HANDLEDNING Validering
Innehåll 1. Inledning.... 3 Bakgrund.... 3 Olika ansatser.... 3 Validering inom utbildning.... 3 2. Vägledande samtal.... 4 3. Kompetenskartläggning... 5 Behörighet.... 5 Tillgodoräknande.... 5 4. Dokumentationskrav... 7 Kompetensintyg för behörighet.... 7 Utredning om tillgodoräknande.... 7 Allmänna krav på dokumentation.... 8 5. Andra dokument.... 9 Kartläggningsutlåtande med motivering.... 9 Avslagsmotivering.... 9 Individuell studieplan.... 9
1 Inledning BAKGRUND Validering är ett väl använt uttryck idag, men få har kanske den djupare insikten om vad som praktiskt sker vid en validering. Ett vanligt område där ordet validering används är när utländska dokument och utbildningar bedöms efter svenska förhållanden. Det är en mycket viktig del av att ta tillvara kompetenser, i de fall det är aktuellt, men är snarare just bedömning av utländsk utbildning och dokumentation snarare än validering i den bemärkelsen som bland annat forskning och Kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens pekar på. Praktisk validering är i grunden bedömningsarbetet mellan en individs synliggjorda kompetens (kompetenskartläggning) och de bedömningskriterier som är uppställda. Exempel på bedömningskriterier som en individs synliggjorda kompetenser kan bedömas emot är förkunskapskrav till en utbildning, kurs- och ämnesplaner, kunskapskrav, examensmål, anställningsbarhet, kompetenskrav inom ett yrkesområde med mera. Kompetenskartläggningen kan givetvis göras muntligt och/eller praktiskt, men eftersom valideringsarbetet kräver en transparens och bli förståelig även för en person som inte var närvarande vid bedömningen krävs oftast skriftlig dokumentation av kartläggningen. Däremot kan ett kartläggningsdokument innehålla exempelvis foton, filmer, skisser med mera. Bedömning/validering Kartläggning Bedömningskriterier OLIKA ANSATSER Praktisk validering kan se olika ut och ha olika ansatser: utforskande eller prövande (formativ och summativ). En validering som är prövande tar ofta mindre hänsyn till de erfarenheter en individ bär med sig. En prövande validering undersöker mer huruvida individen klarar de uppsatta kraven eller inte. Här används exempelvis praktiska och/ eller teoretiska tester/prov. En prövande validering har ofta ett avgränsat område där närliggande alternativ inte alltid blir synliggjorda. En individ som till exempel testas mot kunskapskrav för ett visst yrke och inte blir godkänd, skulle kanske passa för ett inom området närliggande yrke. Men detta framkommer kanske inte. De dokument som många gånger produceras i dessa valideringar visar resultaten av det som har testats och har ett begränsat värde utanför prövat område. En undersökande, formativ, validering utgår istället från den samlade erfarenheten en individ har vid ett visst tillfälle, den reella kompetensen. Oavsett hur och var de har förvärvats finns en samlad mängd kompetens som ofta inte är synliggjord. Kompetenser som byggts upp i det formella utbildningssystemet, finns ofta dokumenterad i form av betyg och examensbevis m.m. Likaså gäller det kompetenserna som erhållits genom att gå kurser och utbildningar utanför det formella utbildningssystemet, icke-formellt lärande. Oftast finns det även här intyg eller bevis med mera. Den största andelen kompetens en individ besitter (ca 3/4) är dock sådana som saknar dokumentation och som lärts in informellt genom möten med andra människor på exempelvis arbetsplatser, föreningsliv och på fritiden. Vid en utforskande validering är det därför nödvändigt att synliggöra den totala, reella, kompetensen individen har. Detta görs i forma av en fördjupad kompetenskartläggning som fångas i Kompetenskartläggningen. Rätt utförd kompetenskartläggning skapar en mycket exakt bild av den samlade kompetensen en individ har vid ett visst tillfälle. VALIDERING INOM UTBILDNING Olika utbildningsformer ska aktivt arbeta för en breddad rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv. Av