kom sedan att ligga till grund för utbildningskonceptet. Nedan följer en beskrivning av dessa faktorer: Tidiga insatser: För att få en snabb etablering krävs att insatserna sker så tidigt som möjligt. Väntan leder till att kunskaper blir föråldrade eller går förlorade, att språkutvecklingen avtar och felinlärningar fossiliseras och inte minst så leder väntan till frustration och att motivationen avtar. Tydligt fokus på arbete: Korta Vägen ska inte vara en insats bland flera som bidrar till en tillfällig sysselsättning. Målbilden är densamma för utbildningsanordnare och individ, det vill säga arbete. Detta i sin tur ställer krav på såväl utbildningens utformning som på individens deltagande. Yrkesinriktad svenskundervisning: Språkinlärningen sker i en kontext som deltagaren är bekant med och förstår. Den har även en tydlig koppling till individens målbild och bidrar till en bibehållen yrkesidentitet. Tidig kontakt med arbetsmarknaden: En tidig kontakt med och en insyn i arbetsmarknaden är viktigt för en bibehållen yrkesidentitet. Detta kan göras tidigt i processen på flera sätt, till exempel språkpraktik, studiebesök, studier av aktuell bransch och arbetsmarknad med mera. 16

Praktikplatser i paritet med individens kompetens: Praktiken syftar till mer än att få referenser. Praktikplatsen ska alltid ses som en potentiell framtida arbetsplats. Praktiken ger en värdefull möjlighet för deltagaren att testa sin kompetens gentemot kraven på svenska arbetsmarknad. Här kan både kompetensluckor och spetskompetens identifieras. Tydliga uppföljningar: Under praktiken är det viktigt med kontinuerlig uppföljning. Detta för att stämma av med såväl arbetsgivare som deltagare, så att praktikens innehåll ligger i linje med respektive parts förväntningar och förmåga. Hög grad av individualisering: Utgångspunkten är alltid att deltagaren har en betydande kompetens. Utbildningen syftar till att ge eventuella kompletterande kunskaper, som bedöms som nödvändiga på svensk arbetsmarknad. Vilka kompletteringar som är nödvändiga varierar från deltagare till deltagare och kan vara av olika karaktär. Allt från yrkesspecifika till akademiska kompletteringar. Parallellitet i insatserna: För att individen ska få en optimal utveckling så bör insatser, såsom svenskundervisning, praktik och yrkesspecifika kompletteringar, ske parallellt. Frånsett god logistik så förstärker de olika insatserna varandra och ger en positiv energi framåt. Förutsättningar för utveckling av utbildningsinsatserna Projekt Utländska Akademiker bygger på en samverkan mellan en rad myndigheter och andra offentliga aktörer, som på ett eller annat sätt är involverade i en invandrad akademikers väg till arbete. En viktig grundsten i denna samverkan är de så kallade Korta Vägen utbildningarna. Dessa utbildningar är reglerade i avtal, i en beställar-/leverantörrelation, mellan Arbetsförmedlingen och de olika utbildningsanordnarna, som i huvudsak utgörs av lärosäten. Projektet har således inte haft något eget mandat att initiera eller driva utvecklingen av dessa, oavsett om det har rört sig om metodutveckling, informationsinsatser, framtagande av tekniska verktyg eller integrering av jämställdhets- eller tillgänglighetsperspektiv. Projekt Utländska Akademiker har således fungerat som en paraplyorganisation, under vilka flera olika aktörer tillsammans och i konsensus drivit utvecklingen. Detta har fått till följd att beslut om utvecklingsinsatser har tagits gemensamt, men det medförde samtidigt att utvecklingstakten har varit lägre än väntat och att spridning och implementering försvårats. Vilket också har fått till följd att det graden av lokala variationer av utbildningsinsatsen fortfarande är stor och möjligheten att utveckla en så kallad best practise har varit begränsad. Samtidigt bör det finnas en respekt för de lokala förhållandena hos respektive utbildningsanordnare och att det är 17

