Stormen nalkas från öst, patentstorm på väg!

Stormen nalkas från öst, patentstorm på väg! Jag har nu rest i Asien en månad för några klientuppdrag, bedriva lite marknadsundersökningar och prata med människor som gör affärer i Asien. Jag har bifogat mitt nyhetsbrev från B-Open Nordic för de som är lite extra intresserad av affärer i Asien. Vad som står klart är att konsumenttåget går för full fart och de flesta nordiska småföretagen finns inte med över huvud taget. En del av våra stora har börjat röra på sig, H&M har t.ex. öppnat butiker i Kina men när jag lyssnade på radion i Kina så uttalade en modereporter sig om detta nya modeföretag som tyska H&M. Synd att de inte lyckats marknadsföra varumärket Sverige bättre men jag tror i alla fall att H&M kommer göra bra ifrån sig i Kina. Jag har också under min resa läst ett betänkande (SOU 2006:80) av professor Ove Granstrand från Chalmers som heter Patent och innovationer för tillväxt och välfärd. Jag tror att en del som får detta nyhetsbrev har varit med och bidragit till detta betänkande. Det talas om Patentekonomi i detta betänkande och det kan väl enklast förklaras som sambandet mellan innovation och ekonomi, både samhälls- och företagsekonomi. Alla som är intresserade av ämnet kan beställa betänkandet via Jure, jag betalade 450 SEK för mitt exemplar, eller så kan man gå till Regeringens hemsida 1 för att ladda ned en PDF-version. Jag kunde inte själv se några nya revolutionerande förslag som många av oss inte redan kände till men vi kan väl säga att man återigen bekräftar många av de brister och behov vi ser på marknaden idag. Jag förstår att professor Granstrand begränsar sin analys till det uppdrag han fått av Staten, i detta fall av Näringsdepartementet. Intressant läsning för innovationsintresserade och jag rekommendera den för egen reflektion. Fokus för hela skriften är dock patent och det är bara en del av de sk intellektuella tillgängarna. Svenska företag talar mycket om ny teknik och skyddet av intellektuella tillgångar. De flesta diskussioner fastnar då vid patent som i sig är ett komplext område. Skulle man göra en översyn med koppling till ekonomi tycker jag själv att man skall utvidga sig att fundera över varumärke, mönster, upphovsrätt och affärshemligheter som täcker mycket av vad man idag bygger företag kring. Jag skulle föredra om vi alla talar om vår nya IP-ekonomi, som en del av Kunskapsekonomi, för det är mycket mer än patent vi skall bygga morgondagens Sverige genom en stark Kunskapsekonomi. Professor Granstrand har många bra förslag, samt en del som jag är lite fundersam över. Han vill öppna upp för fler områden för patentskydd i Europa som mjukvara (databehandling), affärsmetoder och medicinska behandlingsmetoder för det skulle underlätta för småföretag. Vi skulle kunna kalla det en anpassning till USA. Jag är själv för patent på mjukvara, men emot affärsmetoder och kanske även och medicinska behandlingsmetoder. Jag skulle vara öppen för patent på medicinska behandlingsmetoder om man kunde visa att det skulle ge en uppsjö av nya innovation av människor på Europas sjukhus som resulterar i bättre hälsa för oss alla. Patent på affärsmetoder kan vara bra i vissa fall men har också en baksida som kan välta stora system så jag tror inte på detta. Mjukvara är ett stort ämne men jag tycker själv inte att patentskydd som sådant är problemet, utan hur vi definierar skyddsobjektet och skyddsomfång på ett bra sätt. 1 http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/74193. 1

Förslag som jag tycker är bra är: mer och billigare rådgivning för små företag, mer såddfinansiering genom statligt riskkapital, bättre förståelse för patent och IPR i alla skolor och institutioner genom att generellt höja medvetenheten för patent och IPR, fler kompetenscentra för IP med fokus på affärsutveckling, fler professurer inom IPR, nya certifieringsystem av konsulter och rådgivare, priser och tävlingar med fokus på innovation, förslag om specialdomstolar och bättre sk tvist-ekonomi. Djupare studie kring tvist-ekonomi saknas. Saker som jag inte tycker känns aktuella är flera stora och nationella studier kring ämnet. Jag tycker också man inte alls har behandlat problematiken kring tvist-ekonomi men det var troligen inte uppdraget från Staten. Ni som läser mina nyhetsbrev förstår att jag tycker att man skall börja i rätt ända av problemet. Det är ingen idé att söka billigare vägar att patentera innovationer om patentskydd som sådant inte i praktiken har ett värde för den enskilda