Systematiskt kvalitetsarbetet Lapplands Lärcentra Kiruna Analys av hösten 2014 och våren 2015 Verksamhetsmål för hösten 2015 och våren 2016
Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vision och mål för Lapplands Lärcentra... 3 3. Överordnade perspektiv... 4 4. Studie- och yrkesvägledning (SYV)... 7 5. Särskild utbildning för vuxna (Lärvux)... 9 6. Grundläggande utbildning för vuxna (Grundvux)... 11 7. Gymnasial vuxenutbildning... 13 Yrkesvux... 15 8. Svenska för invandrare (SFI)... 18 9. Yrkeshögskola... 23 10. Högskola... 24
1. Bakgrund Lapplands lärcentra Kiruna är en del av Lapplands lärcentra som ansvarar för utbildning för vuxna i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Pajala och Kiruna. LC Kiruna finns på Kunskapsparken, som är placerat i centrala Kiruna. På Kunskapsparken finns utbildningar inom grundläggande vuxenutbildning, Särskild utbildning för vuxna, Svenska för invandrare, gymnasial vuxenutbildning, yrkeshögskola och högskoleutbildning. Vi har anordnat uppdragsutbildning i kurserna svenska för invandrare och yrkessvenska inför arbete inom vård och omsorg. Kurserna har skräddarsytts enligt önskemål från uppdragsgivarna och individanpassats utifrån deltagarnas förkunskaper. Kvalitetsredovisningen utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i Vision och mål och Verksamhetsmål 2015 för Lapplands lärcentra samt nationella styrdokument för den kommunala vuxenutbildningen, SFI och yrkeshögskolan. 2. Vision och mål för Lapplands Lärcentra VISION Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner, genom att erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet, samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den studerande. MÅL Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera, utveckla och/eller genomföra utbildningar utifrån behov. Vi ska erbjuda utbildningar inom Särvux och komvux på grundläggande- och gymnasial nivå, svenska för invandrare, yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildning. Vi ska ha beredskap för att kunna nyttja, använda och utveckla olika former av pedagogik, metodik och teknik. Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera resurser och säkra likvärdighet. Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala, regionala och nationella nätverk. Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet! För att säkerställa kvaliteten, ska vi kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi ska i första hand nyttja kommunförbundets egen kompetens. Vi ska ha fyra lärcentra (ett i vardera kommun) som uppfyller Nitus kvalitetskriterier. Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning etableras i regionen.
Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen. Utifrån vision och mål arbetar Lapplands lärcentra med några övergripande områden som ska genomsyra hela verksamheten: Efterfrågestyrd utbildning, flexibelt lärande, samverkan och livslångt lärande. 3. Överordnade perspektiv Värdegrund I skollagen (2010:800) beskrivs de grundläggande värden vad gäller utbildning inom skolväsendet. LC Kiruna arbetar efter de grundläggande värden som beskrivs i skollagen och i Läroplan för vuxenutbildningen 2012. Hos oss är alla välkomna oavsett bakgrund och vi arbetar aktivt för att synliggöra och motverka all diskriminering och kränkning. Rutiner är utarbetade för att arbeta med och informera kring vår Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Inom vuxenutbildningen är eleven i centrum och utbildningarna tas fram med hänsyn till de enskildas behov och förutsättningar. Flexibilitet i våra utbildningars upplägg och genomförande eftersträvas alltid hos oss. Efterfrågestyrd utbildning De utbildningar som Lapplands lärcentra anordnar ska vara efterfrågade av enskilda individer och/eller arbetslivet. I vår planering av utbildningar utgår vi ifrån en behovsinventering som omfattar: Enskilda individers behov av utbildning. Rekryteringsbehov på kort och lång sikt. Fortbildningsbehov för redan anställda. Inom ramen för projektet Norrsamverkan har det utvecklats en modell för arbetet med behovsinventering. Utgångspunkten i modellen är att varje kommun ska sammanställa utbildningsbehoven i sin kommun, dels de utbildningsbehov som är insamlade av andra aktörer (till exempel Arbetsförmedlingen och olika branschorganisationer) och dels de utbildningsbehov som är insamlade av lärcentras företagskontakter, branschkontakter, kontakter med enskilda individer och andra undersökningar. Behovsinventeringen ligger tillsammans med vuxenutbildningens styrdokument till grund för alla utbildningsplanering. Flexibelt lärande Utbildningar som planeras och genomförs inom Lapplands lärcentra ska vara så tillgängliga och flexibla som möjligt för de studerande. Studier vid Lapplands lärcentra ska i möjligaste mån anpassas
