SVARET INSPIRATIONSMATERIAL FÖR SKOLOR. Foto: Matilda Rahm

SVARET INSPIRATIONSMATERIAL FÖR SKOLOR Foto: Matilda Rahm

2 SVARET av Ayesha Quraishi, Niki Tsappos, Imenella Mohamed och Doreen Ndagire. Medverkande: Niki Tsappos, Imenella Mohamed och Doreen Ndagire. Regi: Ayesha Quraishi Scenografi: Torulf Wetterrot Kostym: Ellen Elias Ljus: Ann-Marie Fritiofsson Dramaturg: Mia Winge Videoprojektioner: Otto Båth Musikproduktion: Marius Varhaugvik Ljud: Susanna Brandin Maskkonsultation: Milena Yigsaw Attributör: Hanna Kisch Teknisk samordnare: Otto Båth Tekniker: Marius Varhaugvik Inspirationsmaterial: Mia Winge Kommunikatör: Julia Milder Produktionsledare: Johanna Nordin Produktionsassistent: Elisabeth Skoglund Verkställande producent: Helena Smeds Biträdande konstnärlig ledare Kulturhuset Stadsteatern Vällingby: Ayesha Quraishi Chef och konstnärlig ledare Kulturhuset Stadsteatern Vällingby: Olof Hanson Publikvärdar Skärholmen: Elis Burrau, Emma Ikekwe, Hiba al Kawari och Katarina Lehtola. Lanseringsbild: Matilda Rahm Föreställningsbilder: Markus Gårder Av upphovsrättsliga skäl är fotografering, filmning och ljudinspelning från salongen inte tillåten. Från 13 år Föreställningslängd: ca 65 min utan paus Urpremiär 8 september 2017 på Kulturhuset Stadsteatern i Vällingby. Föreställningen är producerad av Kulturhuset Stadsteatern i Vällingby.

3 Om regissören: Ayesha Quraishi är musikproducent, konstnär och rapartist och har gett ut skivorna Jade Fever och The Lobby. Tillsammans med Olof Hanson är hon konstnärlig ledare för Kulturhuset Stadsteatern Vällingby. Svaret är hennes regidebut. Om de medverkande: Doreen Ndagire är sångerska och som en del av Tensta Gospel Choir har hon gjort en rad framträdanden som solist. Under våren 2017 har vi bland annat kunnat se henne i pjäsen Verkligheten på Kulturhuset Stadsteatern och i produktionen Shake it like Nina Simone på Dansens Hus. Niki Tsappos har satt prägel på hela dansvärlden med sin kraft och energi och hon har koreograferat och dansat i föreställningar på Dansens Hus och Riksteatern. Tillsammans med danspartnern Martha Nabwire vann hon tävlingen Juste Debout i Paris och filmen om dem - Martha & Niki belönades med två Guldbaggar tidigare i år. Imenella Mohamed har tagit en självklar plats på den växande dancehallscenen världen över som ledare av dancehallorganisationen Unruly. Hennes verk som koreograf har bland annat synts på Dansens Hus och i Melodifestivalen, och hon har samarbetat med artister som Linda Pira och Cherrie. Imenella utsågs till Swedish Dancehall Queen 2012 och hon har etablerat stora internationella tävlingar på den svenska dansscenen.