innovatören. Kommersiellt värdefulla patent hamnar alltid i domstol och vi måste ha system som hjälper innovatörer att finansiera tvister. De förslag som förespråkar försäkring är bättre än ingenting, men de räcker inte. Professor Granstrand tycker att när det gäller PRV och andra institutioner så står vi inför ett Kontraktionsalternativ eller Expansionsalternativ 2. Det innebär helt kort att vi drar ned resurserna för PRV, eller så utvecklar vi myndigheten. Samtidigt konstaterar man att just PRV är den myndighet/institution som utbildar mest inom IPR så jag hoppas att staten till slut fastnar för en Expansionsstrategi och att PRV kan bli ledande inom arbetet med att utbilda alla vidare inom IPR. Professor Granstrand hade också tankar om att PRV skulle utföra sk icke bindande valitet- och intrångsbedömningar med syfte att underlätta processen vid tvist (dvs som ett steg i tvist-ekonomin). Jag håller helt med och hade exakt samma ambition när jag föreslog ARNI (Allmänna reklamationsnämnden för innovatörer) som jag hoppas blir verklighet i någon form. Asien har idag ett klart fokus på Innovations-ekonomi. Jag har som sagt rest en månad bland företag i Asien. Vi vet alla att Kinas ekonomi går som tåget, tyvärr är inte nordiska små och medelstora företag riktigt med på resan. Kinas ekonomi växer med mer än 10%. Taiwans ekonomi växte enligt Academica Sinica ca 4.2% förra året men kommer ligga på ca 5% eller bättre i år. Professor Granstrand skriver om att vi troligen kommer se en aggressivare patentpolitik från Asien från länder som Kina, Taiwan, Sydkorea men vi behöver inte vänta på den. Vi är mitt inne i en aggressiv strategi från Asien. Sydkorea och Japan har sedan länge Innovationsstrategier som samordnas på regeringsnivå och patentskydd är en viktig del i strategin. Taiwan började samordna sina resurser för ca 10 år sedan, Kina har nyligen börjat röra på sig. När det gäller patent så har Kina rusat från 10.000 till ca 100.000 patentansökningar på 7-8 år för den inhemska marknaden. När det gäller Taiwan så har de idag ca 50.000 ansökningar varav ca 20.000 kommer från inhemska bolag. Resterande ca 30.000 från utländska bolag. Taiwan har en stadig tillväxt av patentansökningar och man börjar även växa inom varumärken och globala varumärkesstrategier. Taiwan som land har också ett antal program och tävlingar som är skapade för att främja innovationsarbetet och att företag skall börjar tänka på att skapa egna globala varumärken. Det finns fortfarande ett problem med piratkopiering i Kina och Taiwan. Man vill gärna visa upp att man tar i med hårdhandskarna och man har kommit ganska långt i Taiwan. Det finns nära på inget företag i Taiwan som har ambition att sälja på export som sedan ägnar sig åt piratkopiering. Kina har inte nått lika långt. Medan jag var i Taiwan så berättade media 2 Läs sid 283 till 285 i Patent och innovationer för tillväxt och välfärd, SOU 2006:80. 2

att man gjort tillslag hos ett litet företag som hade 42 DVD-brännare och ca 60.000 piratkopierade filmer i lager. Debatten i Sverige verkar mest handla om integritet medan man i Asien fokuserar sig på att börja stävja de som vill dra kommersiella fördelar av att använda material med annans upphovsrätt. Vi har väl egentligen samma problem i Sverige och Norden men debatten handlar än så länge mest om integritet. När det gäller IT och Telekom så skulle jag vilja säga att Taiwan nästan hunnit ifatt Sverige som Innovations-ekonomi på de senaste 20 åren och att vi står på ungefär samma position i utvecklingen. Jag tycker själv att Sverige och Taiwan påminner om varandra inom många områden. Vi har båda ett starkt fokus på IT, Telekom, Biotech och viss verkstadsindustri. Taiwan är idag oerhört starkta inom IT där 7 av de 10 mest värdefulla varumärken i Taiwan är IT-relaterade, det mest värdefull varumärket just nu är Trend Micro inom IT och säkerhet (värt 11.3 miljarder USD enligt Taiwan Brand). Kina befinner sig idag 2007 på den plats Taiwan var 1985, frågan vi alla kan ställa oss är hur lång tid de tar för Kina att hinna ifatt oss? 5, 10 eller kanske 15 år? De flesta affärsmän jag mötte finner det rimligt att tro att det kommer ta ca 10 år innan vi ser verkligen etablerade globala varumärken från Kina men det kan också gå snabbare. Alla är överens om att det inte tar 20 år. T a iw a n 19 8 5 T a iw a n o c h S ve ri ge 20 0 7 F okus på pri s oc h bi l l i g ti l l v e rkni ng (O EM/ O D M) F okus på pri s, de s i gn oc h eget v a rum ä rke Sol uti on Prov i de r (W orl d W i de ) 