f3 DAGORDNING Dagordning för förbundsförsamlingen förslag Tid: Onsdagen den 22 mars 2017 kl 09:30 15:00 Plats: Aulan, hus 6, Högskolan Kristianstad Förseminarium kl 08:15 09:30 (rapport som separat pdf): Tillitsbaserad styrning och reformerad resurstilldelning (Björn Brorström) Ärende / Föredragande Åtgärd Bilagor 1. Mötets öppnande Ordförande hälsar -- välkommen 2. Programmet för förbundsförsamlingen Information 3. Upprop 4. Välkomnande av nya rektorer och -- förvaltningschefer 5. Beloppsgränser och röstetal Information -- 6. Adjungeringar Beslut -- 7. Val av justeringsperson Beslut -- 8. Godkännande av föredragningslista Beslut Förslag till föredragningslista 9. Protokoll från förbundsförsamlingens Beslut Protokoll sammanträde på Kungl Musikhögskolan i Stockholm den 19 oktober 2016 10. Förbundsärenden a. Verksamhetsberättelse för 2016 b. Årsredovisning 2016 c. Revisorernas berättelser och Beslut a. Verksamhetsberättelse för 2016 b. Årsredovisning 2016: - Bokslut frågan om ansvarsfrihet för - Bokslutskommentarer styrelsen c. Revision: - Revisionsberättelse - Revisionspromemoria 11. Rekrytering av agenter rekommendation Beslut Förslag till rekommendation Richard Stenelo, LU 12. Rektorers avgångsvillkor rekommendation Jörgen Tholin och Curt Karlsson Beslut Förslag till rekommendation 13. Det administrativa ledarskapsprogrammet Jörgen Tholin 14. Arbetsgivargruppen karriärvägar och stipendier Sigbritt Karlsson 15. Slutrapport från högskolepedagogiska gruppen Sigbritt Karlsson 16. Universitetens referensgrupp för infrastruktur (URFI) Astrid Söderbergh Widding Beslut Information Information Information -- Start av ny utbildningsomgång Stipendiehantering exemplet Göteborgs universitet, Olle Häggbom, juni 2016 Rapport (som separat pdf)
DAGORDNING Ärende / Föredragande Åtgärd Bilagor 17. Öppen vetenskap, öppen tillgång och Information -- pågående Elsevierförhandlingar Astrid Söderbergh Widding 18. Ladok Information -- Per Brolin 19. Sunet Information -- Stefan Bengtsson 20. Myndigheten för yrkeshögskolans nya Information -- uppdrag och Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) Björn Brorström och Åsa Ekberg, LU 21. Rektorsinternat 16-18 augusti Information -- 22. SFS kommande arbete Information -- Charlotta Tjärdahl, vice ordförande 23. Information från presidiet - Almedalen 2017 - Presidiedagar - Seminarier och konferenser Information 24. Information från arbetsgrupperna - Expertgruppen för kvalitetsfrågor Stephen Hwang - Arbetsgruppen för flyktingfrågor Bo-Anders Jönsson, LU 25. Inbjudan till årskonferens och förbundsförsamling på Stockholms Information -- Protokoll från styrelsemöten har skickats ut efter respektive möte. Finns att hämta på förbundets hemsida: www.suhf.se/publicerat/protokoll -- universitet den 24-25 oktober 2017 26. Förbundsförsamlingar 2018 Beslut Förslag: - Vårens möte den 14 mars på Malmö universitet - Årskonferens och höstens möte den 23-24 oktober på Stockholms konstnärliga högskola 27. Övriga frågor Diskussion -- 28. Mötet avslutas Ordförande avslutar mötet -- Om inte annat anges är ordförande eller generalsekreterare föredragande.
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
9. PROTOKOLL
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Missiv till punkt 10 Förbundsförsamlingen den 22 mars 2017 Förbundsärenden Dokument - Verksamhetsberättelse för 2016 - Årsredovisning 2016: Bokslut med bokslutskommentarer - Revision: Revisionsberättelse och revisionspromemoria Förslag Förbundsförsamlingen beslutar a. att lägga verksamhetsberättelsen för SUHF 2016 till handlingarna b. att fastställa årsredovisningen för 2016 c. att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016. Bakgrund A. Verksamhetsberättelse för 2016 Verksamhetsberättelsen för 2016 går igenom SUHF:s verksamhet vad gäller förbundsförsamling, styrelse, arbetsgrupper och kansli utifrån verksamhetsplanen för 2016. Vidare presenteras kort förbundets ekonomi samt frågor förbundet arbetat med under året både nationellt och internationellt. Berättelsen är indelad i fyra avsnitt efter 2013 års manifest Framtiden börjar nu! Manifest för dialog om den svenska högskolan 2030: Framtidens utmaningar, kompetens, dialog och profil. Bilagt verksamhetsberättelsen finns översikter över medlemmar och SUHF:s verksamhet. Högskolornas forum för redovisningsfrågor, Forum för bibliotekschefer och SUHF:s program för ledare i akademin har lämnat egna verksamhetsberättelser. B. Årsredovisning för 2016 Det samlade kapitalet för förbundets centrala verksamhet uppgick den 31 december 2016 till 10 314 005 kr. Den centrala verksamheten finansieras av medlemsavgifterna som sedan 2009 är 7 300 000 kr. Övriga intäkter kommer från deltagaravgifter för konferenser som SUHF har anordnat. Kostnaderna består av utgifter för kansli, presidium, konferenser och seminarium, konsulter med mera. År 2016 har förbundets centrala verksamhet gått med ett underskott på 499 673 kronor. Resultaten för de fyra föregående åren har varit +318 216 kronor (2015), -363 578 (2014), +1 035 312 kronor (2013) och +1 403 053 kronor (2012). Under 2016 har konsultarvodena ökat jämfört med tidigare år. Några av de större kostnaderna härrör sig från uppgradering av programvaran för suhf.se, inhyrd projektledare för arbetsgruppen för Europeiska stadgan för forskare och en utredning av språkstrategi. Sammanlagt har SUHF under 2016 betalat 1 462 338 kronor i konsultarvoden. C. Revision Stockholms universitet är värdmyndighet för SUHF vilket innebär att den ekonomiska redovisningen sker på ett kostnadsställe i universitetets bokföring.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Sveriges universitets- 9 mars 2017 och högskoleförbund FÖRSLAG Verksamhetsberättelse för år 2016
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Innehåll 1. Inledning 2. Förbundets arbetsformer 3. Förbundets ekonomi 4. Framtidens utmaningar 5. Kompetens 6. Dialog 7. Profil 8. Bilagor 1. Medlemmar 2016 2. Översikt över SUHF:s verksamhet 2016 Remissvar Rekommendationer Rapporter Skrivelser Konferenser och seminarier Övriga dokument 3. Presidiedagar under 2016 4. SUHF:s arbetsgrupper under 2016 5. Verksamhetsberättelse från Högskolornas forum för redovisningsfrågor 2016 6. Verksamhetsrapport från Forum för bibliotekschefer 2016 7. Verksamhetsrapport från SUHF:s program för ledare i akademin 2016 Förkortningar CSN EUA HeLP HfR IAU KB MYH NUS SFS SI SUHF SULF UHR UKÄ VR Centrala studiestödsnämnden European University Association Högre ledarprogrammet Högskolornas forum för redovisningsfrågor International Association of Universities Kungliga biblioteket Myndigheten för yrkeshögskolan Nordiskt universitetssamarbete Sveriges förenade studentkårer Svenska institutet Sveriges universitets- och högskoleförbund Sveriges universitetslärare och forskare Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Vetenskapsrådet
10. FÖRBUNDSÄRENDEN 1. Inledning Följande verksamhetsberättelse för SUHF:s verksamhet år 2016 följer samma upplägg som förbundets manifestet Framtiden börjar nu (2013) och delas upp i de fyra prioriterade områdena: Framtidens utmaningar, kompetens, dialog och profil. Verksamhetsberättelsen inleds med en beskrivning av förbundets arbetsformer och ekonomi. Därefter beskrivs vad som genomfördes under 2016 inom varje prioriterat område. Verksamhetsberättelsen avslutas med ett antal bilagor. 2. Förbundets arbetsformer Stadgarna Enligt stadgarna erbjuder förbundet universitet och högskolor en gemensam arena för diskussioner och åtgärder. Det har till syfte att främja samråd och samverkan mellan universitet och högskolor och att agera i frågor av gemensamt intresse. Förbundet verkar för att universitet och högskolor ges goda ekonomiska och organisatoriska förutsättningar och därigenom kan bidra till att stärka demokratin och välståndsutvecklingen i Sverige. Det arbetar i förhållande till statsmakter och andra organisationer i Sverige, liksom i förhållande till organisationer i Norden, Europa och världen i övrigt. Förbundet arbetar genom framställningar, rekommendationer och uttalanden. Det initierar och genomför utredningar och liknande verksamheter. Förutom det som anges i stadgarna ska det finnas en beredskap att hantera och bevaka initiativ, förslag och beslut från regering, riksdag och olika myndigheter. Arbetssätt och prioriteringar Enligt beslut i samband med utredningen om SUHF:s framtid (2009) använder styrelsen vid prioritering av verksamhetens inriktning sig av principen att frågor av principiell art som rör såväl ett fåtal som alla medlemmar ska kunna tas upp av förbundet. Däremot är det inte aktuellt att ansvara för olika personnätverk inom högskolesektorn utom i undantagsfall, till exempel om sektorssamordning mot yttre part kräver det. Agerande från SUHF görs i frågor där sektorn har en gemensam ståndpunkt. Om SUHF yttrar sig i frågor där sektorn är oenig måste detta göras tydligt. SUHF ska vara det självklara huvudorganet och referenspunkten för sektorns synpunkter. Det är även viktigt att ge medlemmarna största möjliga utbyte för sin insats genom att bedriva sektorsinternt arbete där så är efterfrågat och ger mervärde. Medlemmar SUHF bestod 2016 av 37 medlemmar, se bilaga 1. Förbundsförsamlingen, styrelsen, presidiet och kansliet Förbundsförsamlingens vårsammanträde hölls den 14 april på Örebro universitet, som också inbjöd till en gemensam middag dagen innan mötet. Värd för höstens årskonferens och efterföljande förbundsförsamling den 18-19 oktober var Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Temat för konferensen var bildning under rubriken En undersökning av bildning, tvärdisciplinära samtal om bildningsbegreppet.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF:s styrelse bestod 2016 av Helen Dannetun, Linköpings universitet (ordförande); Anders Söderholm, Mittuniversitetet (vice ordförande); Björn Brorström, Högskolan i Borås; Anita Hansbo, Jönköping University; Susanne Kristensson, Lunds universitet; Maria Lantz, Konstfack; Johan Sterte, Luleå tekniska universitet och Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet. Marianne Granfelt fungerade som generalsekreterare. Styrelsen höll under 2016 åtta sammanträden. Fyra av dessa hölls som datormöten. Protokoll från styrelsemöten och förbundsförsamlingar finns tillgängliga på förbundets hemsida. SUHF:s presidium har bestått av ordförande, vice ordförande och generalsekreterare. Presidiet har normalt hållit telefonmöten en gång per vecka samt med regelbundna mellanrum presidiedagar, se lista över presidiedagar i bilaga 3. Beslut fattade av presidiet har kontinuerligt redovisats till styrelsen. Kansliet har under året bestått av totalt fyra personer (fyra heltidsarbetskrafter). Marianne Granfelt har fungerat som generalsekreterare, Linda Gerén och Lars Alberius som utredare samt Pia Vallgårda som administratör (vikarie för Ingela Arvidsson). Samtliga anställningar vid kansliet är sedan oktober 2011 organisatoriskt placerade vid Stockholms universitet. Förutom den fasta personalen på kansliet finns en några personer knutna till SUHF:s verksamhet vars lön finansieras med förbundets medel: - HeLP och rektorsprogrammet anlitar två projektledare som betalas inom programmet med grundanställningar på ett medlemslärosäte: Lotta Löfgren Markör, Linköpings universitet, 50 %, och Cecilia Agrell, Lunds universitet, 30 %. - Susanne Odung, KTH, har haft en projektanställning på 10 % för att arbeta med redovisningsmodellen för full kostnadstäckning (SUHF-modellen) - Gunnar Enequist är anställd på 25 % för framtagandet av SUHF:s internationella nyhetsbrev som publiceras en gång per vecka under terminstid. - Per Nilsson, Umeå universitet, har arvoderats motsvarande 30 % för arbetet som verkställande ledamot i Expertgruppen för internationaliseringsfrågor. Detta har finansierats med medel som överfördes till expertgruppen i samband med att Study Destination Sweden avslutades 2015. Formellt är SUHF inordnat som ett kostnadsställe vid universitetet. Vissa delar av SUHF:s ekonomiadministration och all IT-support sköts av Stockholms universitet. Även upphandling av städtjänster är ordnat på detta sätt. Sedan juni 2010 är SUHF:s kansli förlagt till Tryckerigatan 8 på Riddarholmen i Stockholm (Norstedtshuset). Hyresvärd är AFA Bostäder, med vilket ett femårskontrakt tecknats. Kontraktet är möjligt att förlänga tre år i taget. Lokalerna består av fyra reguljära kontorsrum, ett sammanträdesrum för upp till 20 personer, ett mindre sammanträdesrum för 8 personer, ett postrum liksom ytor för måltider på sammanlagt ca 250 kvm. Det mindre sammanträdesrummet är också utrustat med en arbetsplats för besökande. Förutom egna arbets- och expertgrupper samt möten med olika externa aktörer inom högskolesektorn används lokalerna mycket av medlemmarna för egna möten. Under 2016 användes lokalerna för sådana möten vid ett 20-tal tillfällen av företrädare för ett 15-tal medlemslärosäten. Till det kommer att lokalerna lånats av för sektorn närstående organisationer.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Information Under 2016 genomfördes en större uppgradering av programvaran för SUHF:s hemsida för att öka den tekniska funktionaliteten och stabiliteten. Hemsidan ger arbets- och expertgrupperna möjlighet att föra kontinuerlig dialog och publicera sina minnesanteckningar och andra dokument publikt och/eller på de interna sidorna. Dokumentation från konferenser och seminarier publiceras regelbundet på hemsidan. Förbundets elektroniska nationella nyhetsbrev sändes ut tre gånger under 2016. Nyhetsbrevet har ca 2 400 prenumeranter. Under 2016 publicerades 36 nummer av Internationellt om högskolan, nyhetsbrevet som bevakar högre utbildning och forskning globalt. Nyhetsbrevet består av tio nyheter redigerade på svenska från olika internationella källor. Nyhetsbrevet har ca 1 500 prenumeranter. Remissvar Ett viktigt sätt att informera om sektorns ståndpunkter visavi olika förslag är att besvara remisser. Oftast beslutar presidiet om hanteringen av remisser och avger eventuella yttranden. I frågor av större principiell art lyfts frågan till styrelse eller förbundsförsamling om och hur SUHF ska svara. Förbundet avstår att besvara remisser där flertalet av medlemmarna själva inbjudits att lämna yttrande. I de fall där bedömningen görs att ett samlat svar från sektorn är önskvärt och att tillräcklig enighet inom sektorn finns lämnar SUHF ett svar. Under 2016 har trenden från tidigare år fortsatt så att SUHF blir instans för fler remisser och från fler avsändare vid sidan av Utbildningsdepartementet. SUHF har avstått från att lämna yttranden på ett antal remisser, dels med hänvisning till medlemmarnas egna svar, dels för att det på grund av kort remisstid inte funnits möjlighet till beredning och förankring i förbundet. En sammanställning av SUHF:s remissvar 2016 finns i bilaga 2. Remisssvaren finns även på förbundets hemsida. Rekommendationer SUHF är relativt restriktiv med framtagande av rekommendationer. Under 2016 fastställdes fyra rekommendationer: REK 2016:1 Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande (revidering av 2005 års rekommendation) REK 2016:2 Rekommendationer för nationella antagningsomgångar: tidsplaner, antal sökalternativ och takvärden REK 2016:3 Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal inkl bilagor REK 2016:4 Rekommendation om anslutning till Europeiska stadgan och rekrytering av forskare En rekommendation upphävdes under 2016: Rekommendationer om tillgodoräknande av utländsk grundutbildning, mars 2000 (upphävd av SUHF:s styrelse den 14 juni 2016). SUHF:s rekommendationer finns publicerade på förbundets hemsida.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Rapporter Under 2016 har ett antal rapporter publicerats av SUHF. Flera av rapporterna är framtagna i samarbete med andra aktörer. Rapporterna har i flera fall gett upphov till skrivelser och framställningar om reformer i enlighet med slutsatserna som dras. En lista på rapporter som tagits fram under året finns i bilaga 2. Arbetsgrupper och nätverk En stor del av SUHF:s kärnverksamhet är arbete inom olika typer av arbetsgrupper. Arbetsgrupperna består huvudsakligen av personer från medlemslärosätena där reskostnader och arbetstid betalas, enligt överenskommelse, av arbetsgivaren. Behovet av arbetsgrupper ses kontinuerligt över. Arbetsgrupperna kan delas in i tre olika grupper (se presentation av arbetsgrupperna och deras verksamhet nedan och i förteckning över arbetsgrupperna i bilaga 4): Expertgrupper (permanenta grupper med fleråriga uppdrag) Arbetsgrupper (grupper för tidsbegränsade uppdrag eller utredningar) Nätverk (kräver någon form sektorskoordinering mot en motpart) Dessutom driver SUHF utbildningar med därtill kopplade arbetsgrupper, Styrgruppen för ledare i akademin (HeLP-programmet och Rektorsprogrammet), se bilaga 7. Deltagandet av lärosätesanknutna personer i expert- och arbetsgrupper är en värdefull och absolut förutsättning för att SUHF ska fungera. Kansliet utför i allmänhet en samordnande funktion i de olika gruppernas arbete. SUHF tillsätter ledamöter i arbetsgrupper inom andra organ och myndigheter, som till exempel Kungliga biblioteket (KB), Vetenskapsrådet (VR) eller Universitets- och högskolerådet (UHR). Beslut fattas, i allmänhet, av presidiet efter beredning. Under 2016 fanns det 20 arbetsgrupper inom SUHF med totalt har 135 poster från 28 olika medlemslärosäten. Till detta ska läggas personer som deltar i grupper inom andra organisationer dit SUHF nominerar deltagare inom till exempel KB, Sunet och UHR. Förutom en avsevärd medfinansiering från lärosätenas sida bidrar engagemanget i de olika grupperna även positivt till lärosätena genom informationsspridning och kompetensutveckling. Det är lätt att hitta personer som önskar delta i SUHF:s olika grupper, vilket tyder på en stark legitimitet för arbetssättet bland medlemmarna. Verksamma arbetsgrupper finns redovisade i bilaga 4, listan inkluderar inte undergrupper eller projektgrupper till arbets- eller expertgrupperna. Arbets- och expertgruppernas verksamhet under 2016 beskrivs nedan. Arbetsgivargruppen SUHF:s arbetsgivargrupp är en expertgrupp för diskussion om arbetsgivarfrågor. Gruppen har funnits sedan 2009 med mandatperiod till och med sista december 2016. Expertgruppen har sju medlemmar. SUHF:s generalsekreterare är ständigt adjungerad. Gruppen utgör en viktig länk i arbetsgivarfrågor. Torbjörn von Schantz och Sigbritt Karlsson sitter i Arbetsgivarverkets (AGV) styrelse. Caroline Sjöberg är kontakten med universitetsdirektörernas nätverk och Randi Hellgren med personalchefsnätverket. På detta sätt belyses
10. FÖRBUNDSÄRENDEN frågor som uppkommit i olika grupperingar. Strukturen fungerar också för att initiera arbete inom olika grupperingar. Varje år genomför gruppen en arbetsgivardag där aktuella arbetsgivarfrågor inom högskolesektorn diskuteras. Arbetsgruppen för Europeiska stadgan för forskare/riktlinjer för rekrytering av forskare SUHF har bildat en arbetsgrupp i syfte att arbeta med nationella samordningsfrågor och stöd till svenska lärosäten avseende den Europeiska stadgan för forskare/riktlinjer för rekrytering av forskare (The European Charter for Researchers/The Code of Conduct for the Recruitment of Researchers). Arbetsgruppen består av specialistkompetens med representanter från bland annat svenska lärosäten, Arbetsgivarverket och Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Arbetsgruppen för flyktingfrågor För att möjliggöra samordning av frågor av gemensamt intresse, både kort- och långsiktigt, och för att underlätta ett strukturerat erfarenhetsutbyte har SUHF bildat en arbetsgrupp för flyktingfrågor. Arbetsgruppen ska sprida kunskap, påverka beslutsfattare och driva på för förnyelse och utveckling. Arbetet har fokus på den rådande situationen, men ska ändå vara sådant att det bidrar till långsiktiga hållbara processer för att öka inkludering och möjligheter till validering och kompletterande utbildning för akademiker med utländsk utbildning. I februari genomförde arbetsgruppen ett seminarium om lärosätenas roll i arbetet med nyanlända. Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer SUHF:s styrelse beslutade i januari 2014 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att ge en bild av möjliga scenarier för framtidens lärandemiljöer. I uppdraget ingick att samverka med och hämta information från olika grupper och projekt, exempelvis Forum för bibliotekschefer, SUHF:s fastighetsgrupp, Akademiska hus projekt om nya lärandemiljöer, arbetsgrupper om MOOCs mm. Ordförande är Anders Fällström, prorektor, Umeå universitet. Arbetsgruppen presenterade delar av sitt arbete vid förbundsförsamlingen den 21 oktober. Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport i början av 2016. Arbetsgruppen för geodata SUHF har sedan 2012 en arbetsgrupp för geodata med uppgift att arbeta med samordningsfrågor och finansieringsfrågor avseende geodata. Gruppen har lämnat en ansökan om infrastrukturstöd till Vetenskapsrådet, vilket har resulterat i finansiering av ett antal licenser och av driftsstöd för datadistribution till och med utgången av 2016. Arbetsgruppens mandatperiod gick ut den sista december 2016. Arbetsgrupp för översyn av rekommendation om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning Efter förändringar i högskoleförordningen 2011 är SUHF:s rekommendation den enda nationella ram som finns för högskolepedagogisk utbildning. Den fyller en viktig funktion för att främja lärarnas rörlighet och en nationell samsyn om vissa grundkrav på högskolelärare i Sverige. Rekommendationen om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning är från 2005. För att säkerställa att den speglar dagens behov och de högskolepedagogiska mål som finns tillsattes i juni 2014 en arbetsgrupp med uppdraget att göra en översyn av rekommendationen.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Sigbritt Karlsson, Högskolan i Skövde/KTH, har varit ordförande. I april fastställde förbundsförsamlingen Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande, REK 2016:1. Arbetsgruppen lämnar sin slutrapport under våren 2017. Arbetsgruppen för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan SUHF:s presidium och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) tillsatte 2014 en arbetsgrupp med uppgift att föra en dialog mellan SUHF och MYH för ökad förståelse av de olika utbildningsformerna samt ta fram förslag till åtgärder som leder till ökad tydlighet och förbättrade utbildningsmöjligheter mellan olika utbildningsformer. SUHF:s representant i arbetsgruppen är Björn Brorström, Högskolan i Borås. Arbetsgruppen för språkämnen SUHF har tillsatt en arbetsgrupp att diskutera samarbete inom språkämnen nationellt. Syftet är att diskutera gemensamt nationellt ansvar för språkundervisningen och språkforskningen vid landets lärosäten. Ordförande i arbetsgruppen är Eva Wiberg, Lunds universitet. Under 2016 har arbetsgruppen genomfört en kartläggning av språkämnena vid landets lärosäten. Expertgruppen för arkiv- och dokumenthantering Under perioden 1 februari 2013 till 31 januari 2014 arbetade inom SUHF en arbetsgrupp för arkiv- och dokumenthanteringsfrågor. Gruppen rekommenderade i sin slutrapport till förbundsförsamlingen, mars 2014, att SUHF ska fortsätta arbeta med dessa frågor, men med ett något bredare perspektiv. Detta stöddes av förbundsförsamlingen. Från och med januari 2015 finns en expertgrupp för dessa frågor. Ordförande i arbetsgruppen är Susanne Kristensson, Lunds universitet. Expertgruppens mandat går ut den sista december 2016. Expertgruppen för fastighetsfrågor Lokalförsörjning vilar sedan 1993 på universitet och högskolor. SUHF:s styrelse beslutade i juni 2011 att inrätta en expertgrupp för fastighetsfrågor. Syftet med gruppen är att stärka och stödja sektorns arbete med professionalisering av lokalförsörjningsansvaret. Expertgruppens mandatperiod är 2016-2017. Gruppen arbetar med ökad självständighet i lokalfrågor, för kontinuerlig dialog med företrädare för olika fastighetsägare, relationen med landstingen för lärosäten med medicinsk fakultet, säkerhetsfrågor och studentbostadsfrågan. Staffan Sarbäck, Luleå tekniska universitet, är ordförande. Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor har funnits sedan oktober 2012. Syftet med gruppen är att stärka och stödja sektorns arbete med forskningsadministrativa frågor nationellt och internationellt samt i vissa frågor ge underlag för att sektorn genom SUHF ska kunna agera gemensamt. Det övergripande uppdraget för expertgruppen är att främja ett nationellt erfarenhetsutbyte vad gäller forskningsadministrativa frågor inom sektorn. Under 2016 genomfördes bl.a. IFFIS-konferensen tillsammans med Vetenskapsrådet med ca 250 deltagare. Vidare har expertgruppen tagit fram förslag till rekommendationerna Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal som fastställdes av förbundsförsamlingen i oktober. Ordförande var under våren Jörgen Tholin, Göteborgs universitet. Därefter tog Katarina Bjelke, Uppsala universitet, över ordförandeklubban. Expertgruppens mandat gick ut den sista december 2016.