efter den enskildes behov. Flexibilitet i tid och rum ska prioriteras för att möjliggöra studier även för dem som arbetar samtidigt. Lapplands lärcentra Kiruna har under 2014/2015 en förstelärare med uppdraget att utveckla vuxenutbildningens kurser. Uppgiften blir att spela in lektioner i olika kurser och lägga ut dem på lärplattformen Fronter i syfte att öka flexibiliteten och tillgängligheten för eleverna. Även inom den grundläggande vuxenutbildningen ligger fokus på att utveckla flexibla kurser som ska vara tillgängliga via lärplattform så att elever kan kombinera sina studier med t.ex. ett arbete. Samverkan Hela organisationen inom Lapplands lärcentra bygger på samverkan både internt och externt, dels genom att samverka internt mellan de fyra olika lärcentra och kommunerna och dels genom att samverka med externa parter som näringsliv, branschråd, Arbetsförmedling, näringslivsbolag andra utbildningsanordnare med flera. Samverkan med externa parter är mycket viktig och betydelsefull för hela utbildningskedjan. I behovsinventeringen inför en utbildning krävs en dialog med arbetslivet för att fastställa behovet av utbildningen. I planeringen av innehållet i en utbildning behövs kontakter med näringslivet för att innehållet ska vara aktuellt och stämma överens med de kompetenskrav som branschen har, samt i genomförandet av utbildningen där vi i många fall har möjlighet att få ta del av föreläsare från branschen, kunna nyttja viss utrustning i vissa fall och att studerande hos oss ibland även har möjlighet att göra delar av utbildningen på en arbetsplats. Att samverka regionalt och nationellt ger Lapplands lärcentra möjlighet att påverka villkoren för olika utbildningsnivåer samt att genom erfarenhetsutbyte med andra organisationer dra nytta av deras kunskaper och lärdomar. Livslångt lärande Utbildningsnivån i kommunerna inom Lapplands lärcentra ligger under rikssnittet och övergångsfrekvensen från till högskola inom tre år efter avslutat gymnasium är lägre än såväl rikssom länssnittet. I Kiruna kommun har enligt SCB:s senaste undersökning endast 26 % av kommunmedborgarna i åldrarna 25-64 en 3-årig gymnasial utbildning. Lapplands lärcentra har en mycket viktig uppgift att fylla då utbildning kan erbjudas på alla nivåer från grundläggande vuxenutbildning till högskolestudier. Samtidigt som många människor i vår region har en bristfällig utbildning kräver dagens arbetsliv dessutom en ständig förnyelse av kunskap. Både grundutbildning och fortbildning är viktiga för att människor ska kunna skaffa sig rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Svenska för invandrare är en viktig inkörsport för att nya svenska ska kunna etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden. LC Kiruna har under flera år erbjudit de studerande inom SFI en möjlighet att kombinera sina SFI-studier med en utbildning inom vård- och omsorg. Denna utbildning har haft och har ett mycket gott resultat då majoriteten av eleverna får anställning efter avslutad utbildning.
Validering Vuxenutbildningen ska ta tillvara på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter som de till exempel kan ha fått från tidigare studier eller arbetsliv. Validering kan förekomma inom vuxenutbildningens skolformer. En studerande kan validera hela eller delar av kurser på LC Kiruna. Arbetet med att utveckla validering är ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att försöka möta upp de olika behov av validering som kan förekomma. Alla elever inom den kommunala vuxenutbildningen, Särvux och SFI har en individuell studieplan. När studieplanen upprättas sker en första kartläggning av den studerandes kunskaper och erfarenheter. Vid behov sker en fördjupad kartläggning då en eventuell valideringsprocess kan inledas. Även inom yrkeshögskola finns möjligheter till validering för att tillvarata de studerandes tidigare erfarenheter inom aktuellt utbildningsområde.
4. Studie- och yrkesvägledning (SYV) (höst/vår) Resultat (12/13) Resultat (13/14) Resultat (14/15) Analys av resultatet Antal elevbesök X/293 256/376 300/368 Antal upprättade studieplaner 171/117 202/220 301/245 Riktade informationsinsatser till 6 10 8 grupper Antal uppföljningar med lärarna x/26 44/46 41/72 Antalet elever som yrkes- och studievägledaren möter ökar för varje läsår. Antalet uppföljningar med lärarna har ökat vilket ger en tätare och bättre elevuppföljning. Beskrivning av verksamheten Studie- och yrkesvägledningen är central för att ge de studerande möjlighet till att göra väl underbyggda utbildnings- och yrkesval, samt att utforma sin individuella studieplan för studier inom Lapplands lärcentra. Alla studerande inom samtliga skolformer ska ges möjlighet till att träffa studie- och yrkesvägledare och upprätta en individuell studieplan där mål, kurser och studieupplägg framgår. Studie- och yrkesvägledaren följer kontinuerligt upp den upprättade studieplanen tillsammans med elev och vid uppföljningar med lärare. Studieplanen revideras vid behov. Vägledning är tillgänglig för samtliga kategorier av studerande vid lärcentra samt för övriga kommuninnevånare med behov av vägledning/information. Information gällande bland annat utbildningsvägar, utbildningsutbud, studiefinansiering, behörighetsfrågor ges såväl enskilt som till grupper. UNG-projektet. Enligt lag ska en hemkommun ha aktuell information om hur ungdomar, som inte har fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, är sysselsatta. Hemkommunen ska erbjuda berörda ungdomar lämpliga individuella åtgärder, åtgärdernas syften ska främst handla om att motivera ungdomarna till att återuppta eller påbörja en utbildning. Lapplands lärcentra i Kiruna har med representanter i både styrgrupp och arbetsgrupp, båda dessa grupper har regelbundna möten under året där styrgruppens uppgifter är att ge direktiv, vara rådgivande och uppföljande, arbetsgruppens uppgifter är att skapa idéer och att arbeta i grupp och på individnivå. Genom arbetet i dessa grupper kan vi arbeta med det uppsökande uppdraget att identifiera och motivera personer som saknar grundläggande utbildning till studier 1. 1 Skollagen, 20 kap 10
