TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Relevanta dokument
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Reglerteknik AK, FRT010

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I TSRT09 REGLERTEORI

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Övning 3. Introduktion. Repetition

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK Tentamen

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Transkript:

SAL: TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK TID: 27--23 kl. 8:-3: KURS: TSRT22 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Svante Gunnarsson, tel. 3-28747,7-3994847 BESÖKER SALEN: cirka kl. 9:, :3 och 2: KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård, 3-282225, ninna.stensgard@liu.se TILLÅTNA HJÄLPMEDEL:. T. Glad & L. Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori 2. Tabeller och formelsamlingar, t.ex.: L. Råde & B. Westergren: Mathematics handbook, C. Nordling & J. Österman: Physics handbook, S. Söderkvist: Formler & tabeller 3. Miniräknare utan färdiga program Normala inläsningsanteckningar får finnas i böckerna. LÖSNINGSFÖRSLAG: Finns på kursens websida efter skrivningens slut. VISNING av tentan äger rum 27--24, kl. 2.3 3. i Ljungeln, B- huset, ingång 27, A-korridoren till höger. PRELIMINÄRA BETYGSGRÄNSER: betyg 3 23 poäng betyg 4 33 poäng betyg 5 43 poäng OBS! Lösningar till samtliga uppgifter ska presenteras så att alla steg (utom triviala beräkningar) kan följas. Bristande motiveringar ger poängavdrag. Lycka till!

. (a) Figur visar polerna respektive stegsvaren för ett system av typen Y (s) = ω 2 s 2 + 2ζω s + ω 2 U(s) för fyra olika kombinationer på koefficienterna ω och ζ. Kombinera stegsvaren med polernas placering. (4p) (b) Två f d LiTH-studenter är på semester en solig sommardag på Östersjön i sin nyinköpta 5-fots daycruiser (båt) med siktet inställt på Visby. Över en kopp kaffe på soldäck funderar de över funktionen hos båtens autopilot (vars uppgift är att automatiskt hålla båten på rätt kurs) och vad som är styrsignal u(t), utsignal y(t) och störsignal v(t) i detta reglersystem. Vad är dina egna förslag? (3p) (c) Ett system beskrivs av modellen Y (s) = k st + U(s) För att bestämma k och T låter man insignalen vara sinusformad enligt u(t) = sin 2t Insignal och utsignal (efter att den transienta delen av utsignalen dött ut) ges av figur 2. Bestäm T och k. (d) Vilken annan typ av insignal skulle göra det enklare att bestämma koefficienterna k och T jämfört med uppgift c. (p) 2

Im Im Im Im Amplitude Amplitude Amplitude Amplitude.5 I.5 II.5.5 5 5 Time (seconds) 5 5 Time (seconds).5 III.5 IV.5.5 5 5 Time (seconds) 5 5 Time (seconds) 2 A 2 B - - -2-2 - Re C 2 - -2-2 - Re -2-2 - Re D 2 - -2-2 - Re Figur : Poler och stegsvar till uppgift a. 3

4 3 2 - -2-3 -4 22 23 24 25 26 27 28 29 3 sek Figur 2: In- och utsignal till uppgift c. 4

2. Ett system beskrivs av modellen där Y (s) = G(s)U(s) G(s) = (s + ) 2 Systemet styrs med PID-återkoppling enligt figur 3 där F (s) = K P + K I s + K Ds Figur 3: Reglersystem (a) I figur 4 visas det återkopplade systemets amplitudkurva, d v s G C (iω) för några olika kombinationer på PID-koefficienter. Kombinera koefficienterna och figurerna. () K P = 2, K I =, K D = (2) K P = 5, K I =, K D = (3) K P = 2, K I = 2, K D = (4) K P = 2, K I =, K D = (4p) (b) Betrakta åter modellen och återkopplingen ovan. Ange det återkopplade systemets karakteristiska ekvation. (3p) (c) Bestäm koefficienterna K P, K I och K P så att det återkopplade systemets poler placeras i. Verifiera att den resulterande återkopplingen medför att känslighetsfunktionen uppfyller att S() =. (3p) 5

B 2 Frequency (rad/s) Magnitude (abs) A 2 Frequency (rad/s) C 2 2 Frequency (rad/s) D 2 Frequency (rad/s) Magnitude (abs) Magnitude (abs) Magnitude (abs) Figur 4: Bodediagram till uppgift 2a. 6