Arbetsförmedlingen i egenskap av beställare som äger mandatet att driva utvecklingen framåt. I denna slutrapport presenteras, i kapitlet Metodutveckling, exempel på de olika utvecklingsarbeten som har gjorts i projektet. Se sidan 20. Arbetsmarknadsutbildningen Korta Vägen När projekten Utländska Tekniker och Ingenjörer och Projekt Utländska Läkare tillsammans med Invandrarakademin på Högskolan Borås och Arbetsförmedlingen påbörjade sitt samarbete så blev det startskottet på en regional satsning på invandrade akademikers etablering på arbetsmarknaden, som under Projekt Utländska Akademiker kom att få en nationell spridning. Vid starten av Projekt Utländska Akademiker så fanns det sex utbildningsanordnare, av de ursprungliga sju i Västsverige, som gav så kallade Korta Vägen utbildningar. Vid projektstarten gavs utbildningsinsatserna av följande utbildningsanordnare: Utländska Tekniker och Ingenjörer (UTI), Yrkeshögskolan Göteborg (tidigare KY-akademin vid Studium i Göteborg). Utländska Ekonomer, Göteborgs universitet. Utländska Akademiker, Högskolan Borås. Korta Vägen, Högskolan Väst (Trollhättan). Korta Vägen, Högskolan Halmstad. Korta Vägen, Högskolan i Skövde. Korta Vägen utbildningarna är arbetsmarknadsutbildningar och upphandlas av Arbetsförmedlingen. Upphandlingen av utbildningsleverantörer år 2012 medförde vissa förändringar. Folkuniversitet kom att bli huvudleverantör för utbildningsinsatserna i Göteborg, med utbildningsanordnarna Yrkeshögskolan Göteborg och Göteborgs universitet som underleverantörer. Projektet fick därmed också en ny samarbetspartner. Den första nationella spridningen av utbildningsinsatsen kom efter en utökad upphandling år 2010. Efter den upphandlingen fanns 12 stycken utbildningsanordnare i landet. Efter 2012 års upphandling fanns närmare 20 utbildningsanordnare. Projekt Utländska Akademiker har enbart drivit och utvecklat de ursprungliga sex västsvenska utbildningsinsatserna, men har inom ramen för projektverksamheten samlat samtliga utbildningsanordnare i ett nationellt nätverk. Syftet med det nationella nätverket var att utbyta erfarenheter och sprida den metodutveckling som skett inom ramen för projektet. Nätverket fungerade även som ett forum för att diskutera hur utbildningsinsatser såsom Korta Vägen skulle kunna ges permanent organisering och finansiering, men också hur man kan öka medvetenheten om invandrade akademikers situation och behov för en snabbare etablering. Nätverket kom med tiden att även inkludera de handläggare på Arbetsförmedlingen som var kontaktpersoner gentemot utbildningsanordnarna. Syftet med detta var att få en likvärdig tolkning och praxis kring avtalen med utbildningsanordnarna och reglerna för deltagande. 18

Fördelen med en arbetsmarknadsutbildning såsom Korta Vägen är att den ska till sin omfattning och sitt innehåll vara individuell, vilket ger en stor flexibilitet i förhållande till individens behov och arbetsmarknadens behov. Det arbetsmarknadsutbildningar inte bidrar till är att skapa strukturella förändringar, i och med en arbetsmarknadsutbildning endast existerar på basis av ett behov på arbetsmarknaden. Utifrån exemplet invandrade akademiker, som ofta är i behov av kompletterande insatser, så innebär det att det måste finnas ett behov på arbetsmarknaden för att man ska kunna få rätt insats så att man kan konkurrera på mer jämlika villkor. Alternativet är att individen tvingas läsa om hela eller delar av sin utbildning för att få en motsvarande svensk examen samt att individen lyckas presentera sina tidigare yrkeserfarenheter som relevanta och trovärdiga för en svensk arbetsgivare. I denna slutrapport presenteras, i kapitlet Akademikerförmedling, en modell för hur effektiv etableringsprocess för invandrade akademiker bör organiseras och finansieras. Se sidan 46. 19