Mål för 2014/2015 1. Att färdigställa arbetsmaterial och dokument för utfärdande av gymnasieexamen. Analys av målen 2014/2015 Arbetet med sammanställning av de olika gymnasieprogrammens kurser i ett Excel ark är påbörjat. Dokumenten som ska användas vid planering av studier inför en gymnasieexamen kommer att sammanställas med hjälp av Excel arket. Mål för 2015/2016 Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 2 Aktivitetsplan för 2015/2016 Att färdigställa arbetsmaterial och dokument för utfärdande av gymnasieexamen 2 Skollagen 20 kap, 8
5. Särskild utbildning för vuxna (Lärvux) höst/vår Resultat 12/13 Resultat 13/14 Resultat 14/15 Prognos 15/16 Analys av resultatet Antal elever 12/11 Antal kursdeltagare X 47 49 Andel avbrott % 17 (2 elever) Andel godkända betyg % X X X Andel inkomna kursutvärderingar % X 11 12 12 Flertalet elever läser flera kurser 30 samtidigt. Under de senaste tre åren har inga betyg skrivits ut. 16,7 Verksamheten, rektor, syv och läraren, 0 (2 elever) ska se över de individuella studieplanerna för att möjliggöra att fler elever blir klar med sina kurser. X X Läraren för muntliga samtal med varje elev kring skolan och utbildningen. Beskrivning av verksamheten Under läsåret 2014/2015 har 12 elever varit inskrivna på särskild utbildning för vuxna. En av dess påbörjade sina studier under hösten 2014. De har fram för allt läst kurserna svenska, engelska och matematik på grundläggande nivå, 2,7 h/vecka Mål för 2014/2015 1. att fortsätta med de IT-baserad projektet samt att under våren 2015 göra en första utvärdering av arbetet med surfplattan. 2. att gemensamma träffar för särvux-lärarna inom LKF planeras in, bl.a. under hösten 2014 i v.44. 3. att iordningställa en datorarbetsplats för att bättre kunna tillmötesgå en synsvag elevs behov. 4. att ta fram ett informationsblad om Särvux som kan vara gemensam för alla särvux-enheter inom LKF. 5. att genomföra att namnbyte från Särvux till Lärvux. Analys av målen 2014/2015 Arbetet med det IT-baserade projektet, surfplatta, har pågått under 201/2015 och en första utvärdering har gjorts under april månad 2015. Lärvux har haft en gemensam träff i Malmberget i november 2014. En datorarbetsplats för en synsvag elev har ställts i ordning och ett specialanpassat program har installerats på eleven dator. Anpassningar har gjort att eleven bättre kan tillgodogöra sig undervisningen.
En informationsfolder om Lärvux har färdigställts och namnbytet från Särvux till Lärvux har skett men inte helt implementerats. Mål för 2015/2016 1. Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har rätt att delta i utbildningen. 3 2. Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 4 3. Ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt. 5 4. Lärare får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 6 Aktivitetsplan för 2015/2016 1. a) Uppsökande verksamhet bl.a. på dagcenter, under hösten 2015 b) Annonsera om lärvux under hösten 2015 2. Verksamheten, rektor, syv och lärare, ska se över de individuella studieplanerna för att möjliggöra att fler elever blir klar med sina kurser. 3. Utvecklingen av arbetet med Ipad inleds med att söka rätt på appar som är mer intressanta att arbeta med för eleverna. Apparna skall vara lätta att arbeta med, ha en god bildkontrast och vara logiskt uppbyggda. De ska vara omväxlande i sin uppbyggnad samt ha möjligheter till individuella inställningar för varje elev. De bör också vara reklamfria. 4. Boka in gemensamma träffar för Lärvux-lärarna inom LKF för att ytterligare utveckla undervisningen. 3 Skollagen 21 kap, 10 4 Skollagen 21 kap, 8 5 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 11 6 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 8
6. Grundläggande utbildning för vuxna (Grundvux) Resultat Resultat Resultat Prognos Analys av resultatet höst/vår 12/13 13/14 14/15 Mål 15/16 2014/2015 Antal elever Antal kursdeltagare Andel avbrott % Andel godkända betyg % 22/15 30/50 30/29 28/18 36/53 34/34 35,1 36,4/46 42 30 97,5 88 87,5 100 35/35 Antalet elever på grundläggande utbildning varierar över tid. Vi fortsätter den uppsökande verksamheten genom ungprojektet, marknadsföring samt att 40/40 informera SFI-eleverna om möjligheterna att parallellt läsa andra kurser, t.ex. på grundvux. Fortsätta med elevuppföljning var 14:e dag samt lärarnas och syvs uppdrag att kontakta elever som är inaktiva eller inte följer sin individuella studieplan. Målet är att minska andelen avbrott samt höja andelen godkända betyg. Vi ska även se över rutinerna på hur elever registreras och introduceras på kurserna. Av de 71 avbrotten vi hade på kurserna i psykologi och engelska var 45 stycken kursdeltagare som aldrig påbörjade kursen vilket ger en felaktig bild av avbrottsstatistiken. Under 2015/2016 kommer endast elever som påbörjat en kurs att registreras på kursen. Andel inkomna kursutvärderingar i % 0 Svas grund 100 60 80 Alla lärare ska skapa goda rutiner för kursutvärderingar så att fler elever gör dem samt att utveckla analysen av dessa. Beskrivning av verksamheten De kurserna som efterfrågats inom grundläggande vuxenutbildning är svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. I skollagen har vuxenutbildningen en skyldighet att söka upp och motivera de personer som saknar betyg från grundskolan. En väg är deltagandet i NG-projektet.