ovanstående resonemang om prövande eller utforskande validering följer att då mångfaldsbegreppet på allvar ska ingå i bedömningsarbetet krävs en utforskande ansats. Det krävs alltså en Kompetenskartläggning som synliggör det individen har erfarit och har kompetenser omkring, utan att det hämmas av exempelvis kulturella-, generationsrelaterade- eller andra kontextuella skillnader. Verktyget för att förutsättningslöst synliggöra en individs reella kompetens är således validering. Enskilda tester eller prov är absolut ett sätt att ta tillvara på individers möjligheter trots att de saknar betyg, men det är sällan en metod för att till fylles synliggöra en individs samlade kompetens vilket är värdefullt utifrån mångfaldsbegreppet. 3
2 Vägledande samtal INFORMERA INDIVIDEN OM validering och hur processen går till och gå igenom Kartläggningsformuläret. Försök avdramatisera uppgiften genom att exempelvis jämställa kartläggningen med ett fylligare och mer personligt hållet CV. Individen fyller i formuläret på egen hand under några dagar, med uppmaningen att tänka djupare kring vad den gjorde på sina arbetsplatser och beskriva sina arbetsuppgifter i berättande jag-form. Det räcker oftast inte med en titel utan redan nu kan individen få exempel på följdfrågor: Vad gjorde du under en arbetsdag? Beskriv situationer där du exempelvis fick använda ditt yrkeskunnande lite extra. För att starta reflekterande processer hos individen och dessutom ha ett samtalsunderlag kan olika självskattningsformulär vara bra att använda. På Arbetsförmedlingens webb finns självskattningsformulär för olika yrken översatta till flera språk. Ett självskattningsverktyg är just en självskattning och kan inte i sig utgöra kompetenskartläggningen av individens reella kompetens. Uppmana även den sökande att fundera på värdefull erfarenhet från fritiden, sina intresseområden eller i föreningsliv. Många individer tror inte det är något värt som skett utanför utbildning, men att exempelvis ha varit au pair i England eller USA under något/några år kan helt klart vara värt att lyfta fram om det är inom en kurs i engelska, eller mot ett särskilt förkunskapskrav i engelska, bedömningen ska göras emot. 4
3 Kompetenskartläggning KOMPETENSKARTLÄGGNINGAR STARTAR reflekterande processer hos den sökande och tar ofta lite tid att skriva. Inledningsvis skriver därför den sökande in allt den kommer på under varje rubrik själv. Därefter läser ni det den sökande fyllt i och återigen kan det bli aktuellt att ställa följdfrågor som exempelvis: Du var anställd där som det, men vad gjorde du under en arbetsdag? Vilka hade du kontakt med? Vilka tekniker användes? Beskriv situationer där du exempelvis fick använda ditt yrkeskunnande lite extra. Den sökande kompletterar sedan kartläggningen efter samtalet på egen hand. Kartläggningen bollas fram och tillbaks under en period tills den är så pass fyllig att den är bedömningsbar. När ni kommit så långt i kartläggningen är det dags att tänka på vad kompetensen ska bedömas emot. Kartläggningen bör vara så utforskande som möjligt för att individen ska komma till sin rätt. Anger man för tidigt vad kompetensen ska bedömas emot, färgar det ofta vad som framkommer i kartläggningen. BEHÖRIGHET Vid behörighet är det antingen mot de generella behörighetskraven och eventuellt de särskilda behörighetskraven som den sökandes reella kompetens (kompetenskartläggningen) bedöms emot. De lärandemål, kunskapskrav bedömningen görs emot finns då att hitta i Skolverkets ämnes- och kursplaner. Konsten vid validering är att se mer holistiskt på styrdokumenten och i grunden tänka på syftet med gymnasiet (generell behörighet) eller kursen (särskild behörighet). Vilka sammanhang förväntas den som genomgått utbildningen klara av i samhället, arbetslivet eller studier? Den som försöker hitta måluppfyllelser till en kurs alla små delmål kommer troligtvis ha svårt att arbeta med validering, eftersom det då, i princip, blir en hel utbildning. Det