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Expertgruppen för internationaliseringsfrågor SUHF:s förbundsförsamling beslutade i mars 2015 att ge styrelsen i uppdrag att tillsätta en expertgrupp för internationalisering. En övergripande utgångspunkt är att expertgruppens uppdrag ska behandla internationaliseringsaspekter avseende hela lärosätenas verksamhet, såväl utbildning som forskning och samverkan huvudsakligen på strategisk nivå. Expertgruppen genomförde 2016 bland annat en workshop om etiska dilemman vid internationalisering av högre utbildning och en workshop/utbildning om att arbeta med agenter för studentrekrytering till internationella kurser och program. Vidare ansvarade expertgruppen för seminariet Vilket är värdet av internationella studenter? under Almedalsveckan. Under seminariet presenterades även en checklista till regeringen inför utredningen om internationalisering av högre utbildning och forskning, som utarbetats i samarbete Uppsala universitet och Svenska institutet. Ordförande är Eva Malmström Jonsson, KTH. Gruppens mandat går ut den sista december 2017. Expertgruppen för kvalitetsfrågor Expertgruppen för kvalitetsfrågor har ett övergripande ansvar att främja nationellt erfarenhetsutbyte inom högskolesektorn när det gäller kvalitetsutveckling inom forskning, utbildning och administration. Syftet är att stärka lärosätenas möjligheter att ta ansvar för kvaliteten i verksamheten. Expertgruppens nuvarande mandat är för åren 2016-2017. Under 2016 genomfördes bland annat ett tredje seminarium kring utveckling av kvalitetssystem för högre utbildning. Ordförande är Stephen Hwang, Linnéuniversitetet. Expertgruppen för studieadministrativa frågor Expertgruppen för studieadministrativa frågor ansvarar för frågor kring praktisk tillämpning och strategiska frågor rörande bland annat behörighet, urval, antagning och examina på grund- och avancerad nivå. Gruppen diskuterar också frågor som rör avgiftsskyldiga studenter. Två grupper rapporterar direkt till Expertgruppen för studieadministrativa frågor. Samordningsgruppen för högskoleprovet är gemensam för SUHF och Universitets- och högskolerådet (UHR) och arbetar med genomförandefrågor kring högskoleprovet. SUHF:s nationella bedömningsgrupp för antagning (NBA) (gruppen hette tidigare Bedömningshandboksgruppen, men bytte under 2016 till ett namn som bättre beskriver uppdraget) tar fram rekommendationer för behörighetsbedömning och meritvärdering av svenska och utländska betyg för antagning till grund- och avancerad nivå. Expertgruppens nuvarande mandat är för åren 2016-2017. Under 2016 genomförde expertgruppen konferensen Tillträde till högskolan hur vill vi att det framtida systemet ska se ut? Ordförande är Joakim Malmström, Stockholms universitet. Högskolans forum för redovisningsfrågor Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR) har ordnat två konferenser under året med brett deltagande från hela sektorn samt en inspirationsdag för ekonomer i högskolan med 375 deltagare. Det löpande arbetet genomförs av HfR:s styrgrupp och redovisningsråd. Ordförande i HfR är Susanne Wallmark, Malmö högskola. HfR lämnar en egen årsrapport i bilaga 5.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Forum för bibliotekschefer vid universitet och högskolor Forum arbetar bland annat med frågor gällande tillgång till vetenskaplig information, forskningsinformation och forskningsdata, lärandemiljöer och kvalitet. Forums arbete under året sammanfattas i bilaga 6. Ordförande är Björn Brorström, Högskolan i Borås. Samverkansgrupp SUHF UHR Sedan 2009 har SUHF och Universitets- och högskolerådet, UHR en samverkansgrupp för gemensamma diskussioner på ledningsnivå. UHR:s verksamhet förutsätter till stora delar ett nära samarbete med universitet och högskolor. Det handlar om praktiska frågor som rör tolkningar och tillämpningar av regelverk för antagningsfrågor, informationsfrågor och inte minst ärenden rörande de studieadministrativa systemen. Det finns därför behov av diskussioner mellan UHR och högskolesektorn i relationen systemägare/utförare kund/ beställare. Ordförande är Anders Söderholm, Mittuniversitetet. Arbetsgruppens mandat gick ut den sista december 2016. SUHF:s program för ledare i akademin och rektorsprogram Sedan 2009 har SUHF genomfört högre ledarprogram. Ett 25-tal deltagare antas till programmet årligen. Hittills har åtta så kallade HeLP-program startats. SUHF driver sedan 2013 även ett rektorsprogram för nyanställda rektorer. Rektorsprogrammet ska bidra till att utveckla rektorers personliga, strategiska och lärosätesledarskap för att ge ökade förutsättningar att bedriva än mer välfungerande lärosäten, i en nationell och internationell kontext, både idag och i morgon. Totalt har tre program startats. En styrgrupp ansvarar för båda programmen. Göran Bexell, Lunds universitet, är ordförande. Två projektledare (Lotta Löfgren Markör, Linköpings universitet och Cecilia Agrell, Lunds universitet) finansieras inom programmet. För sammanställning av verksamheten se bilaga 7. Rektorsinternat Förbundet genomförde rektorsinternat för 19 rektorer på Rånäs slott i augusti. Förvaltningschefsnätverken Generalsekreteraren deltar kontinuerligt i universitetsdirektörernas och högskoledirektörernas nätverksmöten. Dessa möten redovisas kontinuerligt vid styrelsens möten. 3. Förbundets ekonomi Det samlade kapitalet för förbundets centrala verksamhet uppgick den 31 december 2016 till 10 314 005 kr. Den centrala verksamheten finansieras av medlemsavgifterna som sedan 2009 är 7 300 000 kr. Övriga intäkter kommer från deltagaravgifter för konferenser som SUHF har anordnat. Kostnaderna består av utgifter för kansli, presidium, konferenser och seminarium, konsulter med mera. År 2016 har förbundets centrala verksamhet gått med ett underskott på 499 673 kronor. Resultaten för de fyra föregående åren har varit +318 216 kronor (2015), -363 578 (2014), +1 035 312 kronor (2013) och +1 403 053 kronor (2012). Under 2016 har konsultarvodena ökat jämfört med tidigare år. Några av de större kostnaderna härrör sig från uppgradering av programvaran för suhf.se, inhyrd projektledare för
10. FÖRBUNDSÄRENDEN arbetsgruppen för Europeiska stadgan för forskare och en utredning av språkstrategi. Sammanlagt har SUHF under 2016 betalat 1 462 338 kronor i konsultarvoden. Förutom medlemsavgifterna tillkommer medel som hanteras inom projekt med egen budget och verksamhet. Det gäller Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR), ledarskapsprogrammen (rektors- och HeLP-programmen), det administrativa ledarskapsprogrammet, expertgruppen för internationaliseringsfrågor, nätverket för rektorssekreterare, rektorsinternatet, Forum för bibliotekschefer och nätverket för blivande bibliotekschefer. Dessa projekt ska i princip gå med ett nollresultat över tid. Beroende på när fakturering av de olika verksamheterna sker, kan resultaten och balanserna variera mellan åren beroende på när intäkter och kostnader bokförs. Nytt för 2016 är att lönekostnader för ledarskapsprogrammens programledare hanteras gemensamt för alla program, enligt beslut på förbundsförsamlingen i Örebro den 14 april 2016. Denna hantering har underlättat väsentligt. Expertgruppen för internationaliseringsfrågor startade under 2015. I samband med att Study Destination Sweden (SDS) avslutades 2015 överfördes de kvarvarande medlen från SDS, sammanlagt 786 000 kr, till expertgruppen. En del av medlen har använts under 2016 för att arvodera en verkställande ledamot för expertgruppen på 30 %. 4. Framtidens utmaningar Utdrag ur verksamhetsplanen för 2016 I manifestets inledning Framtidens utmaningar betonas samhällsutmaningarna och högskolans roll relativt dessa. Universitet och högskolor ska vara självständiga, stå nära det övriga samhället och vara till för alla. Nedan anges ett antal områden där SUHF ska arbeta under 2016 för att bidra till att högskolans roll förtydligas och att goda förutsättningar finns för alla att ta del av högre utbildning. SUHF ska arbeta såväl nationellt som internationellt. SUHF: ska arbeta för förändringar som är inriktade mot att förbättra lärosätenas möjligheter att utvecklas för att möta den komplexa kravbilden och samtidigt behålla den hittills så framgångsrika akademiska modellen. I hög grad syftar detta till att skapa förutsättningar för mångfald och variation inom systemet och att ge lärosätena rådighet över sin verksamhet. En minskad direktstyrning kompletterad med bättre uppföljning och tydligt ansvarstagande från lärosätena ökar förutsättningarna för att ta tillvara den kreativitet och vilja som finns vid varje lärosäte. De förslag som SUHF ska verka för kan sammanfattas under tre rubriker vilka framförts i SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen: o Handlingsfrihet: Här ingår frågor som ökat basanslag, större flexibilitet i användning av anslag, möjligheter att bygga kapital samt ett antal legala möjligheter gällande avtal och donationer. o Styrning för kvalitet, effektivitet och profilering: Viktiga frågor för detta är fungerande mål och resultatstyrning, uppdrag som speglar mångfalden bland lärosätena samt bättre samordning av alla forskningsfinansiering. o Kvalitetsutveckling: Uppföljning och analys är avgörande som underlag för diskussioner om mål och resultat. Under 2016 ska SUHF inom ramen för ovanstående områden föra debatt och genomföra seminarier och hearings. SUHF ska utifrån ett position paper om tillträde till högre utbildning verka för en översyn av tillträdes- och antagningsfrågor i stort och av den struktur som gymnasieutbildning och postgymnasial utbildning har. Komplexiteten är stor och barn och ungdomar måste idag göra många och tidiga val avseende sin utbildning. Valmöjligheter är positivt men kan också skapa svårigheter.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF ska med hjälp av den nyligen inrättade expertgruppen för internationalisering arbeta med strategiska frågor rörande internationalisering, särskilt bör detta gälla hur bättre förutsättningar för lärosätenas internationalisering kan skapas. Detta kan åstadkommas genom påverkansarbete i olika kanaler, genom att verka för större synlighet för Sverige som global aktör samt genom att vara en drivande kraft för lärosätena i diskussioner rörande gemensamma utmaningar kopplat till internationalisering. I det internationella arbetet på europeisk nivå ska SUHF bevaka och följa upp EU-program som Horisont 2020 och Erasmus for all. SUHF ska också fortsatt delta i och aktivt påverka samarbetet inom EUA, NUS och IAU. Verksamhetsberättelse för 2016 Lärosätenas behov av ökad självständighet Expertgruppen för kvalitetsfrågor har under året aktivt arbetat med kvalitetsfrågor genom olika former för seminarier, kring det nya kvalitetssystemet och genom kvalitets- och utvecklingsarbete inom administrationen. Under året genomfördes bland annat ett tredje seminarium kring utveckling av kvalitetssystem för högre utbildning. Expertgruppen för fastighetsfrågor har initierat ett arbete kring hur donationer till universitet och högskolor kan få en bättre hantering. Vidare har expertgruppen för forskningsadministrativa frågor tagit fram rekommendationer kring principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal. Högskola-yrkeshögskola Arbetsgruppen för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har fortsatt dialog för ökade kunskaper om likheter och skillnader mellan de olika utbildningsformerna. MYH har under året prioriterat dialogen och representeras av myndighetens verksamhetschef. Internationellt arbete European University Association SUHF är en aktiv medlem i European University Association (EUA). Förbundets ordförande är delegat i dess Council. Förutom ordinarie generalsekreterar- och councilmöten har generalsekreteraren under året deltagit i olika EUA-arrangemang och konferenser. Nordiskt universitetssamarbete och nordiskt samarbete SUHF är en av de fem medlemmarna i Nordiska universitetssamarbetet (NUS). Ett forum för att diskutera utbildnings- och forskningspolitiska frågor i ett jämförande perspektiv och samordning av ställningstaganden inom EUA och i frågor som Nordiska ministerrådet aktualiserar. I NUS styrelse ingår respektive lands ordförande och generalsekreterare samt en observatör från NUAS, det nordiska universitetsadministratörssamarbetet.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN 5. Kompetens Utdrag ur verksamhetsplanen för 2016 I manifestets avsnitt om Kompetens betonas akademisk frihet och ansvar med kollegial öppenhet och gemensam prövning utifrån ett ansvarsfullt ledarskap. För att stödja en utveckling i denna riktning ska SUHF under 2016 bland annat arbeta med nedanstående områden. SUHF ska fortsätta arbetet med kvalitetsfrågor för utbildning, forskning och administration. Under 2016 kommer en viktig del av arbetet vara att på olika sätt arbeta med implementeringen av ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. Lärosätenas eget ansvarstagande för kvalitetsarbetet inom all verksamhet ska vara i fokus. SUHF ska verka för att stödja ansvarstagandet för det nationella utbudet av utbildningar och kurser. Den kartläggning som gjorts av småspråk ska användas som utgångpunkt för diskussioner om hur ansvarstagandet kan underlättas. SUHF ska genomföra olika konferenser med olika inriktningar för personal inom högskolan. Områden som skulle kunna vara aktuella finns listade i bilaga. SUHF ska stärka och utveckla Rektorsprogrammet och HeLP-programmet. I arbetet med ledarprogrammen ingår att söka de bästa formerna för att säkerställa lika villkor och mångfald i det högsta akademiska ledarskapet. Centrala frågor kring ledarskap och arbetsgivarrollen som framkommer inom ledarprogrammen ska ligga till grund för särskilda aktiviteter, liksom koordinering med andra aktörer med ansvar för ledarskapsutveckling i staten. SUHF ska fortsätta arbetet med arbetsgivarfrågor och dialogen med Arbetsgivarverkets olika organ. En mycket central fråga i arbetet är strategisk kompetensförsörjning avseende all personal inom högskolan. SUHF ska följa utredningen angående karriärvägar och skapa fora för diskussion kring frågorna. Arbete med jämställdhetsfrågor ska också finnas på agendan vid olika möten och seminarier. SUHF ska aktivt framföra vikten av bättre möjligheter att attrahera kompetens till högskolan. Lärosätena ska vara attraktiva för såväl nationella och internationella arbetstagare som nationella och internationella studenter. En central komponent är migrationsfrågor av olika slag. Verksamhetsberättelse för 2016 Kvalitet inom utbildning, forskning och administration Som ovan beskrivits under rubriken Resursfördelning och kvalitetskontroll har Expertgruppen för kvalitetsfrågor arrangerat seminarium om det nya kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning. Det nationella utbudet av kurser För att understödja arbetet med lärosätenas nationella ansvar för utbudet av kurser inom språkämnen har en arbetsgrupp tagit initiativ till en mycket omfattande inventering. I inventeringen tas all fakta fram kring utbildning och forskning vid aktuella lärosäten. Utifrån inventeringen ska samtal föras för ökade möjligheter till utbildning och forskning inom dessa ämnen, särskilt med tanke hur de senaste årens ökade migration ökat kraven på djupare språkkunskaper. Seminarier och konferenser Under 2016 genomfördes ett tjugotal seminarier och konferenser i SUHF:s regi på allt mellan 50-375 deltagare. En sammanställning finns i bilaga 2.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF:s program för ledare i akademin Arbetet leds av en styrgrupp under ledning av Göran Bexell, Lunds universitet. Högre ledarprogram - HeLP SUHF startade hösten 2009 ett Högre ledarprogram. Det syftar att leda till fördjupade kontakter mellan svenska lärosäten och en djupare förståelse för sektorns villkor och styrning. Vidare ska programmet leda till en fördjupad självinsikt om ledarskapets utmaningar samt utveckla den kommunikativa förmågan hos deltagarna. Det läggs särskild betoning på att utveckla det personliga ledarskapet. Handfasta metoder för verksamhetsutveckling ingår som en viktig del av programmet. Ca 25 deltagare antas till programmet från de lärosäten som är medlemmar i SUHF. Deltagarna ska finnas på nivån under rektor och arbeta tillsammans med rektor i strategiska frågor, se vidare i bilaga 7. Rektorsprogrammet SUHF:s rektorsprogram ska bidra till att utveckla rektorers personliga, strategiska och lärosätesledarskap för att ge ökade förutsättningar att bedriva än mer välfungerande lärosäten, i en nationell och internationell kontext, både idag och i morgon. Rektorerna ska känna sig mer bekväma i det komplexa rektorsuppdraget. Ett nätverk ska bildas för samverkan mellan deltagarna. Programmet ska göra avtryck i deltagarnas utövande av chefs- och ledarskap, se vidare i bilaga 7. Administrativt ledarskapsprogram 2015 startades ett administrativt ledarskapsprogram för framtidens administrativa ledare. Programmet har fortsatt under 2016. Arbetsgivarfrågor och attrahera kompetens Arbetsgivargruppen anordnar årligen en arbetsgivardag (dagen före Arbetsgivarverkets arbetsgivarkollegium). Vid seminariet diskuterades frågor som karriärvägar (särskilt för yngre forskare), jämställdhet i akademin och chefsrekrytering behandlades. 6. Dialog Utdrag ur verksamhetsplanen för 2016 Manifestet slår fast att ny kunskap och nya insikter bara kan vinnas då modet att utmana finns. Det är kärnan i avsnittet Dialog. Det gäller dialog inom och mellan discipliner och med övriga samhället. Nedan ges exempel på hur SUHF under 2016 ska arbeta med områden som stödjer olika former av dialog. SUHF ska vara en arena för diskussioner och ställningstagande i högskolepolitiska frågor. SUHF:s påverkansarbete handlar dels om att ta en aktiv roll gentemot omvärlden i formulering och torgförande av sektorns ståndpunkter och proaktivt bearbeta politiska och andra aktörer i frågor där högskolesektorn har en enad hållning. Det inkluderar att följa upp de förslag och reformer som regering, riksdag och myndigheter samt olika europeiska organ lägger fram. Det gäller bland annat självständighet, resursfördelning för utbildning och forskning, kvalitetsutvärderingar, utfallet av utredningen om myndighetschefernas villkor och anställningsfrågor. SUHF ska följa upp 2016 års forskningsproposition genom bl.a. analyser och rapporter. SUHF ska på de sätt som visar sig möjliga verka för att spridning av kunskap är fri och tillgänglig för alla. SUHF ska i samarbete med Vetenskapsrådet och Kungl. Biblioteket verka för fortsatt utveckling av SwePub för bibliometriska analyser av hög kvalitet.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF ska fortsätta dialogen med Kungl. Biblioteket avseende bland annat en ny nationell biblioteksstrategi och utformningen av Kungl. bibliotekets samverkansstruktur. SUHF ska fortsätta dialogen med Myndigheten för yrkeshögskolan och arbeta för klargörande av gränsdragningar och övergångsmöjligheter mellan de båda postgymnasiala utbildningsformerna. SUHF ska uttala sig i sektorsgemensamma frågor där det råder tillräcklig samsyn. SUHF:s presidium, styrelse och kansli ska ha löpande kontakter med företrädare för riksdagens partier, myndigheter, studentorganisationer, andra organisationer och EUparlamentet. Detta sker genom formella och informella möten samt genom deltagande i olika seminarier och konferenser. SUHF ska fortsatt verka för att forskning och utbildning kan bedrivas med full kostnadstäckning. SUHF ska samla företrädare för sektorn till diskussioner i angelägna frågor. Ett dialogseminarium mellan lärosäten och forskningsfinansiärer ska genomföras årligen, i januari. SUHF ska delta under Almedalsveckan. Förbundet kommer även att delta i andras arrangemang för att föra sektorns talan. SUHF:s lokaler ska fortsatt upplåtas för att underlätta medlemmarnas behov av mötesplatser i Stockholm. Verksamhetsberättelse för 2016 Forskningspolitiska propositionen 2016 SUHF överlämnade i november 2015 ett inspel regeringen angående den forskningspolitiska propositionen 2016. Under 2016 har diskussioner förts kring propositionen i olika fora. Riksdag, regering och regeringsinitierade utredningar Presidiet har under året träffat möten från ett flertal riksdagspartier för informella överläggningar kring aktuella högskolepolitiska frågor, se förteckning i bilaga 3. SUHF har fortsatt nära kontakter med regeringen. Såväl presidiet som styrelsen träffar regelbundet den politiska ledningen och de högre tjänstemännen inom framför allt Utbildningsdepartementet. Dessutom deltog utbildningsministern vid det årliga rektorsmötet på Steningevik. Regelbundna kontakter sker även på tjänstemannanivå mellan SUHF:s kansli och Regeringskansliet. SUHF har under året ombetts besvara ett antal remisser både från Regeringskansliet och från andra myndigheter, vilka redovisas samlat i bilaga 2. Förbundet har i direkta och i informella kontakter förslagit personer till olika grupperingar. Förbundet har även vid ett antal tillfällen beretts möjlighet att vid så kallad delning yttra sig om olika nya förordningstexter. Myndigheter och organisationer SUHF deltar regelbundet i möten och aktiviteter med myndigheter och andra organisationer med anknytning till högskolesektorn. Nedan redovisas några av de frågor som behandlats i dessa sammanhang. SUHF har under året fört överläggningar med Akademiska Hus ledning genom presidiet och Expertgruppen för fastighetsfrågor. På dagordningen har bland annat varit frågor om lärosätenas inflytande samt hur ägarnas direktiv och styrning påverkar verksamheten.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Arbetsgivarverket har företrädare för sektorn på olika nivåer i sin organisation. Dessa tillsätts utan medverkan från SUHF men de olika nivåernas företrädare samverkar i Arbetsgivargruppen. Diskussioner har förts mellan ledningen för Arbetsgivarverket och SUHF inom såväl presidiet som förbundsförsamlingen. Årligen genomförs en arbetsgivardag för rektorer och förvaltnings- och personalchefer. SUHF deltar i Forum för Internationalisering som Universitets- och högskolerådet (UHR) ansvarar för. SUHF representerades under 2016 av Anders Söderholm, Mittuniversitetet, Marianne Granfelt och Linda Gerén, SUHF:s kansli samt Eva Åkesson och Cilla Häggkvist, Uppsala universitet. SUHF deltog genom generalsekreteraren i den informella Nationella Bolognagruppen tillsammans med Utbildningsdepartementet, UHR, UKÄ, SULF, SFS och Bolognaexpertgruppen. Gruppens funktion är informationsspridning och informella avstämningar om utvecklingen av Bolognafrågorna på nationell och europeisk bas. SUHF har genom sina medlemmar under året arbetat inom Kungl. bibliotekets (KB) forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling, som ersatte den tidigare inflytandestrukturen. Kontakten mellan SUHF och KB sker även på organisationernas ledningsnivå, där avstämningar gjorts under året, samt mellan KB och Forum för bibliotekschefer. I det sistnämnda fallet skedde överläggningarna dels inom ramen för de Forum-möten som hålls ett par gånger varje år samt dels genom löpande överläggningar mellan KB och Styrgruppen för Forum för bibliotekschefer. Ladokkonsortiet har vid några tillfällen diskuterat sina utvecklingsplaner med kansliet och har hållit SUHF informerat om sin verksamhet. Konsortiet var representerat i samarbetsgruppen SUHF-UHR. Systemutvecklingsprojektet Ladok 3 har varit fokus för relationerna mellan SUHF och Ladok under året. Förbundsförsamlingen har informerats om status för projektet. SUNET tillhör organisatoriskt Vetenskapsrådet. Sedan 2013 är Stefan Bengtsson, Chalmers tekniska högskola, ordförande. Styrelsen består av 13 personer, åtta av dessa utses efter förslag från SUHF. Överläggningar förs kontinuerligt med Svenska institutet (SI) kring de frågor där deras verksamhet berör högskolesektorn. Bland annat har SUHF deltagit i möten kring SI:s stipendiehantering för studenter från tredje land, där implementeringen av avgifter skapat nya utmaningar. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har rätt att delta i SUHF:s arbetsgrupper och deltar i flera. Kansliet har regelbundna kontakter med SFS presidium. Representanter för SFS deltar kontinuerligt på presidiedagar och på SUHF:s förbundsförsamlingar. Under Almedalsveckan genomfördes ett gemensamt seminarium om studentinflytande. Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) träffade under året regelbundet SUHF både på ledningsnivå och kanslinivå för avstämning och överläggningar. I samarbetet med Universitets- och högskolerådet (UHR) står antagningsfrågorna i centrum. SUHF åtar sig att utse personer till olika arbetsgrupper som UHR startar inom ramen för sin verksamhet, bland annat NyA-systemets förvaltningsråd och ändringsråd. Inom Samordningsgruppen för högskoleprovet har SUHF och UHR under 2016 arbetat med bland