Mål för 2014/2015 Att kursen matematik grund läggs upp på lärplattformen Fronter för ökad flexibilitet och tillgänglighet. Att träffar genomförs med grundlärare från andra lärcentra för erfarenhetsutbyte och kvalitetssäkring av kurserna. Aktiviteter Kursansvarig lärare ansvarar för att under hösten 2014 lägga upp sin kurs på Fronter. Analys av målen 2014/2015 Kursen i matematik har lagts upp på lärplattformen Fronter och det har ökat flexibiliteten och tillgängligheten för eleverna. Träffar med matematik lärarna har genomförts för erfarenhetsutbytte och kvalitetssäkring. Mål för 2015/2016 1. Se mål som finns under Gymnasial vuxenutbildning Aktivitetsplan för 2015/2016 2. Se aktiviteter som finns under Gymnasial vuxenutbildning
7. Gymnasial vuxenutbildning höst/vår Resultat 12/13 Resultat 13/14 Resultat 14/15 Prognos Mål 2015/2016 Analys av resultatet Antal elever 211/204 Antal kursdeltagare Andel avbrott % Andel godkända betyg % 497/378 25,6 85,7 254/282 281/290 531/574 560/653 38 24,2 93,3 95,5 300/300 Antalet elever som studerar på lärcentrat ökar stadigt varje år. Under 600/600 2014/215 ser vi dock att eleverna i snitt läser färre antal kurser. Inför kommande läsår ska det försöka rekryteras fler gymnasielärare till lärcentrat för att kunna erbjuda fler kurser lokalt på plats. 30 Vi ska se över rutinerna på hur elever registreras och introduceras på kurserna. Av de 71 avbrotten vi hade på kurserna i 100 psykologi och engelska var 45 stycken kursdeltagare som aldrig påbörjade kursen. Under 2015/2016 kommer endast elever som påbörjat en kurs att registreras på kursen. Fortsätta arbetet med att stötta elever samt arbetet med elevuppföljningar. Fortsätta utvecklingsarbetet att höja kvalitén ytterligare på de flexibla kurserna för att underlätta kombinationen studier + arbete/familj. Målet är att minska andelen avbrott och höja andelen godkända betyg. Andel inkomna kursutvärderingar % X 67 66,8 80 Alla lärare ska skapa goda rutiner för kursutvärderingar så att fler elever gör dem samt att utveckla analysen av dessa. Beskrivning av verksamheten Vi arbetar med ett flexibelt lärande med kontinuerligt intag för att tillgängliggöra utbildningen för så många som möjligt. Lapplands lärcentra Kiruna har under 2014/2015 haft en förstelärare med uppdraget att utveckla vuxenutbildningens kurser. Uppgiften var att spela in lektioner i ämnena psykologi och engelska och lägga ut dem på lärplattformen Fronter i syfte att öka flexibiliteten och tillgängligheten för eleverna. Dessa filmer har även varit tillgängliga för lärarna på övriga lärcentra. Lärararbetslaget har också haft en bokcirkel på ämnet betyg och bedömning. Två gymnasielärare har också gått en kurs inom det ämnet via Karlstads Universitet vilket direkt ledde till ändrade
kursupplägg och kvalitetsförbättringar på de kurser lärarna ansvarar för. Målet för kommande läsår är att övriga lärare i arbetslaget går samma kurs. Mål för 2014/2015 1. Utöka användandet av Adobe Connect ytterligare. (Systematisera användandet av Adobe Connect och locka studenter till att använda det). 2. Spela in föreläsningar i syfte att öka flexibiliteten och tillgängligheten för elever (stöd av försteläraren till lärare som behöver det) 3. Erbjuda fler kurser, t ex Samhällskunskap 1, Psykologi 2a samt 2b. 4. Lärarlaget ska arbeta med att hitta en gemensam planeringsstruktur för alla gymnasiekurser. Syftet är att tydliggöra kursernas innehåll och kunskapskrav för att våra elever ska ha lättare att förstå vad de ska göra och vad som krävs för de olika nivåerna Aktiviteter för 2014/2015 Genomgång av Adobe Connect med elever. Spela in föreläsningar och lägga ut dem i Fronter. Övningsuppgifter för att få pröva på målen innan examination. Analys av målen 2014/2015 Användandet av Adobe har inte utökats däremot har användandet av Skype ökat. Eleverna har blivit erbjudna lärarhandledning på distans och det har passat elever som av olika anledningar inte har möjlighet att komma till skolan. På kurserna i engelska och psykologi har läraren spelat in föreläsningar som eleverna kan se på Fronter. Flertalet andra kurser, t.ex. medicin1 och samhällskunskap 1b, har kopplat filmer till sina kurser som andra producerat på Youtube, UR och SVT. Det har fungerat bra för de elever som behöver extra anpassningar. Detta behöver dock fortsätta att utvecklas under 2015/2016. Fler kurser kommer att erbjudas i egen regi. Samhällskunskap 1 och Psykologi 2a är klara. Arbetslaget har påbörjat ett arbete med en gemensam struktur för t.ex. instruktioner. Mål för 2015/2016 1. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. 7 2. Lärare får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 8 3. Verksamheten ska ständigt prövas, resultaten följas upp och utvärderas samt att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 9 7 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 8 8 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 8 9 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 9
