SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin sköter diagnostik, behandling och uppföljning.. Specialist allmänmedicin sköter diagnostik, behandling och uppföljning, i vissa fall med stöd och hjälp av specialistpsykiater. 3. Specialist allmänmedicin sköter diagnostik. Vidare utredning behandling av specialistpsykiater. Uppföljning och fortsatt behandling av specialist i allmänmedicin. 4. Specialistpsykiater sköter primardiagnostik, behandling och initial uppföljning. Fortsatt uppföljning och behandling av allmanspecialist i allmänmedicin.. Fall uteslutande för specialistpsykiater an allmänmedicin. Patientgrupper som hör hemma inom primärvården, omhändertagande nivå 1- Patienter som inte har sjukdomstillstand enligt nedan men ar i livskris, exempelvis sorgereaktion, inträffad arbetslöshet eller annan typ av livskris. Patienter dar relationsproblem i familj ar framträdande. Dessa patienter bör rekommenderas kontakt med familjeradgivningen. Patienter med okomplicerade depressioner dar man i första hand kan göra ett par försök med antidepressiv farmakologisk behandling. Körkortsarenden vid missbruk dar det inte uttryckligen föreskrivits utlatande av specialistpsykiater. Patienter med angeststörningar som inte ar invalidiserande. Demensutredning (se särskilt vardprogram). Bedömning, utredning och behandling av somatisk sjukdom hos patienter med kronisk psykossjukdom. L Nurbo & A Rehnholm 08031 Sid n
Patientgrupper som hör hemma inom specialistpsykiatrin, med omhandertagandenivå 4-. Alla patienter som nyinsjuknar med psykotiska symtom Patienter med bipolär sjukdom. Patienter med svara recidiverande unipolara depressioner Patienter med djup depression och självmordsrisk. Patienter med svarartad ångeststörning som ger grav funktionsnedsättning. Har kan det galla patienter med grav invalidiserande panikångeststörning eller tvangssyndrom. Patienter med svar bulimi eller anorexia nervosa Patienter med impulskontrollstörning (ADHD; Emotionellt instabil personlighetsstörning) dar upprepade sjalvskadehandlingar förekommer utan att ses som enbart helt tillfalligt t.ex. i samband med alkoholöverkonsumtion Utredning av neuropsykiatrisk störning Patienter med Angeststörningar dar man efter ett par behandlingsförsök hos patienter med längre sjukskrivning inte fått effekt kan bli aktuella för remiss till psykiatrin. Beroendemedicinsk tillhörighet tas inte upp i detta dokument med tanke på pågående processtyrd verksamhetsutveckling. Karlskrona 008-1E~V a. a T.f Förvaltningschef Primärvårds förvaltningen -1 *z&& Tina Mö r ~örvalt&~schef Psykiatri förvaltningen Bilagor: I. Bakgrundsinformation II. Mal, Syfte, Premisser III A. Tabell variant A eller III B. Tabell variant B for gränssnittet L Nurbo & A Rehnholm 08031
BILAGA I: BAKGRUNDSINFORMATION TILL SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH PSYKIATRIN I BLEKINGE. Granssnittsdokument Primärvården - Psykiatrin En rad granssnittsdokument har utarbetats i Sverige under de senaste Aren. Kända dokument ar den s.k. Gastriklandsmodellen, Ystadsmodellen, Nord Östra Skines granssnittsdokument och flera andra finns, t ex Fagersta i västmanland. Föreliggande arbete bygger till viss del på ovanstående arbeten men ar layoutmassigt uppställt i dels tabellfonn utifran diagnosgrupper dels redovisat i dikotomi mellan vad som initialt ar mer tumregler for avgränsning kring vad som ar den specialiserade allmänmedicinens respektive specialistpsykiatrins kärnuppgifter. Vissa diagnosgrupper har, beroende på medicinska skal, behövt anges med fler an en omhandertagandenivasiffra, t.ex. diagnostik i PV och htgard inom specialistpsykiatrin. I framtagandet av materialet har vi haft uppdraget att ta fram underlag, förslag till samverkansavtal och vi har stämt av