4 Introduktion Svaret är en föreställning av Ayesha Quraishi, Niki Tsappos, Imenella Mohamed och Doreen Ndagire. Med Svaret vill de gestalta hur det är att leva som svart kvinna i ett samhälle präglat av normen att människor som uppfattas ha vit hudfärg har större, makt, inflytande, rättigheter och värde än människor med brun eller svart hudfärg. Inom forskning, samhällsteori, mediedebatt och av personer som arbetar med frågorna brukar denna norm kallas vitmaktordning. Föreställningen vill belysa olika sätt att förhålla sig till vitmaktordning och hur vägen vidare kan se ut. Det handlar både om att frigöra sig från egna inre föreställningar och från omvärldens maktordningar som begränsar dem. Varje svart kvinna (och man) har självklart sina individuella erfarenheter (en som kom till Sverige som vuxen kan exempelvis ha helt andra erfarenheter än någon som är född här eller blev adopterad hit som liten) och föreställningen kom därför att spegla en del av den mångfald av upplevelser som finns Under arbetet ställde sig upphovspersonerna frågor om inre och yttre rasism som de tidigare aldrig pratat om: på vilka sätt de kompromissar med sin svarthet, vad de gör för att göra vita människor bekväma, och hur det i förlängningen får dem att må. Vilka förberedelser de gör, vilka ord de använder, vilka rörelser, vilket kroppsspråk. Och hur de påverkas av de känslomässiga efterdyningar som följer. Svaren på frågorna blev mycket mer omfattande än de kunnat ana. En del av dem utgör det material vi ser i föreställningen. Föreställningen riktar sig till en publik från 13 år. Den ursprungliga frågan inför arbetet med Svaret var därför: Vad skulle du säga till ditt fjortonåriga jag om allt från egen-kärlek till rasism? Men eftersom upplevelsen av rasism antar många olika skepnader och uttryck under olika perioder i livet vidgades frågeställningen till att gälla upplevelser av rasism oberoende av ålder. Föreställningen kommuniceras främst genom dans, musik och sång, med känslor snarare än med ord. Det gör den abstrakt samtidigt som den kan skapa igenkänning och väcka starka känslor hos publiken något som förstås kan vara bra att fånga upp. Vi hoppas därför att detta material kan vara till hjälp för dig som lärare, pedagog eller nära vuxen när du sett föreställningen tillsammans med en ung publik. Innan föreställningen Det kan ibland vara bra att ägna en stund åt förberedelse inför att gå på teater eller vilken annan konst- eller kulturupplevelse som helst. När det gäller Svaret är föreställningens form en ingång. Gestaltningen i Svaret sker genom både dans och teater. Vissa delar av föreställningen kan upplevas som mer abstrakta, andra mer konkreta/realistiska. Föreställningens tematik och idé, som ju detta inspirationsmaterial fokuserar kring, är en annan möjlig utgångspunkt för förberedelse. En annan fråga för gemensam förberedelse kan vara vilka förväntningar ni har generellt inför att gå på teater/dans och vilka erfarenheter som finns från tidigare föreställningsbesök. Ni kan också prata om de mer specifika förväntningar ni har kring Svaret och vilka tankar affischbilden och/eller titeln väcker.

5 Kanske har vissa av er gått mycket på teater eller annan slags scenkonst, medan andra kanske aldrig har besökt en teater tidigare. Även uppfattningar om vad teater och dans är och vad en tycker om och inte tycker om skiljer sig ofta åt mellan individer. Därför kan att ingen av er har sett just denna föreställning, som ni nu ska gå på tillsammans, vara en bra ingång i samtal om förväntningar och farhågor. Även om ni inte kan veta vad ni kommer tycka, tänka och känna kring föreställningen så bör alla få möjligheten till en egen, individuell, upplevelse. Det är lika rimligt att inte förstå det som berättas på scenen som att uppleva att en känner igen sig i varje del av föreställningen. Hur en ser på, uppfattar, känner och tänker inför ett konstverk är något personligt. Det finns inga korrekta svar eller en korrekt smak. Därför är det viktigt att ni tillsammans, under och efter teaterbesöket, bidrar till att var och en ges möjlighet att uppleva föreställningen på ett bra sätt och sedan får dela och ta emot tankar och känslor som föreställningen väckt på ett respektfullt vis. Påminn er om att det inte finns några särskilda sociala koder som en måste kunna för att gå på teater. Att skratta och gråta, leva sig in, viska om det en ser på scen allt det är såklart och absolut både okej och välkommet. Och som i alla andra sammanhang är att visa hänsyn och respekt för andra människor på scenen och i publiken - det enda en behöver tänka på när en går på teater. Reflektionsfrågor Associera fritt kring orden teater och dans. Vad tänker ni på när ni hör dem? Försök att inte censurera, brainstorma fritt en stund. Inga associationer är för vilda. Andra frågor som kan vara roligt att fundera kring innan teaterbesöket är t.ex.: Vilka är de som medverkar i föreställningen? Vad kommer de göra på scenen? Kommer det vara en tydlig handling, som en berättelse från A till Ö, eller kommer det vara mer som att föreställningen består av olika delar? Hur kommer de medverkande prata och röra sig? Hur kommer ni i publiken vara placerade i rummet? Nära scenen eller långt ifrån? Förutom skådespelare och regissör, vilka fler yrkesfunktioner arbetar med föreställningar på en teater? Eventuellt kan ni göra en mindmap över det som kommer fram i ert förarbete, en karta som ni sedan kan använda i samtalen efter teaterbesöket och jämföra vad ni tänkte innan med det ni faktiskt upplevde på teatern. Efter föreställningen När ni sett föreställningen kan det vara bra att summera och jämföra intrycken med de förväntningar och tankar eleverna hade innan. Gjorde ni en mindmap, ta fram och jämför med den. För att lättare kunna diskutera de teman föreställningen tar upp, följer här lite fördjupning kring relevanta begrepp samt förslag på frågor ni kan utgå ifrån i gemensamma diskussioner. En möjlighet är förstås också att samtala i mindre grupper eftersom det för vissa elever kan upplevas som ett tryggare rum, där en mer vågar och kan uttrycka sina tankar och åsikter.