10. FÖRBUNDSÄRENDEN annat åtgärder för att minska riskerna för fusk. UHR var representerat i SUHF:s Expertgrupp för studieadministrativa frågor och i SUHF:s nationella bedömningsgrupp för antagning. Presidiet och generalsekreteraren har haft regelbundna möten med UHR:s generaldirektör om aktuella frågor. En särskild samverkansgrupp SUHF-UHR finns, sedan 2009, för att arbeta med frågor som rör relationen mellan myndigheten och sektorn och som inte naturligt hanteras av de olika specialgrupperingar som finns. Gruppen hade fyra möten under 2016. I gruppen sitter SUHF:s vice ordförande, Expertgruppen för studieadministrativa frågors arbetsutskott, representanter för förvaltningschefsnätverken med flera. Även Ladok är representerat i gruppen. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och SUHF samarbetade och förde diskussioner på flera nivåer. Det omfattande arbetet med kvalitetsutvärderingssystemet har varit ett viktigt tema som adresserats vid presidiets och expertgruppen för kvalitetsfrågors möten med myndighetens ledning. Vice ordförande Anders Söderholm, Sigbritt Karlsson, KTH och Caroline Sjöberg, Umeå universitet har under året varit ledamot av UKÄ:s insynsråd. Information om vad som behandlas vid de olika mötena har lämnats vid styrelsens sammanträden. SUHF var även representerat i olika arbetsgrupper inom UKÄ, som referensgruppen för kvalitetsutvärdering. SUHF driver i samarbete med UKÄ ett rektorsprogram för nya rektorer. Även rektorsmötet på Steningevik arrangerades i samarbete mellan SUHF och UKÄ. Vetenskapsrådet (VR) och SUHF har fört överläggningar på flera nivåer. VR är ansvarig svensk myndighet för de olika programmen inom ramen för Excellence Science (MSCA, ERC och FET) inom Horisont 2020. Kansliet har deltagit i den nationella referensgruppen för dess program. Presidiet för kontinuerligt dialog med Vinnovas ledning. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och SUHF har under året haft en arbetsgrupp för att reda ut oklarheter och gränsdragningar mellan olika postgymnasiala utbildningsformer för att skapa förbättrade utbildningsmöjligheter. SUHF har också deltagit i referensarbetet på MYH kring framtagning av ett svenskt nationellt kvalifikationsramverk, SeQF. SUHF-modellen för redovisning av direkta och indirekta kostnader I november 2007 antog förbundsförsamlingen en redovisningsmodell för full kostnadsredovisning SUHF-modellen som enligt rekommendationen skulle vara införd senast under 2010. Under 2016 har fokus, som tidigare legat, på uppföljning och utveckling av modellen. HfR har i uppdrag att vara en resurs för lärosätenas arbete med implementeringen av modellen. De ska också till förbundsförsamlingen vid behov inkomma med ett samlat förslag till revidering av modellen. Förbundets arbete med uppföljning av modellen sker dels genom HfR och dels genom experten Susanne Odung, KTH, som under året varit deltidsarvorderad för uppdraget. Förbundets talesperson relativt forskningsfinansiär är en rektor med förankring i styrelsen. Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet, har verkat i denna funktion under året. För att förbättra dialogen med finansiärerna kring frågor om full kostnadstäckning och redovisningsmodellen genomförs sedan ett antal år ett årligt dialogseminarium i januari med ett 90-tal representanter för forskningsfinansiärer och lärosäten.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF.se SUHF:s hemsida är ett effektivt instrument att förmedla information om SUHF, dess verksamhet och de olika typer av dokument som tas fram. Under 2016 genomfördes en större uppgradering av programvaran för hemsidan för att öka den tekniska funktionaliteten och stabiliteten. Almedalsveckan SUHF genomförde två arrangemang under Almedalsveckan. Ett frukostseminarium tillsammans med Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) om studentinflytande. På onsdagen genomförde SUHF en halvdag med seminarier kring etableringen av nyanlända, lärosätenas roll i det livslånga lärandet och högskolepolitik på nätet. SUHF var även involverat i ett seminarium kring jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor, ett om värdet av internationella studenter samt ett om Sverige som kunskapsnation. Alla arrangemangen var mycket välbesökta. SUHF var även verksamt på andra sätt under veckan. Exempelvis deltog presidiet i olika paneldiskussioner i andra aktörers arrangemang. Tre personer ur kansliet var där under flera av dagarna för att bevaka de seminarier och arrangemang som genomfördes med anknytning till SUHF:s verksamhetsområden. Förbundet var också behjälpligt med att informera om vilka personer från lärosätesledningarna som är tillgängliga för att delta seminarier och liknande som andra aktörer arrangerar. Kansliet sammanställde även en lista på seminarier med anknytning till högskolesektorn. SUHF:s lokaler SUHF:s lokaler används flitigt av medlemslärosätena för möten och seminarier. Under 2016 användes lokalerna för sådana möten vid ett 20-tal tillfällen av företrädare för ett 10-tal medlemslärosäten. Till det kommer att lokalerna lånats av för sektorn närstående organisationer.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN 7. Profil Utdrag ur verksamhetsplanen för 2016 Det betonas i manifestets avsnitt Profil att behovet av olika utbildnings- och forskningsmiljöer ökar. Det behövs därför ett högskolelandskap som motsvarar detta behov. Ett diversifierat landskap där lärosätena värderas, utvärderas och finansieras utifrån de egna premisserna. SUHF ska under 2016 bland annat arbeta med nedanstående områden för att bidra till ökade möjligheter till profilering. SUHF ska verka för kvalitetssystem som gynnar mångfald inom såväl utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som forskning. SUHF ska följa diskussionen kring diversifierade inkomstströmmar till högskolan. Arbetet med styrning för mångfald fortsätter utifrån SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen och ställningstaganden för ett uthålligt styr- och resursfördelningssystem. Verksamhetsberättelse för 2016 Kvalitetssystem Expertgruppen för kvalitetsfrågor har under året bland annat genomfört seminarium kring utveckling av kvalitetssystem. Diversifierade inkomstströmmar Expertgruppen för fastighetsfrågor har under 2016 initierat ett arbete kring donationer för lokaländamål till universitet och högskolor. Styrning för mångfald Arbetet med styrning för mångfald utifrån SUHF:s inspel till den forskningspolitiska propositionen och ställningstaganden för ett uthålligt styr- och resursfördelningssystem fortsatte i olika fora under 2016.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilagor Bilaga 1 Medlemmar 2016 Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska Institutet Konstfack Kungliga Tekniska högskolan Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola Röda Korsets högskola Sophiahemmet högskola Stockholms konstnärliga högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga 2 Översikt över SUHF:s verksamhet 2016 Remissvar Yttrande över förslag till ändringar i Universitets- och högskolerådets föreskrifter om grundläggande behörighet och urval, november 2016 Yttrande över betänkandet Polis i framtiden - polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39), oktober 2016 Särskilt yttrande från SUHF ang. Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48), oktober 2016 Yttrande angående justering av modellen för indikatorerna vetenskaplig produktion och citeringar som underlag för resursfördelning, september 2016 Yttrande angående EVS:s rapport Uppdrag att se över vissa frågor om hyresavtal bindningstiden i hyresavtal avseende lokaler för universitet och högskolor (ESV 2016:30), september 2016 Yttrande över betänkandet Medverkan av tjänsteleverantörer i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd september 2016 Yttrande över rapporten Öppna nätbaserade kurser (MOOCs) i svensk högskola, augusti 2016 Remissvar till betänkandet Trygghet och attraktivitet - en forskarkarriär för framtiden, juni 2016 Yttrande över förslag till ändringar i föreskrifter om högskoleprovet, april 2016 Yttrande över förslag till ändringar i föreskrifter om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll, mars 2016 Yttrande över remiss Utvecklad ledning av universitet och högskolor, februari 2016 Yttrande över rapporten "Research quality evaluation in Sweden - FOKUS", januari 2016 Rekommendationer och råd Under 2016 fastställdes fyra rekommendationer: REK 2016:1 Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt ömsesidigt erkännande (revidering av 2005 års rekommendation) REK 2016:2 Rekommendationer för nationella antagningsomgångar: tidsplaner, antal sökalternativ och takvärden REK 2016:3 Principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal inkl bilagor REK 2016:4 Rekommendation om anslutning till Europeiska stadgan och rekrytering av forskare En rekommendation upphävdes under 2016: Rekommendationer om tillgodoräknande av utländsk grundutbildning, mars 2000 (upphävd av SUHF:s styrelse den 14 juni 2016). Följande råd publicerades under 2016: Råd för utvärderande bibliometri.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Rapporter Kartläggning av lärosätenas insatser kopplade till flyktingar och nyanlända, oktober 2016 Erfarenheter från forskningsinformationsarbete på lärosätena, oktober 2016 Framtidens lärandemiljöer. Rapport från SUHF:s arbetsgrupp, september 2016 Betyg i högre utbildning: Rapport från Arbetsgruppen för betygsfrågor, augusti 2016 Skrivelser Skrivelse till Utbildningsdepartementet om hinder för internationalisering, juni 2016 o Skrivelse om hinder för internationalisering: Bilaga 1-2 - Beställd utbildning och utbildningsstipendier o Skrivelse om hinder för internationalisering: Bilaga 3 - Inrättande av en nationell stipendiestiftelse o Skrivelse om hinder för internationalisering: Bilaga 4 Kapitalförsörjningsförordningen och universitetens möjligheter o Skrivelse om hinder för internationalisering: Bilaga 5 - Arbete utomlands/ lokalanställning o Skrivelse om hinder för internationalisering: Bilaga 6 - Utlandsetablering av svenska universitet Inspel till regeringen inför utredning om internationalisering Konferenser och seminarier Under 2016 genomfördes ett tjugotal seminarier eller konferenser inom ramen för SUHF. Nedan finns en översikt tillsammans med det ungefärliga antalet deltagare. Utvärdering har inte genomförts systematiskt men då det gjorts är detta markerat. Dokumentation från konferenserna finns publicerade på SUHF:s hemsida. Januari 15: Dialogseminarium i Stockholm, för högskoleledningar och forskningsfinansiärer (92) Februari 8: Seminarium om lärosätenas roll i arbetet med nyanlända, för alla intresserade (65) April 14: Förbundförsamling på Örebro universitet, för lärosätesledningar (63) 21: Workshop om etiska dilemman vid internationalisering av högre utbildning, Stockholms konstnärliga högskola, för lärosätesledningar och andra intressenter vid sidan av högskolan (43) Maj 12-13: Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR), vårkonferens Luleå, för ekonomichefer med flera (71) 27: Forum för bibliotekschefer, vårkonferens i Stockholm, för bibliotekschefer (30) Juni 10: Workshop om studieavgifter, SUHF:s kansli (17) 15-17: NU2016, Malmö (570)
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Juli Seminarier under Almedalsveckan Mån 4: Från beslut till förändring jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor Mån 4: Vilket är värdet av internationella studenter? Mån 4: Sverige som kunskapsnation vart är vi på väg? Tis 5: Studentinflytandets framtid hur stärker vi engagemang och demokrati i högskolan? Ons 6: Hur kan lärosätena bidra till en snabbare etablering för nyanlända på arbetsmarknaden? Ons 6: Vilken roll tar lärosätena för det livslånga lärandet? Ons 6: Var utvecklas högskolepolitiken på departementet, webben eller lärosätena? September 7: Det nya kvalitetssystemet III, för kvalitetsansvariga eller motsvarande, KTH (65) 27: Working with agents, att arbeta med agenter för studentrekrytering till internationell högre utbildning, Summit konferens, Stockholm (43) Oktober 10: Inspirationsdag för ekonomer i högskolan, Norra Latin, Stockholm. Seminarium om ekonomi och redovisning vid universitet och högskolor, för alla intresserade ekonomer (375) 18: Årskonferens på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, för alla intresserade (92) 19: Förbundsförsamling på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, för högskoleledningar (69) 26: Högskolesektorns styrning och ledning på Näringslivets hus i Stockholm, för personer med administrativa ledningsuppdrag men även kvalificerade handläggare i ledningsstöd, antalet platser är begränsat (136) November 7: IFFIS, Smartare information - för ett starkare forskningssverige! I samarbete med VR, Stockholm (250) 10-11: Högskolornas forum för redovisningsfrågor (HfR), höstkonferens, Johannesbergs slott, Gottröra, för ekonomichefer med flera (66) 10-11: Forum för bibliotekschefer, höstkonferens i Stockholmsområdet, för bibliotekschefer (31) 16: Den forskningspolitiska propositionen, KTH (35) December 6: Arbetsgivardagen, Södertörns högskola, för rektorer, förvaltnings- och personalchefer (54) 15: Tillträde till högskolan, hur vill vi att det framtida systemet ska se ut, Finlandshuset, Stockholm, för rektorer, förvaltningschefer, ordförande i utbildningsnämnder, antagningschefer, politiker med flera (100)
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga 3 Presidiedagar 2016 Datum Organisation Personer 160210 Oredlighet i forskning Utbildningsdepartementet Sophiahemmet högskola 160322 Vinnova 160608 SFS 160908 Vinnova SULF Sveriges unga akademi ST VR Utbildningsdepartementet Oredlighet i forskning 161102 SFS VR Saco studentråd Lärarutbildningskonventet Statens servicecenter 161208 Akademiska Hus Rektorers villkor Margaretha Fahlgren och Carolina Östgren Karin Röding och Kerstin Jacobsson Johanna Adami Björn Brorström Dan Andrée Git Claesson Pipping och Mats Eriksson Camilla Svensson och Christian Broberger Annika Aronsson Sven Stafström och Ann Fust Astrid Söderbergh Widding Charlotte Brogren och Göran Marklund Caroline Sundberg, Charlotta Tjärdahl, Johan Alvfors Sara Bringle, Kerstin Jacobsson, Mikaela Staaf Johan Schnürer Gustav Amberg Margaretha Fahlgren Hans Adolfsson Caroline Sundberg, Charlotta Tjärdahl Sven Stafström och Ann Fust Max Wallenberg, Malin Påhls och Kristin Öster Maria Jarl och Anders Persson Charlotte Johansson-Ahlström och Thomas Pålsson Kerstin Lindberg Göransson, Catarina Fritz och Susanne Malmgren Paul Pettersson Curt Karlsson och Jörgen Tholin Stefan Bengtsson
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga 4: SUHF:s expert- och arbetsgrupper under 2016 Namn Ordförande/Extern sekreterare, verkställande ledamot el motsv Övriga ledamöter från medlemslärosäten 31/12 2016 eller vid slutrapport Arbetsgivargruppen Pam Fredman, GU HiS, HH, UmU, MaH, LiU Arbetsgruppen för Europeiska stadgan Charlotta Fransén, LU, GU, KI för forskare/riktlinjer för rekry- SUHF:s kansli tering av forskare Arbetsgruppen för flyktingfrågor Cecilia Christersson, GU, HB, Miun, KTH, MaH LiU, LU, MaH, HV, HH Arbetsgrupp för geodata Göran Adelsköld, SLU Arbetsgruppen för översyn av rekommendation om mål för högskolepedagogisk utbildning Arbetsgruppen för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) Sigbritt Karlsson, HiS/KTH Mandatperiod 1 januari 2015 31 december 2016 1 januari 2016 31 december 2017 HD, LU, UU, SU 1 januari 2014 31 december 2016 UmU, LU, ÖrU, SU 1 oktober 2014 30 juni 2016 MYH HB 1 januari 2016 31 december 2017 Arbetsgruppen för språkämnen Eva Wiberg, LU UU, HV, HD 1 januari 2014 31 december 2016 Expertgruppen för arkiv- och dokumenthantering Susanne Kristensson, LU HD, KI, GU, UmU, LTU, HB 1 januari 2015 31 januari 2016 Bedömningshandboksgruppen Magnus Mörck, Konstfack UmU, UU, UU, LiU, SU 1 januari 2014 31 december 2016 Expertgruppen för fastighetsfrågor Staffan Sarbäck, LTU Owe Flodin, ÖrU LiU, LnU, LU, KI, KMH, GU, UmU, SLU, SU 1 januari 2016 31 december 2017 Expertgruppen för forskningsadministrativa frågor Katarina Bjelke, UU Ludde Edgren, GU BTH, CTH, HH, LiU, SLU, LU, UmU, (KI, adj) 4 oktober 2015 31 december 2016 Expertgruppen för internationaliseringsfrågor Eva Malmström Jonsson, KTH Per Nilsson, UmU LU, BTH, UU, MaH, ÖrU, HHS 1 september 2015 31 december 2017 Expertgruppen för kvalitetsfrågor Stephen Hwang, LnU Malin Östling, GU HD, GU, SKH, UU, LU, LiU 1 januari 2016 31 december 2017 Expertgruppen för studieadministrativa frågor Forum för bibliotekschefer Högskolornas Forum för redovisningsfrågor (HfR) Samordningsgrupp för högskoleprovet Samverkansgruppen SUHF-UHR SUHF:s program för ledare i akademin och rektorsprogrammet Joakim Malmström, SU Cilla Häggkvist, UU Björn Brorström, HB Gunilla Lilie Bauer, MaH Susanne Wallmark, MaH Susanne Odung, KTH Peder Tjäderborn, UmU Anders Söderholm, Miun Göran Bexell, LU Lotta Löfgren Markör, LiU HH, LU, UmU, KI, MaH, Konstfack, KTH CTH, GIH, KaU, GU, MdH, UmU, SU LU, LnU, LTH, MdH, SKH, UU, GU, CTH 1 januari 2016 31 december 2017 1 januari 2016 31 december 2017 1 januari 2016 31 december 2017 UmU, SU, BTH, GU, UU 1 november 2016 31 oktober 2018 UU, LnU, Konstfack, SU 1 januari 2015 31 december 2016 KTH, HHS, GU, FHS, 1 juli 2016 30 LnU juni 2018 Administrativt ledarskapsprogram Jörgen Tholin, GU HB, LnU, UU, Miun Förutom de externa sekreterarna eller verkställande ledamöterna har kansliets personal fungerat som sekreterare i flertalet av dessa arbetsgrupper.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga 5 Verksamhetsberättelse för Högskolans forum för redovisningsfrågor 2016 Högskolornas Forum för Redovisningsfrågor (HfR) är ett samarbetsorgan inom ekonomiområdet för universitet och högskolor inom SUHF och fungerar i dessa frågor också som en träffpunkt för samverkan med berörda myndigheter och utbildningsdepartementet. HfR leds av en styrgrupp och har funnits sedan mitten av 1990-talet. Uppdrag HfR har SUHF:s uppdrag att bl.a. genom seminarier och projekt utveckla en god redovisningssed och uppmärksamma ekonomistyrningsfrågor inom högskoleområdet. Inom HfR diskuteras principer och tolkningar av redovisningens innehåll, ofta i samverkan med departement och myndigheter. I uppdraget ingår även att uppmärksamma förbundets ledning på frågor där remisser och skrivelser bör avlämnas eller vilka rekommendationer som bör utfärdas. Styrgruppen tar fram underlag i sådana ärenden åt styrelsen. HfR har även ett särskilt uppdrag att följa effekterna av implementeringen av SUHF:s redovisningsmodell för indirekta kostnader och informera SUHF:s ledning om eventuella justeringar. HfR bedriver en populär och välbesökt seminarie- och konferensverksamhet kring frågor av betydelse för ekonomiområdet. HfR genomför varje år en till två konferenser och under 2016 genomfördes för första gången en inspirationsdag för ekonomer i högskolan. Styrgruppen har utvärderat satsningen och beslutat att det årligen ska genomföras en inspirationsdag. Samverkan sker med utbildningsdepartementet, Ekonomistyrningsverket (ESV), Riksrevisionen, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet m.fl. Inom HfR har ett redovisningsråd instiftats. Rådets uppgift är att tolka regler och föreskrifter som utges av regeringen och ESV i syfte att underlätta för sektorns myndigheter. Rådet ska utveckla och verksamhetsanpassa externa redovisningskrav. Rådet ska även medverka i besvarandet av remisser, som ställs till lärosätena, avseende ekonomistyrning. Rådet har också uppdraget att förvalta den modell för redovisning av direkta och indirekta kostnader som beslutades vid SUHF:s förbundsförsamling november 2007. Ledamöter i styrgruppen 2016 I slutet av verksamhetsåret bestod styrgruppen av följande personer: Susanne Wallmark, Malmö högskola (ordförande) Lise Bröndum, Lunds universitet Charlotte Byström, Linnéuniversitetet Rose-Marie Kero, Luleå tekniska universitet Björn Magnusson, Mälardalens högskola (t.o.m. augusti 2016) Pia Grankvist, Stockholms konstnärliga högskola Claes Nilsson, Uppsala universitet Lars Nilsson, Göteborgs universitet Susanne Odung, Kungliga tekniska högskolan (samordnare) Per Setterberg, Chalmers tekniska högskola Lars Alberius, SUHF:s kansli, var behjälplig
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Konferensverksamhet Under 2016 har HfR genomfört två nationella konferenser, den 12-13 maj i Luleå och den 10-11 november på Johannesbergs slott, Gottröra. Vid båda konferenserna deltog cirka 70 personer från näst intill samtliga av SUHF:s medlemslärosäten. Konferenserna tar upp aktuella ämnen för sektorn och fungerar också som ett tillfälle att främja nätverk mellan deltagarna. Stående inslag är aktuell information från Utbildningsdepartementet, Riksrevisionen, UKÄ, Vetenskapsrådet och ESV, liksom rapportering om aktuella frågor som behandlas av HfR:s redovisningsråd. Utöver detta deltog Thomas Estermann, European University Association (EUA), Bryssel, på vårkonferensen och talade om trender i Europa vad gäller finansiering av högre utbildning. Vid höstkonferensen presenterade Fredrik Bondestam det nationella sekretariatets uppdrag kring jämställdhetsintegrering och Per Setterberg, Chalmers och styrgruppen, talade över temat Oegentligheter hot, händelser och hantering. I oktober genomfördes för första gången en inspirationsdag för ekonomer i högskolan. Det fanns plats för 375 personer deltog, därutöver fanns en lång reservlista. På förmiddagen talade Åsa Bergenheim, rektor Karlstads universitet, om rollen som ekonom i högskolan, Lars Alberius, SUHF:s kansli, talade om högskolan plats i staten och Lars Olof Mikaelsson, Utbildningsdepartementet, om aktuella frågor på Regeringskansliet. Under eftermiddagen genomfördes seminarier i två omgångar om Horisont 2020, budgetering, nya ekonomimodeller, SUHF-modellen, projektredovisning och oegentligheter. Konferenserna har planerats och letts av styrgruppen. Inriktningen på konferenserna bestäms med utgångspunkt i deltagarnas förslag samt aktuella frågor inom högskolesektorn. Konferenserna utvärderas regelbundet och får alltid höga eller mycket höga betyg av deltagarna. Övrigt Susanne Odung, ekonomichef på KTH, tog från årsskiftet över expertfunktionen för SUHFmodellen samt uppdraget att jämföra av de indirekta kostnaderna på lärosätena motsvarande de som gjorts 2010-2015 efter Ann-Kristin Mattsson, Lunds universitet. HfR:s redovisningsråd I mars 2007 ställde sig förbundsförsamlingen bakom grunderna i rapporten Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor som avlämnades av SUHF:s dåvarande arbetsgrupp för full kostnadstäckning. Redovisningsrådet har ansvaret för att förvalta modellen. Detta medför ansvar för att bevaka behov av förändringar eller förtydliganden och lämna förslag till styrgruppen. Redovisningsrådet har under året samverkat med ESV och Vetenskapsrådet. Sammansättningen för åren 2016-2017 är: Susanne Odung, KTH (ordförande och expert SUHF-modellen) Christina Adolfsson, Umeå universitet Margareta Uvhagen Antoni, Uppsala universitet Stefan Axelsson, Högskolan i Skövde
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Joakim Karlsson, Linnéuniversitetet Malin Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet Andreas Sundberg, Linköpings universitet Ekonomi HfR:s verksamhet finansieras av deltagarnas avgifter samt eventuella tidigare avsatta medel när det behövs. Kostnaderna för årets verksamhet uppgick till 432 713 kr och intäkterna till 506 900 kr, vilket inkluderar en återföring på 100 000 kr. Utgående balans var 16 646 kr. 2016-02-27 Susanne Wallmark Ordförande
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga 6 Verksamhetsrapport för SUHF:s Forum för bibliotekschefer 2016 Inledning Målgruppen för denna verksamhetsrapport är i första hand SUHF:s förbundsförsamling men den riktas också till Forum för bibliotekschefer. Syftet är att spegla årets aktiviteter och diskussioner inom styrgruppen och SUHF:s Forum för bibliotekschefer. Se även suhf.se för minnesanteckningar från styrgruppsmöten och dokumentation från konferenser. Forum för bibliotekschefer 2016 Styrgruppen för Forum har bestått av följande personer: Björn Brorström (Högskolan i Borås) (ordförande), Jenny Samuelsson, (Luleå tekniska universitet) (verkställande ledamot 160101 160831), Margareta Hemmed (Göteborgs universitet), Gunilla Lilie Bauer (Malmö högskola), (verkställande ledamot 160901 - ), Mikael Sjögren (Umeå universitet), Wilhelm Widmark (Stockholms universitet), Daniel Forsman (Chalmers tekniska högskola), Jakob Harnesk (Karlstad universitet) och Lisa Petersen, (Mälardalens högskola). Lotta Haglund (Gymnastik- och idrottshögskolan) valdes in i slutet av 2016 som ersättare för Jenny Samuelsson som lämnade utbildnings- och bibliotekssektorn i augusti. Linda Gerén (SUHF) har knutits till gruppen och deltagit i styrgruppsmöten och planering av Forums vår- och höstmöten. Styrgruppen har träffats fem gånger under året, minnesanteckningar finns på SUHF:s webbplats. För hela Forum har två möten arrangerats en vårkonferens den 27 maj och en höstkonferens den 10-11 november, båda mötena i Stockholm och med medverkan från Kungliga bibliotekets ledning för dialog om samarbete och samverkan mellan suhfbiblioteken och nationalbiblioteket. Årets verksamhet beskriven och sammanfattad utifrån 4-punktsprogrammet Forums 4-punktsprogram 1 som togs fram under 2015 har fungerat som utgångspunkt för Forums engagemang 2016. Nedan sammanfattas aktiviteter kopplade till respektive område. Område ett: Tillgång till vetenskaplig information I april informerade Björn Brorström och Wilhelm Widmark SUHF:s förbundsförsamling om utvecklingen av de vetenskapliga förlagens betalningsmodeller som innebär att publiceringsavgifter för oa-publicering och licenskostnader i allt större utsträckning kombineras och vilka konsekvenser det får för lärosätena, exempelvis leder det till att kostnader inom ett lärosäte mellan anslag för forskning och OH blandas på ett nytt sätt. Ett syfte med presentationen var också att initiera en diskussion på grundval av insikten om att det nuvarande meriteringssystemet för forskningen direkt motverkar utvecklingen av öppen tillgång till offentligt finansierad forskning. 1 De fyra utvecklingsområden vi prioriterar att arbeta nationellt med är 1. Tillgång till vetenskaplig information 2. Forskningsinformation och forskningsdata 3. Lärandemiljöer 4. Biblioteken som kvalitetshöjare Mer information och programmet i sin helhet finns på: http://www.suhf.se/arbetsgrupp/forumforbibliotekschefer