med respektive verksamheter. Landstingets pigaende överghng till processtyrning leder till tankar att dokument av denna art kan föregripa eller stödja kommande processynsätt. Med anledning härav har avgränsning gjorts och förslaget till samverkansavtal kretsar i huvudsak kring gällande nuläge, Det gar inte i ett dokument som detta att hitta en omedelbar skarp avgränsning mellan distinkta ansvarsomraden. Olika faktorer, som i det enskilda patientfallet ar avgörande, sisom social situation, komplicerande faktorer och multipla sjukdomar, spelar stor,roll för avgränsningen. T.ex. kan det röra sig om patienter som vägrar remiss till psykiatriska mottagningen och vice versa kan patienter från psykiatrin behöva kontakt med familjelakare för somatiska komplikationer. Dokumentet kan siledes inte användas som regel för handläggning av enskilda patientfall utan ska ses som riktlinjer för patientgrupper. Granssnittet gentemot den primarkommunala Hälso- och sjukvarden tas inte upp i detta dokument. Konsultationspsykiatri (Liason psychiatne) i primarvirden besknvs inte heller i detta granssnittsdokument. Karlskrona 008-03- 1 Anders Rehnholm Lars Nurbo Granssnittsdokument L Nurbo & A Rehnholm 08031
BILAGA II: SYFTE, MAL OCH PREMISSER Granssnitt Detta dokument utgör gemensamt initiativ mellan Psykiatrin och primärvården i Blekinge. Syfte: Tydliggöra ansvarsfördelning mellan familjelakarverksamheten inklusive privata allmanmedicinska vårdgivare och vuxenpsykiatrin med avseende på patienter fran 18 ars Alder med psykisk sjukdom/funktionsnedsattning. Beskriva principer for samarbete och samverkan. Utgöra ett underlag inför granssnittsdiskussionen i kommande processorienterad verksamhetsutveckling. MAI: Utgöra underlag och stöd i vardagsrelationerna mellan PV och övrig specialist halsooch sjukvird. Utgöra hjälp och stöd för Sjukvårdsrådgivningen Metod: 1. Fastsla grundläggande principer, författnings- och lagstyrda samt Landstingets sjukvardspolitiska beslut. Beskriva gällande struktur och uppdrag 3. Beskriva kommunikations- och samarbetsformer 4. Beskriva handläggning vid olika diagnosgrupper, halsoproblem och kontaktorsaker Omfattning Samtliga familjelakar- och vuxenpsykiatriska enheter i Landstinget Blekinge. Ansvar Respektive verksamhetschef ansvarar för att instruktionen blir känd och används. Principer för samarbete och samverkan Patienten ska vårdas och behandlas på adekvat nivå i vårdkedjan Remissfrihet råder vilket innebar att en patient har rätt söka vard genom Ett vardval. Sedvanliga prioriteringsregler användes av respektive vårdgivare. Primarvarden tillhandahaller medicinska insatser, krisbearbetning och stödjande kontakter. Samtal och psykologisk behandling kan aven ske via socionom eller psykolog. L Nurbo & A Rehnholm 08031 + Sid
Den vuxenpsykiatriska vården är en specialistresurs med ansvar for människor, i åldersgruppen 18 ar och äldre, med psykisk sjukdom eller allvarliga psykiska symtom. Specialistpsykiatrin ska utveckla och erbjuda såväl akut som planerad bedömning, utredning, behandling eller vidare handlaggning/remittering. Psykiatrins basutbud innehåller öppenvard med tillgång till slutenvårdsresurser för samverkan med lokal allmanmedicinsk expertis i närsjukvardsomradet. Psykiatrins länsövergripande enheter kan samverka med familjelakarverksamheten. Primärvården och Psykiatrin bistar varandra ömsesidigt med medicinsk och social kunskap i form av kompetensutveckling och konsultation generellt eller rörande enskilda patienter eller särskilda patientgrupper och problemfalt. Remitteringsprinciper: Sedvanliga remitteringsprinciper galler. Detta innebar bland annat att PAL-ansvar kvarstår till dess mottagande enhet bedömt ärendet och bekräftat övertagande av att patienten fortsätter dar. Remiss