6 Vitmaktordning Som nämndes inledningsvis skildrar föreställningen hur det är/kan vara att leva som svart kvinna i ett samhälle präglat av den norm som benämns vitmaktordning. I vitmaktordningen föreställs den vita kroppen vara överordnad den svarta. Ordningen är grundad i rasistiska idéer och föreställningar som har en lång historia bakåt, till den moderna europeiska kolonialismen vars start daterats till 1400-talet (då inleddes trenden med europeiska stater som spred sig över världen, tog kolonier och därmed herraväldet på de platser de anlände till. Allt från maktstrukturer och religion till språk och ideal påverkades). Under många århundraden förtrycktes och kuvades lokalbefolkningar, och även efter att kolonialismen upphävts lever strukturerna kvar, liksom bilden av att de förtryckta är underlägsna vita personer. Men det är inte bara nedärvda bilder eller fobier, utan sociala förhållanden som idag är uttryck för och skapar rasism. Svarta och rasifierade utgör i stor utsträckning fortfarande en underklass i de västerländska samhällena, oavsett om de har levt där i många generationer (som i USA) eller om de är där som första eller andra generation (som i många europeiska länder). Vita personer som tillhör normen lägger generellt sett inte märke till vitmaktordningen, men svarta och rasifierade personer förhåller sig till den varje dag. Det kan handla om att aldrig eller sällan se sig själv representerad i politiska eller kulturella sammanhang, att tvingas till transrasial identifikation. Eller att ständigt vara beredd på att utsättas för rasism, att aldrig känna sig trygg och kunna slappna av. Vitmaktordningen upprätthålls dels av samhället: genom vilka som får möjlighet att representeras offentligt i såväl media och politiken, som populärkulturen och de roller svarta och rasifierade tilldelats, i den mån det alls har varit med svarta/rasifierade, vilka ideal ett samhälle har (vilka bilder får en upp om en googlar på vackra kvinnor t.ex.?), vilka som har makt och möjligheter se stycket om strukturell rasism nedan. Till och med den svarta färgen har generellt varit en symbol för allt farligt, fult, ont och olagligt (som den svarta arbetsmarknaden kontra den vita, t.ex), medan den vita ofta får symbolisera oskuld, osv. Men vitmaktordningen upprätthålls även av individer av vita likväl som av rasifierade och svarta. För vita kan det handla om att ta sina priviligierade positioner för givna. Det kan vara svårt att se mönster och strukturer som en själv är en tydlig del av och som har varit självklara från födseln. För rasifierade och svarta kan det handla om att en förhåller sig och/eller anpassar sig till något en uppfattar finns i vitmaktordningen normer, strukturer och blickar runt om en. Även om detta något just för ögonblicket inte finns där. Det är ett symptom på den negativa självbild många svarta och rasifierade internaliserat som ett resultat av att kontinuerligt och under lång tid ha utsatts för rasism. Ett tydligt exempel på detta är The Doll Test. På 1940-talet gjorde två afroamerikanska psykologer, Kenneth och Mamie Clark, ett socialpsykologiskt test med barn och dockor. Dockorna de använde sig av i testet var identiska så när som på hud- och hårfärg. Uppgiften som barnen som ingick i testen fick var att peka ut vilka dockor som var fina och vilka som var fula. De allra flesta barn, oavsett egen hudfärg, valde den ljushyade dockan med blont hår