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Forum för bibliotekschefer är representerat i en referensgrupp för den nationella biblioteksstrategi som Kungliga bibliotekets utredare, Erik Fichtelius, har i uppdrag att ta fram till 2019. Gruppen har haft två möten under året. Vid det senaste mötet diskuterades begreppet jämlik tillgång till information i SUHF:s sammanhang vetenskaplig information och vilka konsekvenser det får för samhället med de begränsningar som de nuvarande betalningsmodellerna innebär. Forum vill fortsätta att verka för att problematiken blir tydlig och synlig och med målet att den kommande nationella strategin innehåller förslag till förändringar som kan leda till en mer jämlik tillgång med hänvisning till begreppet livslångt lärande och till att tillgången till kunskap är en grundpelare i det demokratiska samhället. Område två: Forskningsinformation och forskningsdata Under 2016 har begreppet öppen vetenskap vuxit som intressefråga, såväl nationellt som internationellt, inte bara för biblioteken utan även som en angelägen fråga för lärosätesledningarna och på högsta politiska nivå. Det nederländska ordförandeskapet i EU första halvåret 2016 lyfte frågan högt upp på den politiska agendan vilket resulterade i att flera länder senare har gjort statements med tydlig ambition att offentligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig och att de kommersiella förlagens monopolliknande ställning med stora årliga kostnadsökningar som följd inte är hållbar eller försvarbar. Detta har även skett i Sverige. I regeringens forskningsproposition 2016/17:50 finns nu ett mål att vetenskapliga publikationer och dess data ska vara öppet tillgängliga senast om tio år och ett tydligt uttalande finns att öppenhet ska vara normen. Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometri har tagit fram ett förslag till råd för utvärderande bibliometri som i december godkändes av SUHF:s styrelse och som har publicerats på suhf.se. Råden vänder sig både till lärosätenas ledningar och till de funktioner som arbetar med att utforma eller använda bibliometriska modeller och ska självklart även vara användbara för forskare. Syftet är att bibliometrins styrkor ska tas tillvara för utvärdering och styrning men också att öka kunskapen om metodernas svagheter och risker. Råden grundas på Leidenmanifestet och ska ses som ett komplement till Vetenskapsrådets riktlinjer. För utvecklingen av Swepub har många frågetecken funnits beträffande fortsatt finansiering. Dessa frågetecken rätades delvis ut i regeringens forskningsproposition där det nu tydliggörs att Kungliga biblioteket får fortsatt finansiering för Swepub genom en höjning av grundanslaget. För lärosätesbiblioteken innehåller propositionen en välkommen tydlighet som motiverar biblioteken att fortsätta lägga resurser på att bidra till och förbättra kvaliteten i de data som läggs in i Swepub. Experter på området har på uppdrag av styrgruppen tagit fram en pm som tydliggör vilka kvalitetsbrister som behöver åtgärdas. Hantering av forskningsdata, som för bibliotekens del handlar om tillgängliggörande och ett utbyggt forskarstöd, är ett område som har varit i fokus för många bibliotekschefer under året och därmed även varit en fråga som styrgruppen har tagit upp. Många lärosäten har engagerats i det pilotprojekt som Svensk Nationell Datatjänst har drivit under 2016 och flera har redan tagit beslut om att ingå i det konsortium, Swedish Research Data System, som SND avser att söka medel för hos Vetenskapsrådet i början av 2017. Område tre: Lärandemiljöer Forum har deltagit i SUHF:s arbetsgrupp för lärandemiljöer genom Jenny Samuelsson, dåvarande chef för Luleå tekniska universitets bibliotek. I september publicerades rapporten Framtidens lärandemiljöer, se: http://www.suhf.se/publicerat/rapporter. Att biblioteken
10. FÖRBUNDSÄRENDEN är en viktig del av ett lärosätes lärandemiljö vittnar rapporten om. Det kapitel som beskriver bibliotekens roll är skrivet av Jenny Samuelsson, som konstaterar att bibliotekarierna har en speciellt god kunskap om studenternas behov i en lärandemiljö och lång erfarenhet av att tillgodose dessa. Den kunskapen bör tas tillvara och integreras i lärosätenas planering av framtidens lärandemiljöer där skillnader mellan informella och formella lärandemiljöer bör suddas ut på samma sätt som man brukar säga att de fysiska och digitala lärandemiljöerna bör ses. Arbetsgruppens uppdrag är slutfört och det är upp till varje lärosäte att använda sig av de slutsatser och rekommendationer som rapporten innehåller. Här lyfts vikten av samarbete inom ett lärosäte mellan fastighetsavdelning, bibliotek, IT-avdelning, pedagogiska utvecklare och lärare samt vad som kan vinnas med att involvera studenterna i utvecklingen. Svensk biblioteksförening har startat ett nätverk för framtidens lärandemiljöer där dialogen fortsätter. Område fyra: Biblioteken som kvalitetshöjare Styrgruppen har arbetat med en idé från ordförande Björn Brorström som innebär att arrangera en konferens på temat biblioteken som kvalitetshöjare med lärosätesledningar som målgrupp. I arbetet har (förutom ordförande) cheferna för biblioteken vid Göteborgs universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Mittuniversitetet samt prorektorer från Malmö högskola och Högskolan i Borås varit delaktiga. Det fristående kvalitetsnätverk inom forskningsbibliotekssektorn som har bildats under 2014-2015 har också knutits till planeringsgruppen med samordnare från Lunds universitets bibliotek. Temat för konferensen har blivit Öppen vetenskap möjligheter och utmaningar där frågan om bibliotekens roll för kvalitet kommer in, men med öppen vetenskap som övergripande tema. Konferensen äger rum i Stockholm den 28 februari 2017. Inbjudan gick ut i slutet av november till lärosätesledningar och bibliotekschefer, se: http://www.suhf.se/konferenser-seminarier/oppenvetenskap-28-februari-2017 Forum för bibliotekschefer lade ner mycket arbete under 2016 på inspelet till regeringens forskningsproposition som presenterades den 28 november. Tyvärr kom frågor om vetenskaplig informationsförsörjning, infrastruktur och bibliotekens roll för forskningen i stort sett att saknas förutom skrivningar om öppen vetenskap och den positiva nyheten att Swepub får fortsatt och långsiktig finansiering. Övrig verksamhet Förutom de fyra områdena i fyrapunktsprogrammet har Forum för bibliotekschefer drivit andra frågor, exempelvis ett nytt chefsutvecklingsnätverk och en utvecklad nationell bibliotekssamverkan. Chefsutvecklingsnätverk Det första nätverket för blivande chefer vid forskningsbibliotek avslutades 2015 och utvärderingen visar på ett gott resultat. Framförallt har det lett till ett betydelsefullt nätverk för de personer som har deltagit. Flertalet bibliotekschefer var positiva till att erbjuda möjligheten ännu en gång och styrgruppen beslöt därför att uppdra åt en arbetsgrupp att ta fram förslag till ett nytt treårigt chefsutvecklingsprogram för personer som är intresserade av att prova på ledarskap inom den akademiska biblioteksvärlden. Förberedelser för detta nya nätverk har pågått under 2016 och inbjudan till att anmäla intresse för att delta gick ut till bibliotekscheferna i början av december. Programmet startar i april 2017 under förutsättning att minst 20 deltagare anmäler intresse. Nationell bibliotekssamverkan
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Kungliga bibliotekets tidigare inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan ersattes 2016 av Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Nomineringar från SUHF till KB:s nya grupperingar och start för de nya grupperna har skett under 2016. Forum för bibliotekschefer är nu representerade i alla grupper som är relevanta för universitets- och högskolebiblioteken förutom den gruppering som fortfarande återstår att formera: ett utvecklingsråd för Libris nationella infrastruktur, se: http://www.kb.se/bibliotek/forum-for-nationell-bibliotekssamverkan-och-utveckling/ Uppdrag till Forum för bibliotekschefer Forum för bibliotekschefer utgör ett fortsatt viktigt nätverk för att stärka SUHF-biblioteken och utgör en samlande part i Kungliga bibliotekets nationella bibliotekssamverkan där arbetet med den nationella biblioteksstrategin särskilt bör nämnas. Fyrapunktsprogrammet fortsätter att fungera som plattform för utveckling. Förra årets verksamhetsrapport avslutades så här: I diskussionerna framstår det allt tydligare hur viktigt det är att lärosätesbiblioteken är väl integrerade med utbildnings- och forskningsprocesserna för att kunna fullfo lja sina uppdrag och bidra till hög kvalitet samt att den egna verksamheten planeras, utva rderas och utvecklas i samspel med la rosa tenas verksamhet i stort. Vi kan också se att utvecklingen under året som gått tydligt har visat på vikten av att den strategi som biblioteken länge har tillämpat, dvs att se mo jligheterna i nationella och internationella lo sningar fo r forskningsinfrastruktur, är viktigare än någonsin. Dessa ord passar lika bra som avslutande skrivning i verksamhetsrapporten för 2016 och kommer att vara i fokus för Forum för bibliotekschefer även under 2017.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bilaga 7 Verksamhetsrapport från SUHF:s program för ledare i akademin 2016 I arbetet med SUHF:s program för ledare i akademin ingår att driva utveckling och genomförande av dels HeLP (SUHF:s Högre LedarProgram), dels Rektorsprogrammet. Det sistnämnda genomförs tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Rektorsprogrammet riktar sig främst mot nya rektorer. Vid sju tillfällen träffas gruppen under knappa två dagar. Exempel på programpunkter är: personligt ledarskap, uppdraget som rektor, omvärldsspaning, strategiprocesser, ledningsgrupper, mediaträning mm. Rektorerna får även möjlighet att genomgå en 360-graders analys. HeLP är ett ledarprogram för nivån under rektor, dvs pro- och vicerektorer, dekaner, universitetsdirektörer och förvaltningschefer m fl. Programmet består av nio tillfällen à knappt tre dagar med bl a följande innehåll; förväntningar på ledarskap inom akademin, villkoren för sektorn, kommunikation och framförande, omvärldsspaning, krishantering, grupputveckling, samtal om svåra frågor mm. Under 2016 genomfördes följande verksamhet HeLP 6 HeLP 6 började i november 2014 och avslutades i augusti 2016. I programmet deltog 21 personer, 12 kvinnor och 9 män, vilka är prorektorer, vicerektorer, dekaner (och motsvarande), VD, prefekt samt förvaltningschefer och förvaltningsdirektörer. HeLP 7 HeLP 7 hade det första passet i september 2015 och avslutas i februari 2017. I programmet deltar 25 personer, 14 kvinnor och 11 män, vilka är prorektorer, vicerektorer, dekaner/motsvarande samt förvaltningschefer och en universitetsdirektör. HeLP 8 HeLP 8 hade det första passet i september 2016 och avslutas i mars 2018. I programmet deltar 25 personer, 12 kvinnor och 13 män, vilka är prorektorer, vicerektorer, dekaner/ motsvarande samt en högskoledirektör. Rektorsprogram 3 RP 3 startade under 2015 med sex deltagande rektorer, tre kvinnor och tre män. En nyhet i programmet är ett utbyte med Leadership Foundation. Rektorer från England deltar vid ett tillfälle, då de tillsammans med de svenska rektorerna diskuterar lärosätesspecifika frågor och aktuella strategiska frågor, såsom internationalisering. Utvärdering HeLP: Samtliga program erhåller överlag mycket höga betyg i utvärderingarna. Exempelvis fick ett HeLP 3,9 av 4 (1=mycket dåligt, 4=mycket bra) om programmet som helhet. En ständig utveckling sker av passen för att anpassa dem till respektive deltagargrupp. RP: Programmen är uppskattade och vid varje tillfälle ges synpunkter på eventuell utveckling. Några av modulerna på programmet är under utveckling för att bättre passa rektorer. Organisation
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SUHF:s program för ledare i akademin leds av en styrgrupp och genomförs av två programledare. I styrgruppen ingår programledare, en representant för UKÄ, SUHF:s generalsekreterare samt, av SUHF utsedda, ledamöter, varav en utses till ordförande. Programledarna utarbetar, genomför, följer upp och kvalitetssäkrar programmen i dialog med styrgruppen. Styrgruppen består numera av följande deltagare: Göran Bexell (ordförande), Sigbritt Karlsson (vice ordförande), Anders Söderholm, Ingrid Elam, Lars Ågren, Dan Brändström, Gerry Larsson och Per Westman. Två programledare har svarat för det operativa genomförandet av programmen. Lotta Löfgren-Markör (HeLP 7 samt Rektorsprogram 3) och Cecilia Agrell (HeLP 6 och 8 samt Rektorsprogram 3). Programledarna deltar även vid styrgruppens möten.
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Bokslut SUHF 2016 2016-01-01--12-31 2015-01-01--12-31 SUHF Intäkter Medlemsavgifter 7 299 999 7 300 001 Övriga intäkter 850 749 1 121 056 Summa intäkter 8 150 748 8 421 057 Kostnader Löner kansliet -4 338 828-4 238 313 Konferenser -538 373-686 115 Resor -209 639-236 538 Hyra, el, larm, städ -799 625-611 568 Medlemsavgifter -146 590-139 615 Mtrl, post, tele, datorer etc -649 266-423 526 Ordförande och vice ordförande -395 959-400 603 Konsultarvoden -1 462 338-1 343 490 Övriga tjänster, överföring till HfR -100 000 0 Avskrivningar -9 804-23 074 Summa kostnader SUHF -8 650 421-8 102 841 Resultat SUHF -499 673 318 216 Ingående balans SUHF 10 813 678 10 504 162 ombokat till projekt 4985008 (avslutat 2015) 0-8 700 Årets resultat -499 673 318 216 Utgående balans SUHF 10 314 005 10 813 678 Olika projekt vid SUHF 2016 IB Intäkter Kostnader UB 2985006 HfR -57 541 506 900-432 713 16 646 2985007 HeLP 1 157 891-157 891 0 0 2985008 HeLP 2 31 025-31 025 0 0 2985011 HeLP 3 148 203-148 203 0 0 2985012 HeLP 4 294 018-272 338-21 680 0 5985004 HeLP 5 136 841-124 483-12 899-542 5985005 HeLP 6 499 284 0-234 823 264 460 5985008 HeLP 7-271 043 1 560 000-460 392 828 565 4985013 HeLP 8 0 1 875 000-137 419 1 737 581 2985013 Rektorsprogrammet 1-262 059 262 059 0 0 2985018 Rektorsprogrammet 2 34 999-38 490 3 490 0 2985019 Rektorsprogrammet 3 225 170 0-373 709-148 539 4985012 Högre ledarprogram 0 510 371-1 321 112-810 742 2985020 Administrativa ledarskapsprogrammet 1 703 290 23 000-470 522 255 768 2985021 Internationaliseringsgruppen 786 144 40 300-423 657 402 787 2985010 Sekreterarnätverk 60 079 0-50 590 9 489 5985006 Rektorsinternat 560 100 738-100 739 560 2985009 Forum för bibliotekschefer 107 392 68 300-94 127 81 565 5985003 Nätverk för blivande bibliotekschefer -18 655 228 800-205 187 4 958
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Kommentarer till bokslut för SUHF 2016 Sedan 2013 använder SUHF en modell för ekonomiredovisningen där bokföringen sker enligt principen att samtliga poster löpande förs mot resultat. Någon formell balansräkning upprättas inte utan tillgångar och skulder redovisas som ingående respektive utgående balanser. Intäkter och kostnader för den centrala verksamheten vid SUHF redovisas för sig uppdelad på olika kostnadsslag. Utöver den centrala verksamheten redovisas de olika projekten vid SUHF separat i bokslutet. För varje projekt redovisas en ingående balans per den 1 januari 2016, årets intäkter och kostnader samt en utgående balans per den 31 december 2016. Ekonomiadministrationen köps in från Stockholms universitets centrala ekonomiavdelning. SUHF Det samlade kapitalet för förbundets centrala verksamhet är 10 314 005 kr. Förbundets egna kostnader finansieras av medlemsavgifterna som sedan 2009 är 7 300 000 kr. Övriga intäkter kommer från deltagaravgifter för konferenser som SUHF har anordnat. Kostnaderna består av utgifter för kansli, presidium, konferenser och seminarium, konsulter, mm. Sammantaget visar förbundets centrala verksamhet ett underskott för 2016 på 499 673 kr. Några utgiftsposter har ökat sedan föregående år: - Den största utgiftsposten, löner för kansliets personal, har ökat sedan 2015. Detta beror på att kansliet har varit fullt bemannat under hela 2016 till skillnad mot föregående år då en person var tjänstledig under två månader. Dessutom har, utöver de 4 heltidsanställda, en person varit anställd på 25 % under hela 2016 för arbetet med SUHF:s internationella nyhetsbrev. - På grund av ändrad rutin för periodisering av hyreskostnader belastades 2015 endast av hyreskostnader för 3 kvartal. Från och med 2016 är man i fas så att hyran för 4 kvartal finns med i bokslutet. - Konsultarvodena har ökat. Några av de större kostnaderna under 2016 härrör sig från uppgradering av programvaran för suhf.se, inhyrd projektledare för arbetsgruppen för Europeiska stadgan för forskare och en utredning av språkstrategi. Sammanlagt har SUHF betalat 1 462 338 kr i konsultarvoden. Under 2015 betalade SUHF för hög ersättning för den ekonomiadministration som köps in från Stockholms universitets centrala ekonomiavdelning. Detta har korrigerats under 2016 vilket minskat kostnaderna för konsultarvoden med 126 000 kr. - Projektet för HfR hade under flera år ett överskott på ca 300 000 kr. Under 2015 ombokades överskottet så att bland annat flera, tidigare avslutade, projekt inom SUHF som hade underskott i bokföringen kunde avslutas. Denna ombokning var inte avstämd med HfR som ansåg att det fanns behov av att ha en liten reserv. 100 000 kr återfördes därför till HfR under 2016. Sammantaget är resultatet av den centrala verksamheten ett underskott på 499 673 kr, vilket är i enlighet med förväntningarna då kostnaderna har ökat enligt beräkning och förbundet har valt att använda en del av sitt kapital istället för att höja medlemsavgifterna. Projekten De olika projekten vid SUHF är redovisade separat i bokslutet. För varje projekt redovisas en ingående balans per den 1 januari 2016, årets intäkter och kostnader samt en utgående balans per 1
10. FÖRBUNDSÄRENDEN den 31 december 2016. Alla projektens verksamheter ska vara självfinansierande med deltagaravgifter för de aktiviteter man arrangerar. Vissa projekt har ett planerat överskott som ska användas till satsningar på kommande konferenser. Kommentarer angående projekten Högskolans forum för redovisningsfrågor (HfR) HfR tillfördes under 2016 beloppet 100 000 kr från den centrala verksamheten, se kommentar ovan. SUHF:s högre akademiska ledarprogram (Rektorsprogrammen 1, 2 och 3 samt HeLP 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8) SUHF:s olika ledarprogram ska finansiera sig själva genom deltagaravgifter. Finansieringsmodellen för de senare programmen har modifierats efter diskussion i styrelsen, utifrån de förslag på modeller som har lämnats av ledarprogrammens styrgrupp. För de tidigare programmen (Rektorsprogrammen 1 och 2 samt HeLP 1, 2, 3, 4) fördelades deltagaravgiften jämt över programmets längd och fakturerades fyra gånger per år. De program som har startats senare har hanteras så att hela deltagaravgiften faktureras deltagarna vid starten. En annan förändring är att deltagarna själva betalar internatkostnaden direkt till konferensanläggningen vid varje träff. Detta har förenklat hanteringen. För de program som är genomförda ska projekten i bokföringen avslutas och de återstående medlen överföras till projektet Högre ledarprogram, se nedan. Denna hantering startade under 2016. Högre ledarprogram Detta projekt inom SUHF:s bokföring startades under 2016. Enligt beslut på förbundsförsamlingen i Örebro den 14 april 2016 hanteras programledarnas lönekostnader gemensamt för alla program och bokförs på detta projekt. Återstående medel (överskott eller underskott) från avslutade program inom Rektorsprogrammet och HeLP förs över till detta projekt när ett program är avslutat. Administrativa ledarskapsprogrammet Det administrativa ledarskapsprogrammet startades 2015. Hela deltagaravgiften faktureras vid starten enligt samma modell som numera används inom SUHF:s övriga ledarprogram. Expertgruppen för internationaliseringsfrågor Expertgruppen för internationaliseringsfrågor startade under 2015. I samband med att Study Destination Sweden avslutades 2015 överfördes de kvarvarande medlen från SDS, sammanlagt 786 000 kr, till expertgruppen. En del av medlen har använts under 2016 för att arvodera en verkställande ledamot för expertgruppen på 30 %. Nätverk för rektorssekreterare Avgiften för nätverksträffen 2016 fakturerades sent varför intäkter från deltagaravgifter kommer att redovisas under 2017. Rektorsinternat Forum för bibliotekschefer Nätverk för blivande bibliotekschefer 2
10. FÖRBUNDSÄRENDEN SVERIGES UNIVERSITETS 2017-03-03 & HÖGSKOLEFÖRBUND Revisionsberättelse Efter granskning av Sveriges universitets- och högskoleförbunds räkenskaper och förvaltning för budgetåret 2016-01-01 2016-12-31 får vi härmed avge följande revisionsberättelse. Vi har granskat förbundets räkenskaper, genomgått protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om dess ekonomi och förvaltning. Granskningen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förbundets bokföring eller detsamma beträffande förvaltning och verksamhet. Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sveriges universitets- och högskoleförbunds finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess resultat och finansiering för året. Vi tillstyrker att att att resultaträkning och balanserad kapitalförändring fastställs samt styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar Anders Hederstierna Susanne Wallmark
10. FÖRBUNDSÄRENDEN Revisionspromemoria Undertecknade har utsetts av förbundsförsamlingen att vara revisorer för SUHF under 2016. Vi har studerat protokollen för verksamhetsåret och den ekonomiska redovisningen tillsammans med bokslutskommentarer. Utöver avlämnad revisionsberättelse vill vi uppmärksamma styrelsen på några saker i denna promemoria. Ekonomisk uppföljning Vid genomgången av styrelseprotokollen framgår det att styrelsen enbart har en ekonomisk uppföljning i samband med bokslutet. I och med att verksamheten har växt och att redovisningen sker enligt kontantprincipen så är vår rekommendation att styrelsen minst två gånger per år har en ekonomisk uppföljning utöver bokslutet. Översyn av hantering och redovisning av konferenser SUHF:s konferensverksamhet har växt under de senaste åren och det går inte att ur redovisningen få en bild av hur utfallet av respektive aktivitet har blivit. Det har också i samband med vår revision uppdagats att det inte har skett någon fakturering av deltagare som inte har betalt deltagaravgiften i förväg. Vi rekommenderar styrelsen att ge Generalsekretaren i uppdrag att göra en översyn av rutinerna i syfte att stärka den interna styrningen och kontrollen. Revision av räkenskaperna Riksrevisionen granskar Stockholms universitets redovisning där SUHF ingår. Därutöver har tidigare år Stockholms universitets internrevisor granskat räkenskaperna för SUHF men inför 2016 har detta upphört. Vi rekommenderar styrelsen att ge Generalsekreteraren i uppdrag att ta fram förslag på hur en särskild revisions av räkenskaperna kan genomföras. 2017-03-03 Susanne Wallmark Anders Hederstierna
11. REKRYTERING AV AGENTER Missiv till punkt 11 Förbundsförsamlingen den 22 mars 2017 Rekrytering av agenter rekommendation Dokument - Förslag till rekommendation Förslag Förbundsförsamlingen antar rekommendation till uppförandekod avseende rekryteringsagenter. Bakgrund Globalt är det mycket vanligt med agenter vid internationell studentrekrytering. Sedan Sverige införde studieavgifter år 2011 för tredjelandsstudenter har frågan om rekryteringsagenter diskuterats bland svenska lärosäten. Rekryteringsagenter eller utbildningskonsulter är små eller stora företag som erbjuder rådgivning och service till studenter som vill studera utanför sitt eget land. Agenternas verksamhet finansieras av studenterna själva och deras föräldrar, av lärosäten som agenten har avtal med, eller av båda. Exempel på tjänster som agenterna kan hjälpa studenterna med är ansökan, visum, reseförberedelser mm för studier i Sverige. För att lära sig mer om hur agenter arbetar har flera workshops och andra träffar organiserats av universitet och högskolor. Bland annat arrangerade Study Destination Sweden 2015 ett erfarenhetsutbyte där representanter för British Council medverkade och redovisade en generell uppförandekod för agenter som Storbritannien, Australien, Irland och Nya Zeeland gemensamt ställt sig bakom. Dessa förberedande arbeten har visat att det finns ett behov av en svensk uppförandekod för rekryteringsagenter. SUHF:s expertgrupp för internationalisering har tagit fram ett förslag till uppförandekod som kan biläggas avtal med rekryteringsagenter. Varje lärosäte behöver också själv ta ställning till i vilka delar som rekommendationen ska/kan tillämpas eftersom väsentliga skillnader kan föreligga i kontakter med agenter. Principerna har formulerats på engelska för att underlätta kopiering till avtal och andra dokument. De är i huvudsak hämtade från Statement of Principles for the Ethical Recruitment of International Students by Educational Agents and Consultants (2012).
