NYHETSBREV FRÅN URBACT Februari 10 # 04
2 NYHETSBREV FRÅN URBACT Samarbete mellan stad och landsbygd, förnybar energi i städerna Fördjupning: Fungerande samarbete mellan stad och landsbygd: en utmaning som har försvårats av krisen. Sammanfattning av en artikel av Bernd Gassler, chefsexpert inom CityRegion.Net Den ekonomiska krisen påverkar små, flerkärniga stadsområden i lika stor utsträckning som stora storstadsregioner. Icke desto mindre är det de mindre tätorterna som är drivkraften i utvecklingen av decentraliserade regioner. Gränserna mellan stad och landsbygd har stor betydelse för politik, förvaltning, lokal ekonomi och så vidare. Detta ger upphov till komplexa problem som inte kan lösas inom ramen för befintliga politiska och administrativa strukturer, som ofta är alltför rigida. Den ekonomiska krisen har försvårat samarbetet mellan stad och landsbygd. Den har ökat den ekonomiska pressen, både uppåt till följd av de växande behoven i storstäderna och nedåt på grund av begränsade offentliga medel. Skatteintäkterna från företag sjunker, och de statliga bidragen minskar. Lokala och regionala myndigheters resurser och likviditet är starkt påverkade. Det kommer fler och fler rapporter om kraftigt skuldsatta städer och kommuner. Till och med rika kommuner känner nu av effekterna av den ekonomiska krisen. För att motverka dessa effekter förefaller det därför i dag mer nödvändigt än någonsin tidigare med ett intensivt samarbete mellan alla lokala och regionala myndigheter i synnerhet på storstadsregionnivå i storstäderna och de omgivande kommunerna. Nya strategier för regionalt samarbete Nya strategier är särskilt nödvändiga när det gäller finansiering av projekt under kristider med hänsyn till en jämbördig och rättvis kostnadsfördelning
3 mellan storstäderna och den omgivande landsbygden. Det behövs också nya strategier för den regionala förvaltningens processer och strukturer. I Frankrike har man till exempel byggt upp en juridisk organisation för regionala strukturer och skattesystem för flerkärniga stadsområden, allt för att bryta den onda cirkel som städer och kommuner har hamnat i. Dessa samarbeten består av institutionella verktyg som möjliggör för kommunerna att å ena sidan bibehålla sin självständighet (ingen sammanslagning), å andra sidan samarbeta inom ett eller flera gemensamma områden (obligatorisk eller frivillig överföring). Överst i detta system finns den franska staten och EU. Men Frankrike måste skära ner på sina offentliga utgifter, och enligt president Sarkozy är det dyrt och ineffektivt med detta flerskiktade lokala styrelseskick. Han har tillsatt en utredning som ska studera olika sätt att göra systemet enklare och billigare. I andra europeiska länder är man medveten om att man måste vidta fler åtgärder för att stimulera stads- och landsbygdsregioner. I delstaten Steiermark i Österrike antogs år 2008 en lag som reglerar nya typer av kommunalt samarbete i både stora regioner och små regioner. Enligt dessa modeller kommer det att betalas ut särskilda bidrag till samarbetet om ett visst antal kommuner väljer att samarbeta i specifika frågor. I kantonen Zürich i Schweiz genomför man just nu en rad olika initiativ för att förbättra de regionala strukturerna och det regionala samarbetet. En strategi är att hela storstadsområdet får formell status. En annan taktik kan vara att hitta mer tvingande och effektiva strukturer för strategiskt samarbete och beslutsfattande mellan flera kommuner. På verksamhetsnivå sker det strategiska samarbetet via systemet med specialiserade samarbetsnämnder (Zweckverbände). Sist men inte minst finns det i Schweiz också en trend som innebär att två eller flera kommuner slås ihop. I kantonen Zürich har antalet kommuner emellertid varit oförändrat i 50 år. Ekonomiska insatser för att bekämpa krisen Nya ekonomiska åtgärder för att motverka krisens effekter har genomförts på både europeisk, nationell och infranationell nivå. EU har påskyndat genomförandet av program inom sammanhållningspolitiken och avsatt mer resurser till städer, framför allt genom att öka betalningstakten för större projekt och förenkla reglerna för stater. På nationell och lokal nivå har de offentliga investeringarna och utgifterna ökat ett bra exempel är det tyska återhämtningspaketet för städer. Kommer dessa åtgärder vara rätt sätt att möta krisen? Räcker det med ekonomiska strategier för att säkerställa en stabil uppgång? Några av de viktigaste framgångsfaktorerna verkar vara samordning och tätt samarbete mellan olika aktörer och en lämplig kombination av investeringar, politik och reformer. Om lokala målgrupper deltar i processen att identifiera, planera, genomföra och driva infrastruktursystem i städerna påverkar även detta hållbarheten i positiv riktning. Alla dessa uppgifter kräver en fast ledning av det funktionella storstadsområdet. Utvecklingen av integrerade strategier i storstadsregionerna är den centrala frågan i projektet CityRegion.Net inom URBACT II. Klicka här om du vill läsa hela artikeln.