19 85 19 95 20 05 K i n a 20 0 7 Självklart är inte alla företag i Taiwan eller Sverige sk solutions providers men vi producerar båda företag och innovationer som skulle anses vara Born Global och det handlar bara om att förädla dessa innovationer på bästa sätt. Det gör vi båda genom att skapa egna varumärken, patent och mönsterskydd. Vi söker internationella partnerskap inom distribution, finansiering eller tekniköverföring för att se till att vi själva kan erbjuda bästa möjliga produkter för marknaden på internationell basis. Taiwan verkar göra vad vi i Sverige också vill göra. Taiwan har länge vetat att man vuxit som ekonomi genom att vara billigare än andra och att man varit duktig på kostnadseffektiv produktion. Det kommer inte gälla för evigt och det gäller att bredda sig samt satsa på egna innovationer. Detta var varit en långsiktig plan och man har ägnat de senaste 10 åren åt att hjälpa företag med att bygga varumärke, samt skapa nya företag i nya branscher. Professor Granstad har i sitt betänkande föreslagit mer tävlingar och utmärkelse inom innovation. Taiwan har gjorde detta sedan länge. Man har priser och tävlingar som Taiwan Excellence står för, vilket är en organisation under Buerau of Foreign Trade, Ministry of Economic Affairs i Taiwan. De ansvarar för olika hemsidor och organisationer som t.ex. Taiwan Brands 3 och alla dessa 3 Taiwan Brands, hemsida www.brandingtaiwan.org 3

organisationer etc har ett gemensamt fokus: att se till att bygga starka varumärken i Taiwan på en internationell marknad och se till att företag kommer ur prispressarfällan. Det gäller att se över vad man sysslar med just nu, samtidigt som man måste försöka dra nytta av tillväxtekonomier som Kina och Indien på bästa sätt. Jag tror det är farligt och naivt om vi tror att vi i Sverige är smartare än kineser, japaner, koreaner eller indier för det är vi inte. Vi har lite mer erfarenhet av modern teknikorienterat entreprenörskap och hur man leder och driver riktiga kunskapsföretag. Frågan är dock om vi kan förvalta och förädla dessa kunskaper? Jag är inte säker, men det finns förutsättningar men vi måste samordna och styra detta från toppen, från Regeringskansliet. Frågan är om de känner samma oro i Regeringskansliet? Kanske lite men prioriterar lite annorlunda. Jag talade med olika personer inom Taiwan Trade och de berättade att det just nu finns 6 fokusområden för Taiwan: föda och underhålla entreprenörskapet, skapa och hjälpa till att finansiera innovativa projekt, skapa fler varumärkes-samarbeten mellan etablerade varumärken i Taiwan och nya innovation från enskilda personer eller småföretag, skapa statligt finansierad varumärkesråd med fokus på kommersiell rådgivning, skapa informationsplattformar där företag lätt kan finna råd och till sist skapa plattformar och system för att hjälpa företag med varumärkesstrategier för att marknadsföra nya och kända varumärken från Taiwan. Jag har inte studerat eller analyserat dessa program och organisationer i detalj men det verkar som man arbetar i Taiwan ungefär som vi gör i Sverige. Skillnaden är att ansvaret för dessa resurser är mer spritt i Sverige mellan privata initiativ, näringsliv och Staten medan det i Taiwan är mer samordnat och strukturerat från Staten och ned till företagen. Nytänkande inom Biotech och Entreprenörskap Taiwan har länge haft fokus på att bli bäst inom IT och de har byggt många bra ITföretag, nu har man fokus på Biotech. Taiwan röstade igenom en ny Biotech-lag medan jag var i Taiwan och många anser detta vara ett mycket stort steg framåt för innovationsarbetet i Taiwan, likt det man hade i USA när man införde den sk Bayh-Dole Act 4. Ett av de viktigare resultaten i USA är att universitet och statliga institutioner lärt sig affärsutveckling och etablerar regelmässigt egna affärsutvecklingskontor sk TTO (Technology Transfer Offices). Dessa kontor ansvarar för att utvärdera vad som kan anses vara kommersiellt och bör patentsökas, sedan tar den hand om registrering och skydd samt licens och tekniköverföring. Alla universitet och forskare vill ha mer pengar och resurser för att utveckla sin forskning vidare, detta har blivit ett bra sätt i USA att generera egna resurser samtidigt som det skapar många samarbeten mellan den akademiska världen och det privata näringslivet. Det skapar också en hel del nya företag varav en del växer upp och blir riktigt stora. Jag vet inte om man kan förvänta sig samma effekt i Taiwan men det kommer bli mer fokus på affärsutveckling och egna sk TTO. Vad jag fått veta om denna nya Biotech-lag i Taiwan är att den kommer ge två viktiga fördelar på marknaden: först skall det bli lättare för företag att själva finansiera egen forskning, sedan skall det också bli lättare för intitutioner eller enskilda forskare att hitta nya kommersiella partner för institutionens forskning. Detta kommer inte bara gälla rena Biotech-företag utan även läkemedelsföretag eller företag som tillverkar verktyg eller speciell utrustning man behöver inom medicinska behandlingsmetoder. 