7 som den fina och de beskrev den också som finare, bättre, snällare. Det var den de ville leka med. Den brunhyade dockan med svart hår valde barnen som den fula. De svarta barnen pekade också på den bruna dockan som svar på frågan vilken docka som liknade dem själva. Testet gav en tydlig bild av det självhat många svarta barn bygger upp under uppväxten. Liknande tester har gjorts senare, även i vår tid, och då med samma resultat. Reflektionsfrågor Reflektera kring vitmaktordningen och vilka konsekvenser den kan få, både i samhället och på ett individuellt eller personligt plan. Vilka andra maktordningar går att iaktta i samhället, i skolan, bland kompisar, i familjen etc och hur påverkar de? Finns det likheter och skillnader i hur olika maktordningar tar sig uttryck? Finns det en brist på positiva förebilder i media, i politiken, i reklam, i filmer och musik eller annan populärkultur? Hur ser en positiv respektive negativ förebild ut? Vad innebär begreppet representation? Vad innebär det att representera något? Hitta exempel på såväl negativ som positiv representation och fundera över hur representation på olika sätt påverkar såväl samhälle som individer. Hur bestäms om något är fint eller fult? Hur hänger fint och fult ihop med vitmaktordningen och andra normer i samhället? Kolorism och hudblekning I föreställningen smörjer en av de medverkande vid ett tillfälle in sin hud med ett hudblekningspreparat för att försöka få en ljusare hudton. Hudblekning är inte allmänt förekommande i Sverige, men vanligt i andra delar av världen. I många länder som utsatts för århundraden av kolonialism och förtryck, har vithetsnormens strukturella rasism tydligt slagit igenom och många svarta internaliserar både vitmaktordningen och det som brukar kallas kolorism. Kolorism innebär att ljusare hudtoner uppfattas som mer attraktivt och förknippas med högre intelligens än mörkare hudtoner. Personer med mörkare hudtoner har därför sämre möjligheter att få jobb och även att få synas i offentligheten. Svarta och bruna personer tar därför till giftiga kemikalier i hopp om att reducera melaninet i sin hud och göra den ljusare. Risken för biverkningar är stor fläckar, brännskador och hudcancer, men även huvudvärk och illamående är förekommande Över hela världen har användandet av hudblekningsprodukter ökat det senaste decenniet, något som börjat uppmärksammas som ett globalt hälsoproblem. I en WHO-rapport från 2011 rapporterades att mellan 25 och 75 procent av alla kvinnor i länder som Mali, Nigeria, Senegal, Sydafrika, Togo, Taiwan, Malaysia, Filippinerna och Korea använder hudblekningsprodukter. En annan, mer icke-vetenskaplig rapport, anger Indien som den allra största marknaden där användandet hos kvinnor uppskattas till cirka 60 procent och hos män till upp emot 80 procent i vissa grupper. Samma rapport uppskattar att 15 procent av jordens befolkning använder hudblekande produkter och att industrin enbart i Asien omsätter cirka 100 miljarder kronor (år 2015).