gäller alltså att se helheten och de grundläggande fundamenten i en utbildning och dess huvudsyften. Delar och helhet Kunskapssyn Delinnehåll Kunnandets fundament KUNNANDE HELHET Men behörighet kan också bedömas mot den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Denna skrivning åsidosätter andra generella och särskilda behörighetskrav. Behörighetsbedömning utifrån den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen behöver alltså inte göras mot Skolverkets kurs- och ämnesplaner. Inte heller ev. förkunskapskrav på arbetslivserfarenhet är något som per automatik hör till den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Här bör istället läranderesultat formuleras som just är kopplat till den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara svårt. Läranderesultaten måste vara formulerade så att det är bedömningsbart i förhållande till den sökandes faktiska, reella, kompetens. Erfarenheter visar att en framkomlig väg är att använda sig av EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande, från vilka de kompetenser som känns mest relevanta för utbildningen anges. Men, understrykas bör att det är ett tips och förslag på läranderesultat i enlighet med den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det är fritt att formulera andra läranderesultat också. Skolverket har en broschyr Identifiering av generella kompetenser med hjälp av EU:s nyckelkompetenser som flera anordnare har inspirerats av i arbetet med behörighetsbedömning. TILLGODORÄKNANDE När det gäller validering för tillgodoräknande är processen den samma som vid behörighet. Kompetenskartläggningen måste innehålla så pass mycket information och djup att den blir bedömningsbar enligt tidigare beskrivning. Det som skiljer är att vid tillgodoräknande bedöms kartläggningen mot utbildningens lärandemål som finns formulerade i examensmålen och i kursdokument. För grundskola, gymnasiet och kommunal vuxenutbildningen gäller Skolverkets kurs- och ämnesplaner. För yrkeshögskolan och universitet och högskolan är dessa dokument oftast framtagna av anordnaren/lärosätet. Precis som beskrivits tidigare gäller det att se holistiskt på styrdokumenten vid bedömningsarbetet och se helheten för det (yrkes-) kunnande som utbildningen sammantaget syftar till att bygga upp. En bedömning för tillgodoräknande kan utifrån den fördjupade kompetenskartläggningen behöva kompletteras med en arbetsplatsförlagd/arbetsplatslik bedömning, eventuellt tillsammans med en medbedömare ifrån branschen. En av uppgifterna blir då att i dialog med medbedömaren översätta de synliggjorda kompetenserna till styrdokumenten så att det blir möjligt att betygsätta kurserna och/eller identifiera delmål 5
3 av kurser. Inom kommunal vuxenutbildning ska valideringen också innefatta prövning inför betygsättning, vilket kan integreras i valideringsprocessen. Erfarenhet visar att en yrkesverksam person i det yrkesområde som utbildningen syftar till kan ha svårt att valideras helt emot någon kurs, men i en stor andel av den totala utbildningstiden. En trolig orsak är att en utbildning dels kan ha mycket teori, dels har en viss del framtid och/ eller bredd som en yrkesutövning inte ger. Det blir ofta spetsen i flera kurser som får kompletteras. Detta ställer höga krav på dokumentationen. Flera exempel finns dock på individer som validerats mot examensmålen och visat sig uppfylla hela utbildningen och fått ett examensbevis, utan att ha behövt komplettera någonting alls. När denna typ av satsning är aktuell för en arbetsgivare, exempelvis, är det oftare kopplat till uppdragsutbildning än den reguljära utbildningen. Uppdragsgivaren kan vara arbetsgivare som vill formalisera sin personals kompetens. Validering är då ett nödvändigt verktyg. 6