4 Patent and Trademark Law Amendment Act of l980, kallas oftas The Bayh Dole Act och handlar om en uppdatering av Paten och Varumärkeslagen i USA där man gav store utrymme för intititutioner arr själva söka avtal och finansiella resurser genom tekniköverföring till privata näringslivet. 4

Stöd för forskning och utveckling består mycket av skatteavdrag. Företag kan dra av 35% av utvecklingskostnaderna mot bolagsskatten under maximalt 5 år. Om nya projekt kräver en stor ökning om av forskningsutgifter så kan företag dra av 50% av denna ökning mot bolagskatten. Företag som vill stimulera nyckelpersoner och anställda skall även kunna erbjuda aktieoptioner utan att anställda skall drabbas av inkomstskatt för denna bonus eller incitament. Det skall också bli lättare för alla institutioner att söka nya partners och investerare för tekniköverföring eller finansiering av forskning, den effekt som Bayh-Dole främst hade i USA. Taiwan har i sikte att försöka skapa ett bra system med starka incitament för forskning. Alla dessa nya förslag ersätter inte behov av riskkapital, interna partnerskap etc men det är tanken att man skall göra det lite lättare för både privata företag och statliga intitutioner att kommersialisera sin forskning för att på egen hand söka mera resurser för vidare arbete och utveckling. Någonting som jag själv tror man måste lära sig i Taiwan och senare i Kina är ett nytt sätt att bedriva ledarskapet. Svenska ledare har mycket mer erfarenhet av att leda riktigt kunskapintensiva designhus eller forskningsorganisationer. Jag tycket vi är duktiga på det mjuka ledarskapet. När man leder stora team av kreatörer, entreprenörer etc så kan man inte förvänta sig att de skall sitta tyst, medan man ger order, för att senare sätta dina planer i aktion. Gamla sätt att toppstyra människor fungerar inte när man pratar om småföretagande och att leda drivna entreprenörer. De är svåra att styra och vill inte toppstyras för då slutar de och startar eget, i värsta fall en konkurrent till egna företaget. Incitament och sk bonusprogram genom aktieoptioner kommer inte att räcka utan också krävas en ny syn på ledarskapet. Där tror jag vi har mycket att lära Taiwan och många företag skulle må gott av att integrera lite svenska ledare här och där. Vad kan man satsa på i Kina och Taiwan? Svenska företag och innovatörer är duktiga på innovationer som design, automatik och processhantering inom företag, speciellt mjukvarulösningar. Taiwan är duktiga på tillverkning, global logistik och hårdvara. Jag tror det finns utrymme för massor av tekniksamarbeten inom IT och Telekom som skulle resultera i spännande konsumentprodukter som kan konkurrera på en global marknad. Det finns riskkapital i både Taiwan och Sverige men det finns faktiskt mer i Taiwan. Jag tror många svenska företag bör öppna ögonen för Taiwan som brofästa och testmarknad innan Kina. De kan finna både hjälp med kapital och kunskap i Taiwan. Det finns massor av taiwanesiska affärsmän som kan detta och har etablerade nätverk. Jag har lärt känna en hel del av dem under åren. Konsumenterna är redan hungriga på design, mode, lyx och hälsoprodukter från Europa. Företag som redan är underleverantörer till svenska storföretag som Ericsson, Saab, Volvo etc kan säkert göra massor av nya affärer. Designföretag som H&M, Hästen, Kosta Boda/Orrefors etc kan säkert växa. Svensk musik, mode och design kunde göra mycket bättre ifrån sig och inte minst hela vår spelmarknad med massor av duktiga och innovativa mjukvaruföretag med fokus på spel och nöje. En resa på en ny marknad är alltid spännande och det skapar massor av positiv energi. Man ser ofta massor av affärsmöjligheter och jag hoppas vi kommer se mer svenska småföretag som hoppar på detta tåg. Jag har själv haft flera konstruktiva samtal med Exportrådet och hoppas det kommer resultera i några nya spännande idéer för att få ut småföretag på nya marknader som Taiwan och Kina. Trevlig sommar på er alla! 5 Joachim Davidson Liberal debattör och småföretagare.