BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Gun Eriksson (S) Förvaltningschef: Hans Åhnberg Rambudget 2010 Bokslut 2008 Budget 2009 Ram- Preliminär budgetram 2010 Verksamhet Kost Int Netto Kost Int Netto förändring Kost Int Netto Förskoleverksamhet 233 332 39 299 194 032 239 021 36 973 202 048 10 250 249 271 36 973 212 298 Förskoleklass 25 732 1 613 24 119 30 845 2 303 28 542-1 704 29 141 2 303 26 838 Fritidshem 48 955 6 566 42 389 52 069 5 572 46 498 0 52 069 5 572 46 498 Grundskoleverksamhet 341 812 11 861 329 951 333 934 7 424 326 511-2 900 331 034 7 424 323 611 Särskoleverksamhet 17 557 28 17 529 19 102 140 18 962 0 19 102 140 18 962 Kulturskola 14 072 4 583 9 489 11 585 2 180 9 405 0 11 585 2 180 9 405 Central administration 1 896 418 1 478 2 085 0 2 085 0 2 085 0 2 085 Nämndsverksamhet 392 0 392 643 0 643 0 643 0 643 Summa 683 747 64 368 619 380 689 286 54 591 634 695 5 646 694 930 54 592 640 340 Ramförändringar inför 2010 enligt VHP: Demografi grundskolan -4 834 Demografi förskola 9 039 Minskade belysningskostnader -43 Nytt vaccinationsprogram 230 Finansieringsprincipen, barnomsorgspeng 342 Finansieringsprincipen, allmän förskola för 3-åringar 912 Totalt 5 646 Åtagande och verksamhetsområde Barn- och ungdomsnämndens (BUN) ansvarsområde omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem samt naturskola och kulturskola. Förskolan och skolan styrs av nationella lagar, förordningar, planer och föreskrifter. I Sigtuna kommun finns det en skolplan som beskriver hur kommunens skolväsende ska utvecklas för att de nationella målen för förskolan och skolan ska nås. Skolplanen prioriterar fyra utvecklingsområden. Grundläggande värderingar, Inflytande och delaktighet, Lärande och Hälsa. Med utgångspunkt i dessa och förvaltningens verksamhetsplan sätter varje förskola och skola lokala mål för sitt arbete. Denna verksamhetsplan bygger på givna anvisningar samt resultat i kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. EKONOMI Sammanfattning av nämndens budgetförslag Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt under 2009. Inför budget 2010 har beräkningen av andelen barn i åldern 1-5 år höjts från 88 procent till 90 procent. Utöver det så ökar antalet barn i 1
förskoleåldrarna vilket gör att det inför 2010 budgeteras med 125 förskoleplatser fler än 2009. Däremot minskar antalet barn i förskoleklass inför hösten 2010 jämfört med läsåret 2009/2010. Hösten 2010 beräknas minskningen av antalet elever i grundskolan att plana ut. Till följd av de senaste årens demografiska förändringar är det dock en minskning av det genomsittliga antalet elever i grundskolan under 2010 jämfört med 2009. Uppskattningsvis dröjer det till läsåret 2013/2014 innan elevantalet är på samma nivå som det var läsåret 2007/2008. Detta i kombination med att allt fler elever väljer att gå i fristående skolor medför att delar av de övergripande kostnaderna för den kommunala driften behöver minskas inför 2010. För att den kommunala verksamheten inte ska använda allt för stor del av skolpengen till lokalkostnader behöver dessa kostnader minskas, annars kan personaltätheten i skolorna inte upprätthållas på nuvarande nivå. Utöver detta ser förvaltningen att kostnaderna för skolskjutsar och elever i förberedelseklasser ökar vilket medför att medel måste omdisponeras från skolpengen till dessa verksamheter. För att klara ovanstående kostnadsökningar samt även övriga förväntade kostnadsökningar i verksamheten framförallt på lokalsidan kommer förvaltningen att sänka personaltätheten inom samtliga verksamhetsområden med ca 1 procent. Omprioriteringar 2010 Antalet elever i förberedelseklasserna har ökat kraftigt de senaste åren och personalstyrkan behöver förstärkas