4 Dokumentationskrav NÄR KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRTS ska den således bedömas utifrån de uppsatta behörighetskraven, kursmålen, kunskapskrav eller läranderesultat och generera ett Kompetensintyg med motivering för behörighet eller en Utredning om tillgodoräknande med motivering för tillgodoräknande. I och med att validering är bedömningsarbetet mellan kartläggning och bedömningskriterierna måste bedömningsmotiveringen synliggöra kopplingen mellan det som framkommit i kartläggningen och bedömningskriterierna. Därför fungerar bara dessa dokument tillsammans med Kompetenskartläggningen. Vid granskning/tillsyn måste därför följande dokument finnas: Kompetenskartläggning och Kompetensbevis för behörighet (inklusive bedömningskriterier och bedömningsmotivering) och/eller Kompetenskartläggning och Utredning om tillgodoräknande (inklusive bedömningskriterier och bedömningsmotivering). Bedömning/validering Kompetensintyget för behörighet innebär att den sökande går vidare till ett eventuellt urval och det ligger slutligen till grund för beslut om antagning. De paragrafer och punkter i respektive förordning (yrkeshögskolan och högskolan) som har använts för att förklara den sökande behörig ska anges i intyget. Kompetensbedömningen görs av en person med god kännedom om de generella- och eventuella särskilda förkunskapskrav i förhållande till Skolverkets kursoch ämnesplaner, utbildningsinnehållet i utbildningen och de branschkrav som eventuellt finns. Vem eller vilka som är lämpliga att bedöma ser säkert olika ut, men gemensamt är att bedömarna har god kunskap om ämnesområdet i förhållande till kursplaner samt förmågan att se holistiskt på styrdokumenten i förhållande till de läranderesultat som satts upp. Om den sökande bedöms uppfylla behörighetskraven ska bedömning alltså generera ett Kompetensintyg för behörighet. I annat fall kan bedömningen generera ett Kartläggningsutlåtande som innehåller de krav den sökande uppfyller och en Avslagsmotivering över det som behöver kompletteras. Kompetensintyg för behörighet fungerar bara tillsammans med Kompetenskartläggningen. Vid kvalitetsgranskning och/ eller tillsyn måste båda dessa dokument kunna visas upp. Kartläggning Bedömningskriterier Detta är ett minimum av dokument. De är anpassade efter kraven på transparens vid granskning/tillsyn. Dokumenten representerar därför ett systemperspektiv snarare än ett individperspektiv. Se därför under rubriken 5. Andra dokument för att fånga och synliggöra de sökandes kompetens som finns, men kanske inte räcker ända fram för exempelvis en behörighetsförklaring. KOMPETENSINTYG FÖR BEHÖRIGHET För de studerande där det av kompetenskartläggningen framgår att den reella kompetensen är relevant att gå vidare med, görs nu en kompetensbedömning för behörighet. Denna bedömning görs utifrån de läranderesultat/ behörighetskrav som sattes upp inledningsvis för behörighet till utbildningen. Resultat av bedömningen fångas med bedömningsmotivering i Kompetensintyg för behörighet. Detta kompetensintyg utgör det formella beviset på behörighet utifrån den kvalitativa bedömning som gjorts under kompetenskartläggning och kompetensbedömning. UTREDNING OM TILLGODORÄKNANDE För de studerande där den reella kompetensen bedöms vara intressant för tillgodoräknande, utförs en bedömning/ utredning som synliggörs genom formuläret Utredning om tillgodoräknande. Där ska såväl de uppfyllda lärandemålen med som de eventuellt icke uppfyllda lärandemålen skrivas in med bedömningsmotivering. Detta dokument utgör vid tillgodoräknande den kvalitativa bedömning som gjorts utifrån kompetenskartläggning och läranderesultat och ligger även till grund för den Individuella studieplan som upprättas. Beslut om tillgodoräknande fattas och Utredning om tillgodoräknande utgör då underlag för beslut. För individen kan det, speciellt vid studieuppehåll, vara värdefullt att också få ett Kompetensintyg för tillgodoräknande. Tillgodoräknandeutredningen fungerar bara tillsammans med Kompetenskartläggningen. Vid kvalitetsgranskning och/ eller tillsyn måste båda dessa dokument kunna visas upp. 7