4. Vuxenutbildningen ansvarar för att varje elev får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. 10 Aktivitetsplan för 2015/2016 1. a) Distanshandledning för att öka tillgängligheten och flexibiliteten för eleverna. b) Kursplanering, där tidsåtgången tydligt framgår för eleven. c) Utveckla formativ bedömning via digitala verktyg för att ge en mer utförlig bedömning. 2. Under läsåret 2015/2016 ska gymnasielärarna gå skolverkets kurs via Karlstads Universitet i betyg och bedömning. 3. Pedagogiska möten 1ggn/månad för att arbeta med kvalitetsarbetet. 4. Projektansökan till spsm, om en resurspedagog. Syftet är att stötta elever som läser mot annan utbildningsanordnare för att fler ska nå målen. Yrkesvux Beskrivning av verksamheten Enligt Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ska vuxenutbildningen samverka med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. Samverkan har betydelse för kvaliteten på de yrkesutbildningar som bedrivs och för elevernas fortsatta etablering på arbetsmarknaden. Eleverna ska få information om vad arbetslivet har för aktuella och förväntade kompetenskrav. Inom verksamheten Vård och omsorg läser 6 elever heltid, dagtid, färdiga januari 2016. Nästa termin blir det intag till en ny utbildningsomgång. Möjligheten finns också att läsa kurserna flexibelt med kontinuerligt intag under året. Mål för 2014/2015 1. Uppföljning av elever som läst via yrkesvux under 2014. 2. Ta fram underlag för start av nya kurser inom yrkesvux. Vård- och omsorg: 3. Marknadsföring av Vård- och omsorgsutbildningen med flexibelt upplägg. 4. Målet för eleverna att lära sig lärplattformen Fronter för självständigt lärande och aktivt sökande av kunskaper. 5. Eleverna ska bli mer hälsomedvetna genom att delta i olika aktiviteter för att stärka sina kroppar. Att arbeta inom vård och omsorg är krävande fysiskt och psykiskt. 10 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 10
6. Eleverna ska utifrån humanistisk människosyn bli medvetna om innebörden av ett bra bemötande och förhållningssätt gentemot vårdtagaren. 7. Fortsatta individuella upplägg av fronter. 8. Planering av nya kurser i Vård och omsorg 100 p och Äldres hälsa och livskvalitet 200p Analys av målen 2014/2015 Yrkesvux har under 2014 bedrivits inom yrkesområden el, administration samt vård- och omsorg. En uppföljning har gjorts med de elever som läste via yrkesvux under 2014. Totalt 38 personer studerade kurser som ingick i yrkesvux under förra året. Av dessa avslutade 23 personer sina studier och 15 personer deltar fortfarande i yrkesvux under 2015. Av de personer som avslutat sina studier inom el hade 7 av 13 personer arbete som är relaterat till yrkesområdet. Av de personer som avslutat sina studier inom vård- och omsorg hade 4 av 5 arbete som är relaterat till yrkesområdet. Av de personer som avslutat sina studier inom administration hade 4 av 5 arbete som är relaterat till yrkesområdet. För att se över möjligheter att starta upp nya kurser inom yrkesvux har kontakter tagits med Arbetsförmedlingen och Kiruna kommun för att se över behov av utbildning. För att se över möjligheter att erbjuda utbildningsplatser inom aktuella yrkesområden har kontakter tagits med olika utbildningsanordnare i norra Sverige. Efterfrågan på kurserna Palliativ vård 100 p, Vårdpedagogik och handledning 100 p Gymnasiearbete 100 p har varit stor. Dessa kurser har därför prioriterats och planerats istället för kurserna Vård och omsorg 100 p och Äldres hälsa och livskvalitet 200p. Mål för 2015/2016 1. Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. 11 2. Varje elev får information om arbetslivets aktuella och förväntade kompetensbehov. 12 3. Eleven ges möjlighet att få sina kunskaper och kompetenser validerade. 13 4. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. 14 11 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 10 12 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 12 13 Skollagen 20 kap, 32, Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 12 14 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 8