11. REKRYTERING AV AGENTER 1 Sveriges universitets- 2017-01-23 och högskoleförbund Dnr: 00xx-17 Rekommendation till uppförandekod avseende rekryteringsagenter Förslag SUHF:s förbundsförsamling föreslås vid sitt sammanträde den 22 mars 2017 anta denna rekommendation till uppförandekod avseende rekryteringsagenter. Bakgrund Globalt är det mycket vanligt med agenter vid internationell studentrekrytering. Sedan Sverige införde studieavgifter år 2011 för tredjelandsstudenter har frågan om rekryteringsagenter diskuterats bland svenska lärosäten. Rekryteringsagenter eller utbildningskonsulter är små eller stora företag som erbjuder rådgivning och service till studenter som vill studera utanför sitt eget land. Agenternas verksamhet finansieras av studenterna själva och deras föräldrar, av lärosäten som agenten har avtal med, eller av båda. Exempel på tjänster som agenterna kan hjälpa studenterna med är ansökan, visum, reseförberedelser mm för studier i Sverige. Därför har ett antal svenska lärosäten tecknat avtal om marknadsföring och studentrekrytering med agenter i olika länder, ibland annat Indien och Kina. För att lära sig mer om hur agenter arbetar har flera workshops och andra träffar organiserats av universitet och högskolor med syfte att undersöka hur dessa kan användas för svenska lärosäten som önskar rekrytera tredjelandsstudenter. Svenska institutet arrangerade redan 2010 en workshop för att internationella agenter skulle få träffa svenska lärosäten. Inom ramen för Study Destination Sweden arrangerade Arbetsgruppen för kommunikation och marknadsföring 2015 ett erfarenhetsutbyte där representanter för British Council medverkade och redovisade en generell uppförandekod för agenter som Storbritannien, Australien, Irland och Nya Zeeland gemensamt ställt sig bakom. I september 2016 genomfördes ytterligare en workshop av SUHF:s Nätverk för kommunikation och marknadsföring. Dessa förberedande arbeten har visat att det finns ett behov av en svensk uppförandekod för rekryteringsagenter. Rekommendation SUHF rekommenderar sina medlemslärosäten att använda sig av följande uppförandekod som kan biläggas avtal med rekryteringsagenter. Varje lärosäte behöver också själv ta ställning till i vilka delar som rekommendationen ska/kan tillämpas eftersom väsentliga skillnader kan föreligga i kontakter med agenter. Principerna har formulerats på engelska för att underlätta kopiering till avtal och andra dokument. De är i huvudsak hämtade från Statement of Principles for the Ethical Recruitment of International Students by Educational Agents and Consultants (2012).
11. REKRYTERING AV AGENTER 2 Princip Rekommendation 1 Education consultants practice responsible business ethics. Avoiding conflict of interest Informing the education provider when using subagents or contracted partners Observing appropriate levels of confidentiality and transparency Acting professionally, honestly and responsibly Refraining from being party to any attempt by students or others to engage in fraudulent applications Acting in the best interest of the students at all times Declaring conflicts of interest Being transparent with regards to fees to be paid by students and commissions paid by education providers Providing clear avenues for handling complaints and resolving disputes Complying with relevant laws and regulations 2 Education consultants provide current, accurate and honest information in an ethical manner. Ensuring that communication from the Swedish education provider reaches the student Providing realistic and appropriate information that is tailored by the individual student s circumstances, particularly in relation to language skills, capacity to pay and level of study Specifying the rights and responsibilities of the student in the country of destination Refraining from claiming a direct government endorsement or a privileged relationship with public official or member of government where one does not exist; including for example the misuse of national brand logos Refraining from stating or suggesting that the agent provides a shortcut to admission to higher education in Sweden Ensuring that all who work on behalf of the agent provide current, accurate and honest information in an ethical manner Using promotion materials that are officially approved by the education provider 3 Education consultants develop transparent business relationships with students and education providers through the use of written agreements. Signed by the student and the agent Signed by the education provider and the agent Include information on the arrangements put in place by agents and consultants on behalf of the student, such as itemised payment schedules of fees and services, and refund and transfer policies Provide details on information provided under Principles 1 and 2, as a means of guiding agents and consultants to give appropriate
11. REKRYTERING AV AGENTER 3 information to students so that both students and agents understand what has been agreed Maintain student confidentiality Agreements are archived in an appropriate manner so that they can be made available to the student or an appropriate authority within a reasonable time frame 4 Agents and consultants protect the interests of minors Ensuring that the prospective student has adequate representation and support from a guardian and/or legal counsel during meetings with the agent or consultant and that this is recorded as informed consent before any money changes hands Ensuring that the client has the legal capacity to enter into any commitment Acting not only in accordance with relevant laws and regulations, but competently, diligently and fairly as befits dealings with minors 5 Education consultants provide current and up-to-date information that enables international students to make informed choices when selecting which agent or consultant to employ. Providing information to students about the accreditations the agents have met, the training they have undertaken, the memberships they hold to professional associations or processes undertaken to become registered and accredited education agents and consultants in their respective countries Providing information about themselves that support comparison of registration, qualifications and experience 6 Education consultants act professionally in recruiting students who have the ability to become successful in his or her serious effort of studying in Sweden. Participating in training courses and professional development wherever possible Becoming members of professional associations and networks that promote and support best practice in the recruitment of international students 7 Education consultants work with the Association of Swedish Higher Education and education providers to raise ethical standards and best practice. Sharing information about best practices in the recruitment of international students by education agents and consultants 8 Education consultants agree to conduct the cooperation by adhering to the principles of the Magna Charta Universitatum and the United Nations Declaration of Human Rights.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Missiv till punkt 12 Förbundsförsamlingen den 22 mars 2017 Rektorers avgångsvillkor Dokument - Missiv från utredarna - Rapport med förslag till rekommendationer Förslag Förbundsförsamlingen antar rekommendationen angående rektorers avgångsvillkor. Bakgrund Vid förbundsförsamlingsmötet den 19 oktober 2016 uppdrog förbundsförsamlingen styrelsen att tillsätta en utredare att ta fram förslag till rekommendationer avseende rektorers villkor. SUHF:s styrelse har bett Curt Karlsson, tidigare universitetsdirektör för Linköpings universitet, och Jörgen Tholin, universitetsdirektör för Göteborgs universitet, att utreda frågan och ta fram förslag på rekommendationer. Uppdraget har varit att ta fram ett förslag till rekommendationer för lösningar av de olika problem som uppträder i samband med att rektorer lämnar sin anställning, något som kan avse såväl det enskilda lärosätets hantering av problemen som, i vissa fall, överenskommelser mellan lärosäten. Rekommendationerna ska avse områden som hantering av tjänstledighet, flytt av grundanställning och s.k. återetableringsstöd. Rapporten belyser olika delar av frågan och innehåller sammanlagt 24 rekommendationer.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Styrelsen för Sveriges Universitets- och Högskoleförbund Undertecknade som erhållit i uppdrag att utreda vissa frågor rörande avgångsvillkor för rektorer vid universitet och högskolor samt formulera rekommendationer om sådana villkor överlämnar härmed sin rapport Rektorers avgångsvillkor analys och rekommendationer. Vi anser oss härmed ha fullgjort vårt uppdrag. Ulricehamn och Mjölby den 13 mars 2017 Jörgen Tholin Curt Karlsson
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Rektorers avgångsvillkor analys och rekommendationer Rapport från en av SUHF:s styrelse tillkallad utredning Utredare: Jörgen Tholin, universitetsdirektör vid Göteborgs universitet, tidigare rektor för Högskolan på Gotland, och Curt Karlsson, f.d. universitetsdirektör vid Linköpings universitet
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Problemet 3 Uppdraget 3 Terminologi 3 Kort bakgrund 4 De nya reglerna i korthet 5 Vårt arbetssätt 5 Behålla eller lämna grundanställningen 6 Vem är behörig att som arbetsgivare bestämma avgångsvillkoren för en rektor? 6 Karaktären av våra förslag till rekommendationer 7 Former för reglering 7 När bör en reglering av rektors avgångsvillkor företas? 8 Grundanställning vid eget eller annat lärosäte 9 Flytt av grundanställning 9 Tjänstledighet från grundanställning 11 Lön 12 Löneutveckling 13 Andra anställningsförmåner än lön 13 Arbetsskyldighet 14 Återetableringsvillkor 14 Resurser att disponera efter avgång som rektor 15 Stationeringsort och tjänsteställe 16 Bisyssla 16 Organisatorisk placering av grundanställningen 17 Finansiering av lönekostnader och andra kostnader i grundanställningen 17 Avtalstid 18 Avtal till 65 eller 67 års ålder 18 Avtal med unga rektorer 19 Förnyelse av avtal 19 Ändringar/tillägg under löpande avtalsperiod 20 Former för hantering av tvister om avtalet 20 Avtal mellan lärosäten 20 Avtal som inkluderar sjukvårdshuvudman 21 Bilaga 1: Sammanställning av rekommendationer 22
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Sammanfattning I denna rapport redovisar vi hur lokala avtal och kompletterande beslut bör utformas för att åstadkomma skäliga villkor för de rektorer inom högskolan som på grund av innehav av grundanställning som professor/lektor inte blir delaktiga av de avgångsvillkor som gäller för övriga statliga myndighetschefer enligt den förordning härom som nyligen trätt i kraft. I ett antal rekommendationer anger vi vilka frågor som bör eller kan regleras i avtal mellan lärosätets styrelse och rektor och vilka kompletterande beslut som styrelsen bör fatta. Bland de frågor vi behandlar märks möjligheten till tjänstledighet från grundanställningen, s.k. flytt av grundanställning mellan lärosäten, rätt till bibehållen lön under viss minsta tid efter avgången som rektor, rätt till stöd för återetablering som lärare och forskare eller för annan yrkeskarriär samt olika möjligheter att bestämma arbetsskyldigheten i grundanställningen efter avslutad rektors-period. Vi anger också vilka frågor som behöver regleras genom avtal mellan berörda lärosäten, om grundanställningen för den avgångne rektorn är knuten till ett annat lärosäte än det där hen varit rektor. Våra samlade rekommendationer om avtalsfrågor resp. myndighetsbeslut, inalles 24, återfinns i bilaga. I huvudtexten återges de successivt som avslutning av resp. textavsnitt. Problemet För statliga myndighetschefer gäller fr.o.m. den 1 januari 2017 nya bestämmelser om villkoren efter det att chefsanställningen upphört. De nya reglerna gäller också för rektorer vid de statliga lärosätena, om de inte under tiden för rektorsanställningen innehavt en grundanställning, som de varit tjänstlediga från. En återgång till en sådan grundanställning kan innebära jämförelsevis dåliga villkor ifråga om såväl lön som arbetsuppgifter, väsentligt sämre än för övriga myndighetschefer för vilka de nya reglerna gäller. Oklarheten, eller, annorlunda uttryckt, rättsosäkerheten kan vara betydande. Uppdraget Vårt uppdrag är att ta fram ett förslag till rekommendationer för lösningar av de olika problem som uppträder i sammanhanget, något som kan avse såväl det enskilda lärosätets hantering av problemen som, i vissa fall, överenskommelser mellan lärosäten. Rekommendationerna ska avse områden som hantering av tjänstledighet, flytt av grundanställning och s.k. återetableringsstöd. De förslag till rekommendationer som vi tar fram ska enligt direktiven ligga i paritet med de ovan nämnda nya reglerna. Detta innebär bl.a. att en period om 24 månader med bibehållen inkomstnivå, bekostad av det lärosäte där rektorn varit verksam som myndighetschef, bör ingå. Terminologi Som redan framgått använder vi benämningen grundanställning som beteckning på den anställning, typiskt som lärare, som de flesta blivande rektorer innehar, i stället för den mer
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR frekvent använda benämningen bottentjänst. Det främsta skälet härtill är att begreppet tjänst sedan länge utmönstrats ur författningar och kollektivavtal. Den vanligaste grundanställningen för rektorer är som professor, men anställningar som lektor är inte ovanliga. För att undvika språkliga otympligheter använder vi i fortsättningen benämningarna professur resp. professor när vi syftar på rektorernas grundanställning resp. innehavaren av densamma men inkluderar därvidlag också lektorat och lektor. I ett avsnitt, det om flytt av grundanställningen, skiljer vi dock mellan det fall att grundanställningen är en professur resp. ett lektorat, eftersom de rättsliga förutsättningarna i de båda fallen delvis är olika. Kort bakgrund Rektorerna inom den statliga svenska högskolan behandlades länge av regeringen helt annorlunda än övriga myndighetschefer. De respekterades utan tvivel som akademiska ledare men sågs med åtminstone ambivalens när det gällde det egentliga chefsuppdraget. Rekryteringen var länge ensidig i den meningen att rektor rekryterades från det egna lärosätet, typiskt sett från en professur som hen var tjänstledig från. Länge återspeglades regeringens syn på rektorerna i den återhållsamma lönesättningen. Förhållandet att den avgående rektorn regelmässigt kunde återgå till sin professur ledde till att regeringen inte såg något skäl att tillhandahålla och finansiera särskilda villkor. De nya regler som nu fastställts av regeringen visar detta på så sätt att den nya förordningen (SFS 2016:411) om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer innehåller övergångsbestämmelser rörande fortsatt tillämpning av tre tidigare generationer av förmånsförordningar, av vilka ingen gällt för rektorerna. Men rekryteringen av rektorer har successivt kommit att ske i andra mönster än tidigare. För det första har först de nya (efter 1977) högskolorna och numera också universiteten kommit att ofta rekrytera rektor från något annat lärosäte, något som i regel fört med sig att den grundanställning som rektor har (och är tjänstledig från) finns vid ett annat lärosäte än det där vederbörande blivit rektor. För det andra sker också rekrytering av rektor från andra sektorer, t.ex. näringslivet eller kulturlivet, vilket innebär att rektor saknar grundanställning. För det tredje har rektorssysslan professionaliserats i så mening att ett antal rektorer går från den ena rektorstjänsten till den andra eller tredje. Under samma period har regeringen successivt förändrat sin syn på rektorerna och torde få sägas numera behandla dem som fullvärdiga myndighetschefer, något som reflekterats i lönesättningen och nu, i viss mån, också ifråga avgångsvillkoren. SUHF uppmärksammade tidigt problemen med rektorernas villkor och utredde 2008 frågan genom Ingebert Täljedal, tidigare rektor vid Umeå universitet, Kerstin Norén, då rektor för Karlstads universitet, och Curt Karlsson, då universitetsdirektör vid Linköpings universitet. Förslagen hamnade i ett vänteläge, först på grund av autonomiutredningen och den på denna grundade propositionen, och sedan i avvaktan på regeringens hantering av den av justitierådet Sten Heckscher företagna utredningen om myndighetschefernas villkor (SOU 2011:81), vars förslag om avgångsförmåner lett till beslut först under år 2016 med verkan fr.o.m. den 1 januari 2017. Under år 2014/2015 tillfördes ytterligare material genom den
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR utredning om utvecklad ledning av universitet och högskolor (SOU 2015:92) som genomfördes av professorn Kåre Bremer, tidigare rektor för Stockholms universitet. De nya reglerna i korthet Den nya förordningen innehåller bestämmelser om rätt till avgångsförmåner för dem som har en tidsbegränsad anställning som chef för en myndighet som lyder direkt under regeringen. Den gäller således i princip också rektorer för statliga lärosäten. Men den ska inte tillämpas på den som vid tidpunkten för tillträdet av anställningen som myndighetschef är tjänstledig från annan statlig anställning, dvs för den grupp av rektorer som har en grundanställning. Men en mindre grupp av rektorer, bl.a. och oftast de som är rektorer vid konstnärliga högskolor, blir delaktiga av förmånsvillkor enligt förordningen. Eftersom våra rekommendationer om villkor, enligt direktiven, ska ligga i paritet med dem som gäller för de rektorer för vilka den nya förordningen ska tillämpas, finns det skäl att i korthet notera villkoren för den senare gruppen. Generellt sett gäller att för att förmåner enligt förordningen ska utgå krävs det att myndighetschefen haft en eller flera chefsanställningar oavbrutet under sex år och inte erbjudits fortsatt anställning i den befattning som hen lämnat. För den som vid chefsanställningens upphörande uppnått 61 års ålder utgörs avgångsvillkoret av en pensionslösning med inkomstgaranti. Till den som är yngre utbetalas i stället ett avgångsvederlag i högst två år. Vederlaget motsvarar lönen den sista månaden i chefsanställningen. Såväl inkomstgarantin (för den som är äldre) som avgångsvederlaget (för den som är yngre) minskas med inkomster av anställning som är pensionsgrundande m m. Vår grundläggande bedömning är att villkoren för de rektorer som återgår till sin grundanställning bör vara bättre än för de rektorer som blir delaktiga av förmåner enligt den nya förordningen, eftersom den förra gruppen har en fortsatt arbetsskyldighet. Vårt arbetssätt Vi inledde med att vända oss till de statliga lärosätena med en hemställan att få ta del av beslut eller överenskommelser som träffats om avgångsvillkoren för rektorer som efter avslutad rektorsperiod återgått till sin grundanställning som professor. I stort sett samtliga lärosäten besvarade vår förfrågan genom att antingen översända information om de beslut eller avtal som förekommit eller meddela att frågan hittills inte varit aktuell. Den höga svarsfrekvensen bör ha inneburit att vi kommit i kontakt med åtminstone 95 % av alla tillämpade lösningar. Parallellt med materialinsamlingen genomförde vi samtal i ämnet med företrädare för regeringskansliet, dels Claes Lindgren, chef för enheten för statlig arbetsgivarpolitik inom finansdepartementet, dels Kerstin Jacobsson, departementsråd inom utbildningsdepartementet. Vi träffade också ledande företrädare för SULF, förbundsdirektören Git Claesson Pipping och ombudsmannen Björn Birath, och tog del av deras erfarenheter i form av svårigheter vid vissa lärosäten att komma överens om avgångsvillkoren. Vi besökte också på
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR tidigt stadium Arbetsgivarverket för samtal med chefsjuristen Karl Pfeifer om möjligheten till avtalslösningar av frågor som aktualiserats i vårt uppdrag. I en senare vända fick vi möjlighet till en värdefull överläggning med Sten Heckscher, tidigare som nämnts justitieråd men också ordförande i styrelsen för Stockholms universitet och utredare av myndighetschefernas villkor. Vi samtalade även med Kåre Bremer, förutvarande rektor vid samma universitet, vars nämnda utredning av frågor rörande ledningen av universitet och högskolor bidragit med underlag av värde för vårt arbete. Vi bedömer att vi genom insamlandet av material och de angivna samtalen fått en adekvat grund för våra bedömningar. Behålla eller lämna grundanställningen Som framgått av ett föregående avsnitt är förekomsten av en grundanställning helt avgörande för villkoren för tiden efter det att rektorsanställningen upphört. Den som tillträder en rektorsanställning och vill kunna komma i åtnjutande av avgångsförmåner enligt den nya förordningen MÅSTE ha ansökt om och beviljats entledigande från sin grundanställning senast dagen innan tillträdet. I annat fall slår undantagsreglerna till och rektorn ifråga är inte berättigad till några förordningsbestämda avgångsförmåner. Det är mycket viktigt att styrelseordföranden i så god tid som möjligt fäster den blivande rektorns uppmärksamhet på denna valsituation. Om rektorn väljer att lämna sin grundanställning bortfaller alla behov av lokal reglering. Allt vad vi skriver i följande avsnitt av denna rapport förutsätter att rektorn har valt att behålla grundanställningen. Många rektorer får ytterligare ett förordnande, om tre år, efter den första sexåriga perioden. Detta förordnande ska inte enligt vad vi inhämtat från en auktoritativ källa inom regeringskansliet anses spegla en ny anställning, även om beredningsförfarandet inom lärosätet kan vara nog så omfattande. Detta innebär att rektor inte har rätt till ett nytt val av villkorspaket vid sin avgång, mellan förordningens villkor resp. lokalt överenskomna villkor. Förordningen tillämpas visserligen av Statens Pensionsverk, men det troliga är att verket därvid kommer att tolka den på nu angivet sätt. Den som övergår från en anställning som rektor till en annan chefsanställning (rektor eller generaldirektör etc) torde däremot anses tillträda en ny anställning och därmed ha möjlighet att avstå från sin grundanställning och kvalificera sig för avgångsförmåner enligt förordningen. Rekommendation nr 1: Styrelsens ordförande ska uppmärksamma den blivande rektorn på valet mellan lösningar för avgångsvillkoren. Detta bör ske även om vederbörande kommer direkt från en annan anställning som rektor. Vem är behörig att som arbetsgivare bestämma avgångsvillkoren för en rektor? Lön och andra löneförmåner för en rektor fastställs av regeringen. Men avgångsvillkoren för en rektor som inte omfattas av den nya förordningen gäller de villkor som är förenade med grundanställningen som professor. Regeringskansliet har med stor tydlighet klargjort att dessa villkor är en lokal fråga. Om ingen reglering av villkoren sker på förhand torde det ankomma på den som är rektor vid det lärosäte till vilket grundanställningen är knuten att fastställa villkoren sedan den avgångne rektorn återgått till grundanställningen. Detta är
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR med förutsebarhet och rättssäkerhet i åtanke inte någon bra lösning. Inte sällan kan också jäv göra sig gällande och kunna drabba i stort sett alla potentiella aktörer inom lärosätet. En lösning som valts i ett antal fall under åren har inneburit att styrelsens ordförande på delegation från styrelsen - beslutat eller träffat en överenskommelse med rektorn om vederbörandes villkor efter att hen lämnat anställningen som rektor. Professor Anders Stening utredde frågan för några år sedan och kom fram till att styrelsens ordförande kunde anses ha en implicit delegation från regeringen att reglera hithörande frågor. Sten Heckscher har vid våra överläggningar hänvisat till den övergripande formuleringen i 2 högskolelagen om styrelsens ansvar för lärosätets alla angelägenheter samt förteckningen över styrelsens arbetsuppgifter i 2 kap. 2 högskoleförordningen som grund för det handlingsutrymme som erfordras för att styrelsen ska kunna anses ha befogenhet att reglera rektors avgångsvillkor. Vår bedömning är att den av Heckscher angivna grunden framstår som mera robust från rättslig utgångspunkt och därför vara den som åberopas. Det bör således vara lärosätets styrelse som ansvarar för regleringen av rektors avgångsvillkor. Vi anser att detta bör ske genom att styrelsen godkänner inriktningen av villkoren och de ungefärliga värdena för de parametrar som ska konstituera villkoren samt uppdrar åt ordföranden att i den form som anges nedan fastställa dem i en dialog med rektorn. Den slutliga överenskommelsen förutsätts sedan redovisas för styrelsen. Karaktären av våra förslag till rekommendationer De förslag till rekommendationer som vi avger i det följande avser områden som enligt vår mening ska, bör eller kan regleras (utan att nödvändigtvis ses som uttömmande). I den mån vi anger parametervärden (nivåer) är vårt syfte att ange normalvärden. Den styrelse som önskar vara mer generös, generellt eller i det enskilda fallet, bör givetvis känna sig oförhindrad därtill. Och på samma sätt bör det, åtminstone med hänvisning till särskilda skäl, vara möjligt att i det enskilda fallet avvika nedåt från normvärdet. Vi bedömer att en sådan frihet att hantera rekommendationerna snarare stärker än försvagar dem och därför säkerställer deras tillämpning också under en längre tid. En del av de frågor som vi berör i våra rekommendationer gäller lämplighets- eller skälighetsbedömningar och bör i första hand relateras till den nya förordningen. Andra har för sin lösning krävt en analys av rättsläget. I valet mellan alternativ har vi eftersträvat lösningar som står på en så solid rättslig grund som möjligt. Detta innebär fortfarande att lösningarna kan utsättas för kritik. Men de kan försvaras med goda argument. Längre än så går det knappast att komma, eftersom högskoleförfattningarna av principiella skäl inte är särskilt detaljerade. Rättsläget formas i stället successivt genom tillämpning och med utrymme för sakligt motiverade skillnader mellan olika enskilda fall. Former för reglering Avgångsvillkoren för rektor kan fastställas på i princip två olika sätt; båda har tillämpats vid lärosätena. Det ena innebär att lärosätet fattar ett ensidigt beslut om villkoren, självfallet