4 ALLMÄNNA KRAV PÅ DOKUMENTATION Det är tillåtet att ändra i dokumentsmallarna och författa egna med egen logga m.m. såvida dokumenten visar: en kompetenskartläggning och kompetensbedömning har utförts, att de innehåller de relevanta uppgifterna som får valideringsprocessen transparent för en utomstående, samt att de förändrade dokumenten inte har myndigheters logga på sig. Det finns andra metoder att arbeta med behörighetsförklaring, men om validering anges krävs det en Kompetenskartläggning tillsammans med ett Kompetensintyg för behörighet och/eller en Tillgodoräknandeutredning. Det finns andra mycket kreativa modeller som exempelvis arbetar med en kombination av tester, validering och förutbildning med ett mycket lyckat resultat. Problemet kan vara att arbetet inte är transparent för en utomstående vid kvalitetsgranskning/tillsyn, vilket är kravet. Det måste gå att för en utomstående, även utan specifik ämneskunskap, förstå den bedömning som gjorts och se en röd tråd mellan kompetenskartläggningen, bedömningskriterierna och den motivering som gjorts. Därför är rekommendationen att dokumenten Kartläggningsformulär och Kompetenintyg/ Utredning om tillgodoräknande är minimikravet på dokumentation som ska finnas tillgänglig vid granskning/ tillsyn. 8
5 Andra dokument FÖR VALIDERINGSINSATSER KRÄVS således en Kompetenskartläggning och Kompetensintyg för behörighet och/eller Utredning om tillgodoräknande, men alla kommer kanske inte så långt. Validering ska i grunden utgå från individen och dennes behov och möjligheter. Därför bör individperspektivet finnas med då valideringen inte leder fram till behörighet, fullt ut. Kompetensintyget för behörighet kan individen ha nytta av ifall den exempelvis faller ur i urvalet men vill söka om året därpå. Ett Kartläggningsutlåtande kan vara bra för individen som söker sig till utbildningen igen, för andra utbildningar eller i andra sammanhang. En Avslagsmotivering med konstruktiva råd om hur den sökande kan göra för att i framtiden kunna bli behörig är också ett viktigt dokument eftersom den skapar vägar snarare än stänger dem. Kompetensintyg för tillgodoräknande finns som ett dokument men har kanske inte den praktiska betydelsen då den studerande befinner sig i utbildning. Här är den Individuella studieplanen betydligt viktigare. Om studierna avbryts kan det däremot för individen vara bra att få ett Kompetensintyg för tillgodoräknande. KARTLÄGGNINGSUTLÅTANDE MED MOTIVERING När kartläggningen genomförts ska den bedömas utifrån de uppsatta målen enligt ovan. Om bedömningen görs att den sökande uppfyller samtliga behörighetskrav författas ett Kompetensintyg för behörighet. Men det kan vara fall då den sökande uppfyller vissa krav men inta samtliga. Då kan det vara bra att författa ett Kartläggningsutlåtande med motivering över de behörighetskrav den sökande bedöms uppfylla eller att den sökande har reell kompetens som inte eller bara till vissa delar går att tillgodoräkna för kursmoment. Kartläggningsutlåtandet kan göras av exempelvis vägledaren/ kompetenskartläggaren med kännedom om utbildningens behörighetskrav och kursmål. AVSLAGSMOTIVERING I de fall där den reella kompetensen inte motsvarar behörighetskrav kan en Avslagsmotivering författas med rekommendationer till den sökande om hur den kan göra för att kunna bli behörig på sikt. Detta dokument ska alltså ha en konstruktiv ansats som syftar framåt och inte vara ett hopplöst och slutgiltigt kvitto på vad den sökande inte kan. INDIVIDUELL STUDIEPLAN Om det blir aktuellt att upprätta en Individuell studieplan utgör Kompetenskartläggningen och Tillgodoräknandeutredningen de underlag som planen vilar på. Då Individuell studieplan gärna ska upprättas innan utbildningen startar för att ligga till grund för de anpassningar i utbildningen som kan bli nödvändiga, har sannolikt inte några beslut om tillgodoräknande hunnit fattas än. En Individuell studieplan kan därför behöva revideras under utbildningens gång och planen visar vad den studerande ska studera och när, under vilka tidsintervall. 9