8 Reflektionsfrågor Reflektera över fenomenet hudblekning i relation till de normsystem som är bärande i samhället. Varför ger hudblekning högre status och ökade chanser att t.ex. få arbete? Finns det andra förändringar som en kan fundera över att göra om en vill bli mer attraktiv på arbetsmarknaden eller få högre status på skolan? Jämför hudblekning med fenomenet att människor med ljus hy solar eller använder brun utan sol -preparat för att få mörkare hudton. Vilka skillnader och likheter finns det mellan att bleka huden för att göra den ljusare och att sola eller använda preparat för att göra huden mörkare? Och hur förhåller sig de olika fenomenen till normer kring hudfärg? Rasism och diskriminering Med vitmaktordningen och kolorismen följer rasism. Med rasism menas handlingar och processer som exkluderar, stigmatiserar och/eller diskriminerar människor pga. hudfärg, hårkvalitet, ansiktsdrag och andra fysiska kännetecken som anses vara typiska för ett visst ursprung. I förlängningen anses dessa kännetecken också höra samman med psykologiska och moraliska egenskaper. Vissa människor pekas ut som ett de till skillnad från det vi som utgör normen och det som anses vara ideal. Sorterandet efter fysionomi kan ta sig mycket specifika uttryck och innebär i princip alltid ett nedvärderande av det avvikande Det avvikande kan avse en eller flera grupper av människor som har t.ex. en specifik härkomst eller en specifik religiös övertygelse. Exempel på begrepp som betecknar denna typ av mer specifikt riktad rasism eller uppdelning av människor utifrån vissa kriterier är antisemitism, islamofobi och, som i Svaret, afrofobi. Rasismen kan ta sig olika uttryck och vara både avsiktlig och oavsiktlig, medveten och omedveten. Som Marcus Priftis skriver i sin bok Från snack till verkstad Antirasism i praktiken kan rasismen delas upp i tre olika nivåer, som alla är beroende av varandra för att finnas: Organiserad rasism Organisationer och nätverk samt politiska partier med rasistisk agenda, som Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) eller Sverigedemokraterna. Individuell rasism Enskilda personers rasistiska tankar och attityder gentemot minoriteter och de handlingar som de väljer pga. dessa attityder. Hit hör avsiktligt rasistiska skämt eller spontana åsiktsdemonstrationer om exempelvis romska tiggare eller kvinnor som bär sjal. Enligt ett flertal undersökningar har ungefär en tiondel av Sveriges befolkning rasistiska attityder en siffra som dock verkar sjunka. Strukturell rasism Handlingar och fenomen som var för sig kan vara harmlösa, men som tillsammans bildar ett mönster och en tydlig utestängning. Strukturell rasism kan observeras i hur makt, medel och

9 möjligheter fördelas och är fördelade mellan olika etniciteter och hudfärger. I stora delar av världen faller den strukturella rasismen in under vitmaktordningen. Den som bidrar till den strukturella rasismen gör det ofta omedvetet och utan rasistiska avsikter. Det finns exempelvis mängder av skämt som inte är menade att uppfattas som rasistiska, men som ändå är det. Det är i mönstrets konsekvenser som rasismen finns. Eftersom vi är vana vid att tänka på rasism som uppsåtlig blir den strukturella rasismen ofta missförstådd eller förnekad. Att som vit få höra att en är en del av och dessutom bidrar till ett strukturellt rasistiskt system kan få vita personer att slå bakut och känna sig kränkta: Jag är inte rasist! Förnekelsen kan också bottna i att många i Sverige har en självbild som innebär en gemensam tro på allas lika värde att Sverige är ett land helt utan rasdiskriminering. Den bilden av Sverige blev under 60-talet en av de sanningar det socialdemokratiska välfärdssamhället kom att vila på. Den svenska rasistiska närhistorien valdes bort, trots att det så sent som 1921 öppnats ett institut för rasbiologi i Uppsala (det första i världen!), att det under flera decennier utfördes skallmätningar på samer och andra avvikande, att det hölls skönhetstävlingar i blondhet, att det fanns ett invandringsförbud för romer 1914-1954 (dvs. även under andra världskriget, ett krig under vilket Tyskland fick passera fritt genom Sverige) och trots att det under 30-talet fanns många med öppet nazistiska åsikter i den svenska borgerligheten. Den officiella svenska antirasismen (se vidare om antirasism nedan) har haft fokus på vad man vill åstadkomma snarare än på hur verkligheten ser ut. Det har pratats om att alla självklart har lika värde oavsett hudfärg, samtidigt som man inte sett (eller t.o.m. blundat för) hur hudfärgen styrt vilket värde människor i praktiken har haft. Men medvetenheten har blivit större bara under det senaste årtiondet. Reflektionsfrågor Dela tankar och åsikter om rasism och diskriminering. Hur påverkar rasism och diskriminering samhället? Hur kan de påverka enskilda människor? Hur ser människors vanligast förekommande fördomar ut? Reflektera kring vad dessa fördomar beror på. Förhållningssätt, strategier och antirasism Varje individ har sina egna förhållningssätt och strategier för att klara av att hantera olika typer av normer, vitmaktordning, rasism och diskriminering, både medvetna och omedvetna, och sällan entydiga utan många på en gång. Det kan handla om att en accepterar och internaliserar sin underordning antingen genom att försöka anpassa sig till normen och själv bli den (exempelvis hudblekning) eller genom att spela upp rollen av den stereotyp som en tänker att omvärlden ändå ser en som. Dessa strategier illustreras på olika sätt i Svaret. De är vanliga, ofta omedvetna och hjälper till att vidmakthålla de normer och maktordningar strategierna är till för att hantera.

