Den sociala bostadssektorn i Europa Jämförelser mellan sex EU-länder Micael Nilsson Enheten för boende och stadsutveckling
Olika beteckningar speglar olika fokus Allmännyttiga eller allmänna bostäder (Österrike och Danmark) Bostäder med måttlig hyra, överkomliga eller prisrimliga bostäder (Frankrike och England) Socialt bostadsbyggande (Tyskland och Nederländerna) Kommunala bostäder (England och Österrike) Medlemsbostäder (Österrike)...
Definition saknas utmärkande drag: offentligt subventionerade bostäder fördelas enligt särskilda regler, ofta till hushåll med begränsade inkomster förvaltas av aktörer med ett allmännyttigt syfte ska främja social cohesion / social mix i rapporten avses med benämningen den sociala bostadssektorn den del av bostadsmarknaden i ett visst land som anses ha ett särskilt ansvar för hushåll med begränsade resurser
Nödvändig villkor Kräver godkännande av EU (SGEI) Bygger på statliga regler Finansieringsformer Organisationer för att förvalta och bygga Hyressättningssystem Regler för vilka som har tillträde och rätt att bo kvar Offentligt ansvar och planering.
Betonggetton? Stigmatiserande? Gemeindebau i Hietzing, Wien. Foto: IBL Almene boliger i Ørestaden, Danmark. Foto: Kim Petersen/IBL inte nödvändigtvis
Subventionerade bostäder i Strasbourg. Foto: IBL Inte de mest sårbara hushållen! Inte enbart för låginkomsthushåll!
Målgrupper för den sociala sektorn sex EU-länder Land Nederländerna Österrike Danmark England Frankrike Tyskland Målgrupper Hushåll som inte av egen kraft klarar att skaffa sig en bostad. Varierande kriterier beroende på den lokala och regionala situationen. Inkomsttak är numera infört. Låg- och medelinkomsttagare enligt ett generöst inkomsttak, som tar hänsyn till hushållsstorlek. Förtur kan ges till t.ex. barnfamiljer, äldre och hemlösa. Kriterierna varierar mellan de olika delstaterna. Öppen för alla; ingen inriktning mot någon bestämd målgrupp. Förtur kan ges till hushåll med angelägna behov, t.ex. barnfamiljer, äldre och personer som behöver flytta närmare sitt arbete. Bostäder fördelas utifrån behov till brittiska medborgare. Kriterierna bestäms av kommunerna, som dock ska prioritera hemlösa, trångbodda, och dem som har medicinska skäl. Formellt inget inkomsttak. Låg- och medelinkomsthushåll. Inkomsttaket varierar beroende på vilken del av den sociala sektorn som avses. Förtur kan ges till utsatta grupper, t.ex. hemlösa, trångbodda barnfamiljer och långtidsarbetslösa. Låginkomsttagare, barnfamiljer, ensamstående föräldrar, gravida kvinnor, äldre, hemlösa och andra utsatta grupper. Målgruppen avgränsas utifrån inkomst och bestäms av respektive delstat.
Nyckelfaktorer som påverkar olika länders modeller
Hyressättning AT DK NL EN FR DE Kostnadsbaserad X X X X Inkomstbaserad X X Hyrestak knutet till subvention Reglerade hyreshöjningar (X) X X X X (X) X Bestäms av staten X X X X Hyresnivå i % av marknadshyran 75 % 55-65 % 80 % 40-60 % 60-70 % (i Paris ner till 25 %)
Inte alltid fri hyressättning i övriga hyresbostäder! Ytterligheterna präglar debatten i Sverige! Sociale huurwoningen i Groningen, La Liberté, byggt 2009-2011. Foto: Dutch Cities/IBL
Finansiering NL AT* DK UK FR Eget kapital 20-30 14 10 Marknadsmässiga lån 70-80 43 88 86 Offentliga lån 35** 10 75 Offentliga bidrag 14 15 Hyresgästtillskott 9 2 Summa 100 100 100 100 100
Samma utmaningar överallt: Bostadsbristen ökar i tillväxtområdena Allt svårare för låginkomsthushållen Svårt klara bostadsförsörjningen för sårbara grupper Ökande efterfrågan på subventionerade bostäder från hushåll med något högre inkomster
Möjligheter och fördelar Fler bostäder som hushåll med låga inkomster kan efterfråga Ett verktyg för kommunerna i bostadsförsörjningen Mer levande stadsdelar med en mix av hushållstyper och yrkesgrupper Motverka ökad segregation till följd av ett ökat flyktingmottagande Möjlighet att styra produktionen i syfte att balansera konjunkturen Den sociala sektorn kan gå före med att erbjuda god tillgänglighet och utveckla energieffektiva lösningar Avlastning av socialtjänsten
Svårigheter och risker Behov av institutionellt ramverk Kan ta tid att få volym på verksamheten Viss risk för undanträngningseffekter Risk för motsättningar mellan grupper Medelinkomsttagare kan falla mellan stolarna Osäkerhet kring tröskeleffekter, marginaleffekter och inlåsningseffekter Risk att subventionen efter hand delvis går till hushåll som inte är i behov av ekonomiskt stöd
Tack för uppmärksamheten!