Verksamhetsplan För Ulvsättra för- och grundskola

Transkript

1 Verksamhetsplan För Ulvsättra för- och grundskola augusti 2016 december 2017 Den kommunala verksamheten består av förskolor, pedagogisk omsorg, grundskolor med fritidshem och fritidsklubb, grundsärskola, modersmålsenheten och enheten för barn- och elevhälsa. Mål och åtaganden Förskolors och skolors verksamhet styrs av flera statliga styrdokument såsom skollag och läroplan för respektive verksamhet samt kursplaner för skolans olika ämnen. Kommunens mål kompletterar och fördjupar de nationella målen. Verksamheterna vilar på demokratins grund.

2 Innehållsförteckning Verksamhetsplan 1 UPPDRAG 3 Ansvarsområde 3 Personal 3 Ekonomi 3 VERKSAMHETSUTVECKLING 4 Enhetsövergripande 4 Förskola 5 Grundskola 6 Fritidshem 6 Fritidsklubb 6 Förberedelseklass 6 SAMVERKAN 7 Samverkan vårdnadshavare 7 Samverkan Järfälla Kultur 7 Lokal SAMBU 7 Lokal samverkansgrupp 7 Verksamhetsplanen i Lokal Samverkansgrupp:

3 UPPDRAG Ansvarsområde Ulvsättra för- och grundskola omfattar tre förskolor om c:a 190 barn, en öppen förskola samt skola F-5 om c:a 370 elever. Skolan omfattar även förberedelseklass. vt-15 ht-15 vt-16 Prognos ht-16 Kategori Förskola 1-5 år Förskoleklass Grundskola Fritidshem vt-17 ht-17 Personal vt-15 ht-15 vt-16 Prognos ht-16 Månadsanställda årsarbetare vt-17 ht-17 Ekonomi 2015 Prognos Intäkt totalt varav lokalbidrag Kostnad totalt Personalkostnad Lokalhyra Övriga kostnader Resultat

4 VERKSAMHETSUTVECKLING Vi ska fortsätta med tidiga och regelbundna screeningar för att successivt göra bedömningar om nya åtgärder. Vi ska ha språkutvecklande arbetssätt samt normer och värden som fokusområden under kommande läsår. Vi på Ulvsättraskolan behöver i ännu större utsträckning arbeta med språkutvecklande arbetssätt och attityden att skolan är viktig. Vi behöver minska antalet fokusområden och framför allt hitta vägar att följa upp arbetet med Skol+. Vi kommer att ha normer och värden som ett prioriterat område i nästa verksamhetsplan med underrubriken Ett vårdat språk. Vi ser att vi behöver göra gemensamma överenskommelser i hela personalgruppen om hur vi agerat för att stötta våra elever i att träna på ett respektfullt och vårdat språkbruk. Vi kan öka erfarenhetsutbytet mellan pedagoger så fler får ta del av goda exempel. Vi kan även arbeta vidare med elevstyrda utvecklingssamtal. Vi behöver hitta fler vägar att medvetandegöra elever om deras inflytande. Gemensamma utvecklingsområden för enhetens tre förskolor. Vidareutveckla metoder för barn språkutveckling genom exempelvis att införa Före Bornholmsmodellen mer kontinuerligt i särskilda samlingar. Vidareutveckla skillnad mellan morgonmöten och samlingar och sträva mot dagligt införande av morgonmöten för att barnen med stigande ålder själva kan hantera sina morgonmöten. Samling; hur gör vi samlingar, hur gör vi det intressant för varje barn, vad är samling? Vidareutveckla området IKT i förskolan. Enhetsövergripande Förskolorna arbetar med att personalen får kontinuerligt stöd och handledning från sjukgymnast, arbetsterapeut, förskolepsykolog och specialpedagog. Förskolan har fått resurser som har underlättat arbetet i grupperna. Stödet i skolan kommer att finnas i form av specialpedagoger, personalförstärkning och pedagogiska, kompensatoriska hjälpmedel. Tilläggsbeloppet används även som bidrag till verksamheten "Bryggan" som är ett kvalificerat andrum för elever som, utifrån åtgärdsprogram, behöver lämna den större gruppen delar av dagen för att i ett mindre sammanhang få träna arbetsminne, socialt samspel samt arbeta mot kunskapsmålen. Personalen i Bryggan arbetar även ut mot grupper och personal med inkluderingsuppdraget i fokus.