Metodutveckling Validering av reell kompetens Uppdraget att utveckla en valideringsprocess samt att dokumentera genomförande och resultat gavs till Högskolan Borås. Högskolan valde att genomföra uppdraget tillsammans med Meritea, som är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund. Meritea deltog i uppdraget med uppgift att: utforma en meritportfölj anpassad för målgruppen, ta fram relevanta kompetensområden utifrån bransch eller verksamhet, utveckla en valideringsprocess, kompetensöverföring och stöd samt att genomföra två meritportföljer på individnivå. Högskolans del var att ta fram lämpliga adepter, hitta praktikplatser och hålla kontakten med dessa. Högskolan följde även processen och dokumenterade genomförande och resultat. Definition av validering Den nationella definitionen för validering som föreslogs av Valideringsdelegationen och formulerades sedan i departementsskrivelsen Ds 2003:23 Validering mm har varit en utgångspunkt i genomförandet av uppdraget. Definitionen är: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskap och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Valideringsprocessen Den framtagna valideringsprocessen utgick från den kompetensmodell som Meritea hade arbetat fram tillsammans med speciellt utsedda yrkeskunniga personer. Kompetensmodellen definierades utifrån de kompetensområden och nivåsatta kompetensprofiler som bedömdes som relevanta inom det aktuella yrkesområdet samt de verktyg som stödjer valideringen. Ledningen på arbetsplatsen där validanden genomförde sin valideringspraktik, utsåg den/de som var ansvariga för valideringshandledning och bedömning. I detta uppdrag var det två yrkeskunniga valideringshandledare som även hade rollen som bedömare. En av fördelarna med att det var två var bland annat att säkra upp reliabilitet och validitet i hela valideringsprocessen och vid bedömningen. Initialt i valideringsprocessen informerades validanden om vad syftet och målet var med valideringen och hur man skulle gå tillväga. Ett av 20

grundfundamenten i processen var att validanden var välinformerad och att genomförandet av validering var frivilligt. Valideringsprocessen startade med att validanden använde ett utarbetat formulär och gjorde en självskattning av sin kompetens utifrån de angivna nivågraderade kompetensprofilerna som ingick i kompetensområdena. Valideringshandledaren/bedömaren gjorde motsvarande skattning av validanden. Skattningarna utgjorde sedan underlag för samtal där handledaren och validanden tillsammans identifierade de eventuella kompetensgap som validanden behövde fylla. Dialogen mellan handledare och validand var viktig för att validanden skulle känna sig välinformerad och trygg. Det skapade i sin tur goda förutsättningar för validanden att nå sitt mål i valideringen. Kompetenskartläggningen belyste vad validanden kunde utifrån de definierade kompetensprofilerna och identifierades här som Fördjupad kompetenskartläggning. Det innebar att validandens kompetens blev i detta steg utforskad och synliggjord men var ännu inte bekräftad. Resultatet av kartläggningen tjänade som underlag för framtagning av en tids- och aktivitetsplan som syftade till att validanden fick förutsättningar för att fylla sina eventuella kompetensgap till godkänd nivå. En förutsättning för att fortsätta processen var att validanden fick möjlighet att tillägna sig den kompetens som eventuellt saknade helt eller delvis. Detta kunde ske på olika sätt i det dagliga arbetet och med hjälp av studier som arbetsplatsen tillhandahöll. Planen var ett levande dokument i det dagliga arbetet och revideras efterhand som validanden höjde sin kompetens. Resultatet av detta uppdrag synliggjorde både hinder och möjligheter för både validand och arbetsplats. Några punkter kan lyftas fram när det gäller möjligheter att använda resultatet i framtiden och betona de positiva konsekvenserna av valideringen som genomförts: Kompletterande utbildningsinsatser: möjligheten att lättare identifiera vilket behov av kompletterande utbildning som behövs medverkar till en kortare väg ut i arbete. Man kan aktivt använda kompetensområdena för att utforska och identifiera kompetensgap, forma utbildningsinsatser och skräddarsy utbildningar efter behov. Här kan man också se en möjlighet att använda befintlig personal som en resurs i utbildningsinsatserna. Modeller för validering: man skulle kunna ta fram ett grundmaterial för validering inom speciellt utvalda och lämpliga yrken. Grundmaterialet skulle man sedan använda på olika arbetsplatser efter mindre justeringar. Detta skulle medföra en avsevärd besparing av tid och kostnader. Kvalitetssäkring: valideringen kan också ses som en möjlighet för arbetsplatsen att synliggöra kompetensbehov och fortbildningsbehov. Detta sker genom att de kompetensområden som man tar fram i valideringsprocessen kan överföras till verksamhetens mål och medel. Läs mer om utvecklingen av valideringsprocessen i bilaga 1. 21