5. Lärare får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 15 Aktivitetsplan för 2015/2016 1. a) Bibehålla de upprättade kontakter med Arbetsförmedling och Kiruna kommun och skapa nya kontakter med branschföreträdare inom de yrkesområden där verksamheten erbjuder utbildningar. b) Anpassa kursutbudet inom vård och omsorg efter arbetsgivarnas önskemål. 2. Kompetensutveckling av den egna kunskapen i verksamheten kring erbjudna yrkesutbildningar inom verksamheten. 3. Utforma en modell för validering där de första kurserna blir Vård och omsorgsarbete 1 och 2. 4. Fortsatt utveckling av kurserna på Fronter. a) Filmer ska kopplas till de olika kurserna. b) Eleverna ska gå Skolverkets webbkurs till handledare. 5. Under läsåret 2015/2016 ska vårdlärarna gå skolverkets kurs i betyg och bedömning. 15 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 8
8. Svenska för invandrare (SFI) höst/vår 12/13 13/14 14/15 Prognos Mål 2015/2016 Analys av resultatet 2014/2015 Antal elever 173/184 218/219 156/206 225/250 Jämfört med fjolåret ser vi en minskning av antalet elever och kursdeltagare på Antal 198/213 192/268 SFI. Under samma period har vi dock 276/272 250/300 kursdeltagare utökat antalet elevgrupper från 6 stycken till 9. Vi ser en stor skillnad på den tid eleverna är inskrivna hos oss. Förra läsåret var omsättningen elever mycket större då fler personer boende på migrationsverkets anläggningsboende blev kommunplacerade och flyttade till andra kommuner än Kiruna. Andel avbrott % 37,7 24,9/44,5 34 34 Denna bild bekräftas av både Arbetsförmedlingen och Migrationsverket som uppger att de personer som idag är bosatta på migrationsverkets boende blir kvar i Kiruna en längre period än tidigare pga. av att det är svårare att hitta bostad i Sverige och få en kommunplacering. Andel godkända betyg % 94,8 96,6 100 100 Goda rutiner och elevuppföljningar i kombination med att sfi-elever inte har krav från CSN att klara kursen på en tidsbestämd period medför att inga betyg F har skrivits ut. Andel inkomna kursutvärderingar % X X 36 80 Förbättrade rutiner kring kursutvärderingar. Varje elev ska av sin lärare få en kursutvärdering efter varje avslutad kurs. Beskrivning av verksamheten 2014/2015 Under läsåret har vi sökt och blivit beviljade två projekt från skolverket för att höja kvalitén på SFI. Den första handlade om att få igång en elevgrupp som fick läsa studieväg 3 med flexibelt kursupplägg så som kurserna på grundläggande- och gymnasial nivå. Den andra handlade om samtalsstugor för att utveckla SFI-elevers muntliga kunskaper i det svenska språket (startar hösten 2015).
Hela lärararbetslaget + rektor har deltagit i en studiecirkel kring olika funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten (spsm) ansvarade för utbildningen och var på plats i Kiruna fem gånger under läsåret. Gruppen av pensionärer som kommer in i verksamheten 1 gång/vecka för att bedriva samtalsgrupper med sfi-eleverna har pågått i flera år och kommer även att fortsätta nästkommande läsår. Mål för 2014/2015 1. Alla elever ska lyckas klara sina mål med sfi och bli godkända på sina kurser i sfi. 2. Alla elever och lärare ska känna trygghet och glädje att gå till sfi. 3. Alla elever har en dator/person att tillgå för effektiv inlärning via bl.a. Fronter. 4. SFI via Fronter för elever med god studievana ska utarbetas för studieväg 3 kurs D. 5. Kvällsförlagd SFI för elever som arbetar dagtid och har god studievana. 6. En assistenttjänst på SFI. 7. Sal B 28 görs om under sommaren 2014 och anpassas bättre för SFI undervisning. 8. Återkommande möten med Arbetsförmedlingens personal. 9. Arbetslaget genomför en studiecirkel om olika funktionsnedsättningar under ledning av personal från SPSM i Luleå. 10. Söka SIS-medel från SPSM för elever med behov av särskilt stöd i svenska. 11. Ge stöd i svenska för elever med särskilda behov. 12. Ge datautbildning till eleverna genom IT-pedagog. Utveckla arbetet med läsplattor och Trädet 13. Ge mer genomgångar till elever hur de bör studera på SFI. 14. Informera om studievägar, kursplaner och betygskriterier under introduktionsveckan. 15. Alfabetiseringsgruppen ska göra studiebesök, t.ex. stadsbiblioteket samt införa fler praktiska moment i utbildningen, t.ex. att handla och baka. Detta för att stimulera språkutvecklingen ytterligare. Aktivitetsplan för 2014/2015 Löpande utvärderingar och genomgångar av verksamheten under året med regelbundna arbetslagsmöten som leds och planeras av arbetslagsledaren. Talövningar minst en gång per vecka i SFI-grupperna. Träna hur man samtalar och diskuterar olika frågor. Fortsatt samarbete med pensionärer som kommer och samtalar med SFI elever. Skrivövningar minst en gång per vecka. Hör- och läs övningar dagligen via dator. Repetition med övningar och genomgångar inför nationella prov.