10 Ambitionen hos de medverkande och regissören är att i Svaret visa olika möjliga vägar till frigörelse, både från inre föreställningar och från omvärldens maktordningar som begränsar. Ett sätt att motarbeta vitmaktordningen är att på ett aktivt och medvetet sätt arbeta för antirasism: att ifrågasätta och göra motstånd mot varje nivå av rasmaktordning/vithetsnorm. Något som många människor idag gör, på olika sätt. Antirasism kan definieras som tankar, ord och handlingar vars avsikt eller faktiska resultat innebär att motarbeta rasism på rasismens alla nivåer. Antirasismen kan vara stor eller liten, praktisk eller teoretisk, individuell eller organiserad. Den kan ha olika fokus, uttryck och t.o.m. språkbruk, men handlar alltid i sin mest basala form om strävan efter verklig jämlikhet, efter allas tillgång till mänskliga rättigheter. På ett individuellt plan är det en start att bli medveten om strukturerna, att få syn på sig själv och sin plats i mönstret och att skaffa sig ord och verktyg för att bryta dem. En vit person behöver inte bara få syn på utan kanske även ifrågasätta sin priviligierade position, sina medfödda förmåner och sin förtur. En rasifierad eller svart person kan finna styrka i medvetenheten om att det inte handlar om person, utan om strukturella mönster och därmed hitta vägar att uppvärdera den egna identiteten, både individuellt och tillsammans med andra. Ett boktips En bok som fått stor betydelse för postkolonialismen och antirasismen är Frantz Fanons Svart hud, vita masker, som kom 1952. I den beskrivs hur både vita och svarta snärjs, begränsas av och är inlåsta i stereotyper: Den vita människan är instängd i sin vithet. Den svarta människan i sin svarthet. Fanon ville med boken hjälpa den svarta människan att befria sig själv från de komplex som utvecklats i den koloniala situationen. När Fanon levde var kolonialismen fortfarande ett faktum han var både uppväxt i en koloni och deltog i befrielsen av en annan. Men även vita måste befrias för att skapandet en ny mänsklighet baserad på ömsesidig förståelse och respekt skulle bli möjlig. Jag vill verkligen övertyga min medmänniska, svart som vit, att hon med all sin kraft måste slita av sig den skändliga tvångströja som vävts under århundraden av bristande förståelse. Att känna igen sig och bli medveten är i sig att ta ett steg framåt. Reflektionsfrågor Diskutera strategier och förhållningssätt. Ur vad föds behoven av dem? Finns det fler maktordningar/situationer som framkallar dessa behov? Vilka strategier kan iakttas i de miljöer ni själva rör er i? Vilka verktyg och vilka förändringar behövs för att motverka rasism på alla nivåer i vardagen? Målet med antirasismen och även i förlängningen med föreställningen Svaret är att ge fler, för att inte säga alla, tillgång till en fullständig bild av historien och därmed av vår samtid. En samtid där de normativa strukturerna kan upphävas och alla människor får samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter.