för att upprätthålla en godtagbar kvalitet på verksamheten. Detta gäller både lärarresurser och inom elevhälsan. Om inte ytterligare resurser tilldelas denna verksamhet måste en minskning av personaltätheten i den ordinarie verksamheten övervägas. De elever som är nyanlända till Sverige kräver betydligt mer resurser per elev jämfört med en genomsnittselev i grundskoleverksamheten. I samband med den kraftiga ökningen har även efterfrågan och rätten till modersmål ökat vilket lett till att verksamheten utökats med motsvarande 2,5 årsarbetare för att kunna erbjuda den undervisning eleverna har rätt till. För att klara av dessa ökade kostnader behöver barn- och ungdomsnämnden omdisponera 2 125 tkr från den ordinarie undervisningen. Utöver detta har en ny upphandling av skolskjutsar avslutats och de turbundna resorna kommer att medföra en kostnadsökning med 700 tkr. För att klara ovanstående kostnadsökningar samt även förväntade kostnadsökningar i verksamheten framförallt på lokalsidan kommer förvaltningen att sänka personaltätheten inom samtliga verksamhetsområden med ca 1 procent. Prestationer och nyckeltal Prestationer 2
* Tabellen ovan med statistik från Skolverket visar förändringen över tid avseende några vanliga nyckeltal. Skolverkets statistik för vårterminen 2009 kommer att finnas tillgänglig tidigast under december månad 2009. Investeringar Vid sitt sammanträde den 4 juni 2009 fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om kommande lokalinvesteringar i Kapacitetsplan för förskola och grundskola 2010-2011. Antalet småbarnsavdelningar i förskolorna ökar vilket ställer krav på byte av utrustning samt flera skötbord som är höj- och sänkbara. Därutöver bör fortsatt utbyte av tungt porslin och gamla tunga stolar göras i förskolan. Tunga lyft ska undvikas, vilket också påtalats av arbetsmiljöverket vid inspektioner inom våra verksamheter. Påbörjade större investeringar i grundskolorna såsom utbyte av matsalsmöbler, kompletteringar och utbyte av utrustning i idrottshallar, textil- samt träslöjdssalar och instrument på Kulturskolan, som löper under tre år, behöver fortsätta även 2010. För 2010 finns ett sammanlagt investeringsbehov till inventarier och teknisk utrustning på ca 5 500 tkr. Underlag för äskanden av investeringar i IT är ännu inte färdigberedda. VERKSAMHET Vision Barn- och ungdomsnämndens verksamheter arbetar för att alla ska uppleva att arbetsplatsen är hälsosam, trygg och lärande för såväl barn som vuxna. En hälsosam arbetsmiljö för samtliga i verksamheten lägger grunden för såväl elevernas kunskapsutveckling som utvecklingen av de vuxnas arbetssituation. Grundläggande demokratiska normer och värderingar ska genomsyra samtliga enheters arbete. Genom att anlägga etiska, historiska och internationella perspektiv på arbetet motarbetas alla former av kränkande behandling aktivt. Attityderna till lärandet och leken ska vara positiva. Förväntningarna på den lärande organisationen är höga, och i utvecklandet av nya arbetsmetoder läggs särskilt fokus på metodernas resultat. Inflytandefrågorna för personal, elever och föräldrar är centrala. Barn- och ungdomsnämndens aktiviteter syftar till att fortsatt utveckla verksamheterna och skapa goda förutsättningar för barns och elevers lärande så att kunskapsresultaten utvecklas. Omvärldsanalys FÖRSKOLA Förskolelyftet Regeringen har beslutat att ge förskolans personal möjlighet till fortbildning som inriktas på att pedagogiskt stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. Forskning och utvärderingar visar att förskolans kvalitet i hög grad avgörs av personalens kompetens. Förutom förtydliganden i förskolans läroplan krävs därför även ökad kunskap och förstärkt pedagogisk kompetens hos förskolans personal. Förskolelyftet bidar till att stärka förskolans pedagogiska uppdrag och främja dess måluppfyllelse. 3
