ÖSTERSUNDS KOMMUN Välfärdsredovisning 07 Östersunds kommun
FÖRORD...1 SAMMANFATTNING...2 BAKGRUND...4 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...4 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet...4 Innehåll i välfärdsredovisningen...5 ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV...7 Befolkningsstruktur...7 Utbildningsnivå (bas)...8 Förvärvsfrekvens...9 Arbetssökande (bas)...9 Inkomstnivå (bas)...10 Ohälsotal (bas)...10 Självskattad hälsa...11 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET - Målområde 1...13 Delaktighet och inflytande...13 Social delaktighet...14 Tillit...14 Orättvis/kränkande behandling...14 EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET Målområde 2...17 Socialt stöd...17 Trygg miljö...18 TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Målområde 3... Barnfattigdom (bas)... Betyg och behörighet till gymnasieskolan (bas)...21 Skolk...22 Simkunnighet...22 Trivsel i skolan...23 Fritid...23 Framtidstro...24 SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Målområde 5...25 Skador och förgiftningar (bas)...25 Buller och luftföroreningar...26 GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Målområde 7 Influensavaccinering...27 Klamydia...27 ÖKAD FYSISK AKTIVITET Målområde 9 Fysisk aktivitet...28 GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL Målområde 10...30 Matvanor...30 Övervikt/fetma...32 MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING SAMT MINSKADE SKADEVERK- NINGAR AV ÖVERDRIVET SPELANDE Målområde 11...33 Alkoholvanor...33 Narkotikamissbruk (inkl. lösningsmedel)...35 Tobaksvanor...36 ORDLISTA....38 REFERENSER...39 BILAGA 1 Indikatorer i Välfärdsredovisning 07 kopplat till hållbar utveckling och fullmäktiges strategier... BILAGA 2 Diskussionsmaterial...41 Produktion Infobyrån, Östersunds kommun Foto Roger Strandberg, Sverker Berggren Tryck XXXXXXXX 08
Förord För att följa hur folkhälsan ser ut och är fördelad bland invånarna i Östersunds kommun har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning som en del av årsredovisningen. 07 års välfärdsredovisning är den sjunde i ordningen och årets upplaga har stort fokus på barn och ungdomar, då dessa tillsammans med äldre är prioriterade målgrupper i kommunens folkhälsoarbete. Arbetet med välfärdsredovisningen har som övergripande mål att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för kommunens invånare, vilket också motsvarar det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. Syftet med välfärdsredovisningen är att fungera som utgångspunkt i breda diskussioner kring folkhälsoläget i kommunen och vilken utveckling som är önskvärd inom kommunens olika verksamheter. I kommunens Budget 07 benämns folkhälsofrågorna som ett av de politiskt viktiga områdena som gäller all verksamhet och som ska genomsyra allas handlande. Folkhälsofrågorna har en avgörande betydelse för kommunens möjligheter att närma sig visionen om ett hållbart samhälle med tillväxt och framtidstro, där en god hälsa hos medborgarna är avgörande för kommunens utveckling. BENGT MARSH KOMMUNDIREKTÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN SOFIE BERGMAN UTREDARE FOLKHÄLSA ÖSTERSUNDS KOMMUN Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Sofie Bergman, Utredare - folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Tel. 063-143103, e-post: sofie.bergman@ostersund.se Olliann Lundberg, Verksamhetscontroller, Kommunledningsförvaltningen Tel. 063-143230, e-post: olliann.lundberg@ostersund.se Eva Lindvall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen Tel. 063-143380, e-post: eva.lindvall@ostersund.se Ingrid Christensen, Handläggare, Vård- och omsorgsförvaltningen Tel. 063-143131, e-post: ingrid.christensen@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen Tel. 063-143238, e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad Tel. 063-143284, e-post: jari.hiltula@ostersund.se 1
VÄLFÄRDSBOKSLUT 07 Sammanfattning Utifrån resultaten i 07 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för 09-11. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om en socialt hållbar utveckling och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre Nedan ges en sammanfattning av resultaten, dels utifrån de strategiskt viktiga basindikatorerna, som tagits fram nationellt och som årligen följs upp, och dels utifrån de ovan nämnda strategiska utvecklingsområdena. Basindikatorer i välfärdsredovisning 07 Utbildningsnivå I jämförelse med riket har Östersunds kommun totalt en högre andel med eftergymnasial utbildning. Mellan de olika kommundelarna skiljer sig föräldrarnas utbildningsnivå åt, där centrala stan, Frösön och Odensala är de områden där föräldrarna har högst utbildningsnivå. Arbetssökande Arbetslösheten har de senaste åren minskat kraftigt i kommunen såväl som i riket. Det är dock fortfarande ungdomar 18-24 år som står för den största arbetslösheten, och ungdomar i Östersunds kommun ligger fortfarande på en betydligt högre nivå än i riket totalt. Inkomstnivå Andelen låginkomsttagare skiljer sig kraftigt åt mellan olika åldersgrupper och kön. 30 % av männen -24 år är låginkomsttagare jämfört med 21 % av kvinnorna i samma åldersgrupp och 9 % av männen 55-64 år. Medelinkomsten är dock högre för män än för kvinnor i kommunen. Ohälsotal Kvinnorna i Östersunds kommun har ett betydligt högre ohälsotal än kvinnorna i riket och än männen i kommunen, och ligger långt ifrån det mål som satts upp av regeringen till 08. Ohälsotalen i Östersund har dock minskat varje år sedan 03. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Självskattad hälsa De allra flesta barn och ungdomar i Östersund bedömer sin egen hälsa som bra. Det finns dock många flickor i åk 8 och åk 1 på gymnasiet som inte bedömer sin hälsa som bra. Av flickorna i åk 8 och åk 1 på gymnasiet uppger också många att de ofta eller alltid har besvärande huvudvärk, ont i magen eller är ledsen eller nedstämd. Dessa symtom kan vara tecken på lättare besvär av psykisk ohälsa. Runt en tredjedel av dessa säger sig också ofta eller alltid vara stressade över skolarbetet, vilket kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Män 16-29 år bedömer sitt allmänna hälsostillstånd något sämre än kvinnorna i samma åldersgrupp. En något större andel kvinnor 16-29 år har nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med männen, men skillnaden mellan könen är betydligt mindre än i riket. Delaktighet och inflytande Mellan 11-16 % av eleverna i åk 8 och åk 2 på gymnasiet tycker att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Knappt hälften av eleverna vill vara med och påverka. Orättvis/kränkande behandling Mer än var fjärde elev i åk 4 upplever att de blivit illa behandlade av andra elever i skolan. Av tjejerna i åk 8 har 22 % blivit illa behandlade, jämfört med 14 % av killarna. Socialt stöd Av eleverna i åk 4 och killarna i åk 8 har de allra flesta någon vuxen att prata med om det som är viktigt 2
SAMMANFATTNING för dem. Det är dock mellan 11-15 % av tjejerna i åk 8 och av killarna och tjejerna i åk 1 på gymnasiet som saknar någon vuxen att prata med. Trygg miljö Ett relativt stort antal elever har blivit utsatta för hot, stöld, misshandel eller sexuellt våld/utnyttjande. Barnfattigdom Andelen barn i hushåll med socialbidrag är mindre i Östersund än i riket, och har minskat något under de senaste åren. De allra flesta hushåll med barn som får försörjningsstöd är ensamstående kvinnor. Även ekonomiskt bistånd till ungdomar 15-19 år har minskat de senaste åren. Behörighet till gymnasieskolan Totalt har 90 % av eleverna i åk 9 i de kommunala skolorna i Östersund behörighet till gymnasiet, vilket är något högre än riket. Resultaten skiljer sig mycket åt mellan de olika skolområdena och varierar från år till år, dock kan vissa trender ses. Fritid Andelen som tycker att det finns mycket att göra på fritiden minskar kraftigt från åk 8 (ca 80 %) till åk 2 på gymnasiet (58-68 %). Drygt hälften av tjejerna i åk 2 på gymnasiet tycker att det finns mycket att göra på fritiden. Framtidstro De allra flesta ser allmänt positivt på framtiden för sin egen del. De som har störst framtidstro är tjejer i åk 2 på gymnasiet (91 %). Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Alkoholvanor I åk 8 dricker mer än en av fem elever sig berusade någon gång i månaden eller oftare. I gymnasiets åk 2 dricker mer än hälften av eleverna sig berusade någon gång i månaden eller oftare, enligt resultaten från LUPP. Resultaten från hälsosamtalen visar inte på lika hög alkoholkonsumtion. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre Fysisk aktivitet I åk 4 leker ca 90 % av eleverna och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 ggr i veckan eller mer. Den fysiska aktiviteten minskar sedan kraftigt till åk 8 och ännu mer till åk 1 på gymnasiet där knappt 60 % motionerar 3-4 ggr i veckan eller mer. Regelbundna matvanor En stor andel elever i åk 8 och i åk 1 på gymnasiet uppger att de inte äter frukost eller lunch varje skoldag. Middag äter de allra flesta och i åk 4 äter de allra flesta också frukost och lunch varje skoldag. Övervikt/fetma Knappt % av barnen i Östersund har övervikt eller fetma, vilket motsvarar kommunerna i Norrbotten och Västernorrland. Av eleverna i åk 1 på gymnasiet har ungefär hälften så många övervikt eller fetma som i de övriga kommunerna. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre Fallolyckor och höftfrakturer Andelen höftfrakturer har ökat under de senaste åren i kommunen och ökningen har nästan enbart skett i gruppen kvinnor över 80 år. Av de äldre som efter sjukhusvistelse var i behov av insatser i hemmet hade 26 % vistats på sjukhuset pga. av en fallolycka. Av dessa var 65 % kvinnor och 89 % hade fallit inomhus. Självskattad hälsa Hälften av personerna 65-84 år i kommunen bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Personer 65-84 år är den åldersgrupp som har lägst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande, 11 % av männen och 13 % av kvinnorna. Tobaksvanor Knappt 10 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet röker dagligen, men runt en tredjedel röker någon gång i månaden eller mer sällan. 22 % av killarna och 8 % av tjejerna i åk 2 på gymnasiet snusar dagligen. 3
VÄLFÄRDSBOKSLUT 07 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och de faktorer som påverkar hälsan, utifrån nivån på hälsan och fördelning i befolkningen. Hälsoläget är överlag bra i både Sverige och Östersunds kommun, men det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det är möjligt efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De indikatorer som redovisas ska spegla den lokala utvecklingen, visa på skillnader i hälsa och vara möjliga att påverka lokalt. Rapporter som denna kritiseras ibland för att beskriva folkohälsan snarare än folkhälsan. Den bild av folkhälsan som ges måste emellertid vara meningsfull för den lokala folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet, vilket innebär att man också bör mäta sådana företeelser som man vill åtgärda (Socialstyrelsen, 05a). Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick men levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom varje resultat finns komplexa orsakssamband och de bilder som ges kan och bör diskuteras och ifrågasättas. För att underlätta vidare diskussioner finns i bilaga 2 ett antal diskussionsfrågor som förhoppningsvis kan stimulera till eftertanke och diskussion. För många av resultaten finns jämförelser med andra kommuner eller riket. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då kommunerna kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån om det är en acceptabel nivå för Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Strategiska utvecklingsområden Utifrån resultaten i 07 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för 09-11. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om en socialt hållbar utveckling och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användningen av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Sverige har en nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (se nedan). Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan, så kallade bestämningsfaktorer för hälsan, det vill säga faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa (se figur 1). De elva målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3:Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet I Östersunds kommun har man för 07 politiskt prioriterat målgruppen barn (0-18 år) och ungdomar (16-24 år) i folkhälsoarbetet och följande målområden: 4