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR efter samtal med rektorn. Det andra sättet är att lärosätet träffar ett avtal, en s.k. individuell överenskommelse, med rektorn. Vid samtal med Arbetsgivarverkets chefsjurist Karl Pfeifer har denne bekräftat att lärosätet har denna möjlighet. Som framgått av föregående avsnitt kan lärosätets befogenhet, på grund av jävsskäl, utövas enbart av styrelsen eller på dess vägnar, efter delegation, av styrelsens ordförande. Ytterligare en möjlighet skulle kunna vara att träffa ett kollektivavtal om den enskilde rektorns avgångsvillkor, dvs ett avtal med de fackliga organisationerna. Men detta är en opraktisk lösning, eftersom lärosätet i så fall, hos Arbetsgivarverket, måste begära och erhålla befogenhet att träffa ett sådant kollektivavtal. Efter samtal med Pfeifer och Heckscher förordar vi att lärosätena reglerar rektors avgångsvillkor genom en individuell överenskommelse. En sådan kännetecknas vid en jämförelse med beslutsmodellen av en högre grad av ömsesidighet ifråga om rättigheter och skyldigheter. Riskerna minskar därmed för att en ny styrelse ifrågasätter olika villkor. Vidare kan former för ändringar och tillägg samt tvistelösning lätt byggas in i ett avtal. Rekommendation nr 2: Avgångsvillkoren för rektor regleras i ett avtal mellan styrelsen och rektor. Detta är en grundläggande rekommendation som en stor del av de övriga rekommendationerna vilar på. När bör en reglering av rektors avgångsvillkor företas? Den som utses till rektor utan att ha någon grundanställning att återgå till efter att rektorsanställningen upphört får villkor enligt den nya förmånsförordningen. Rektorskandidaten kan således redan innan hen accepterar att bli rektor överblicka hur avgångsvillkoren ser ut. Vår principiella uppfattning är att den som föreslås till anställning som rektor och har en grundanställning bör ges en likvärdig möjlighet till bedömning av villkoren efter avslutad rektorsanställning. Detta kräver något som torde innebära en rejäl ambitionsnivåhöjning att det lokala avtalet om avgångsvillkoren träffas innan styrelsens förslag till rektor expedieras till regeringen och således ses som en del av det samlade villkorspaket som erbjuds rektorskandidaten. Det nämnda avtalet måste naturligtvis förses med förbehåll för att den avsedde rektorn utses av regeringen och tillträder sin anställning, men detta är inget egendomligt villkor, många avtal är försedda med dylika villkor. Vi är införstådda med att det i nuläget ter sig som en svår uppgift att formulera ett lokalt avtal om avgångsvillkoren, både för rektorskandidaten och för styrelsen, men vill uttrycka den förhoppningen att de rekommendationer som vi formulerar i denna rapport ska utgöra ett tillräckligt stöd för bedömningen av vad som bör regleras och på vilket sätt det bör ske. Som vi anger i det följande är det fullt möjligt att komplettera eller företa ändringar i avtalet, om båda parter är ense om detta. Rekommendation nr 3: Det ideala förfaringssättet är att styrelsen träffar avtal med den blivande rektorn som ett avslutande led i rekryteringsprocessen, innan styrelsen lämnar sitt förslag till rektor till regeringen. Om detta inte skett bör regleringen ske snarast möjligt därefter.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Grundanställning vid eget eller annat lärosäte Rektor kan ha sin grundanställning vid det lärosäte där hen är rektor eller vid ett annat lärosäte. I utgångsläget beror detta givetvis på om styrelsen vid rekryteringen stannat för en intern eller en extern kandidat. Regleringen av rektorns avgångsförmåner underlättas av om grundanställningen finns vid det egna lärosätet. Om det finns rimliga förutsättningar och om rektorn samtycker bör styrelsen ta initiativ till en flytt av grundanställningen på det sätt som beskrivs i följande avsnitt. Men situationen kan också vara den att en professur i det ämne som rektorn representerar framstår som främmande för det lärosäte där vederbörande är rektor eller att rektorn med hänvisning till professionella och/eller sociala preferenser föredrar att kunna återgå till det lärosäte där hen innehavt sin grundanställning och således inte vill att den ska flyttas. Rekommendation nr 4: Om rektorns grundanställning är knuten till ett annat lärosäte bör styrelsen på ett tidigt stadium väcka frågan om en flytt till det lärosäte där hen ska vara rektor, eftersom utformningen av de avtalsmässiga lösningarna om avgångsförmåner påverkas kraftigt av vilket förhållande som gäller ifråga om grundanställningen med avseende på vilket lärosäte som är arbetsgivare för innehavaren. Flytt av grundanställning Frågan om hur en grundanställning kan flyttas mellan lärosäten har varit föremål för diskussioner på många håll. Vår bedömning är att det föreligger två olika situationer som kräver olika lösningar. I beskrivningen nedan skiljer vi också mellan om grundanställningen är en professur eller ett lektorat. Den ena situationen har som grundläggande förutsättning att grundanställningen, som i detta fall alltid är en professur, innehas med fullmakt eller s.k. fullmaktsliknande villkor, vilket förutsätter att den tillträtts före den 1 januari 1999. Vår uppfattning är att sådana anställningar flyttas från det ena lärosätet till det andra genom ett regeringsbeslut. Regeringen har visserligen förklarat sig obenägen att medverka till flytt av tjänster, men vi har inte kunnat uppfatta någon annan korrekt lösning. En ny anställning av det slag som berörs i nästa stycke kan inte förses med fullmaktsvillkor. Enda sättet att hantera situationen är därför att flytta den befintliga anställningen. Antalet sådana ärenden får bedömas minska i rask takt och upphöra inom ett fåtal år. Om professuren tillträtts efter den 31 december 1998 är situationen annorlunda. Det är i dessa fall inte nödvändigt att flytta anställningen det är tillfyllest att åstadkomma en exakt likadan genom lokala beslut, något som inte är möjligt om det handlar om en fullmaktsanställning. Proceduren ser ut som följer. Styrelsen inrättar en ny professur med exakt samma ämnesbenämning som den som gäller för rektorns grundanställning. Enligt 6 första stycket anställningsförordningen ska en myndighet som avser att genomföra ett anställningsförfarande på något lämpligt sätt informera om detta så att de som är intresserade av anställningen kan anmäla detta till
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR myndigheten inom en viss tid. Men enligt tredje stycket i samma paragraf behöver information inte lämnas, om särskilda skäl talar mot det. Med hänvisning till nyssnämnda regel konstaterar styrelsen att det föreligger särskilda skäl att inte informera om den lediga anställningen. De särskilda skälen utgörs av att inrättandet och tillsättandet av den nya professuren syftar till att i reell mening flytta rektors grundanställning från det ena lärosätet till det andra. Vid anställning av en professor ska enligt 4 kap. 6 högskoleförordningen - sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövning av skickligheten. Eftersom den nyinrättade professuren har getts exakt samma ämnesbenämning som grundanställningen vid det andra lärosätet kan styrelsen konstatera att sakkunnigbedömning är uppenbart obehövlig och besluta att tillsätta den nya professuren med den enda kandidaten, rektorn. Den relaterade processen kan med fördel genomföras inom ramen för ett enda ärende i styrelsen. Att styrelsen kan anses vara behörig att fatta de nämnda besluten sammanhänger med att alla andra tänkbara aktörer och organ får bedömas vara jäviga, varför samtliga beslut måste skjutas uppåt från rektorsnivån, där frågan eljest hör hemma, till styrelsen. Vi vill understryka att den relaterade processen kan användas fullt ut på det beskrivna sättet enbart under de förutsättningar som vi angett. Det är möjligt att den lokalt beslutade anställningsordningen innehåller enstaka moment som kommer i konflikt med den av oss förordade proceduren och inte kan avfärdas med hänvisning till jäv. Anställningsordningen är emellertid beslutad av lärosätets styrelse. Om det uppstår en sådan regelkonflikt bör styrelsen konstatera att dess beslut fattas med avsteg från anställningsordningen i denna del. Om grundanställningen avser ett lektorat kan samma förfaringssätt tillämpas, dock behövs inget beslut om undantag från föreskrifter i högskoleförordningen, eftersom denna saknar regler om förfarandet vid anställning av en lektor. Däremot torde ett beslut om avsteg från den lokala anställningsordningen erfordras också i detta fall. Vi har noterat försök att genom avtal mellan lärosäten hantera flytten av grundanställningen mellan dem. Efter samtal med främst Heckscher ställer vi oss skeptiska till möjligheten att träffa avtal om hur bindande författningar ska tillämpas. Vi ser heller inget skäl i detta fall för en avtalslösning eftersom den modell som vi angett ovan på ett mycket enkelt och smidigt sätt leder till den eftersträvade lösningen. Rekommendation nr 5: Om den grundanställning som rektorn innehar och som ska flyttas från annat lärosäte innehas med fullmakt eller fullmaktsliknande villkor ska styrelsen hemställa hos regeringen om ett beslut om flytt av anställningen till det egna lärosätet. Rekommendation nr 6: Om den grundanställning som professor som rektorn innehar vid annat lärosäte ska flyttas till det egna lärosätet bör styrelsen förfara på följande sätt: Inrätta en exakt likadan professur, besluta att det med hänvisning till särskilda skäl inte ska lämnas någon information om att den är ledig, konstatera att sakkunnigbedömning är uppenbart obehövlig och tillsätta professuren med den enda kandidaten, rektorn. Lämpligen
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR bör styrelsen notera att beslutet fattas med avsteg från den lokala anställningsordningen. Om grundanställningen är ett lektorat tillämpas ett liknande, ehuru förenklat, förfarande. Tjänstledighet från grundanställning Tjänstledighet var tidigare inget problem över huvud taget. Numera är det inte lika självklart. Den kärva grundregeln finns i 11 första stycket i lagen om offentlig anställning (LOA) och stadgar att om en statligt anställd arbetstagare får en ny statlig anställning upphör den första anställningen om inte annat följer av kollektivavtal. I andra stycket samma paragraf anges emellertid att, om det finns särskilda skäl, får beslutas att anställningen inte skall upphöra, vilket indirekt anger att tjänstledighet kan beviljas. I gällande kollektivavtal, villkorsavtal-t, anges i 2 att den som har en tillsvidareanställning som omfattas av avtalet ska beviljas ledighet, dock längst två år, för att ha en annan anställning som omfattas av avtalet för bestämd tid. Om arbetsgivaren anser att särskilda skäl föreligger kan längre ledighet beviljas. Slutligen kan nämnas att enligt 10 b tjänstledighetsförordningen får en arbetstagare beviljas tjänstledighet, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenheter för myndighetens verksamhet. En summering av ovan angivna författnings- och avtalsregler är att den som erhållit en anställning som rektor har rätt till tjänstledighet från sin grundanställning under två år, men en fortsatt tjänstledighet förutsätter att arbetsgivaren beviljar den med hänvisning till särskilda skäl. En konsekvens härav är att en rektor kan tillträda sin anställning som myndighetschef med en grundanställning och därför vara diskvalificerad från avgångsvillkor enligt den nya förmånsförordningen och därefter, under resans gång, bli vägrad tjänstledighet från sin grundanställning. Om hen då inte omedelbart återgår till sin professur förlorar hen den och därmed faller hela den lokala uppgörelsen om avgångsvillkor eftersom denna bygger på att rektorn har en grundanställning att återgå till. Detta är självfallet inget problem om professuren finns vid det lärosäte där rektorn har sin chefsanställning det är svårt att föreställa sig att den styrelse som träffat överenskommelse med rektor om avgångsvillkor skulle sätta denna ur spel genom att vägra tjänstledighet efter de två inledande åren, när rättighet till ledighet föreligger. Men om grundanställningen finns vid ett annat lärosäte skulle en sådan situation kunna uppstå, t.ex. för att förmå rektorn ifråga och berörd styrelse att verka för en flytt av professuren. Även andra, måttligt etiska, överväganden skulle kunna komma in i bilden. Vår bedömning är att det är värdefullt att lärosäten kan rekrytera rektorer inom hela högskolesystemet och att de som rekryteras inte ska behöva ge upp sin akademiska förankring eller tvingas till obekväma personliga levnadsvillkor. Tjänstledighet från grundanställning bör därför beviljas, även fortsättningsvis, med hänvisning till särskilda skäl, under hela den period som rektorsanställningen varar. De särskilda skälen avser den nytta för det samlade högskolesystemet som en sådan gemensam tjänstledighetspolicy ger upphov till. Rekommendation nr 7: Den som är rektor vid ett lärosäte ska, med hänvisning till särskilda skäl, beviljas tjänstledighet från sin grundanställning för den tid som rektorsanställningen omfattar, oavsett om grundanställningen är knuten till eget eller annat lärosäte.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Lön Enligt våra direktiv ska våra rekommendationer ligga i paritet med de som gäller för rektorer som har avgångsvillkor med stöd av den nya förmånsförordningen. Detta innebär ifråga om lönen att de lokala överenskommelserna om avgångsvillkor bör innehålla en bestämmelse som tillförsäkrar den rektor som återgått till sin grundanställning som professor en lönenivå i 24 månader som motsvarar lönen i rektorsanställningen under månaden omedelbart före avgången. I dagsläget förekommer både mer och mindre generösa villkor. Våra direktiv synes implicit förutsätta att en lägre lönenivå än rektorslönen ska kunna förekomma efter 24 månader. För att detta ska vara möjligt torde erfordras att rektorns lön efter återgången till professuren konstrueras som dels en fast lön som professor, dels ett tillfälligt lönetillägg med minst två års varaktighet, som motsvarar skillnaden mellan lönen i professorsanställningen och rektorslönen. Om professorslönen varit fryst under den tid (eller del därav) som professorn varit tjänstledig för att tjänstgöra som rektor, så torde ett beslut om ny professorslön behöva fattas i samband med återgången med beaktande av den meritering i form av akademiskt ledarskap som professorn förvärvat under sin rektorstjänstgöring. Det tillfälliga lönetillägget kan sedan beräknas. Vi är medvetna om att en del styrelser redan låter äldre rektorer behålla sin lönenivå som rektor utan någon tidsbegränsning, sedan de återgått till sin grundanställning som professor. Vår rekommendation i föregående stycke är inte avsedd att tas till intäkt för en mindre generös lönepolicy. En sådan hållning bör dock föranleda en viss tydlighet om den arbetsskyldighet som ska föreligga, så att konstruktionen inte får karaktär av eller uppfattas som ett flerårigt avgångsvederlag utan krav på motprestation. Om arbetsskyldigheten önskas reducerad utgör delpension en möjlig lösning. Vi återkommer till hithörande frågor i ett senare avsnitt. I ett annat avsnitt kommer vi att behandla frågan om bisyssla och om en sådan kan påverka lönen. Perioden för bibehållande av oförändrad lön kan delvis knytas till behovet av tid för återetablering som forskare av hög klass (se särskilt avsnitt nedan). Det kan inte uteslutas att det i vissa ämnen, efter 6 till 9 års frånvaro från den vetenskapliga scenen, erfordras mer än 24 månader av förberedelser för att kunna hävda sig i konkurrensen om forskningsmedel. Det ter sig för oss logiskt att lönen ligger kvar på rektorsnivån under denna ytterligare tid. Vi bedömer däremot inte, med hänvisning till direktiven, att någon motsvarande minskning av tiden med garanterad lönenivå ska aktualiseras om behovet av egentlig återetableringstid är mindre än två år. Den garanterade lönenivån är avsedd att underlätta en privatekonomisk mjuklandning. Det är också rimligt att jämföra med villkoren för de myndighetschefer (inkl. vissa rektorer) som får avgångsvederlag enligt den nya förordningen. Som framgått redan inledningsvis får myndighetschefer som lämnar sin chefsanställning innan de fyllt 61 år och inte erbjudits fortsatt anställning i samma befattning ett avgångsvederlag motsvarande två årslöner. Under senare år har flera påfallande unga rektorer anställts vid lärosätena. I vissa fall kan detta innebära att en rektor lämnar sin chefsanställning innan hen fyllt 50 år. Vi återkommer till konsekvenserna härav i ett senare avsnitt.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Rekommendation nr 8: Den som lämnar sin anställning som rektor och inte har rätt till avgångsvillkor enligt den nya förmånsförordningen ska efter återgång till sin grundanställning som professor under minst två år vara berättigad till lön inkl. ev. särskilda tidsbegränsade lönetillägg som motsvarar slutlönen som rektor. Löneutveckling I enstaka fall av fattade beslut resp. träffade överenskommelser anges regler för löneutvecklingen för den avgångne rektorn i hens grundanställning som professor. Oftast innebär regleringen att professorn ska tillförsäkras den lönenivå hen haft som rektor ända fram till pensionsavgången genom att professorslönen fastställs att motsvara rektorslönen. Detta innebär att det inte ska förekomma någon löneutveckling, vilket emellertid som helhet betraktat likväl kan vara fördelaktigt för den avgångne rektorn, eftersom lönen på detta sätt kommer att ligga på en betydligt högre nivå än vad som är den normala för professorer. I andra fall anges att rektorn i sin professorsanställning, efter de första åren med bibehållen rektorslön, ska ha sin lön och löneutveckling knuten till den ena eller andra gruppen av högt avlönade professorer vid lärosätet. Vår bedömning är att styrelsen bör vara återhållsam med att tillförsäkra den avgångne rektorn någon viss löneutveckling efter de inledande åren efter återgången till grundanställningen. Ju längre tid som förflyter efter avgången, desto rimligare blir det att den förutvarande rektorn lönesätts utifrån samma kriterier som övriga professorer vid lärosätet. Rekommendation nr 9: Styrelsen bör normalt avstå från att söka reglera löneutvecklingen i grundanställningen. Andra anställningsförmåner än lön Regeringen kan för den som anställs som rektor besluta också om andra förmåner än lön, t.ex. förmånsbil, årskort på trafikföretag och övernattningsbostad. Beträffande förmånsbil finns särskilda regler för värdet av förmånen och därmed beskattningen. När det gäller årskort och bostad innebär förmånen att lärosätet får tillstånd att betala kortet resp. bostaden, medan rektorn ifråga får använda sig av kortet och bostaden och därvid beskattas för det fulla värdet ( = lärosätets kostnad för förmånerna ifråga). Förmånerna är motiverade av rektorns professionella (främst förmånsbilen) resp. sociala situation (årskortet och bostaden). Huruvida dylika förmåner bör bestå efter avgången från rektorsanställningen bör göras avhängigt av de konkreta arbetsuppgifter som den avgånge rektorn erhåller inom ramen för sin grundanställning som professor. De lämpar sig således inte att inkludera i det avtal om avgångsvillkor som vi förordat ska ingås i samband med arbetet med att rekrytera rektor. De kan däremot prövas i samband med en slutlig översyn av villkoren, strax innan rektorsanställningen upphör.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Rekommendation nr 10: Behållandet av ev. andra anställningsförmåner än lön efter återgången till grundanställningen bör inte regleras i det lokala avtal om avgångsvillkor som träffas i samband med rekryteringen av rektor. Om frågan över huvud taget föreligger kan den med fördel prövas i anslutning till avgången. Arbetsskyldighet En rektor som valt att behålla sin grundanställning har också valt att i egenskap av anställd stå till arbetsgivarens förfogande för uppgifter av det slag som kan förekomma inom ramen för denna anställning. För en lärare gäller detta enligt 3 kap. 1 högskolelagen att ha hand om utbildning eller forskning samt administrativt arbete. Det finns ingen anledning för styrelsen att negligera denna arbetsskyldighet och förvandla den lokalt avtalade lösningen till en avgångsvederlagslösning utan krav på motprestation. Arbetsskyldigheten bör enligt vår mening konkretiseras med beaktande av rektorns professionella profil, hens önskemål och lärosätets behov. Ofta men inte alltid kan egen forskning, medverkan i forskarutbildning eller annan utbildning, kollegialt stöd till andra forskare, deltagande i ledarutbildning och mentorskap för nya ledare vara exempel på konkreta uppgifter. Men det kan också handla om utredningsarbete, ordförande- eller ledamotskap i styrgrupper för projekt eller samverkansorganisationer, utveckling av lärosätets samverkan med det omgivande samhället och förmedling av nätverkskontakter. Till den del uppgifterna inte avser utbildning eller forskning ter det sig naturligt att den förutvarande rektorn står till den nya lärosätesledningens förfogande för definition av de konkreta administrativa uppgifter som bör komma i fråga. Det lokala avgångsavtalet bör visserligen lyfta fram arbetsskyldigheten men lämna utrymme för anpassning till de löpande lokala verksamhetsbehoven, frånsett att den avgångne rektorn bör ges rätt att disponera viss del av sin arbetstid för egen forskning. Om hen inte önskar ta denna rätt i anspråk står naturligtvis också den delen av den totala årsarbetstiden till den nya högskoleledningens förfogande. Rekommendation nr 11: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör arbetsskyldigheten tydliggöras som egen forskning samt medverkan i utbildning och administration. Omfattningen av tiden för egen forskning bör härvid anges som ungefärlig del av årsarbetstiden. Arbetsskyldigheten kan konkretiseras genom en komplettering av avtalet strax innan rektorsanställningen upphör. Återetableringsvillkor En viktig fråga som också uppmärksammats i våra direktiv avser vad som brukar kallas återetableringsstöd, dvs finansiering av en period efter avgången från rektorsanställningen som den som återgår till sin grundanställning förutsätts använda för att återvinna sin förmåga som lärare och forskare. I de flesta fall torde man avse möjligheten att komma tillbaka till den s.k. forskningsfronten inom sitt ämne, vilket innebär att man tagit till sig ämnets teori- och metodutveckling, återfått förmågan att formulera relevanta forskningsproblem och byggt upp nätverk som grund för vetenskaplig samverkan. För den som vill