Gemensamma test och bedömning Många av deltagarna i Korta Vägen utbildningarna är i behov av grundläggande behörighet i Svenska som Andraspråk för att kunna få ett arbete, delta på kompletterande studier eller erhålla legitimation. Syftet med Projekt Utländska Akademiker var att korta vägen till arbete. Därför var det respektive utbildningsanordnares uppdrag att hitta former för en individuell och i möjligaste mån en yrkesspecifik språkinlärning. Med bakgrund av detta så framkom förslag på en gemensam rättning och bedömning av utvalda delar i språktesten. För att på så vis undvika krav- och nivåskillnader mellan utbildningsanordnarna, men också för att utöka erfarenhetsutbytet mellan de språkpedagoger som arbetade hos respektive utbildningsanordnare. Uppdraget Under ledning av Högskolan Borås fick ett antal utbildningsanordnare uppdraget att utforma och genomföra ett gemensamt test för bedömning av deltagarnas språkkunskaper. Testet utgick från ett sedan tidigare utformat test vid Högskolan Borås, det så kallade TUA-testet. Testet påminde till sin form bland annat om Tisus-testet, som används av utländska studenter som planerar att söka till akademiska studier i Sverige och saknar betyg i svenska. Vid ett godkänt TUA-test så utfärdades ett motsvarandeintyg på respektive nivå enligt Europarådets nivåskala. Ett godkänt TUA-test på nivå C1 (enligt Europarådets nivåskala) godtogs av Socialstyrelsen och Högskoleverket för: att läkare från länder utanför EU skulle få göra medicinskt kunskapsprov. att språkkunskaperna ska bedömas som tillräckliga för att utfärda svensk legitimation. att ge grundläggande behörighet att söka till kompletterande högre studier. att språkkunskaperna ska bedömas som tillräckliga för att utfärda lärarbehörighet. Genomförandet Testet reviderades och utprövning skedde av valda delar. Hjälp togs från externa parter med erfarenhet av testkonstruktion på olika nivåer. Vid genomförandet tillämpades Högskolans riktlinjer för rättsäker examination. Det gemensamma testet prövade deltagarnas muntliga färdigheter, förmåga till skriftlig produktion, läsförståelse och hörförståelse. En gemensam bedömning gjordes sedan för de mer svårbedömda delarna av testet, till exempel egen skriftlig produktion. Resultaten visade bland annat att ett antal deltagare, till vissa delar, låg på en högre språklig nivå än den de testats emot. En mer flexibel variant av 22