5 Ulvsättraskolan har under ett par år byggt ut och byggts om. I planeringen är flexibla lokaler och samverkan viktiga ledord. I så stor utsträckning som möjligt ska elevernas behov få styra organisation och lokalernas utformning. Nu när utbyggnad och ombyggnad är klara fräschas övriga skolan upp med nya ytskikt och nya möbler i projektet Attraktiva studiemiljöer. Ulvsättra förskola har byggs ut och förbättrats med medel från projektet Attraktiva studiemiljöer samt utbyggnad med äskade medel. I arbetet med att forma en verksamhetsplan för förskolan deltar personal. I arbetet med att utforma likabehandlingsplanen för förskolan deltar personal, barn och vårdnadshavare. Skolans verksamhetsplan utformas utifrån utvärderingar som gjorts av elever, vårdnadshavare samt personal. Vi har de senaste åren använt Kolbs lärcykel som utvärderingsinstrument och har därmed höjt kvalitén på analysen. Verksamhetsgruppen har tillsammans med ledningen analyserat resultaten av utvärderingarna samt måluppfyllelsen och utifrån detta formulerat prioriterade områden. När det gäller Likabehandlingsplanen så har även den utformas utifrån utvärderingar som gjorts av elever, vårdnadshavare samt personal. Likabehandlingsgruppen har sedan, utifrån dessa formulerat ny kartläggning och uppföljning. Samtliga arbetslag formulerar ett eget utvecklingsmål. Fritidshemmen gör varje år en grovplanering, varje vecka gör de sedan en veckoplanering utifrån det grovplanerade, men även barnens specifika önskemål beaktas. När de gör sin veckoplanering analyserar de den gångna veckan både i personalgruppen och i samling med barnen. När året är slut görs sedan en utvärdering av all verksamhet. De analyserar vad som behöver förbättras och vilka framgångsfaktorer som funnits. Vi har med hjälp av Kolbs lärcykel som utvärderingsinstrument höjt kvalitén på analysen. All verksamhet kopplas till Läroplan för skola-förskoleklass och fritidshem I aktuell utvärdering framkom att elevernas inflytande måste öka och en framgångsfaktor är att planeringar innehåller bildstöd, vilket gör att alla kan se eller läsa vad för verksamhet som bedrivits. Likabehandlingsplanen har utformats utifrån utvärderingar som gjorts av elever, vårdnadshavare samt personal. Likabehandlingsgruppen har sedan, utifrån dessa formulerat ny kartläggning och uppföljning. Samtliga arbetslag formulerar ett eget utvecklingsmål. Förskolornas egna likabehandlingsplaner utformas utifrån kartläggning av barnintervjuer, kvalitetsundersökning, utvecklingssamtal, incidentrapporter och avdelningarnas pedagogiska reflektioner. Varje förskola utarbetar en egen plan. Förskola I vår förskola utmanar och stimulerar vi barnens nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen på enhetens förskolor uppmärksammar varje individ och dess utveckling enskilt och i grupp. Det pedagogiska arbetssättet grundas på ett gemensamt valt tema som utmynnar i olika projekt efter barnens intressen där lärandet bildar en helhet. Miljön och materialet utformas efter barns intressen. Materialets variation och tillgänglighet samt tillåtande och medforskande personal