BAKGRUND Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, utifrån modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet. Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxt villkor Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. För målgruppen äldre, som också är en politiskt prioriterad målgrupp i kommunens folkhälsoarbete, har följande målområden prioriterats 07: Delaktighet och inflytande i samhället Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund ( beslut i Kf 06-12-12, Dnr.1098-05): Ett barnvänligt Östersund Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger I budget 08 betonas kopplingen mellan välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (06) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. Genom att jobba med folkhälsomålen och göra välfärdsredovisningar och hälsokonsekvensbedömningar kan den sociala dimensionen beaktas. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I bilaga 1 redovisas vilka indikatorer i välfärdsredovisningen som följer upp kommunens dimensioner av en hållbar utveckling. Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Följande i årets välfärdsredovisning är exempel på indikatorer som följer upp detta mål: Målområde Ekonomisk och social trygghet Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet Innehåll i välfärdsredovisningen Indikator trygg miljö buller och luftföroreningar fysisk aktivitet Resultaten i välfärdsredovisningen presenteras utifrån ett antal av de elva nationella folkhälsomålen. I det första avsnittet i resultaten, Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv, ges en bakgrundsbild av befolk- 5
BAKGRUND ningen i Östersunds kommun utifrån ett antal indikatorer som alla har betydelse för folkhälsan. Även avsnittet Självskattad hälsa ligger utanför målområdena och ger en sammanfattande bild av hälsoläget i kommunen. Uppgifter i välfärdsredovisningen Uppgifterna till välfärdsredovisningen 07 är hämtade från en rad olika databaser, undersökningar samt egna uppgifter från kommunens förvaltningar och Jämtlands läns landsting. Några större undersökningar har gjorts i kommunen där utvalda delar av resultaten presenteras i välfärdsredovisningen. Dessa undersökningar presenteras närmare här: Hälsosamtal i skolan Skolsköterskans hälsosamtal åtföljt av datainsamling är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som sedan utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven. De första resultaten som är tillgängliga utifrån hälsosamtalen i Östersunds kommun och som använts i denna välfärdsredovisning är från ht 06. Hälsosamtalen har genomförts i åk 4, åk 8 och årskurs 1 på gymnasiet. Dessutom finns för 6-åringar uppgifter om BMI (kroppsmasseindex). Fr.o.m. nästa år kommer BMI att kunna redovisas även för 4-åringar och hälsosamtalen kan då också redovisas från ytterligare fem kommuner i länet. I välfärdsredovisningen presenteras jämförelser i resultaten med ett antal kommuner från Västernorrland 1 och Norrbotten 2 som också gjort undersökningen. I Västernorrland och Norrbotten har man genomfört undersökningen i åk 4, 7 och 1 på gymnasiet, varför endast resultaten från åk 4 och 1 på gymnasiet jämförs. Då kommunerna i de övriga länen inte är helt jämförbara med Östersund kan inte alltför stor vikt läggas vid jämförelserna utan får snarare ses som fingervisningar för att se på ett ungefär hur Östersunds kommun ligger till i förhållande till andra. LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) LUPP är en enkätundersökning som görs av Ungdomsstyrelsen och som kan köpas in av enskilda kommuner för totalt urval. I oktober 06 genomfördes LUPP (elektronisk) i Östersunds kommun i åk 8 och åk 2 på gymnasiet. Sammanlagt har 530 ungdomar i åk 8 och 668 ungdomar i åk 2 på gymnasiet besvarat enkäten. Könsfördelningen är i stort sett jämnt fördelad i båda grupperna. De ungdomar i åk 8 som besvarat enkäten går på nio olika skolor, samtliga i kommunal regi. Gymnasieeleverna som besvarat enkäten är fördelade på tre olika gymnasieskolor: Wargentinskolan, Palmcrantzskolan och VTC-gymnasiet. En stor majoritet av gymnasieeleverna som besvarat enkäten går på samhällsvetarprogrammet. Under 06 genomfördes LUPP i 27 kommuner 3 av olika storlek. Resultaten från Östersunds kommun jämförs i välfärdsredovisningen med de sammanslagna resultaten från dessa 27 kommuner. Uppsökande hembesök till äldre Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med Z-gränds hälsocentral provat en modell med förebyggande hembesök till personer som är 75 år. Samtliga 75 åringar (82 personer) inom Z-gränds upptagningsområde (i centrala stan) erbjöds två hembesök vardera av en kommunal distriktssköterska. 58 personer tackade ja till hembesök (38 kvinnor och män). I samband med det första besöket, som genomfördes under perioden okt 06 - jan 07, intervjuades personerna med hjälp av ett strukturerat frågeformulär. TTB-studien TTB står för Tipping the balance towards primary health care, ett nätverk av europeiska distrikt som arbetar för utveckling av primärvård och omsorg. År 05 genomfördes i Jämtlands län en undersökning, Intervjuundersökning om äldres hälsa och syn på vård och omsorger, genom personliga intervjuer med personer 70 år och äldre. I Östersunds kommun intervjuades 117 personer, av ett urval på 290. 1. För åk 4: Örnsköldsvik, Sundsvall, Sollefteå, Timrå, Kramfors, Härnösand och Ånge. För åk 1 i gymnasiet: Sundsvall, Kramfors, Härnösand, Örnsköldsvik, Sollefteå och Ånge. 2. För åk 4: Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, Boden, Jokkmokk, Luleå och Piteå. För åk 1 i gymnasiet: Överkalix, Övertorneå, Boden, Kalix, Luleå. 3. Bollnäs, Dals-Ed, Eslöv, Fagersta, Falkenberg, Gislaved, Gällivare, Hudiksvall, Härnösand, Jokkmokk, Karlskoga, Degerfors, Kiruna, Ljungby, Ljusdal, Ludvika, Mora, Motala (ej gymnasiet), Skellefteå, Sundsvall, Säter, Tierp, Töreboda, Vänersborg, Växjö, Åmål och Östersund. 6