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR återgå till att vara forskare på högt kvalificerad nivå inom ämnen som varit och är stadda i en snabb utveckling med kumulativa forskningsresultat torde två år av etableringstid vara ett minimum. I andra fall kan behovet av återetableringsstöd vara betydligt mindre. Särskilt torde detta gälla om den förutvarande rektorn själv bedömer det som mindre attraktivt och/eller meningsfullt att återgå till en forskande befattning utan föredrar att bistå den nya lärosätesledningen med administrativa uppgifter. Vi är visserligen inte främmande för att ett syfte med särskilda återetableringsvillkor är att ge den avgångne rektorn en andhämtningspaus efter en lång och inte sällan slitsam period som myndighetschef, men en sådan paus torde inte behöva omfatta flera år. När styrelsen överväger behovet av en längre återetableringsperiod bör den enligt vår mening också ta hänsyn till den tid som återstår innan den förutvarande rektorn uppnår pensionsåldern. Det ter sig således mindre ändamålsenligt från ett arbetsgivarperspektiv om större delen av den tid som återstår till pensionsavgången ägnas åt försök att återetablera sig som forskare med följaktligen starkt begränsad tid för att arbeta som forskare efter återetableringsfasen. Vi förordar att frågan om återetablering efter avslutad rektorsanställning ägnas uppmärksamhet i det lokala avtal om avgångsvillkor som träffas i anslutning till rekryteringen av rektorn ifråga. Utgångspunkten för återetableringstiden bör vara två år, men från denna utgångspunkt kan avvikelser företas i såväl höjande som minskande riktning, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. En översyn av detta villkor kan med fördel företas i anslutning till att rektorn lämnar sin anställning. Rekommendation nr 12: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör frågan om återetableringsvillkor behandlas. Som en utgångspunkt bör gälla en återetableringsperiod om två år men avvikelser bör övervägas, såväl uppåt som nedåt, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Den avgående rektorns återstående anställningstid till pensionsavgång bör därvid också tillmätas betydelse. Resurser att disponera efter avgång som rektor Beslut eller lokala överenskommelser om avgångsvillkoren för rektor innehåller normalt utfästelser från lärosätets sida att tillhandahålla arbetsrum och gängse IT-resurser etc. Sådana utfästelser ter sig självklara eftersom vederbörande är fortsatt anställd. De kan kombineras med föreskrift om finansiell lösning (se vidare i avsnitt nedan). Det är inte ovanligt att de lokala besluten/överenskommelserna om avgångsvillkoren för rektor också innehåller en utfästelse från lärosätets sida om ett mindre årligt belopp, varierande mellan 50.000 och 200.000 kr, som den förutvarande rektorn ska ha möjlighet att själv disponera för täckande av mindre omkostnader, t.ex. resor, konferensavgifter, kontorsmateriel etc. Särskilt om återetableringen ska avse återgång till forskning kan det vara rimligt att den förutvarande rektorn kan ha sådana medel till sitt förfogande under en längre period än den som motsvarar återetableringstiden.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Rekommendation nr 13: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör frågan om resurser att disponera efter avgång som rektor behandlas. Den förutvarande rektorn bör tillförsäkras arbetsrum och IT-resurser etc samt, under viss tid, också medel för täckande av smärre omkostnader för återetableringen som professor. Stationeringsort och tjänsteställe Beroende på de arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för den grundanställning som professor som den avgångne rektorn återgått till kan det vara ändamålsenligt att annan s.k. stationeringsort fastställs än den som gällt under hens anställning som rektor. I första hand torde en sådan lösning aktualiseras om professorns egen forskning dominerar bland uppgifterna och denna med större fördel utförs vid annat lärosäte, t.ex. på grund av tillgången till experimentell utrustning, eller på den egentliga bostadsorten. I vissa ämnen kan egen forskning utföras i bostaden, som därvid kan anges som tjänsteställe. Behovet av arbetsrum vid lärosätet kan då bortfalla och ersättas med tillgång till arbetsplats, t.ex. i rum som delas med andra sällananvändare. Med bostaden som tjänsteställe blir resor till/från lärosätet att betrakta som tjänsteresor, vilket är en fördel för professorn och en godtagbar konsekvens för lärosätet, om resorna är förhållandevis få. Om dessa frågor ska tas upp torde detta böra ske vid den översyn av avgångsavtalet som bör ske i anslutning till att rektor lämnar sin anställning. Rekommendation nr 14: Frågor om ev. annan stationeringsort och annat tjänsteställe än vad som gällt i rektorsanställningen bör, om de över huvud taget ska aktualiseras, prövas först i samband med att rektorn lämnar sin anställning och de konkreta arbetsuppgifterna inom ramen för grundanställningen kan överblickas. Bisyssla Det ter sig naturligt att den förutvarande rektorn, när hen återgått till sin grundanställning, erbjuds och accepterar en eller flera bisysslor hen är ju ofta expert inom sitt ämne och har därtill förvärvat avsevärda ledarskapsmeriter och ett nätverk som kan vara värdefullt också utanför det egna lärosätet. I någon av de lokala lösningar för rektors avgångsvillkor som vi tagit del av har funnits en föreskrift om att inkomster av bisyssla skulle avräknas mot lönen i professorsanställningen till den del bisyssleinkomsten översteg ett visst belopp (50.000 kr/år). En sådan regel torde inte vara giltig. Som professor har den förutvarande rektorn samma rätt till bisyssla som andra lärare inom högskolan. En lärare får enligt 3 kap. 7 högskolelagen inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Andra typer av bisysslor får innehas med den restriktion som anges i 7 LOA. Bisyssla som bedömes vara arbetshindrande eller utgöra konkurrensbisyssla får dock förbjudas med stöd av gällande kollektivavtal (13 kap. 10-11 Villkorsavtal eller Villkors-
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR avtal T). Tillåtligheten av en bisyssla kan således ifrågasättas utifrån ett antal författningsoch kollektivavtalsregler. En bisyssla kan också utvecklas därhän att den inte kan fullgöras utan viss tjänstledighet. Men det behovet är då föranlett av den arbetstid som läggs ner på bisysslan, inte på den inkomst som bisysslan genererar. Den ovan refererade avräkningsregeln torde ha grundats på en sammanblandning av en avgångslösning i form av ett avgångsvederlag vilket det ju inte är fråga om! och en avgångslösning i form av återgång till en grundanställning med full arbetsskyldighet. Rekommendation nr 15: Frågor om bisysslor ska inte behandlas i det lokala avgångsavtalet. Organisatorisk placering av grundanställningen Grundanställningen som professor är i de flesta fall knuten till en institution under den tid som innehavaren är tjänstledig på grund av sin anställning som rektor. I den mån den förutvarande rektorn är fokuserad på att återuppta sin utbildnings- och forskningsverksamhet torde det vara mest ändamålsenligt att hen behåller denna institutionsplacering. Om huvuddelen av de avsedda arbetsuppgifterna i stället gäller t.ex. utredningar eller representation av lärosätets ledning i olika organ är det ofta lämpligare att professuren placeras i en organisatorisk enhet i närheten av den nya ledningen. Det kan också förhålla sig så att innehavaren har en tydlig personlig preferens. Om hen inte ingått i den berörda institutionen under lång tid eller någonsin (det senare till följd av anställningen flyttats från annat lärosäte) kan den sociala miljön inom institutionen te sig främmande. I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör därför ingå frågan om den organisatoriska placeringen av grundanställningen efter avslutad tjänstgöring som rektor. Frågan bör emellertid prövas på nytt i samband med att arbetsuppgifterna i grundanställningen konkretiseras. Rekommendation nr 16: Den organisatoriska placeringen av grundanställningen efter att anställningen som rektor upphört bör behandlas i det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor, särskilt om den blivande rektorn begär det. Frågan bör ses över i samband med att arbetsuppgifterna i grundanställningen konkretiseras, dvs i anslutning till att återgången till grundanställningen sker. Finansiering av lönekostnader och andra kostnader i grundanställningen Lönekostnaderna i grundanställningen som professor, inkl. ev. lönetillägg för att uppnå bibehållande av lönen som rektor, under 24 månader efter avgången som rektor bör finansieras av styrelsen genom en särskild avsättning av medel. Detsamma gäller för de expensmedel som den förutvarande rektorn ska ha möjlighet att disponera. Det står naturligtvis styrelsen fritt att finansiera professuren också under längre tid, något som kan te sig rimligt om endast en kort tid återstår till pensionsavgång eller om arbetsinsatserna i huvudsak ska avse stöd till den nya lärosätesledningen. Motsatsvis är det svårare att se behovet av någon
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR nämnvärt längre tid för finansiering i särskild ordning från styrelsens sida av den professor som inriktat sin återetablering på ett återupptagande av sitt engagemang i utbildning och forskning. Styrelsen bör fatta ett särskilt principbeslut om sitt finansieringsåtagande i anslutning till att den godkänner det lokala avgångsavtalet. Kostnader för arbetsrum och IT-resurser etc förutsätts komma att finansieras av den del av lärosätet, till vilken professuren knutits, utan någon åtgärd från styrelsens sida. Rekommendation nr 17: Styrelsen bör fatta principbeslut om sitt åtagande att finansiera löne- och expensmedel i samband med att den godkänner det lokala avgångsavtalet. Den faktiska avsättningen av medel sker sedan lämpligen inom ramen för arbetet med lärosätets budget för de år som berörs av rektorns återgång till sin grundanställning. Avtalstid Den som utsetts till myndighetschef (inkl. rektor) för bestämd tid kan inte sägas upp under den angivna perioden (däremot avskedas vid grov misskötsel). Däremot kan hen flyttas till andra arbetsuppgifter, i regel i regeringskansliet, om regeringen bedömer det nödvändigt till följd av t.ex. brist på förtroende för chefens förmåga att fullgöra sin uppgift. En sådan händelse innebär att rektorn har kvar sin anställning men med största sannolikhet inte kommer att erbjudas fortsatt anställning i samma befattning. Såvitt vi förstår gäller den nya förordningen om avgångsförmåner också för sådana myndighetschefer. Följaktligen bör också ett lokalt avtal om avgångsförmåner gälla, om inget annat överenskommits. Förhållandet att rektorn ifråga inte tjänstgjort vid lärosätet under en del av sin anställningsperiod kan emellertid utgöra grund för en omförhandling av avtalet. Det kan också, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, visa sig lämpligt att förvandla avtalet om avgångsvillkor till ett avtal om avgångsvederlag. Vi nöjer oss dock med att fästa uppmärksamheten på att situationer av detta slag kan uppträda och avstår från att formulera någon rekommendation. Myndighetschefen har inte heller rätt att själv säga upp sig, men regeringen medger i sin praxis de facto uppsägning från myndighetschefens sida. I sådant fall föreligger inte någon rätt till förordningsbestämda avgångsförmåner. Därför bör inte heller ett lokalt avtal om avgångsförmåner gälla. Detta förhållande bör säkerställas genom att det anges i avtalet att det börjar gälla först vid utgången av fullbordad anställningsperiod som rektor. Rekommendation nr 18: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till att styrelsen avger förslag till regeringen om att viss person ska anställas som rektor bör anges att avtalet börjar att gälla först när anställningsperioden som rektor löpt ut. Avtal till 65 eller 67 års ålder De nya förordningsbestämda reglerna om avgångsvillkor gäller till dess att förmånstagaren uppnår 65 års ålder. Vi kan ha förståelse för att särskilda pensionsvillkor och inkomstgaranti-
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR er begränsas till den åldersnivån. I de fall som vi behandlar i denna rapport handlar det dock om villkor vid en grundanställning som professor etc för den som lämnat en anställning som rektor. Den rätt till arbete till 67 års ålder som nu gäller bör enligt vår mening inte motverkas genom njugga villkor för den som varit rektor och är beredd att fortsätta att utföra kvalificerade prestationer för sin arbetsgivare. Rekommendation nr 19: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör styrelsen godta den blivande rektorns önskemål om kvarstående i sin grundanställning som professor till den ålder, vid vilken avgångsskyldighet föreligger, och inte för tiden efter det att professorn ifråga uppnått 65 års ålder - erbjuda sämre villkor än vad som eljest skulle ha kommit ifråga. Avtal med unga rektorer Under senare år har det blivit vanligare med unga rektorer. Det kan på goda grunder antas att dessa, även efter en första period som rektor, befinner sig i början av sin professionella karriär och att detta förhållande bör beaktas och känneteckna de villkor som de erbjuds i de lokala avtalen om avgångsvillkor. Den nya förordningen om avgångsvillkor erbjuder myndighetschefer under 61 år ett avgångsvederlag om två år. Den sätter enligt vår mening en lämplig ribba också för yngre rektorer. De lokala avtal om avgångsvillkor som vi förespråkar bör således vara inriktade på att underlätta den förutvarande rektorns fortsatta karriär, typiskt sett inom forskning eller inom ledarområdet, genom ett klart fokus på stöd och insatser under de första två åren. Rekommendation nr 20: När lokalt avtal om avgångsvillkor träffas med unga blivande rektorer bör villkoren tydligt främja en fortsatt professionell karriär och inte, som i fallet med äldre rektorer snarare sörja för en avrundning av yrkeslivsinsatserna. De bör följaktligen också vara mer begränsade i tiden. Förnyelse av avtal När en rektor föreslås få ett förnyat förordnande bör ett nytt lokalt avtal om avgångsvillkor träffas som ersätter det tidigare avtalet, vars förmånsvillkor således aldrig träder i kraft. Det får härvid ses som en grundregel att de enskilda villkoren inte förändras mot rektorns vilja. Det är däremot naturligt att nya önskemål kan uppträda som kan påverka såväl utformningen av de tidigare villkoren som formuleringen av nya. Härvidlag spelar förändringar i rektorns professionella och sociala preferenser in. Vi vill understryka att det gamla och det nya avtalet inte ska ges några automatiska kumulativa effekter. Det nya avtalet ska i stället helt och fullt ange de avgångsvillkor som gäller efter den nya förordnandeperioden, och det gamla avtalet kan inte åberopas för erhållande av förmåner utöver dem som det nya avtalet explicit anger. Rekommendation nr 21: När en rektor föreslås få ett nytt förordnande som rektor ska ett nytt lokalt avtal om avgångsvillkor träffas mellan styrelsen och rektorn. Det nya avtalet ska helt ersätta det gamla avtalet, som således inte ska ha några kvarstående rättsverkningar.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Ändringar/tillägg under löpande avtalsperiod Det lokala avtal om avgångsvillkor som vi förordar bör innehålla en bestämmelse som reglerar möjligheten att träffa avtal om ändringar och tillägg under löpande avtalsperiod. I princip kan den begränsas till att innehålla en explicit regel om att ändringar och tillägg under löpande avtalsperiod är möjliga, att förhandling om ändring kan påkallas av endera parten (rektorn resp. styrelsen) och att ändringar etc ska vara skriftliga och undertecknas av båda parter för att gälla. I det föregående har vi på ett antal ställen förordat att en gemensam översyn av avtalet sker när det i slutet av en rektorsanställning står klart att den inte kommer att förlängas så att erforderlig konkretion av avtalet kan uppnås inför rektorns övergång till sin grundanställning. Rekommendation nr 22: Det lokala avtalet om avgångsvillkor bör innehålla en regel som anger hur ändringar/tillägg till avtalet kan överenskommas och dokumenteras. En översyn av avtalet bör företas strax innan rektorn lämnar sin anställning i syfte främst att konkretisera överenskommelsen på punkter som avtalet behandlat på ett mer övergripande sätt. Former för hantering av tvister om avtalet Även om tvister om avtalets innebörd kanske inte är särskilt sannolika ter det sig klokt att på förhand reglera hur de formellt ska hanteras. Man kan därvid tänka sig att SUHF utser medlare i form av t.ex. styrelseordföranden vid ett annat lärosäte och en annan rektor. Om endera eller båda parterna inte finner sig kunna godta medlarnas slutliga förslag till uppgörelse bör avtalet ange att tvisten avgörs genom ett s.k. skiljeförfarande, normalt ett förenklat skiljeförfarande, med endast en skiljeman. På detta sätt hålls processkostnaderna nere och ärendet avgörs inom rimlig tid. Det kan vara skäligt att avtalet anger att lärosätet står för kostnaderna för skiljeförfarandet. Rekommendation nr 23: Det lokala avtalet bör innehålla bestämmelser om former för hantering av tvister om avtalet. Tvisten bör i första hand avgöras efter en av SUHF organiserad medling och i andra hand genom ett förenklat skiljeförfarande, bekostat av lärosätet. Avtal mellan lärosäten Vad som ovan angetts har förutsatt att rektorn har sin grundanställing (ev. efter en flytt av den) vid det lärosäte där hen är rektor. För ett antal av rekommendationerna är det av stor betydelse att så är fallet, så att styrelsen har rådighet över förhållandena. Några av rekommendationerna bör emellertid gälla även om rektorns grundanställning är förlagd till ett annat lärosäte, tillämpas med stöd av ett avtal mellan de båda berörda lärosätena och finansieras av det avlämnande lärosätet. Vi syftar härvid i första hand på utfästelsen om bibehållande av lön på rektorsnivå under 24 månader och i normalfallet en lika lång tid för återetablering som lärare och forskare. Om arbetsskyldigheten under denna period ska
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR innehålla några andra inslag bör detta också anges i avtalet. Det avlämnande lärosätet, som ju finansierar hela lönekostnaden, bör givetvis ha rätt att få arbete utfört i den mån detta inte hindrar återetableringen vid det mottagande lärosätet. Det naturliga är att professorn vid återgång till sitt gamla lärosäte får den ort där detta är beläget som stationeringsort, vilket innebär att resor till/från det lärosäte där hen varit rektor blir att se som tjänsteresor och inte som resor till arbetsplatsen. Om lärosätena är överens och professorn ifråga inte motsätter sig detta, så är det naturligtvis inget som hindrar att någon form av fortsatt delning av finansiering och arbetsskyldighet avtalas, men detta är en fråga som ligger utanför vårt uppdrag att begrunda. Vi bedömer att det som anförts i det föregående utgör tillräcklig grund för överenskommelser i ovan angivna frågor mellan de båda lärosätena. Rekommendation nr 24: Arbete med att upprätta avtal mellan de berörda lärosätena bör inledas så snart det står klart att rektorn ifråga kommer att lämna sin rektorsanställning och återgå till sin grundanställning som professor. I första hand bör frågor om lön, återetableringsstöd och arbetsskyldighet regleras liksom det avlämnande lärosätets ansvar för finansiering härav. Avtal som inkluderar sjukvårdshuvudman Den grundanställning som professor som en rektor kan ha vid eget eller annat lärosäte kan vara av den typ som anges i 3 kap. 8 högskolelagen, nämligen förenad med en anställning som specialistutbildad läkare eller tandläkare, knuten till en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning och forskning. Under sitt innehav av rektorsanställningen är rektorn ifråga tjänstledighet från såväl professuren som den kliniska anställningen. Lönen i rektorsanställningen sätts med beaktande av både professorslönen och lönen i den kliniska anställningen. Återgången från rektorstjänsten till en sådan förenad anställning kan kräva en särskild överenskommelse med sjukvårdshuvudmannen. Vi har emellertid inte sett någon anledning att utreda också denna lågfrekvent uppträdande fråga.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Bilaga 1 Sammanställning av rekommendationer Rekommendation nr 1: Styrelsens ordförande ska uppmärksamma den blivande rektorn på valet mellan lösningar för avgångsvillkoren. Detta bör ske även om vederbörande kommer direkt från en annan anställning som rektor. Rekommendation nr 2: Avgångsvillkoren för rektor regleras i ett avtal mellan styrelsen och rektor. Detta är en grundläggande rekommendation som en stor del av de övriga rekommendationerna vilar på. Rekommendation nr 3: Det ideala förfaringssättet är att styrelsen träffar avtal med den blivande rektorn som ett avslutande led i rekryteringsprocessen, innan styrelsen lämnar sitt förslag till rektor till regeringen. Om detta inte skett bör regleringen ske snarast möjligt därefter. Rekommendation nr 4: Om rektorns grundanställning är knuten till ett annat lärosäte bör styrelsen på ett tidigt stadium väcka frågan om en flytt till det lärosäte där hen ska vara rektor, eftersom utformningen av de avtalsmässiga lösningarna om avgångsförmåner påverkas kraftigt av vilket förhållande som gäller ifråga om grundanställningen med avseende på vilket lärosäte som är arbetsgivare för innehavaren. Rekommendation nr 5: Om den grundanställning som rektorn innehar och som ska flyttas från annat lärosäte innehas med fullmakt eller fullmaktsliknande villkor ska styrelsen hemställa hos regeringen om ett beslut om flytt av anställningen till det egna lärosätet. Rekommendation nr 6: Om den grundanställning som professor som rektorn innehar vid annat lärosäte ska flyttas till det egna lärosätet bör styrelsen förfara på följande sätt: Inrätta en exakt likadan professur, besluta att det med hänvisning till särskilda skäl inte ska lämnas någon information om att den är ledig, konstatera att sakkunnigbedömning är uppenbart obehövlig och tillsätta professuren med den enda kandidaten, rektorn. Lämpligen bör styrelsen notera att beslutet fattas med avsteg från den lokala anställningsordningen. Om grundanställningen är ett lektorat tillämpas ett liknande, ehuru förenklat, förfarande. Rekommendation nr 7: Den som är rektor vid ett lärosäte ska, med hänvisning till särskilda skäl, beviljas tjänstledighet från sin grundanställning för den tid som rektorsanställningen omfattar, oavsett om grundanställningen är knuten till eget eller annat lärosäte. Rekommendation nr 8: Den som lämnar sin anställning som rektor och inte har rätt till avgångsvillkor enligt den nya förmånsförordningen ska efter återgång till sin grundanställning som professor under minst två år vara berättigad till lön inkl. ev. särskilda tidsbegränsade lönetillägg som motsvarar slutlönen som rektor.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Rekommendation nr 9: Styrelsen bör normalt avstå från att söka reglera löneutvecklingen i grundanställningen.. Rekommendation nr 10: Behållandet av ev. andra anställningsförmåner än lön efter återgången till grundanställningen bör inte regleras i det lokala avtal om avgångsvillkor som träffas i samband med rekryteringen av rektor. Om frågan över huvud taget föreligger kan den med fördel prövas i anslutning till avgången. Rekommendation nr 11: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör arbetsskyldigheten tydliggöras som egen forskning samt medverkan i utbildning och administration. Omfattningen av tiden för egen forskning bör härvid anges som ungefärlig del av årsarbetstiden. Arbetsskyldigheten kan konkretiseras genom en komplettering av avtalet strax innan rektorsanställningen upphör. Rekommendation nr 12: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör frågan om återetableringsvillkor behandlas. Som en utgångspunkt bör gälla en återetableringsperiod om två år men avvikelser bör övervägas, såväl uppåt som nedåt, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Den avgående rektorns återstående anställningstid till pensionsavgång bör därvid också tillmätas betydelse. Rekommendation nr 13: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör frågan om resurser att disponera efter avgång som rektor behandlas. Den förutvarande rektorn bör tillförsäkras arbetsrum och IT-resurser etc samt, under viss tid, också medel för täckande av mindre omkostnader för återetableringen som professor. Rekommendation nr 14: Frågor om ev. annan stationeringsort och annat tjänsteställe än vad som gällt i rektorsanställningen bör, om de över huvud taget ska aktualiseras, prövas först i samband med att rektorn lämnar sin anställning och de konkreta arbetsuppgifterna inom ramen för grundanställningen kan överblickas. Rekommendation nr 15: Frågor om bisysslor ska inte behandlas i det lokala avgångsavtalet. Rekommendation nr 16: Den organisatoriska placeringen av grundanställningen efter att anställningen som rektor upphört bör behandlas i det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor, särskilt om den blivande rektorn begär det. Frågan bör ses över i samband med att arbetsuppgifterna i grundanställningen konkretiseras, dvs i anslutning till att återgången till grundanställningen sker. Rekommendation nr 17: Styrelsen bör fatta principbeslut om sitt åtagande att finansiera löne- och expensmedel i samband med att den godkänner det lokala avgångsavtalet. Den faktiska avsättningen av medel sker sedan lämpligen inom ramen för arbetet med lärosätets budget för de år som berörs av rektorns återgång till sin grundanställning.