11 Frågor eller funderingar? Har ni frågor eller funderingar eller kanske egna erfarenheter och berättelser som ni vill dela, är ni varmt välkomna att höra av er till oss på Kulturhuset Stadsteatern, på mail: mia.winge@stadsteatern.stockholm.se Tack för att ni kom!

12 ORDLISTA Diskriminering negativ särbehandling av människor, utan saklig grund. I Sverige är det olagligt att medvetet diskriminera. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Etnicitet en etnisk grupp särskiljs genom (en berättelse om) ett gemensamt ursprung, historia och kultur, ofta språk och religion, och för det mesta även en anknytning till ett särskilt territorium. Etnicitet har börjat användas som synonym till det tabubelagda ras, men har egentligen ingenting med utseende att göra. Hudblekning att använda kemiska preparat för att försöka göra hudens ton ljusare eller jämnare genom att reducera koncentrationen av melanin i den. Intersektionalitet ett normkritiskt analysverktyg för att få syn på hur olika former av förtryck och diskriminering samverkar och förstärker varandra, såsom rasism, sexism, och diskriminering utifrån religion, funktionalitet, klass, osv, och hur de överordnade identitetskategorierna bildar ett starkt normativt mönster (vithet, manskön, heterosexuell, osv.). Kolorism en strukturell rasism som innebär att personer med ljusare hudtoner uppfattas som mer attraktiva och mer intelligenta än de med djupare ton, (även) inom olika rasifierade communities. Kolorismen har först på senare tid börjat diskuteras mer öppet, och är fortfarande en känslig fråga. Mångfald ett begrepp som i samhällsdebatten och politiken ofta används för att beskriva en (eftersträvansvärd) variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. Vad det egentligen innebär råder delade meningar om: ofta åsyftas endast etnisk mångfald, men det kan även ha en vidare betydelse där alla de sju diskrimineringsgrunderna inkluderas, samt ibland även bostadsort och social bakgrund (klass). Viktigt att understryka att alla grupper består av individer med individuella erfarenheter inte av representanter för respektive grupp. Detta kan låta självklart men i praktiken och politiken dominerar ofta det senare synsättet. Norm en ofta inofficiell och underförstådd regel om vad som anses vara det normala (beteendet, utseendet, osv) i olika sammanhang. Innebär också en maktrelation då det som avviker från normen ofta värderas ned. Normer tas ofta för givna och ses som naturliga då de generellt utvecklats historiskt och under tid. Normkritik ett synliggörande av normer och strukturer, som också innebär ett ifrågasättande av olika normers naturlighet och överordnade positioner. Ett besläktat ord är normkreativitet som innebär att omformulera normer på ett nyskapande sätt, med syftet att nå större jämlikhet.