VÄLFÄRDSBOKSLUT 07 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Nedan presenteras bakgrundfakta om befolkningen i Östersunds kommun gällande befolkningsstruktur, medellivslängd, etniskt ursprung, in- och utflyttning, utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetssökande, inkomstnivå, ohälsotal samt självskattad hälsa. Befolkningsstruktur Under 1900-talet har den demografiska utvecklingen i Sverige präglats av en ökad medellivslängd och ett minskat barnafödande. Under senare delen har också invandringen spelat en ökande roll. Åldersstrukturen i befolkningen är framförallt ett resultat av variationer i antalet födda. Sverige har länge haft en åldrande befolkning. Andelen personer över 65 år har ökat från 10 % av befolkningen 1950 till 17 % 03, och andelen äldre förväntas att fortsätta öka. Ålders- och könsfördelningen samt andelen utrikes födda skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna i Sverige (Socialstyrelsen, 05a). I Östersund Östersunds kommun har nära 58 700 invånare, varav ca 51,5 % är kvinnor och 48,5 % är män (1 nov 07). Åldersfördelningen i kommunen visas i figur 2 och nedan: 0-17 år: % 18-64 år: 63 % 65+ år: 17 % (Statistiska centralbyrån, SCB) Medellivslängd Medellivslängd definieras som det genomsnittliga antal år en individ vid en viss ålder kan förväntas leva om de aktuella dödstalen består. Sedan 1990 har medellivslängden i Sverige ökat med 3 år för män och 2 år för kvinnor. Männens medellivslängd har alltså ökat snabbare än kvinnornas och skillnaden mellan kvinnors och mäns medellivslängd har därmed minskat (Socialstyrelsen, 05a). Mellan 01-05 kunde i Östersund en nyfödd pojke förväntas leva 78,3 år (78,0 i riket) och en flicka 82,5 år (82,4 i riket) (SCB). Figur 2: Andel män och kvinnor i olika åldrar i Östersunds kommun (blå och grön) samt i riket (ofärgad) år 06 (SCB). 7
ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Etniskt ursprung Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes och inrikes födda. Det finns dock stora variationer i hälsan inom gruppen utrikes födda, då hälsoproblemen ökar med födelselandets ekonomiska, geografiska och kulturella avstånd till Sverige (Statens folkhälsoinstitut, FHI, 05a). In- och utflyttning Östersunds kommun har ett positivt flyttningsnetto på 37 personer mellan november 06 - oktober 07. Störst rörelse kan ses i åldersgruppen 18-24 år hos framförallt tjejer, där 712 personer flyttat till kommunen, med ett flyttningsnetto på 46 personer. Av killarna i samma åldergrupp var 456 inflyttade under perioden, med ett flyttningsnetto på 15 personer. Det största flyttningsnettot finns dock hos pojkarna i åldern 0-17 år, + 46 med 225 personer inflyttade, jämfört med -12 för flickorna med 3 inflyttade (Serviceförvaltningen). ETNISKT URSPRUNG 5% 1% 94% Svensk bakgrund Utrikes födda Födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Figur 3: Folkmängden i kommunen fördelad efter svensk och utländsk bakgrund 06.12. (Även adopterade barn räknas som immigranter i statistiken) (SCB). Den största andelen med utländsk bakgrund i Östersund kommer från övriga Norden (Norge, Finland) och Asien (Irak, Iran, Libanon) (SCB). Av barn 0-17 år i Östersunds kommun har 5 % utländsk bakgrund, jämfört med drygt 15 % av barnen i övriga Sverige, år 06 (Barnombudsmannen, 07). Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland de med lång utbildning. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är genomgående lägst för personer med eftergymnasial utbildning och högst för personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildning (FHI, 05a). I Östersund I jämförelse med riket har Östersunds kommun år 06 totalt en något högre andel med eftergymnasial utbildning (25-64 år). 44 % av kvinnorna i kommunen har eftergymnasial utbildning (jämfört med 39 % i riket), medan 35 % av männen i kommunen har eftergymnasial utbildning (jämfört med 31 % i riket). Majoriteten i kommunen har gymnasial utbildning som högsta utbildning (50 % av männen och 45 % av kvinnorna) (SCB), se figur 4. UTBILDNINGSNIVÅ % 60 50 51 56 53 50 53 56 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 41 30 10 7,6 Centrala 37 34 36 14 108, 6,8 3,8 4,1 Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit 37 Figur 4: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, år 05. I första hand räknas moderns utbildning (SCB). 8
ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Förvärvsfrekvens Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa. Det finns däremot också faktorer som stöter ut personer med ohälsa från arbetsmarkanden, vilket gör att sambandet är dubbelriktat och hälsoskillnader mellan sysselsatta och ej sysselsatta kan därför inte enkelt förklaras av arbete (FHI, 05a). FÖRVÄRVSFREKVENS % 100 90 87 88 89 85 80 86 87 86 79 81 83 70 73 70 60 64 65 54 50 52 46 30 10 Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit 92 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Figur 5: Andel föräldrar (till barn 0-15 år) som har ett arbete, i förhållande till vilken högsta utbildning de har, år 05. I första hand räknas moderns utbildning (SCB). Arbetssökande (bas) Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ effekt på hälsan, då samband har visats med både fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. En översikt av nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Det är också känt att sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (FHI, 05a). I Östersund Något fler män 18-24 år (9,5 %) var arbetssökande än kvinnor 18-24 år (7,4 %) i oktober 07 (avser arbetslösa och personer i program men aktivitetsstöd plus personer i arbete med stöd) (Länsarbetsnämnden). ARBETSSÖKANDE % 15 10 x Ungdomar 18-24 år, Östersund Ungdomar 18-24 år, Riket Kvinnor 16-64 år, Östersund Kvinnor 16-64 år, riket Män 16-64 år, Östersund Män 16-64 år, riket 5 x x x 0 05 06 07 Figur 6: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och riket. Siffrorna avser oktober månad 05-07 (Arbetsförmedlingen). 9
ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Inkomstnivå (bas) Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Det finns t.ex. ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika inkomster har en negativ påverkan på den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation. Även barnens hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor genom dels biologiska effekter som ökar risken för sjukdom, dels psykologiska effekter som påverkar utvecklingen av personlighetsdrag som har betydelse för framgång i skolan och yrkeslivet (FHI, 05a). I Östersund Medelinkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst för personer år och äldre) i Östersunds kommun var 186 914 kr för kvinnor (186 013 i riket) och 242 079 kr för män (260 968 i riket) år 05 (SCB). LÅG- OCH HÖGINKOMSTTAGARE % 30 30 31 34-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 10 24 27 29 11 10 28 9 21 16 8 5 Män Kvinnor Låginkomsttagare 7 1 12 0 8 Män Kvinnor Höginkomsttagare Figur 7: Andel personer med låg inkomst (<119.999 kr, av tjänst och näringsverksamhet) och med hög inkomst (>300.000 kr, av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 05 (SCB). Ohälsotal (bas) Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Regeringen har tidigare satt upp ett mål som innebär att frånvaron från arbetslivet pga. sjukskrivning i förhållande till 02 ska halveras fram till 08 (Regeringen, 02). OHÄLSOTAL Antal dagar 70 60 50 30 10 0 55 44 34 31 62 48 37 66 66 51 52 39 62 61 51 33 35 35 34 33 32 31 50 59 49 57 47 38 37 36 35 00 01 02 03 04 05 06 07 Östersund, kvinnor Östersund, män Riket, kvinnor Riket, män Figur 8: Antal ohälsodagar per år i relation till antalet personer 16-64 år som omfattas av socialförsäkringarna. Värdena anger årsnivån i oktober med en tolvmånadersperiod tillbaka. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspennig samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen (Försäkringskassan). 10
ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Självskattad hälsa De flesta ungdomar i Sverige mår bra. Under de senaste 10- åren har dock flera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk, dvs. lättare psykiska besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos. Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress. Generellt har ungdomars levnadsvillkor varit oförändrade eller förbättrats under de senaste åren. Under de senaste decennierna har det blivit betydligt svårare för ungdomar att få arbete vilket kan förklara en del av förändringarna i psykisk hälsa. De ökade psykiska problemen kan också knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Det innebär nya möjligheter vilket självfallet är positivt, men det gör också livet mindre förutsägbart och ställer högre krav på ungdomarna. Förmågan att hantera denna öppna situation förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna har tillkommit (Statens offentliga utredningar, SOU, 06). Befolkningen i Östersund BRA ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 100 80 60 % 76 83 83 70 68 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Figur 9: Andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (Hälsa på lika villkor, 06). 55 50 51 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE 50 30 10 % 18 22 15 19 11 14 11 13 16-29 30-44 45-64 65-84 Ålder Man Kvinna Man Kvinna Figur 10: Andel personer som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (enligt GHQ12) (Hälsa på lika villkor, 06). För det allmänna hälsotillståndet ligger resultaten i Östersund på en nivå motsvarandes övriga rikets, med undantag från män 16-29 år och kvinnor 45-64 år som uppger ett något sämre värde i Östersund. Anmärkningsvärt är att männen 16-29 år i Östersund bedömer sin hälsa något sämre än de jämnåriga kvinnorna och männen i åldersgruppen 30-44. Vad gäller det psykiska välbefinnandet så är det generellt något bättre i Östersund än i riket totalt, framförallt för kvinnor 16-29 år, vilket gör att skillnaden mellan män och kvinnor i den åldersgruppen är betydligt mindre i Östersund än i riket totalt. En av förklaringarna till att unga män bedömer sitt allmänna hälsotillstånd något sämre skulle kunna vara att det har varit och är en hög ungdomsarbetslöshet i kommunen, som är störst bland unga män (se sid. 9). En annan förklaring kan vara att det är nära en tredjedel av männen -24 år i kommunen som är låginkomsttagare, betydligt större andel än de jämnåriga kvinnorna (se sid. 10). Att en större andel kvinnor i åldern 45-64 i Östersund bedömer sin hälsa sämre än i övriga landet är inte överraskande med tanke på det höga ohälsotalet som kvinnor i kommunen har jämfört med riket (se sid. x). Psykosomatiska besvär I Östersunds kommun har kvinnor i större utsträckning psykosomatiska besvär (mag-/tarmbesvär, sömnsvårigheter, trötthet, ängslan/oro/ångest eller huvudvärk/migrän) än män. Trötthet är det som besvärar kommuninvånarna i störst omfattning. Bland kvinnor i Östersunds kommun har 50 procent lätta besvär och 8 procent svåra besvär av trötthet. Av männen i kommunen har 35 procent lätta besvär och 5 procent svåra besvär av trötthet. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginella. Utifrån sysselsättning besväras människor utanför arbetslivet och studerande kvinnor i högre grad av psykosomatiska symptom (Hälsa på lika villkor, 06). Trots att många i Östersund uppger att de lider av trötthet så är det färre än i riket totalt som uppger sig ha svåra problem med detta. I övrigt finns inga större avvikelser från övriga riket. Fler män 16-29 år i kommunen har besvär av huvudvärk än i riket. 11
ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV Barn och ungdomar i Östersund JAG MÅR FÖR DET MESTA % 100 25 28 36 80 71 67 60 59 43 45 Ganska bra Mycket bra 42 48 50 31 Figur 12 visar på tydliga skillnader mellan pojkar och flickor, men också på ökade psykosomatiska symtom med åldern. Detta är en vanlig fördelning i Sverige. I jämförelse med de deltagande kommunerna i Västernorrland och Norrbotten så är det vanligare att tjejer i både åk 4 och åk 1 i Östersund haft besvärande ont i magen ofta eller alltid de senaste tre månaderna. Det är också vanligare för tjejerna i åk 1 på gymnasiet i Östersund att ofta eller alltid vara ledsen eller nedstämd, samt för både pojkarna och flickorna i åk 1 i Östersund att känna sig stressade över skolarbetet. (Åk 8 har inte kunnat jämföras.) Pojkar åk 4 Flickor åk 4 Pojkar åk 8 Flickor åk 8 Pojkar åk 1, gymn Flickor åk 1, gymn Figur 11: Andel elever i åk 4, 8 och 1 på gymnasiet som uppger att de för det mesta mår mycket eller ganska bra (Hälsosamtal, 06). De allra flesta elever bedömer sig överlag att må bra. Som kan ses i figur 11 är det tjejer i åk 8 och åk 1 på gymnasiet som skattar sin hälsa lägre, där en av fem tjejer i gymnasiets åk 1 inte anser att de för det mesta mår bra. Resultaten för Norrbotten och Västernorrland i åk 4 och åk 1 på gymnasiet överensstämmer med Östersund, dock är det en något mindre andel tjejer i Östersund i åk 1 på gymnasiet som uppger att de mår ganska eller mycket bra (79 % i Östersund jämfört med 87 % i Västernorrland och Norrbotten). I åldersgruppen 16-29 år (se figur 9) är det till skillnad från de yngre åldersgrupperna här männen som bedömer sin hälsa något lägre än kvinnorna, vilket är anmärkningsvärt. Äldre i Östersund Av de intervjuade 75-åringarna bedömer 95 % sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket gott (Hälsosamtal med äldre, 06). Enligt en undersökning på 70-åringar och äldre i kommunen har denna målgrupp en något sämre fysisk hälsa än vad normvärdet är för hela Sveriges befolkning, vilket är förväntat utifrån den högre åldern. Vad gäller den psykiska hälsan uppges den något högre än Sveriges normvärde. Det ser ungefär likadant ut för både den fysiska och psykiska hälsan för alla kommuner i Jämtland (TTB, 05). Nästan alla av de deltagande 75-åringarna i centrala staden har tillsynes en bra hälsa. Dessa är dock inte representativa för någon större målgrupp. Som jämförelse bedömer cirka hälften i åldersgruppen 65-84 år sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra enligt Hälsa på lika villkor (se figur 9). PSYKISKA BESVÄR % Åk 4 pojkar Åk 4 flickor Åk 8 pojkar 30 Åk 8 flickor Åk 1 gymn pojkar Åk 1 gymn flickor 18 22 17 23 18 30 18 34 10 3 8 6 4 Besvärande huvudvärk 3 9 3 12 4 Besvärande ont i magen 11 Ledsen eller nedstämd 2 2 2 5 Stressad över skolarbetet Figur 12: Andel elever i åk 4, 8 och 1 på gymnasiet som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid upplevt ovan nämnda symtom av eller orsaker till lättare besvär av psykisk ohälsa. (Frågan om man känner sig stressad över skolarbetet ställdes inte till åk 4) (Hälsosamtal, 06). 12
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅLOMRÅDE 1 Målområde Delaktighet och inflytande i samhället POLITISKT PRIORITERAT OMRÅDE - BARN OCH UNGDOMAR - ÄLDRE Delaktighet och inflytande i samhället är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället (Regeringen, 02). Valda indikatorer Delaktighet och inflytande (barn och ungdomar) Inflytande i skolan Möjlighet att påverka i kommunen Bemötande i skolan Lika behandling i skolan Social delaktighet (äldre) Tillit (äldre) Orättvis/kränkande behandling (barn och ungdomar) Delaktighet och inflytande Ett mål för barnpolitiken är att barn och unga ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Det finns också en särskild ungdomspolitik där ena huvudmålet säger att ungdomar ska ha tillgång till verklig makt (Barnombudsmannen, 07). MÖJLIGHET ATT PÅVERKA I KOMMUNEN % 15 16 10 11 11 11 Pojkar Flickor Inflytande i skolan 42 % av eleverna i åk 8 tycker att de har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan. En något lägre andel i eleverna i åk 2 gymnasiet tycker så, 35 %. Något fler killar än tjejer håller med om påståendet. 55 % av eleverna i åk 8 tycker att skolan uppmuntrar till att aktivt medverka i klassråd eller elevråd. Motsvarande siffra för åk 2 på gymnasiet är 47 %. 60 % av eleverna i åk 8 och 47 % av eleverna i åk 2 på gymnasiet tycker att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan (LUPP, 06). 5 Årskurs 8 Årskurs 8 Figur 13: Andel elever som tycker att de har ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen (LUPP, 06). Elevernas inflytande i skolan skiljer sig inte nämnvärt åt jämfört med de övriga 26 kommunerna som genomfört LUPP-undersökningen, dock är det i Östersund en större skillnad mellan hur eleverna uppfattar sitt inflytande i åk 8 och gymnasiet, där eleverna uppger att de har större inflytande i grundskolan. Det finns heller inga nämnvärda skillnader från de övriga kommunerna i elevernas möjlighet att påverka i kommunen. Vilken betydelse kan elevers inflytande i skolan ha för upplevelsen av inflytande i kommunen och i ett längre perspektiv på deras valdeltagande? 13