4 Porträtt: Hon arbetar för förnybar energi i städerna: Mirela Petrar, förkämpe för grön energi i Avrig, Rumänien Mirela Petrar, som är huvudpartner i det nya URBACT-projektet URBENENERGY, förklarar vad som driver henne att göra sin stad Avrig i Rumänien till en försöksanläggning för förnybara energikällor. Hon är en mycket miljömedveten ledare med smak för utmaningar, och hon är övertygad om att lokala initiativ kan lägga grunden för en modell för utveckling på nationell och varför inte europeisk nivå. Vad är det då som har fått denna utbildade byggnadsingenjör och industridesigner att under de senaste två åren ägna all sin tid åt förnybar energi? Mirela Petrar, som är mer van vid att handla än vid att analysera sina egna motiv, funderar en stund och medger sedan: Förmodligen min svaghet för ekologi, min kärlek till allt som är vackert och en fast föresats att på ett konkret sätt medverka till en positiv förändring av livet i samhället. Mirela Petrar ansvarar för stadsplaneringen i kommunen Avrig, en stad med 16 000 invånare, som ligger mitt i Rumänien. Hon älskar allt som är konstruktivt och konkret: Man kan skapa fantastiska projekt av de minsta byggstenar. Det viktiga är att var och en agerar på sin egen nivå. Den här principen följer hon varje dag. Under kommunisttiden existerade det aldrig någon miljöpolitik i Rumänien. I dag är vår industristruktur delvis övergiven, och vi måste se till att fabriksanläggningarna saneras, återvinna det som kan användas igen och framför förvandla dem till hållbara områden som återigen blir produktiva för samhället, förklarar hon. Mirela Petrar är övertygad om att städer som inte hänger med i den gröna energivågen kommer att hamna på efterkälken i framtiden. Hon blev genast intresserad när Avrigs nye borgmästare, vald 2007, presenterade sitt projekt att göra staden till ett banbrytande centrum för förnybar energi till 2020 och självförsörjande på elektricitet och uppvärmning senast 2030. Jag gillar utmaningar, men framför allt älskar jag att arbeta tillsammans med människor som utmanar. Precis så är det i vår kommunala grupp. Mirela har nu ingått i gruppen i två år och jobbat med att utforska det breda fältet förnybar energi, bland annat biomassa, biogas, solceller och vattenkraft. Det är en mycket innovativ modell, den första i sitt slag i Rumänien. I projektet, som är godkänt av kommunfullmäktige, ingår också att ge nytt liv åt två tidigare industriområden. Detta arbete kommer delvis att kretsa kring förnybar energi och avfallsåtervinning. Energiprogrammet bidrar till en integrerad stadsutveckling, eftersom några av målen är att skapa nya arbetstillfällen, sänka kommunalskatten och göra staden mer attraktiv för investerare. Den kommunala gruppen bestämde sig också för att vara med i URBACT och lade därför fram ett förslag om projektet URBENENERGY med Avrig som huvudpartner. URBENENERGY startade i november 2009, samtidigt som femton andra nya URBACT-projekt, och omfattar även städerna Pyrgos (Grekland), Dve Mogili (Bulgarien) och Tulin (Österrike) samt länet Durham (Storbritannien). URBENENERGY har ett motto att främja energieffektiva, hållbara stadsmiljöer och ett konkret mål att skapa integrerade strukturer för att förbättra energieffektiviteten och en optimal användning av förnybara energikällor Min första reaktion när jag hörde namnet Avrig på URBACT:s årliga konferens i Stockholm var en ofantlig stolthet. Jag kände att vi kan spela en europeisk roll på vår egen nivå, berättar Mirela Petrar. I dag är det den ambitionen som är hennes ledstjärna i uppdraget som huvudpartner i URBENERGY. Hon tycker det är lite lustigt att den här rollen passar henne som hand i handske. Alltså, jag älskar att leda en grupp, och framför allt vet jag hur jag ska stärka andras självförtroende. Det är en förutsättning om man ska kunna hitta nya modeller för stadsutveckling.
NYHETER FRÅN URBACT 5 Minihemsidorna för de nya URBACT-projekten finns nu online: läs mer om dem nu! Tjugo år av EU-stöd till städer. Europeiska kommissionen firade sin tjugoårsdag med en konferens i Bryssel. Människor som arbetar eller tidigare har arbetat med stadsutveckling mindes det nytänkande gemenskapsinitiativet URBAN, som syftade till att ge nytt liv åt socialt eftersatta områden i ett begränsat antal europeiska storstäder. Tonvikten på invånarnas medverkan i utformningen och genomförandet av dessa program som omfattade både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter utgör den urban acquis (stadslagstiftning) som ligger till grund för Leipzigstadgan, som alla europeiska medlemsstater har antagit. Deltagarna riktade huvudsakligen blickarna mot framtiden genom att debattera de breda frågorna för nästa period, 2014 2020: Bör EU uppmuntra och stödja stadspolitik? I så fall måste man ta hänsyn till komplexiteten i de flerskiktade styrelseskick som städerna står inför. Bör man definiera prioriteringar och i så fall vilka? Måste man skapa ett specifikt europeiskt åtgärdsprogram för städer, eller ska det vara obligatoriskt med ett särskilt kapitel om stadsfrågor i alla åtgärdsprogram? De viktigaste frågorna har ställts, och politiken för nästa period är nu under uppbyggnad. Se videon online!
URBACT är ett europeiskt program för utbyte och lärande som arbetar för att främja hållbar stadsutveckling. I URBACT samarbetar ett stort antal europeiska städer i projekt för att dela och förverkliga erfarenheter. Varje URBACT-projekt fokuserar på en specifik urban fråga, t ex att ta tillvara på positiv potential hos ungdomar, kategoriboende ( social housing ) eller att ta hänsyn till det kulturella arvet vid stadsutveckling. URBACT möjliggör utveckling av lösningar för utmaningar I det urbana samhället som andra städer kan omvandla till sitt eget sammanhang. www.urbact.eu