testet utformades, där man på ett enklare sätt kan låta deltagare komplettera på nästa högre nivå utan att behöva göra alla delar i testet. Detta i syfte att korta vägen till arbete för dessa deltagare. Läs mer om utvecklingen av gemensamma test och bedömning i bilaga 2. Streamade föreläsningar I ett led att göra utbildningsinsatserna mer flexibla och underlätta ett utbyte av ämneskunskap mellan utbildningsanordnarna så togs närmare 30 olika streamade föreläsningar fram. Respektive föreläsningar var cirka 20 minuter och var inom ämnesområdena svenska språket, ekonomi, projektledning och samhälls- och kulturkunskap. Dessa föreläsningar kunde sedan användas både av studenten i samband med egenstudier och av läraren som ett komplement till, eller i ordinarie, katederundervisning. Det var också ett sätt för de olika utbildningsanordnarna att få tillgång till varandras spetskompetens. Föreläsningarna togs fram av utbildningsanordnarna Högskolan Borås, Högskolan Halmstad, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. Respektive utbildningsanordnare äger föreläsningarna som man har tagit fram, men garanterar samtidigt att föreläsningarna finns tillgängliga offentligt så länge de kompletterande utbildningsinsatser för utländska akademiker fortgår och föreläsningarna kan anses ha ett relevant och aktuellt kunskapsinnehåll. Föreläsningarna som nås hos respektive utbildningsanordnare finns tillgängliga för samtliga deltagare, oavsett var man studerar. Alumniträffar En återkommande aktivitet i Projekt Utländska Akademiker har varit de alumniträffar som arrangerats av utbildningsanordnarna. Syftet med dessa har varit flera: Tidigare deltagare ges möjlighet att träffas för att återknyta kontakten med varandra och starta professionella relationer. Tidigare deltagare som inte har lyckats att etablera sig på arbetsmarknaden ges möjlighet att återknyta kontakten med de som har ett arbete och därmed få kontakter och referenser i arbetslivet. Nuvarande deltagare ges möjlighet att möta tidigare deltagare och få rekommendationer för hur man på bästa sätt kan få ett arbete. Nuvarande deltagare får möjlighet att knyta kontakt med personer i arbetslivet som kan agera dörröppnare. 23

Tidigare deltagare kan genom att upprätthålla kontakten med utbildningsanordnarna agera ambassadörer för Korta Vägen utbildningarna och dess deltagare. Listan kan göras längre, men en faktor som har varit av stor betydelse för de tidigare deltagarna, var möjligheten att få träffa vänner och att tillsammans delge varandra motgångar och glädjeämnen. 24

Jämställdhetsintegrering Under förprojekteringen av Projekt Utländska Akademiker genomfördes en jämställdhetskartläggning. Baserat på denna kartläggning upprättades en handlingsplan. Den ursprungliga handlingsplanen innehöll i huvudsak: Utbildning för styrgruppen, en jämn könsfördelning i projektets utbildningar, jämställdhetsanalys av utbildningar samt kvalitetssäkring av informationsmaterial ur jämställdhetssynpunkt. Vidare framgick att jämställdhetsperspektivet måste finnas med i det dagliga arbetet och där beslut fattas. Projektledningen reviderade den ursprungliga handlingsplanen under projektets gång, tillsammans med ESF-processtöd i jämställdhetsintegrering, för att den bättre skulle passa projektets förutsättningar. Handlingsplanen delades i två delar. Den första delen bestod av en checklista som kategoriserats utifrån projektets aktivitetslista, syftet med checklistan var att säkra att det dagliga arbetet genomsyrades av ett jämställdhetsperspektiv. Den andra delen av handlingsplanen bestod av en lista med riktade aktiviteter såsom basutbildning för projektledningen och jämställdhetsutvärdering. Utvärdering En jämställdhetsutvärdering genomfördes under 2011 i två steg. Den första delstudien studerade urvalet av projektets deltagare och den andra fokuserade på genomförandet av projektets utbildningsinsatser. Delstudierna utgick från de kriterier som Europeiska Socialfonden ser som vägledande för ett arbete med jämställdhetsintegrering. Enligt kriterierna ska ansvariga i en jämställdhetsintegrerad verksamhet (i) förhålla sig till uppsatta jämställdhetsmål, (ii) problematisera värderingar om män och kvinnor samt (iii) synliggöra män och kvinnor. Resultatet av delstudie 1 är att projektets urvalsprocess kan sägas vara jämställdhetsintegrerad endast i relation till det tredje kriteriet. Utvärderingen visade att flera intervjupersoner saknade kunskap uppsatta jämställdhetsmål och att en del uppvisade ett svalt intresse för det som målet syftar till att uppnå. Utvärderaren bedömde vidare att inte tillräckligt många intervjupersoner var beredda att i relation till urvalsprocessen problematisera värderingar och attityder om män och kvinnor. I delstudie 2 gjordes ingen mätning av hur jämställdhetsintegrerat lärarna och coacherna i utbildningsinsatserna arbetade utan fokus låg istället på att bidra till en ökad förståelse för vad ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt innebär. Resultatet av delstudie 2 visade att de flesta lärare och coacher hade en positiv inställning till att i sitt arbete ta hänsyn till jämställdhetsaspekter men att det finns en del frågetecken när det gäller hur villiga en del av aktörerna var till att aktivt koppla jämställdhetsarbetet till sina egna normer och värderingar och se sitt eget ansvar i undervisningssituationen. 25