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Bemötande i skolan Drygt hälften av eleverna i åk 8 tycker att elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan. I åk 2 på gymnasiet är det fler som tycker så, 74 % av tjejerna och 67 % av killarna (LUPP, 06). Lika behandling i skolan 15 % av tjejerna i åk 8 och 11 % av tjejerna i åk 2 på gymnasiet tycker att pojkar får bättre möjligheter än flickor i skolan. Att flickor får bättre möjligheter än pojkar i skolan håller 26 % av killarna i både åk 8 och åk 2 med om (LUPP, 06). Vad gäller bemötandet i skolan så går det inte att utläsa om det i störst utsträckning är eleverna eller lärarna som inte bemöter den andra parten med respekt. Att nästan hälften av eleverna i åk 8 inte tycker att man bemöter varandra med respekt säger ändå något om vilket klimat det kan vara på skolan. Hur man upplever sig bli bemött kan vara en mognadsfråga som skulle kunna förklara den stora skillnaden mellan åk 8 och gymnasiet. Vad beror det på att en fjärdedel av pojkarna tycker att flickorna får bättre möjligheter i skolan? Jämställdhetsperspektivet behöver fortsatt uppmärksamhet i skolan så väl som på andra samhällsplan, med fokus på både lärares och elevers attityder och inställning. Social delaktighet Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön. För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller att förstå varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Sambandet mellan social delaktighet och hälsa har undersökts i ett antal svenska studier. Dessa visar att låg delaktighet ger ökad risk för hjärtinfarkt samt att personer med låg delaktighet röker mer och är mer fysiskt inaktiva på fritiden än andra grupper (FHI, 05a). Äldre i Östersund 81 % av de intervjuade 75-åringarna uppger att de är socialt delaktiga, dvs. att de deltagit i minst två av ett antal olika föreslagna aktiviteter 1 under de senaste 12 månaderna. De vanligast förekommande sociala aktiviteterna att delta i är privat fest, släktsammankomst, bio eller teater, eller föreningsmöte. 95 % anger att de träffar släkt, vänner och bekanta minst någon gång i veckan (Hälsosamtal med äldre, 06). De flesta av de tillfrågade 75 åringarna uppgav att de har ett socialt deltagande, många har dessutom deltagit i flera av de angivna aktiviteterna. Resultaten visar på ett högre deltagande jämfört med resultaten som presenterades för äldre förra året ut Hälsa på lika villkor där knappt 60 %, 65-84 år, hade ett socialt deltagande. En förklaring till skillnaden kan vara att de som tillfrågats i detta projekt är relativt unga och friska, då det kroppsligen händer mycket efter 75 års ålder. De tillfrågade 75-åringarna bor i centrala stan, vilket kan ha betydelse för att de kan hålla sig aktiva då det finns många tillgängliga aktiviteter. Att 95 % anger att de träffar släkt, vänner och bekant minst en gång i veckan är positiva resultat och skulle kunna förklaras med att det är en aktivitet som för många endast kräver en liten ansträngning av den enskilde då släkt och vänner kanske kommer och hälsar på. Tillit Tillit har ofta en viktig funktion i studier om socialt kapital 2 och dess samband med hälsa. För att förstå sambandet mellan tillit och hälsa bättre behöver dock variabeln undersökas i mer specifik bemärkelse, då tillit till exempelvis grannar kan ha en annan betydelse för hälsa än tillit till politiker (Wamala, 03). Nästan samtliga av de intervjuade 75-åringarna uppgav att de har tillit till de flesta människor, vilket är betydligt fler än resultaten för äldre från hälsa på lika villkor förra året visar. Vid intervjuerna framkom dock att detta var en svår fråga att svara på och många var tveksamma och tyckte att det beror på. Orättvis/kränkande behandling Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska behandlas annorlunda än någon annan på grund 1. Studiecirkel/kurs, föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, religiös sammankomst, sporttillställning, skrivit insändare, demonstration, offentligtillställning, större släktsammankomst eller privat fest. 2. Begreppet socialt kapital uttrycker hur relationer, attityder, värderingar och normer styr samspelet mellan individer och institutioner samt hur detta bidrar till ekonomisk och social utveckling. 14
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. En litteratursammanställning inom området visar på samband mellan diskriminering och ohälsosamma levnadsvanor (tobak, alkohol, narkotika) samt psykisk och fysisk hälsa. Detta innebär att diskrimineringen i samhället inte bara strider mot de mänskliga rättigheterna utan även utgör hinder för människors förutsättningar till en god hälsa på lika villkor (FHI, 06a). blivit illa behandlade av vuxna i skolan och vanligast förekommande är det i åk 8, där 7 % av flickorna uppger att de blivit illa behandlade (Hälsosamtal, 06). I LUPP-enkäten uppger hälften av tjejerna i både åk 8 och åk 2 på gymnasiet att de under det senaste året blivit orättvist behandlade på ett sätt så att de känt sig kränkta. Motsvarande siffror för killarna var drygt 30 %. Barn och ungdomar i Östersund ILLA BEHANDLAD I SKOLAN % Pojkar Flickor De vanligaste orsakerna till kränkning uppger de som blivit utsatta för det är utseende (16 %) och ålder (14 %). En övervägande majoritet uppger dock annat från de alternativ som finns 1, eller att de inte vet vad orsaken är. 30 10 26 29 14 Årskurs 4 Årskurs 8 Årskurs 1 gymn Figur 14: Andel elever som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad (kallad för fula ord/nedsättande kommentarer, knuffad och liknande) av andra elever i skolan (Hälsosamtal, 06). På frågan om eleven blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av vuxna i skolan svarar mellan 1-4 % ja. Något fler flickor än pojkar uppger att de 22 5 7 De som upplever att de blivit kränkta uppger att de blivit de i störst utsträckning i kontakt med skolans personal, andra elever, någon i deras familj eller annan privatperson (LUPP, 06). Frågan om illa behandling i hälsosamtalen är ställd ur en vid utgångspunkt och det är därför inte möjligt att urskilja vad som är mobbning ur resultaten. En större andel flickor i åk fyra i Östersund har blivit illa behandlade av andra elever än i Västernorrland och Norrbotten. Det är mindre vanligt att elever blir illa behandlade i högre åldrar, trots det är andelen avsevärt högre hos flickorna i åk 8 i Östersunds kommun än i åk 7 i Norr- 1. Utländsk bakgrund, kön, sexuell läggning, ålder, utseende, funktionsnedsättning, religion, annat, vet inte. 15