Datautbildning med It- pedagog en gång per månad för nya och övriga elever. Bygga upp en flexibel SFI kurs D via Fronter för elever med god studievana. Alla lärare ska få utbildning i att använda läsplattor och Trädet Delta på spsm:s föreläsningar och utbildningar. Sångstunder för hela SFI minst en gång per månad. Gå igenom när det kommer nya elever hur de bör studera på sfi Gå igenom under introduktionsveckan om studievägar, kursplaner och betygskriterier. Kursutvärderingar 2014/2015 Löpande kursutvärderingar ska göras av alla elever som är klar med en kurs. De samtal vi har med varje elev efter avslutad kurs är också någon form av utvärdering och där får vi synpunkter på verksamheten. Lärarlaget samlas också regelbundet för utvärderingar, samtal och diskussioner av verksamheten. Analys av målen 2014/2015 Alla lärare har fått utbildning i att använda läsplattor. Två lärare har varit på utbildning i Trädet och har sedan delgett övriga i arbetslaget. Hela arbetslaget har dessutom deltagit på spsm:s föreläsningar och utbildningar. Detta har gett en djupare förståelse för funktionsnedsättningar hos eleverna. Arbetet med läsplattor har gett goda resultat i Alfa-gruppen och med de elever som är i behov av särskilt stöd. Genomgångar med nya elever hur de bör studera på SFI, studievägar, kursplaner och betygskriterier har gjort att de på ett bättre sätt kommer in i utbildningen. Skrivövningar minst en gång i veckan och läs- och hörövningar varje dag har genomförts. Talträning en gång i veckan och ett fortsatt samarbete med pensionärer för samtalsträning. För att ytterligare stimulera språkträningen har alfabetiseringsgruppen gjort studiebesök på bl.a. stadsbiblioteket. Man har även fört in fler praktiska moment så som handling och bakning. Flexibla SFI kurser C+D har utformats och lagts ut i Fronter. För dem som har mer studievana och som arbetar på dagtid har lärarna lagt in lektioner på kvällstid. Det planerade stödet till elever av IT-pedagog en gång i månaden har inte genomförts. De nya eleverna har inte heller fått något stöd av IT-pedagog.
Det är sökt SIS-medel från SPSM för elever med behov av särskilt stöd i svenska, men detta har tyvärr inte blivit beviljat.
Mål för 2015/2016 1. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. 16 2. Lärare får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 17 3. Verksamheten ska ständigt prövas, resultaten följas upp och utvärderas samt att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas. 18 Aktivitetsplan för 2015/2016 1. Flexibel sfi a) Studieväg 3: Utveckla möjligheten med videomöten. b) Studieväg 3: Förbättra och utveckla instruktioner och uppgifter i redan befintlig kurs. c) Bygga upp en flexibel distanskurs för studieväg 2 2. Under läsåret 2015/2016 ska SFI-lärarna gå skolverkets kurs i betyg och bedömning 3. a) Skapa rutiner för insamlande och sammanställande av kursutvärderingar b) I kursutvärderingar och samtal med elever har det framkommit önskemål om mer talövningar i kurserna. Därför kommer vi att starta upp talstugor under hösten (projekt finansierat av skolverket) som sedan kommer att bedrivas inom den ordinarie verksamheten. 4. Fortsätta att genomföra en provdag per vecka för alla elever med en lärare som ansvarar. 16 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s. 8 17 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 8 18 Läroplan för vuxenutbildningen 2012, s 9
9. Yrkeshögskola Beskrivning av verksamheten Ansökan om att starta en utbildning till underhållstekniker skickades in till Myndigheten för yrkeshögskola. Ansökan bedömdes uppfylla kraven för en yrkeshögskoleutbildning, men då andra likvärdiga utbildningar bättre ansågs uppfylla kraven för en utbildning inom yrkeshögskolan avslogs ansökan. En ny ansökan om underhållstekniker kommer att tas fram. Nya kontakter med branschföreträdarna kommer att tas och innehållet i ansökan kommer att uppdateras och ses över i syfte att förbättra och anpassa ansökan till de krav som ställs för en utbildning som ska ingå i yrkeshögskolan. I arbetet med ansökan har kontakter skett med branschföreträdare, både genom information i grupp och separat med vissa företag. Det har även bildats en grupp bestående av personer från företag inom underhåll, Luleå tekniska universitet och Lapplands lärcentra. Om ansökan blir beviljad kommer denna grupp att vara styrgrupp för utbildningen. Planerad start för utbildningen är hösten 2016. Även om ansökan om underhållstekniker inte beviljades så har vi kunnat erbjuda möjligheten att från Kiruna läsa YH-utbildningar på distans mot andra utbildningsanordnare. Vi har som exempel haft studeranden på Kiruna lärcentra som läst YH-utbildningarna Bergmaterialingenjör mot Storuman och inriktningarna byggproduktion samt bergteknik mot Gällivare. Mål 2014/2015 1. Om ansökan om underhållstekniker blir beviljad ska en utbildningsledare anställas. 2. Kursplaner för utbildningen ska arbetas fram. 3. Marknadsföring av utbildningen för att rekrytera studenter. Mål och aktiviteter under 2015/16 1. Om ansökan om underhållstekniker blir beviljad ska en utbildningsledare anställas. Kursplaner för utbildningen ska arbetas fram. Marknadsföring av utbildningen för att rekrytera studenter. 2. Ge en studentservice av hög kvalité till de som läser YH-utbildningar mot andra orter. Se aktiviteter under Högskola.