Projektägaren och projektledningen hade ingen möjlighet att direkt påverka varken urvalsprocessen eller utbildningssituationen eftersom detta regleras i avtal mellan Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnarna. Projektledningen informerade och problematiserade därför kring resultatet av utvärderingen på såväl styrgruppsmöte som möten i arbetsgrupper. 26

Förändrade förutsättningar Färre deltagare Det ursprungliga målet i Projekt Utländska Akademiker var att 840 deltagare skulle delta i projektets utbildningsinsatser. Utgångspunkten för denna målsättning var att det skulle finnas sju utbildningsanordnare, som vardera skulle ha 40 deltagare under ett år. Antalet deltagare som påbörjade en utbildningsinsats inom ramen för projektperioden var 507 stycken. Ytterligare minst 220 deltagare påbörjade någon av utbildningsinsatser under hösten 2012, men deras deltagande i utbildningsinsatserna fortsatte även efter projektets avslut den 31 december 2012. Det var främst två anledningar som bidrog till det lägre deltagarantalet. Av de ursprungliga sju utbildningsanordnarna, som deltog i förprojekteringen, så var det vid projektstarten enbart sex stycken som kom att delta i projektet. Den sjunde utbildningsanordnaren, Västra Götalandsregionen, beslöt att avsluta sina utbildningsinsatser för personer vårdutbildade utanför EU. Den andra anledningen var att utbildningsinsatserna generellt sett blev längre än planerat. Den främsta orsaken till detta var att flertalet deltagare beviljades förlängd utbildningstid för att utveckla sina kunskaper i svenska språket, vilket medförde att antalet utbildningsstarter blev lägre än förväntat. Begränsade möjligheter att etablera en regional struktur Projektet avsåg att tillsammans med samverkanspartners skapa ett väl integrerat system, från tidig kartläggning och bedömning till arbete. Däremellan skulle individen erbjudas en målgruppsanpassad Sfi och kompletterande studier. Under projektets början så genomfördes Etableringsreformen. Reformen innebar bland annat att Arbetsförmedlingen tog över delar av kommunernas tidigare ansvar och myndigheten blev också den aktör som hade huvudansvaret för nyanländas etablering. Intentionerna med reformen låg i linje med projektets ambitioner, men medförde samtidigt betydande svårigheter att etablera en regional modell. Orsaken till detta var att ansvar och metodutveckling centraliserades och lyftes till en nationell nivå. Samtidigt kunde det konstateras att det stora flertalet invandrade akademiker inte ingick i personkretsen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, det vill säga de var inte flyktingar eller anhöriga till flyktingar. De hade med andra ord invandrat till Sverige av andra skäl. 27