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET botten (Västernorrland ej jämfört). I figur 17 visas att relativt många tjejer i åk 8 har blivit hotade eller bestulna, vilket skulle kunna vara orsaker till att man har blivit illa behandlad. Resultaten om kränkande behandling och orsakerna till det stämmer överens med de övriga kommunernas resultat. Det är betydligt vanligare bland tjejer än killar att uppleva att man blivit kränkt. Vad lägger man som barn/ungdom kontra vuxen i begreppet kränkt? Hur man uppfattar olika saker som kränkande eller inte har troligen med den egna självkänslan och självförtroendet att göra. Många i åk 8 och åk 2 på gymnasiet uppger att de blivit kränkta i kontakt med skolans personal. Hur ser maktförhållanden mellan barn och vuxna ut i skolan? Kan kränkning som begrepp användas som maktmedel gentemot auktoriteter? 16
EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET MÅLOMRÅDE 2 Målområde Valda indikatorer Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder också till ökad ojämlikhet i hälsa (Regeringen, 02). Socialt stöd Tillgång till vuxen att prata med (barn och ungdomar) Emotionellt stöd (äldre) Trygg miljö Känner sig trygg (barn, ungdomar och äldre) Otrygghet och våld (barn och ungdomar) Socialt stöd Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Sociala relationer antas framförallt ha relevans för hälsan genom att minska individens utsatthet för stress. En studie gjord på äldre män i Malmö fann en fördubblad dödlighetsrisk för dem med liten tillgång till emotionellt stöd och låg social delaktighet i jämförelse med dem som hade tillgång till olika former av socialt stöd (FHI, 05a). Barn och ungdomar i Östersund viktigt för dem (åk 8 har ej jämförts). Det är positivt att så många barn har någon vuxen att anförtro sig åt, dock minskar detta kraftigt med stigande ålder. Skulle detta kunna bero på att man då inte längre i samma utsträckning vill prata med exempelvis sina föräldrar om det som är viktigt, utan att man i större utsträckning anförtror sig till sina vänner? Förra året svarade 16 % av männen och 6 % av kvinnorna 16-24 år att saknar någon att dela sina innersta känslor med. Motsvarande åldersskillnad visar sig inte i figur 15, vilket skulle kunna bero på skillnaden i att dela sina innersta känslor med någon och att ha någon vuxen att prata med om det som är viktigt för en. TILLGÅNG TILL VUXEN ATT PRATA MED % 100 97 95 94 80 89 87 85 60 Pojkar Flickor Äldre i Östersund Av de intervjuade 75-åringarna uppger nära 90 % att de har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt, dvs. emotionellt stöd (Hälsosamtal med äldre, 06). Årskurs 4 Årskurs 8 Årskurs 1 gymn Figur 15: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem (Hälsosamtal, 06). I jämförelse med Västernorrland och Norrbotten har en något lägre andel flickor i åk 4 och åk 1 på gymnasiet i Östersund någon vuxen att prata med om det som är De flesta av de tillfrågade uppger att de har någon att dela sina innersta känslor med, vilket stämmer väl överens med resultaten från hälsa på lika villkor som presenterades i 06 års välfärdsredovisning. Många av 75-åringarna uppger också att de träffar vänner och släkt ofta och har ett stort socialt deltagande (se sida 14), vilket troligen har betydelse för det emotionella stödet. Det framkom under intervjuerna att flera inte vill dela sina innersta känslor med någon. Det saknas undersökningar som visar hur de allra äldsta har det, som ofta har förlorat många av sina anhöriga och bekanta. 17
EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET Trygg miljö Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Det finns samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa (FHI, 05a). Barn och ungdomar i Östersund KÄNNER SIG TRYGG Tjejer årskurs 8 % Killar årskurs 8 Tjejer årskurs 2 gymn 100 80 86 99 88 97 99 99 97 96 95 97 94 94 92 96 87 94 88 93 93 95 Killar årskurs 2 gymn 60 Utomhus i bostadsområdet på kvällen På väg till eller från skolan Ute på stan, allmän plats På buss, tåg eller liknande På diskotek eller annat nöjesställe Figur 16: Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga på nämnda platser (LUPP, 06). OTRYGGHET OCH VÅLD Tjejer årskurs 8 % Killar årskurs 8 Tjejer årskurs 2 gymn Killar årskurs 2 gymn 15 13 14 13 10 9 10 8 9 10 5 7 7 7 6 3 3 Har inte vågat gå ut Någon har hotat mig Någon har stulit från mig 3 3 Har blivit utsatt för misshandel 3 2 4 2 Har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Figur 17: Andel elever i åk 8 och åk 2 på gymnasiet som har drabbats av nämnda händelser det senaste halvåret (LUPP, 06). Räknat i antal, av de som besvarat LUPP-enkäten, så har under det senaste halvåret då undersökningen genomfördes 56 tjejer och 66 killar blivit hotade, 72 tjejer och 63 killar har blivit bestulna, 17 tjejer och 39 killar blivit utsatta för misshandel och 21 tjejer och 10 killar har blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande. Som kan ses i figur 16 känner sig de allra flesta barn/- ungdomar överlag trygga på de flesta av de nämnda platserna. På vilka ställen man känner sig trygg skiljer sig i stort inte åt från de övriga kommunerna. Det är dock ändå 14 % respektive 12 % av tjejerna i åk 8 18