Personal som kan delta är förskollärare med pedagogiskt ledningsansvar som är anställda tills vidare eller för en begränsad tid samt barnskötare och personal med motsvarande arbetsuppgifter i förskolan som är anställda tills vidare eller för en begränsad tid. Fortbildningen finansieras gemensamt av staten, huvudmannen och den anställde som deltar i fortbildningen. Fortbildningen startar under hösten 2009. LJUS LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro, Solna och Sigtuna. Syftet med det kommunala samarbetet är att stimulera en aktiv dialog på och mellan alla nivåer i verksamheterna, kring hur kvaliteten kan utvecklas i enlighet med gällande styrdokument. Ett av målen för denna samverkan är att bidra till att resultaten förbättras och måluppfyllelsen ökar. GRUNDSKOLA Läsa skriva räkna Inom ramen för en statlig satsning för yngre elever inom området läsa-skriva-räkna kommer kommunen att satsa erhållna medel för att ge alla lärare som undervisar i åk 1 möjlighet till fortbildning inom dessa områden under hösten 2009. En stor satsning görs bland annat under en vecka med föreläsningar och seminarier kring språkutveckling, dyslexi, matematik och dyskalkyli för såväl klasslärare som specialpedagoger. Satsningen är tänkt att göras återkommande under en treårsperiod, om än i mindre omfattning, för lärare som undervisar i åk 1 och specialpedagoger. Därutöver kommer föräldrarna till elever i åk 1 att få material och information kring barns läsinlärning som en del i satsningen. Materialet kommer även att ges även ut på andra språk än svenska. SYV Studie och yrkesvägledare I diskussionerna kring framtagandet av en ny skollag lyfts bland annat studie- och yrkesvägledarkompetensen fram som viktig för att bredda elevernas kunskap och perspektiv inför kommande studie- och yrkesval. Genom olika aktiviteter och arbetssätt i skolan kommer eleverna att erbjudas en röd tråd i skola-arbetsliv från förskolan upp genom grundskolan och gymnasiet. LJUS Se ovan. Lärarlyftet Sedan 2007 pågår en fortbildning som finansierats till viss del med statliga medel, för lärare som undervisar i grundskolan. De områden/ämnen som främst har studerats är språk, NO, specialpedagogik och svenska som andraspråk. En utvärdering av dessa insatser kommer att ske genom kommunens utredaravdelning, vars resultat kommer att presenteras innan 2009 års utgång. Nya kursplaner Under hösten 2009 tar skolverket fram förslag till nya kursplaner för grundskolan. Förslaget ska redovisas till regeringen senast den 1 april 2010. Steningeskolan deltar som remisskola och kommer att ta en aktiv del i framtagandet av nya mål. Skolan står inför stora utmaningar med att implementera en ny kursplan i varje ämne. Under våren 2009 har nya mål och nationella prov i matematik, svenska och svenska som andraspråk implementerats på våra skolor. 4
Likvärdig bedömning I samband med Skolverkets kommande förslag till nya kursplaner kommer det att vara viktigt att säkerställa likvärdig bedömning. Därför kommer förvaltningen att fortsätta att lägga fokus på bedömningsarbetet i kommunen genom lärarträffar och studiedagar samt genom att lärare deltar i möten med lärare från andra kommuner, bland annat inom ramen för Regionalt pedagogiskt kunskapscentrum. Säker skolväg Sigtuna kommun deltar i ett regionalt projekt Säker och lekvänlig skolväg. Inom projektet arbetar kommunen för att visa att det finns andra resealternativ än bilskjutsande och att uppmuntra till sådant som gynnar barnens hälsa och en bättre trafikmiljö runt skolorna. I projektet ska föräldrar och pedagoger på olika sätt stöttas för