utfardas i nuläget med pappersremiss. Telefonkonsultation. I första hand tas kontakt med respektive familjelakare eller psykiatrisk sektorsmottagning. Jourtid kontaktas PNA som förmedlar kontakt till primär eller bakjour för psykiatrin i Blekinge. Omvänt nås jourhavande familjelakare via landstingets växel. En remiss ska innehalla adekvat somatisk och psykiatrisk information inklusive vidtagna åtgärder och resultat av dessa. Vidare bör remissen innehalla bedömning utifrån granssnittsdokumentet. Remissen styr inte valet av atgärd och patienten kan inte förespeglas specifik insats. Patient med langvarig kontakt med psykiatrin och ett stationärt tillstand utan behov av specialistpsykiatrisk uppföljning kan remitteras till primärvården, Vardintyg ska enligt Socialstyrelsen jämställas med remiss. Samtliga läkare med svensk legitimation oavsett anställningsform har ratt att utfarda vårdintyg. Psykiatrin skriver vardintyg, nar s& ar aktuellt, på sina kända patienter aven om de befinner sig utanför kliniken. Familjelakare skriver vardintyg p& nyinsjuknade patienter "ute i samhället'' oavsett boendeform. Familjelakare i landstingets tjänst har ratt begära polishandrackning enligt LPT tj 47 for att få till stand undersökning av patient som motsätter sig detta - vårdintygsbedömning på vårdcentral, i patientens hem eller for att fora patienten till psykiatrisk akutmottagning. Granssnittsdokument L Nurbo & A Rehnholm 08031 +'L. Sid
Bilaga III A Tabell A, se aven förtydligande variant i form av tabell B Diagnos F1 7 Psykiatriskt problem Skadligt bruk av tobak Omhandertagandenivå 1 Egna anteckningar F3 Depressiv episod 1 F00-F03 Demens F1 F39 Sömnstörning Förstamningssyndrom F40 Fobi F41.O Paniksyndrom F41.l Generaliserat ångestsyndrom F41.9 Angesttillstånd F43.9 Stressreaktion F Sexuell dysfunktion F Lakemedelsmissbru k F4 Tvångssyndrom +3 F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom +3 F3 Postpartum depression 3 F79 Psykisk utvecklingsstörning hos vuxen 3 F33 Recidiverande depression 3+4 F69 Personlig hetsstörning hos vuxen 4 F90 Hyperaktivitetsstörning 4 F0 Schizofreni L Nurbo & A Rehnholm 08031 + Sid
F Paranoid psykos F9 Annan psykos F30 Manisk episod F3 1 Bipolär sjukdom F0.0 Anorexia nervosa Svår F0. Bulimi Svår F98.9 Psykisk störning under uppväxten L Nurbo & A Rehnholm 08031 Sid
LANDSTINGET BLEKINGE Bilaga lllb Tabellvariant B. Psykiatri l Specialist allmänmedicin sköter diagnostik, behandling och uppföljning Specialist allmänmedicin sköter diagnostik, behandling och uppföljning, i vissa fall med stöd och hjälp av specialistpsykiater. Om händer-tagandenivå 3 Specialist allmänmedicin sköter diagnostik. Vidare utredning behandling av specialistpsykiater. Uppföljning och fortsatt behandling av specialist i allmänmedicin. 4 Specialistpsykiate r sköter primärdiagnostik. behandling och initial uppföljning. Fortsatt uppföljning och behandling av allmanspecialist i allmänmedicin. Fall uteslutande för specialistpsykiater än allmänmedicin. Egna anteckningar Diagnos F1 7 F3 Skadligt bruk av tobak Depressiv episod 1 1 F00-F03 Demens F1 F39 Sömnstörning Förstamningssyndrom Ev andra specialistkonsultationer F40 Fobi F41.O Paniksyndrom F41.l Generaliserat ångestsyndrom Gränssnittsdokument L Nurbo & A Rehnholrn 08031 Sida 1 O(1)
F41.9 F43.9 F F Angesttillstånd Stressreaktion Sexuell dysfunktion Läkemedelsmissbruk LANDSTINGET BLEKINGE F4 Tvångssyndrom +3 +3 F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom +3 +3 F3 Postpartum depression 3 F79 Psykisk utvecklingsstörning hos vuxen 3 F33 Recidiverande depression 3+4 3+4 F69 Personlighetsstörning hos vuxen 4 F90 Hyperaktivitetsstörning 4 F0 F F9 Schizofreni Paranoid psykos Annan psykos Grånssnittsdokument L Nurbo & A Rehnholm 08031 Sida 1 l(1)