3. Betrakta en enkel modell av en robotarm, där vi antar att roboten arbetar i horisontalplanet, d v s att gravitationen inte har någon inverkan. Robotarmen kan då beskrivas med ekvationen Jÿ(t) = u(t) fẏ(t) där y(t) och u(t) betecknar armens vinkel respektive pålagt moment. Koefficienterna J och f betecknar tröghetsmoment samt friktionskoefficient. (a) Verifiera att systemet med tillståndsvariablerna x (t) = y(t) och x 2 (t) = ẏ(t) kan beskrivas med tillståndsmodellen ẋ(t) = ( ) ( ) ( ) x(t) + u(t) y(t) = x(t) f/j /J (b) Antag nu (och i deluppgifterna nedan) att J = och f =.. Ange modellens poler. (c) Beräkna en tillståndsåterkoppling på formen u(t) = Lx(t) + l r(t) sådan att det återkopplade systemet poler placeras i α. (4p) (d) Antag nu att roboten arbetar i vertikalplanet, vilket medför att även gravitationen påverkar armens rörelse. Detta kan förenklat beskrivas med ekvationen Jÿ(t) = u(t) fẏ(t) + v(t) där störingen v(t) representerar gravitationens inverkan. Antag nu att v(t) = v och att vi använder återkopplingen ovan i fallet att r(t) =. Vad blir y(t) i stationärt tillstånd? 7

4. Läshuvudet hos en hårddisk styrs via en mekanisk arm, vars rörelse kan modelleras med överföringsfunktionen Y (s) = 5 (τ s + ).5 s(sτ 2 + ) U(s) där Y (s) och U(s) är Laplacetransformerna av armens vinkel respektive inspänningen till den elektriska motor som skapar momentet som vrider armen. Vidare gäller att τ = 3 och τ 2 =.5. Systemets Bodediagram ges på nästa sida. (a) Antag inledningsvis att armen styrs med proportionell återkoppling U(s) = K(R(s) Y (s)) Hur stor kan förstärkningen K vara som mest för att det återskopplade systemet ska vara stabilt? (b) Antag även nu att armen styrs med proportionell återkoppling. Ange felkoefficienterna e respektive e. För vilka K är felkoefficienterna definierade? (4p) (c) Bestäm en återkoppling U(s) = F (s)(r(s) Y (s)) för systemet ovan, sådan att reglersystemet uppfyller följande krav: e =. ω c = rad/s. φ m 5 (4p) 8

Bode Diagram Magnitude (abs) 2 3 4 5 6 2 3 Frequency (rad/sec) 9 Bode Diagram 35 Phase (deg) 8 225 2 3 Frequency (rad/sec) 9

5. Ivar och Emma sitter och funderar över värmesystemet i sitt nyinköpta hus (ett renoveringsobjekt i åttamiljonersklassen) medan de lyssnar på Racing in the street med Bruce Springsteen och The E Street Band (liveinspelningen från Meadowlands Arena 98). Temperaturen i huset kan mycket förenklat beskrivas med modellen Y (s) = G(s)U(s) där U(s) och Y (s) är Laplacetransformerna för den tillförda effekten respektive temperaturen i huset samt G(s) = k st + Temperaturen styrs med en PI-återkoppling på formen U(s) = (K P + K I )(R(s) Y (s)) s Det Emma och Ivar främst funderar över är om reglersystemet är robust mot fel i den modell som användes för att ställa in PI-återkopplingen. Den tillförda värmeeffekten sker via en ventil som har en viss dynamik, vilket innebär att systemet i verkligheten beskrivs av G (s) = α (s + α) k (st + ) (a) Ange det relativa modelfelet G(s) för detta fall. (b) Figur 5 visar G C (iω) för det återkopplade system som erhålls när PI-återkopplingen bestämts utgående från modellen G(s). Skissa absolutbeloppet av inversen av det relativa modellfelet och gör en uppskattning av hur stort/litet α kan vara för att man ska kunna garantera stabilitet hos det återkopplade systemet. Låt denna gräns för α betecknas α robust. (3p) (c) Figur 6 visar rotorten med avseende på α för det återkopplade systemets karakteristiska ekvation när F (s) används på det verkliga systemet G (s). Beskriv hur det återkopplade systemets stabilitet beror av α. Antag att det värde på α för vilket de två rötterna i figuren passerar imaginäraxeln betecknas med α rotort. Vilket av alternativen α rotort α robust eller α rotort α robust gäller? (3p) (d) Eftersom den huvudsakliga störningen i detta reglersystem är utetemperaturen, vilken kan mätas, är det naturligt att använda denna information för att styra inomhustemperaturen. Vilka är möjligheterna och begränsningarna med att göra detta? Kan reglersystemet bli instabilt genom att använda mätningen av utetemperaturen?

Magnitude (abs).5 Bode Diagram.5 - Frequency (rad/s) Figur 5: Figur till uppgift 5 b.

Imaginary Axis (seconds - ).5 Root Locus.5 -.5 - -.5 -.2 - -.8 -.6 -.4 -.2.2 Real Axis (seconds - ) Figur 6: Figur till uppgift 5 c. 2