att uppmuntra barnen att cykla, promenera eller samåka till skolan. Parallellt med detta bedriver Stadsbyggnadskontoret ett dialogprojekt där de samtalar med bland andra med barn, föräldrar, pedagoger, skolskjutsentreprenörer och polisen, angående en skola i taget, om önskvärda förändringar i den fysiska miljön. Elever med annat modersmål än svenska Det totala antalet barn i grundskolan har sjunkit under bedöms fortsätta att minska under ytterligare några år. Samtidigt ser de senaste årens ökning av antalet elever med annat modersmål än svenska som kommer till kommunen ut att fortsätta. Flera av dessa barn kommer utan sina föräldrar. På kort sikt innebär detta bland annat att förberedelseklassen kommer att öka i omfattning. Även på längre sikt, när dessa barn slussas över till övriga klasser, kommer det emellertid att kvarstå ett ökat behov av modersmålsundervisning. FRITIDSHEM Andelen fritidspedagoger Fritidspedagoger är en viktig del i barns utveckling. Utbildningsnivån hos personalen i fritidshemmen behöver höjas. I Sigtuna kommun har andelen fritidspedagoger ökat från 24 procent 2006 till 34 procent 2008. Riksgenomsnittet ligger på 31 procent. Konkurrensen om fritidspedagoger är stor och få lärarstudenter väljer den inriktningen. De av kommunens fritidspedagoger som har utvecklingsuppdrag har särskilt stor betydelse för rekrytering av nya fritidspedagoger och för verksamhetens kvalitet och utveckling. Viktiga förändringar i verksamheten För att bedriva verksamheten inom den givna budgetramen och samtidigt möta de ökade kostnaderna för förberedelseklasser, modersmål och skolskjutsar kommer barn- och ungdomsnämnden att sänka personaltätheten i samtliga verksamheter. Mål för verksamheten Verksamheten styrs av de övergripande politiska målen vilka fastställs i kommunfullmäktige. Dessa presenteras i ett kommande balanserat styrkort. Barn- och ungdomsnämnden kommer att senast den 31 mars 2010 ha utarbetat och fastställt ett eget styrkort med förvaltningsmål. 5
PERSONAL Personalförsörjning Antal anställda, 62 år eller äldre, fördelat efter verksamhet, 2010 Tillsvidareanställda Antal personer Verksamhet Män Kvinnor Summa Förskola 0 23 23 Fritidshem 1 3 4 Grundskola 9 39 48 Särskola 0 6 6 Kulturskola 1 1 2 Central adm. 0 2 2 Summa 11 74 85 Av ovanstående tabell framgår hur många personer som under 2010 är 62 år eller äldre, fördelat efter vilken verksamhet de arbetar i. Nuvarande pensionsregler innebär att dessa 85 personer kan förväntas lämna barn- och ungdomsnämndens verksamheter inom en femårsperiod. Antal personer 62 år och äldre, fördelat efter yrkeskategori, 2010 Yrkeskategori Antal Grundskollärare 4-9 16 Barnskötare 14 Grundskollärare 1-7 9 Specialpedagog/Speciallärare 7 Förskollärare 10 Skolledare 6 Fritidspedagoger 2 Yrkesarbetare/Hantverkare 3 Assistenter (även Info/Arkiv/Inköp) 6 Psykolog 1 Kurator/Flyktinghandläggare 1 Studie/Yrkesvägledare 1 Lärare praktiska/estetiska ämnen 3 Skolsköterska 2 Elevassistent 1 Fritidsledare 1 Lärare kulturskola 2 Totalt 85 Av ovanstående tabell framgår hur många personer som under 2010 är 62 år eller äldre, fördelat efter vilken yrkeskategori de tillhör. Av de nämnda yrkeskategorierna bedöms framförallt förskollärare och fritidspedagoger vara bristyrkesgrupper sett ur ett rekryteringsperspektiv. BARNKONSEKVENSBESKRIVNINGAR Barn- och ungdomsnämnden kommer att sänka personaltätheten i samtliga verksamheter för att kunna bedriva verksamheten inom den givna budgetramen och samtidigt möta de ökade kostnaderna för förberedelseklasser, modersmål och skolskjutsar. Om budgetramen inte ökas kommer således antalet elever per lärare att behöva öka, vilket sannolikt kommer att innebära en minskad kvalitet i verksamheten. 6