6 utgör en avgörande roll för barns språkutveckling samt inbjuder till att experimentera och utforska matematik, teknik och naturvetenskapliga fenomen. Genom kontinuerlig reflektion tillsammans med barnen får barnen syn på sin egen utveckling och lärande samt träning på att kommunicera och sätta ord på sina tankar och känslor. Personalens kompetens höjs genom olika fortbildningar, gemensam litteratur samt pedagogisk reflektion och diskussioner i arbetslaget. I vår förskola får barnen möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera och förmedla upplevelser, erfarenheter och idéer. Personalen strävar efter att se varje individs behov och förutsättningar samt möta barnen där de är. Förskolan möjliggör att barnen lär sig att berätta/återberätta/reflektera och lyssna på varandra. Barnen lär och utvecklar ett bra samspel, föra dialog och förhandla med varandra samt lösa konflikter själva med stöd av personalen. Varje barn ges möjlighet att berätta hur de tänker, upplever och känna sig lyssnade på. I vår förskola tar vi tillvara barnens tankar och idéer för att skapa mångfald i lärandet. Personalen strävar efter att alla barn kommer till tals och blir lyssnade till. Förskolorna bedriver ett Reggio-Emilia inspirerat arbetssätt, personalen har ett projekterande förhållningssätt där barnens tankar och idéer är i fokus. Genom detta skapas en helhet och mångfald i lärandet. Arbetslagen arbetar dagligen med likabehandling där varje individ ska känna att deras tankar är viktiga och att de är en tillgång till gruppen. Grundskola, fritidshem och fritidsklubb Vi ska aktivt arbeta för ett gemensamt förhållningssätt gällande trygghet, språkbruk och arbetsro under hela skoldagen. Språkutvecklande arbetssätt ska vara ett levande förhållningssätt i alla verksamheter för ökad måluppfyllelse. Förberedelseklass Förberedelseklassen för våra nyanlända elever omfattar åk 3-6 och har plats för elever. Eleverna ska från första dagen ha en klasstillhörighet och deltar i relevanta verksamheter för att ska bra förutsättningar för en sk språkdusch. Ritlinjerna för tiden i FBK är c:a ett år. FBK är i första hand till för elever med bristande skolbakgrund. Finns en god skolbakgrund hos elev och vårdnadshavare slussas eleven ut i klass omedelbart, men med stöd av studiehandledning.

7 SAMVERKAN Samverkan vårdnadshavare Vi strävar efter att skapa ett ännu större engagemang för skol- och utvecklingsfrågor bland vårdnadshavare genom att formellt träffas på föräldraråd varje termin samt på föräldramöten. Vi planerar att slå ihop välbesökta familjekvällar med andra möten. Samverkan Järfälla Kultur Vi samarbetar genom Skapande skola samt Amatörer möter proffs. Utöver detta vill vi inspirera till att fler elever kommer i kontakt med Kulturskolan. Varje förskola har ett eget kulturombud som kontinuerligt samverkar genom möten med Järfälla kultur. Lokal SAMBU Lokala SAMBU gruppen i Kallhäll består av representanter från samtliga skolor i kommundelen, kyrkan, polis samt soc. Vi har ett gott samarbete i kommundelen överlag mellan ovan angivna enheter, när det gäller sociala frågor kopplade till familjer boende i kommunen finns önskemål om att starkt utveckla samarbete både mellan olika enheter och mellan enhet och enskild familj. Vi har under året satsat på gemensam föreläsning för föräldrar om vad barn och ungdom gör samt har tillgång till på internet. Vi ser också att psykosociala frågor ökar, det kan t.ex. röra ekonomiska förutsättningar som försämrats för enskilda familjer. Vi har ett aktivt samarbete med kyrkan i frågan. Lokal samverkansgrupp Mötestiden är 90 minuter, var fjärde vecka. De första 45 minuterna träffar arbetsgivaren ombuden för förskolorna, sedan avslutar vi med endast arbetsgivare och skolans ombud de sista 45 minuterna. Vid behov har vi en stund för gemensamma frågor som är angelägna för hela enheten. Detta för att skapa mer angelägna möten och för att inte tappa några frågor.