10. Högskola (höst/vår) (13/14) (14/15) Analys av 2014/2015 Antal studerande, program högskola 183 (89 RM studenter) 193 (129 RM studenter) Antal studerande, kurser högskola Antal studerande, program YH 65 (56 RM studenter) 40 30 29 (1 RM studenter) Målet är att öka andelen studenter som gör enkäten om verksamheten på lärcentrat för att kunna förbättra studentservicen och tillgängligheten och öka andelen studenter som nyttjar Lärcentrat för sina studier. Tentamen, tillfällen 127 135 Tentamen, personer 322 272 Videokonferens antal 924 772 Andel inkomna studerandeservice enkäter, % 40 32 Mål 2014/2015 Att göra lärcentra känt för medborgarna och förbättra den studiesociala arbetsmiljön för studenterna. Aktiviteter för att nå målet: 1. Hemklassrum till program och yrkeshögskolestudenterna 2. Trådlöst nätverk även på tredje våning där hemklassrummen finns 3. Torget ska vara öppet 24 timmar 4. Adobe Connect rum för enskilda studenter och även Adobe Connect rum för grupp 5. Information om studerandeservice på engelska 6. Förbättra den fysiska miljön för studenterna fler studerandeplatser på torget 7. Fika automat i SLUSK 8. Förbättra information om vad som gäller för videokonferens och Adobe Connect. 9. Annonsering i annonsblad om studerandeservice, en gång på höst och en gång på våren. Information på FB.
Analys av målen 2014/2015 Torget är öppet dygnet runt och de studenter som vill sitta och studera under kvällar och helger kan kvittera ut ett passerkort till dörrarna. De studerande grupper som vill ha ett hemklassrum får det. Pga. av att det ännu inte finns något trådlöstnätverk på tredje våningen väljer vissa studerande grupper, t.ex. sjuksköterskorna, att inte ha ett eget hemklassrum och sitter istället på Torget och arbetar. Två bokbara grupprum med Adobe Connect är installerade på tredje våningen. För att förbättra och förenkla informationen om vad som gäller för videokonferenser och Adobe Connect har lathundar arbetats fram och finns nu i varje studio. Fika automat har installerats i SLUSK lokalen. Annonser har funnits i annonsbladet och på Facebook. Mål för 2015/2016 Ökat samarbete med universiteten Attraktivt LC Fler studenter som använder sig av LCs resurser Aktivitetsplan för 2015/2016 Se över tentamens- och provrutiner Se över rutiner för studentregistrering/statistik Attraktivt LC: Skapa tysta studieplaster, trådlöstnätverk vån 3, trivsammare klassrum Attraktivt LC: Fler studenter som ska göra trivselenkäten så att vi vet vad som efterfrågas för att vi ska bli mer attraktivt. Göra studentservice känt: Annonsera om studentservice, bjuda in till träff för presentation och rundvandring Förbättra informationen på hemsidan så det blir enklare att hitta den utbildning man söker.
Lapplands lärcentra Kiruna. Tabell med nyckeltal, bilaga till Kvalitetsredovisning 2014/2015 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Särvux Antal elever 12/11 11 12 Antal kursdeltagare 17 47 49 Avbrott, andel 0 16,7 Kursutvärdering, andel inkomna x X x Andel godkända betyg 100 0 0 Antal verksamhetsbesök under året 0 0 1 Andel behöriga lärare 100 100 100 Grundvux Antal elever 22/15 30/50 30/29 Antal kursdeltagare 28/18 36/53 34/34 Avbrott, andel 35,1 36,7/46 42 Kursutvärdering, andel inkomna 0 100 (svas gr) 60 Andel godkända betyg 97,5 88 87,5 Antal verksamhetsbesök under året 1 2 4 Andel behöriga lärare 100 100 100 SFI Antal elever 173/184 218/219 156/206 Antal kursdeltagare 198/213 276/272 192/268 Avbrott i % 37,7 24,9/44,5 34 Antal analfabeter 17 10/17 23/15 Kursutvärdering, andel inkomna x x 36 Andel godkända betyg 94,8 96,6 100 Antal verksamhetsbesök under året 0 6 12 Andel behöriga lärare x 40 17 Gy vux Antal elever 211/204 254/282 281/290 Antal kursdeltagare 497/378 560/653 531/574 Avbrott % 25,6 25,6/22,9 38 Verksamhetspoäng 38786/ 27777 37890/ 44411 37350/ 41229 Kursutvärdering, andel inkomna x 67 66,8 Andel godkända betyg 85,7 95,5 93,3 Antal verksamhetsbesök under året 3 6 14 Andel behöriga lärare x 100 100
Högskola/YH 2012/2013 2013/2014 2014/2015 Antal studerande, program högskola 145 (varav 85 RMstudenter) 205 (varav 164 RM-studenter) 183 (varav 89 RM studenter) 193 (varav 129 RM) Antal studerande, kurser 65 (varav 56 40 högskola RM studenter) (varav 1 RM) Antal studerande, program yh anordnare + distans 19 30 29 Tentamen, tillfällen 164 127 135 Tentamen, personer 313 322 272 Videokonferens antal 645 924 772 Andel inkomna studerandeservice enkäter x 40 32