Det var aldrig projektets ambition att bygga upp ett parallellt och regionalt system för de invandrade akademiker som inte omfattas av etableringsuppdraget. Däremot försökte projektet visa på hur en sammanhållen väg till arbete kunde etableras genom en god samverkan även för dem som inte berördes av reformen. Även om Projektet Utländska Akademiker kunde visa på olika positiva resultatet i sammanhanget, så fanns det ett påtagligt problem utifrån ambitionen att invandrade akademikers etablering på arbetsmarknaden skulle ske så tidigt som möjligt. Det var nämligen omöjligt att förutse när och om de som inte var berörda av etableringsuppdraget kom i kontakt med relevant aktör och därmed fick tillgång till relevant insats. Med andra ord fanns en påtaglig risk att ett stort antal invandrade akademiker riskerade att förlora betydelsefull tid. Tid som kunde vara avgörande för huruvida individen skulle få ett arbete motsvarande tidigare yrkes- och utbildningsbakgrund. Detta faktum kan få stora konsekvenser för den enskilda individen, men också för samhället. Frånsett att betydelsefull kompetens går förlorad, så kan det få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Hur stora de samhällsekonomiska vinsterna blir av projekt såsom Projekt Utländska Akademiker avgörs av hur mycket av tiden till arbete kan kortas. Även om de samhällsekonomiska beräkningar som gjordes inom ramen för projektet visade att deltagarnas genomsnittstid från uppehållstillstånd till arbete var i snitt 2,7 år, vilket får betraktas som en kort tid, så fanns det anledning att tro att tiden hade kunnat bli kortare om det fanns ett tydligare uppdrag hos och en klarare ansvarsfördelning mellan berörda aktörer. 28

Deltagaruppföljning Urval, metod och svarsfrekvens Lista på deltagarna i Projekt Utländska Akademiker lämnades över till uppdragstagaren. I denna lista fanns personnummer samt namn och utifrån dessa togs adresser och telefonnummer fram. I de fall telefonnummer fanns att tillgå ringdes personen upp och tillfrågades om hon/han kunde tänka sig att delta i undersökningen. Om svaret blev ja fick dessa välja mellan att bli intervjuade per telefon alternativt få en länk till en webbaserad version av frågeformuläret skickade till sig via mail. Underlaget till frågeformuläret samt utkast av frågorna togs fram av uppdragsgivaren. De personer som inget telefonnummer kunde spåras till fick enkäten skickad till sig via post. I samband med utskick av denna postala enkät fick de även information om att de kunde gå in via webben och besvara frågorna. Till dem som valde alternativet webbaserad enkät eller fick den postala enkäten sänd till sig, så skickades tre påminnelser. Datasamlingen pågick under hösten 2012. Bortfall samt svarsfrekvens Antal deltagare i Projekt Utländska Akademiker: Uppgav att de inte deltagit i projektet: Brevenkäter till okänd adressat: Personnummer som inte var registrerade: Bas: Antal svar: Svarsfrekvens: 507 stycken 23 stycken 66 stycken 2 stycken 416 stycken 250 stycken 60,1 procent Om de svarande/deltagarna De svarande i undersökningen hade gått någon av Projekt Utländska Akademikers kompletterande utbildningsinsatser under perioden augusti 2009 till augusti 2012. Således fanns det bland de svarande allt ifrån de som nyligen avslutat sin utbildning till de som avslutat motsvarande utbildning över två år tidigare. Därmed var förutsättningarna för de svarande varierande, vilket också bör tas i beaktande när man studerar undersökningens resultat. Drygt 58 procent av de svarande var kvinnor och lite drygt 41 procent var män. En majoritet av de svarande drygt 70 procent, var i åldrarna mellan 26 och 40 år. Den största andelen svarande fanns inom åldersgruppen 31 35 år. Tabellen på nästa sida visar ålderfördelningen mellan kvinnor 29