13 Postkolonialism studier av den europeiska kolonialismens kvarvarande effekter både i de forna kolonierna och i de forna kolonialmakterna, där samhällsproblem i samtiden förklaras som en konsekvens av den europeiska expansionen, som inleddes på 1400-talet. Privilegium ursprungligen en rättighet som ges en person/grupp genom lagar eller normer. Idag åsyftas ofta de överordnade positionerna i olika maktordningar (manliga privilegier, vithetsprivilegier, osv). Att vara privilegierad är motsatsen till att bli diskriminerad. Ras en uppdelning av människor på fysionomisk grund, som blir en social konstruktion då även inre egenskaper och färdigheter samt beteenden anses avhängiga de fysionomiska. Har under hela mänsklighetens historia använts för att rättfärdiga diskriminering, förtryck och våld. Efter andra världskriget (1945) är termen ras så belastad att den knappast längre används om människor. Istället pratas ofta om kultur eller etnicitet (se definition ovan), vilket är otydligare i förhållande till rasismen, som faktiskt fortfarande är utseendebaserad och påverkar folks livsvillkor. Därför vill en del akademiker återuppliva ordet ras, men de har ännu inte vunnit gehör. Rasifiering att vara rasifierad innebär att en person pga. sin fysionomi uppfattas som utlandsfödd och/eller annat än svensk, och därför utsätts för rasism det har alltså med omvärldens blick att göra och inte med personen i sig. Icke-vit används som synonym, däremot inte invandrare då inte alla invandrare rasifieras, samtidigt som infödda svenskar kan rasifieras. Rasism handlingar och processer som exkluderar, stigmatiserar och/eller diskriminerar människor pga. hudfärg, hårkvalitet, ansiktsdrag och andra fysiska kännetecken som anses vara typiska för ett visst ursprung. I förlängningen anses dessa kännetecken också höra samman med psykologiska och moraliska egenskaper. Dessa människor pekas ut som ett de till skillnad från det vi som utgör normen och sorterandet efter fysionomi innebär i princip alltid ett nedvärderande av det avvikande. Rasismen kan delas in i olika nivåer: organiserad, individuell och strukturell. Stereotyp en bild av en grupp människor där verkligheten reducerats till några få stiliserade (verkliga eller föreställda) särdrag. I en rasistisk stereotyp skruvas kontrasterna upp på det som avviker från vithetsnormen. Denna ofta skrattretande och/eller nedlåtande bild upprepas sedan om och om igen, och får representera gruppen, istället för att människorna i den avbildas på individuella sätt. Struktur (Strukturell rasism) en bestående social ordning skapad av sociala och kulturella mönster, snarare än genom individers medvetna val. Strukturell rasism kan observeras i hur makt, medel och möjligheter är fördelade mellan olika etniciteter och hudfärger. I stora delar av världen faller den strukturella rasismen in under vitmaktordningen. Den som bidrar till den strukturella rasismen gör det ofta omedvetet och utan rasistiska avsikter. Det är i mönstrets konsekvenser som rasismen finns.

14 Vit, Vithet, Vithetsnorm begreppet vit kan syfta på hudfärg, men också på en priviligierad position i ett rasistiskt system ofta sammanfaller betydelserna, men inte alltid, och vem som ansetts vit har också varierat över tid. Vithet är en analytisk term som fokuserar på hur personer som uppfattas som vita får sociala, ekonomiska och kulturella privilegier, och hur vita personer ses som individer med en unik psykologi och unika drivkrafter, medan icke-vita ofta betraktas som representanter för ett kollektiv (se exempelvis debatten runt poeten Yahya Hassan år 2014). Med vithetsnorm menas både hur vit hudfärg (och tillhörande fysionomiska drag) ses som ideal och hur en person förutsätts vara vit så länge inget annat specifikt anges. TIPS PÅ LÄSNING Davis, Angela Women, Race and Class Eriksson, Catharina (red) Globaliseringens kulturer Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället Fanon, Frantz Svart hud, vita masker Hübinette, Tobias och Helena Hörnfeldt (red) Om ras och vithet i det samtida Sverige Loomba, Ania Kolonialism/Postkolonialism Mohtadi, Lawen (red) Rasismen i Sverige: nyckeltexter 2010-2014 Ndow Norrby, Fanna (red) Svart kvinna Priftis, Marcus Från snack till verkstad Antirasism i praktiken RAPPORTER Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige (2014) Mångkulturellt Centrum http://mkcentrum.se/wp-content/uploads/2014/12/afrofobi-20140203-för-webben.pdf Skillnadernas Stockholm (2015) Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Stockholms stad http://www.stockholm.se/pagefiles/1020704/rapport%201%20skillnadernas%20stockholm, %20juni%202015.pdf

15 Se även: Låt stå! Antirasism på schemat latsta.com Metod och verktyg för lärare att använda sig av i arbetet med antirasistiska frågor För tips på organisationer, föreningar, rörelser och grupper, se gärna: http://resurssida.se/foreningar-och-organisationer