12. REKTORERS AVGÅNGSVILLKOR Rekommendation nr 18: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till att styrelsen avger förslag till regeringen om att viss person ska anställas som rektor bör anges att avtalet börjar att gälla först när anställningsperioden som rektor löpt ut. Rekommendation nr 19: I det lokala avtal om avgångsvillkor som enligt vår bedömning bör träffas i anslutning till styrelsens förslag till regeringen om rektor bör styrelsen godta den blivande rektorns önskemål om kvarstående i sin grundanställning som professor till den ålder, vid vilken avgångsskyldighet föreligger, och inte för tiden efter det att professorn ifråga uppnått 65 års ålder - erbjuda sämre villkor än vad som eljest skulle ha kommit ifråga. Rekommendation nr 20: När lokalt avtal om avgångsvillkor träffas med unga blivande rektorer bör villkoren tydligt främja en fortsatt professionell karriär och inte, som i fallet med äldre rektorer snarare sörja för en avrundning av yrkeslivsinsatserna. De bör följaktligen också vara mer begränsade i tiden. Rekommendation nr 21: När en rektor föreslås få ett nytt förordnande som rektor ska ett nytt lokalt avtal om avgångsvillkor träffas mellan styrelsen och rektorn. Det nya avtalet ska helt ersätta det gamla avtalet, som således inte ska ha några kvarstående rättsverkningar. Rekommendation nr 22: Det lokala avtalet om avgångsvillkor bör innehålla en regel som anger hur ändringar/tillägg till avtalet kan överenskommas och dokumenteras. En översyn av avtalet bör företas strax innan rektorn lämnar sin anställning i syfte främst att konkretisera överenskommelsen på punkter som avtalet behandlat på ett mer övergripande sätt. Rekommendation nr 23: Det lokala avtalet bör innehålla bestämmelser om former för hantering av tvister om avtalet. Tvisten bör i första hand avgöras efter en av SUHF organiserad medling och i andra hand genom ett förenklat skiljeförfarande, bekostat av lärosätet. Rekommendation nr 24: Arbete med att upprätta avtal mellan de berörda lärosätena bör inledas så snart det står klart att rektorn ifråga kommer att lämna sin rektorsanställning och återgå till sin grundanställning som professor. I första hand bör frågor om lön, återetableringsstöd och arbetsskyldighet regleras liksom det avlämnande lärosätets ansvar för finansiering härav.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Missiv till punkt 13 Förbundsförsamlingen den 22 mars 2017 Administrativa ledarskapsprogrammet Dokument - Rapport från styrgruppen Förslag Förbundsförsamlingen - tar del av rapporten - beslutar att programmet ska genomföras med start vartannat år och att varje omgång ska bestå av maximalt 25-30 deltagare. Bakgrund Under november 2015 november 2016 har SUHF genomfört ett administrativt ledarskapsprogram med 36 deltagare. Programmet har innehållit sex träffar där fem av träffarna förlades till högskolor/universitet i landet och den sjätte var ett studiebesök i Bryssel. Programmet har haft en styrgrupp som bestått av Jörgen Tholin, universitetsdirektör Göteborgs universitet, ordförande, Per Brolin, universitetsdirektör Linnéuniversitetet, Karin Cardell, högskoledirektör, Högskolan i Borås och två programledare som varit Thérese Iveby Gardell, bitr. universitetsdirektör, Uppsala universitet, och Yasmine Lundqvist, rektorsråd, Mittuniversitetet. Deltagaravgiften var på 23 000 SEK. I den ingick programmet och middagar. Lärosätesvärdarna bekostade lokaler och luncher. Programmet gav ett överskott vilket förklaras med att det blev fler deltagare som antogs till programmet än vad som ursprungligen planerats. Dessutom har de flesta föreläsare ställt upp inom ramen för sin anställning. Styrgruppens och programledarnas arbete och resor bekostades inte av programmet. Varken styrgruppen eller programledarna har haft nedsättning i sin ordinarie arbetstid för att arbeta med planeringen. Styrgruppen rekommenderar SUHF att starta ytterligare programomgångar med start vartannat år. Då har lärosätena större möjlighet att välja vilka år de nominerar kandidater till programmet. Det skapar flexibilitet för större respektive mindre lärosäten. Varje grupp bör bestå av 25-30 deltagare för att fungera optimalt. Programledaren/programledarna bör ersättas för det administrativa arbetet. Styrgruppen bör även framöver bestå av ett antal aktiva universitetsdirektörer/förvaltningschefer.
Rapport SUHF:s administrativa ledarskapsprogram 2015-2016 13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Innehållsförteckning Rapport SUHF:s administrativa ledarskapsprogram 2015-2016... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Målgrupp... 2 Deltagarna... 2 Programmets innehåll och upplägg... 3 Ledning och styrning... 3 Upplägg... 3 Innehåll... 3 Fortsättning... 4 Utvärdering... 5 Ekonomi... 5 Styrgrupp och programledares reflektioner av programmet... 6 Bilagor... 7 1.1 Bilaga 1. Inbjudan och beskrivning av programmet... 7 1.2 Bilaga 2. Program vid respektive tillfälle... 11 1.3 Bilaga 3. Deltagare i programmet... 15 1.4 Bilaga 4. Diplom... 16
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Rapport SUHF:s administrativa ledarskapsprogram 2015-2016 Bakgrund Som en del i IDAS-projektet startade SUHF 2004 ett nätverk för framtida administrativa ledare. Det fick en fortsättning 2007 och 2008 då initiativ togs till ytterligare två utvecklingsprogram. Dessa program har fått goda omdömen och deltagarna återfinns bland dagens administrativa ledare på högskolor och universitet. De två senaste nätverken träffas fortfarande regelbundet. De båda nätverken förvaltningschefer/universitetsdirektörer bestämde sig under 2014 för att ett nytt förslag till program skulle tas fram och som kunde genomföras inom ramen för SUHF. En grupp tillsattes för att ta fram förslag på ett nytt program och presentera detta för SUHF. Nätverken ansåg att en sammanhållen utvecklingsinsats för att stärka förutsättningar för god administrativ chefsförsörjning inom högskolor och universitet med fördel kan genomföras i lärosätessamverkan. Många högskolor och universitet bedömdes dessutom stå inför en generationsväxling där administrativa chefer och ledare som tjänstgjort i många år och byggt upp en stor kännedom om sektorn och omfattande personliga nätverk slutar för att går i pension. SUHF beslutade att tillstyrka ett nytt administrativt ledarprogram under 2015-2016. Syfte Ett syfte med programmet har varit att deltagarna ur ett ledarskapsperspektiv ska få ökad insikt i sektorns förutsättningar och framtida utmaningar. Ett annat syfte har varit att ge individerna som gått programmet stärkta förutsättningar att kunna kandidera till mer seniora administrativa chefsuppdrag. En viktig del i programmet har också varit att ge deltagarna möjlighet att bygga upp ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling. Målgrupp Målgruppen i programmet skulle utgöra kandidater i syfte att säkra kommande generationsväxling. Varje lärosäte fick möjlighet att utse 1-2 erfarna administratörer med chefs- eller ledaruppdrag och som ska kunna bli del av en bas för framtida rekrytering till seniora tjänster inom sektorn. Deltagarna Uttagningen till programmet gick via förvaltningschef på respektive lärosäte som fick nomninera högst två personer (en man och en kvinna som skulle representera olika administrativa kompetensområden). De nominerade fick skicka in sitt CV tillsammans med nomineringen till styrgruppens ordförande som därefter gick igenom de nominerade tillsammans med styrgrupp och programledare. Trettiosex nomineringar från 25 lärosäten med en bra spridning från olika delar av lärosätesadministration så som förvaltning, fakultetskanslier och institutionsadministration inkom. Efter genomgång av de nominerades CV konstaterades att samtliga nominerade till programmet skulle antas. Flera av lärosätena nominerade inte några kandidater. Gruppen som började programmet bestod av 36 deltagare.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Programmets innehåll och upplägg Ledning och styrning Programmet har haft en styrgrupp som bestått av Jörgen Tholin, universitetsdirektör Göteborgs universitet, ordförande, Per Brolin, universitetsdirektör Linnéuniversitetet, Karin Cardell, högskoledirektör, Högskolan i Borås och två programledare som varit Theresè Iveby- Gardell, bitr universitetsdirektör, Uppsala universitet, och Yasmine Lundqvist, rektorsråd, Mittuniversitetet. Upplägg Programmet har pågått under ett år med sex träffar (november 2015 - november 2016) där fem av träffarna förlades till högskolor/universitet i landet (Uppsala universitet - campus Gotland, Mittuniversitetet - campus Östersund, Högskolan i Borås, Stockholms konstnärliga högskola, Lunds universitet) och ett studiebesök till Bryssel. Varje träff hade ett övergripande tema leda förändring, leda på distans, leda profilering, leda kreativitet samt nätverkande. Två ledarskapskonsulter engagerades för att arbeta med gruppen utifrån utmaningar som chefer och ledare; erfarenhetsutbyte och problemlösning. Den struktur som följde för träffarna i Visby, Östersund, Borås och Stockholm var; Dag 1 ägnades åt temat för sammankomsten med föreläsningar, presentationer och deltagarnas egna reflektioner och problematiseringar av temat på chefsnivå, organisationsnivå och personnivå. Dag 2 arbetade två ledarskapskonsulter tillsammans med gruppen. Lärosätesledningarna på respektive lärosäte har getts utrymme för att presentera sitt lärosäte vid respektive träff. Vi har sett det som angeläget att ge utrymme för sociala aktiviteter. En ambition har också varit att låta representanter och roller från sektorn i vid bemärkelse ge en bild av för sektorns viktiga frågor. En annan viktig del i programmet har varit att låta föreläsarna reflektera över den egna karriärresan. Innehåll Visby Första träffens tema - leda förändring Föreläsare, förutom styrgrupp och programledare, var universitetsdirektör Katarina Bjelke, Uppsala universitet, generaldirektör Ulf Melin, UHR, landshövding på Gotland tillika ordförande i styrelsen vid Göteborgs universitet Cecilia Schelin Seidegård samt de båda ledarskapskonsulterna Fredrik Lidman och Gunnar Westling från företaget FRAM. Östersund Andra träffens tema leda på distans Föreläsare var Peter Hägglund, PhD, Effect Manegmant. Studiebesök gjordes på forskningscentra Sport Teach Research Center och träff med universitetets prorektor Mats Tinnsten. Dag två träffade gruppen ledarskapskonsulterna.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Studiebesök Bryssel I Bryssel träffade gruppen Per-Erik Yngwe, forskningsråd, där temat var Sveriges ständiga representation, Per Blixt, head of Unit in the European Commission där rubriken var Forskningsprojekt i EU- vem bestämmer vad?, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna Jens Nilsson samt Tia Loukkola, EUA och Kristina Appelqvist, författare och fd kommunikationschef vid Högskolan i Skövde. Borås leda profilering Föreläsarna var tidigare universitetskansler Lars Haikola och rektor vid Göteborgs universitet och Vice-president IAU Pam Fredman. Gruppen träffade rektor Björn Brorström som presenterade högskolan. Det gjordes också ett studiebesök på Textilhögskolan. Dag två träffade gruppen ledarskapskonsulterna. Stockholm leda kreativitet En föreläsning under ledning av forskningsledare Cecilia Roos. Föreläsare var också statssekreterare Karin Röding. Förutom rundvandring på skolan träffade också gruppen prorektor Johan Scott och högskoledirektör Eva Öqvist och dag två träffade gruppen de båda ledarskapskonsulterna för sista gång. Lund Nätverkande och avslut Dag 1. Träffen i Lund inleddes med studiebesök på ESS Max IV. Föreläsare därefter var tidigare statssekreterare och universitetsdirektör Peter Honeth, Anders Söderholm, rektor på Mittuniversitetet och ny generalsekreterare SUHF, Ann Fust, rådsdirektör, Vetenskapsråd och Kent Waltersson universitetsdirektör Linköpings universitet. Susanne Kristensson, universitetsdirektör berättade om Lunds universitet. På kvällen träffade gruppen de båda nätverken förvaltningschefer/universitetsdirektörer som var där i egenskap av kommande mentorer för gruppdeltagarna. Kvällen avslutades med en traditionell skånsk gåsamiddag. Dag 2 Inför sista träffen hade gruppen fått i uppdrag att planera för fortsättning efter avslutat program där tid avsattes del av förmiddagen. Därefter var det examination. Gruppen delades in i smågrupper där de skulle reflektera på, i förväg utskickade rubriker, där förvaltningscheferna och universitetsdirektörerna deltog. Rubrikerna som de fick reflektera kring var: Förväntningar på programmet, vad har hänt med mig under programmet och vad tar jag med mig. Därefter delades det ut diplom till var och en. Ambitionen från oss var att bjuda in föreläsare från politiken, SFS och universitetskansler men det lyckades vi tyvärr inte med. Fortsättning Vi frågade gruppen om det fanns ett intresse för ett mentorskap. Alla förvaltningschefer och universitetsdirektörer var positiva. I mentorsuppdraget uppgår att vara adeptens bollplank i personligt ledarskap och karriärutveckling. Uppdraget inkluderar inte ansvar för adeptens personliga utveckling. Förväntan fanns om ett fysiskt möte vilket genomfördes i Lund. Efter mötet i Lund sker kontakt på så sätt som mentor&adept överenskommer. Längden på engagemanget är frivilligt men bör omfatta minst 3 kontakter.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Gruppen själva har planerat för att fortsätta träffas. Vi har uppmanat respektive förvaltningschef att följa upp programmet med deltagarna från det egna lärosätet. Utvärdering Utvärdering av programmet har gjorts regelbundet efter varje programträff och gåtts igenom tillsammans med styrgrupp och programledare. Det har också föranlett vissa justeringar av kommande träffar. Efter sista programträff skickades en utvärdering ut som omfattade hela programmet. Frågorna som ställdes om programmet som helhet var: Nämn tre programpunkter som varit mest givande för dig. Nämn tre programpunkter som varit minst givande för dig. Vilka ev. medskick vill du ge till SUHF inför kommande ledarprogram. Utvärderingen av programmet visar att det fallit väl ut med stor positiv respons. Särskilt uppskattat har varit att föreläsarnas, styrgruppen och programledarnas personliga presentationer inkluderat stor öppenhet och egna ledarskapserfarenheter. Enskilda presentationer har lyfts fram som särskilt intressanta t ex fd statssekreterare Peter Honeths föredrag. Deltagarna återkopplar att programmet haft hög kvalitet och uppskattar att i stort hela sektorn, i bred mening belysts. Presentationerna från lärosätesledningarna framhålls som givande liksom möjligheten till erfarenhetsbyte genom brett nätverkande. Att programmet förlagts till lärosäten har uppskattats liksom studiebesöket till Bryssel. Programmets reflekterande inslag har uppskattas däremot speglar utvärderingen olika meningar om ledarskapskonsulternas engagemang och insats. Viss förväntan har funnits om att programmet skulle haft mer fördjupad ledarskapsutbildningsinslag. Ekonomi Deltagaravgiften var på 23000 SEK. I den ingick programmet och middagar. Lärosätesvärdarna bekostade lokaler och luncher. Programmet gav ett överskott vilket förklaras med att det blev fler deltagare som antogs till programmet än vad som ursprungligen planerats. Dessutom har de flesta föreläsare ställt upp inom ramen för sin anställning. Styrgruppens och programledarnas arbete och resor bekostades inte av programmet.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Styrgrupp och programledares reflektioner av programmet Det första vi i gruppen vill uttrycka är att det har varit en förmån att få planera och delta i programmet och möta alla deltagare. Träffarna har varit förlagda vid de lärosätena som styrgruppen och programledarna är verksamma vid vilket har varit mycket bra för att kunna skapa ett bra och effektivt program. Man behöver dock fundera till vilka ställen föreläsare bjuds in för att det skall vara möjligt för dem att delta. Det är betydligt enklare att få föreläsare att delta vid den träff som var i Stockholm. Vi vill rekommendera att även kommande program innehåller en resa utomlands för att öka deltagarnas internationella omvärldsbevakning samt att resan i sig bidrar till att förstärka nätverkandet. Målgruppens sammansättning är av vikt i sammanhanget, deltagarna bör vara i samma utvecklingsskede i sin karriär. Det har varit en stor fördel att deltagarna kommit ifrån olika delar i resp. lärosätes organisation och mångfalden av funktioner och roller har bidragit positivt till kunskapsöverföringen och nätverkandet. Denna grupp bestod av 36 deltagare vilket vi uppfattar som något många. Vi tror att gruppen bör vara mellan 25-30 st för att fungera optimalt. Detta ställer naturligtvis andra krav på urvalet och upplägget t.ex. skapa parallella program. Vi tycker att nomineringsprocessen då lärosätena nominerade en man och en kvinna bidrog till mångfalden. Inför nominering av deltagare till programmet och vid dess uppstart betonades särskilt programmets syfte. Programutvärderingen visar att deltagarna uppfattas ha fått god insikt i sektors förutsättningar och framtida utmaningar samt att nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling har skapats. Del av deltagarna har önskat mer generella ledarutbildningsinslag, något som programmet primärt inte syftat till. En erfarenhet är därför att framgent än tydligare förankra programmets syfte hos lärosätesledningar samt deltagare. Ytterligare medskick är att se över ev kommande konsultinsats p.g.a. att flera deltagare uttryckt att konsulternas inslag varit grunda och ytliga. Varken styrgruppen eller programledarna har haft nedsättning i sin ordinarie arbetstid för att arbeta med planeringen. Vi rekommenderar att programledaren/programledarna ersätts för det administrativa arbetet och att styrgruppen även framöver består av ett antal aktiva universitetsdirektörer/förvaltningschefer. Till sist vill vi rekommendera att starta ytterligare programomgångar med start vartannat år. Då har lärosätena större möjlighet att välja vilka år de nominerar kandidater till programmet. Det skapar flexibilitet för större resp. mindre lärosäten.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Bilagor 1.1 Bilaga 1. Inbjudan och beskrivning av programmet Hej! Som vi tidigare informerat om kommer vi att inom ramen för SUHF starta ett administrativt ledarskapsprogram. Programmet vänder sig till administratörer, 40 år eller yngre, med chefs- eller ledaruppdrag och som kan bli del av en bas för framtida rekrytering till seniora tjänster inom sektorn. Gruppen kommer att träffas vid sex tillfällen och det är därför viktigt att redan nu tillse att de/dem som är nominerade har möjlighet att delta vid dessa tillfällen. Deltagaravgift för programmet är 23.000 kronor, till detta tillkommer kostnader för resor och logi. Närmare anvisningar beträffande målgrupp, nomineringar, innehåll, genomförande och kostnader framgår i bilagan till inbjudan. Det är endast förvaltningschef eller motsvarande som kan nominera. Frågor i allt övrigt besvaras av styrgruppen för programmet. Till varje normering ska finnas bifogad en CV, max två sidor. Välkommen med ditt lärosätes nomineringar med där tillhörande CV. Dessa skickas senast 31 juli till Jorgen.tholin@gu.se Meddelande om antagning kommer att ske i vecka 35. Följande datum gäller: v47 19-20/11 2015 Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Visby. OBS! Detta tillfälle börjar med middag 18 november avslutas med lunch 20 november. v4 28-29/1 2016 Plats: Mittuniversitetet, Campus Östersund. v9 2-4/3 2016 Plats: Bryssel. v19 12-13/5 2016 Plats: Högskolan i Borås. v36 8-9/9 2016 Plats: Stockholms konstnärliga högskola. v45 10-11/11 2016 Plats: Lunds universitet. Vänliga hälsningar Styrgruppen
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Administrativt Ledarskapsprogram Bakgrund Som en del i IDAS-projektet startade SUHF 2004 ett nätverk för framtida administrativa ledare. Det fick en fortsättning 2007 och 2008 då initiativ togs till ytterligare två utvecklingsprogram. Dessa program har fått goda omdömen och deltagarna återfinns bland dagens administrativa ledare på högskolor och universitet. De två senaste nätverken träffas fortfarande regelbundet. En sammanhållen utvecklingsinsats för att stärka förutsättningar för god administrativ chefsförsörjning inom högskolor och universitet kan med fördel genomföras i lärosätessamverkan. Många högskolor och universitet bedöms dessutom stå inför en generationsväxling där administrativa chefer och ledare som tjänstgjort i många år och byggt upp en stor kännedom om sektorn och omfattande personliga nätverk slutar för att går i pension. Det är alltså hög tid att starta ett nytt nätverk för nästa generations administrativa ledare. Syfte Syftet med programmet är att deltagarna ur ett ledarskapsperspektiv ska få ökad insikt i sektorns förutsättningar och framtida utmaningar. Ett administrativt utbildningsprogram, enligt nedanstående upplägg, förväntas härigenom ge individer med stärkta förutsättningar att kunna kandidera till mer seniora administrativa chefsuppdrag. Under utbildning behandlas villkor och regelverk för högre utbildning och forskning liksom de speciella möjligheter och utmaningar som ges av akademins kollegiala strukturer. En viktig del i utbildningen är att ge deltagarna ett breddat omvärldsperspektiv, att lära känna andra lärosäten, nationellt och internationellt, och förstår deras olika villkor och möjligheter liksom att reflektera kring hur akademins utveckling och hur framtida förändringar påverkar den administrativa utvecklingen. Allt i syfte att stärka förmåga att leda en professionell och effektiv administration i god följsamhet med den akademiska verksamhetens villkor. En viktig del i programmet, är också att deltagarna ges möjlighet att bygga upp ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling. Konkurrensen om erfarna administratörer med förmåga till bredare chefsuppdrag är i många fall stor.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Målgrupp Målgruppen för deltagare i utbildningsprogrammet ska utgöra framtidens ledarskap. Varje lärosäte har möjlighet att utse 1-2 erfarna administratörer med chefs- eller ledaruppdrag och som kan bli del av en bas för framtida rekrytering till seniora tjänster inom sektorn. Nominering Förvaltningschef på varje lärosäte har rätt att nominera högst två personer (en man och en kvinna som skall representera olika administrativa kompetensområden). De nominerade skickar in sitt CV tillsammans med nomineringen. Därefter utser styrgruppen vilka som ska erbjudas att delta i utvecklingsprogrammet, max en per lärosäte. Val av deltagare görs utifrån nätverkets helhet. Efter utvärdering kan ytterligare programomgång startas men varje program kan inte ha fler än 35-40 deltagare. Antagning till utbildningen är personlig, vilket innebär om en deltagare avbryter sitt deltagande under tiden kan hon/han inte ersättas av någon annan. Deltagarna förutsätts aktivt delta och medverka i nätverket vid varje nätverkstillfälle. Finansiering och budget Lärosäten betalar en avgift per person, denna avgift täcker tex kostnader för konsulter, lokaler mm. Avgiften betalas in vid början av utbildningen och betalas inte tillbaka om deltagaren av något skäl inte fullföljer utbildningen. Vid varje utbildningstillfälle betalas logi och måltider direkt av lärosätet. (Samma modell som används i HELP och Rektorsutbildningen). Det lärosäte som står som värd för respektive möte ansvarar för att boka lokaler, lunch, kaffe mm. Innehåll Utbildningsprogrammet är upplagt på 6 tillfällen under ett år (november till november), fem (lunchtill-lunch) av dessa tillfällen förläggs till högskolor/universitet i landet och en gång görs ett besök utomlands. Varje tillfälle har ett övergripande tema tex samverkan mellan lärosäten, profilering av verksamheten eller framtidens stora utmaningar för sektorn. Den första dagen ägnas åt temat för sammankomsten där föreläsningar och presentationer varvas med deltagarnas egna reflektioner och problematiseringar av temat på chefsnivå, organisationsnivå och personnivå. Den andra temadagen ägnas åt gruppdiskussioner i mindre grupper där deltagarna förväntas till mötet förbereda olika case från den egna verksamheten för gruppen att diskutera. Ledarprogrammets ledning och styrning. Programmet har en styrgrupp och använder befintliga grupper som referensgrupper
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Styrgrupp Jörgen Tholin, Göteborgs universitet, ordförande Karin Cardell, Högskolan i Borås Per Brolin, Linnéuniversitetet Programledare Therese Iveby Gardell, Uppsala universitet Yasmine Lundqvist, Mittuniversitetet Referensgrupper Nätverken för förvaltningschefer, högskole- och universitetsdirektörer utgör referensgrupper. Varje förvaltningschef förväntas delta vid något/några tillfällen liksom att fungera som mentor för någon deltagare. Förvaltningschefens ansvar är också att förbereda och följa upp det egna lärosätes deltagares utveckling och planer.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET 1.2 Bilaga 2. Program vid respektive tillfälle Program under dagarna i Visby den 18-20 november Tema leda förändring Onsdag 1800 Introduktion 1900 Middag Maltfabriken Torsdag 0830-0930 Inledning, syfte, upplägg 0930-1000 Kaffe 1000-1200 Hur Visby blev universitetsstad. Universitetsdirektör Katarina Bjelke, universitetsdirektör Jörgen Tholin, bitr universitetsdirektör Therése Iveby- Gardell 1200-1300 Lunch på Clarion Hotell/Visby hotell 1300-1400 Walk and talk. Promenad i Visby 1400-1500 Universitets- och högskolerådet, GD Ulf Mehlin 1500-1530 Kaffe 1530-1615 Utmaningar som chefer och ledare erfarenhetsutbyte och problemlösning Fredrik Lidman och Gunnar Westling, Framship 17.00 Besök hos landshövding Cecilia Seidegård tillika ordförande i styrelsen för Göteborgs universitet 1900 Middag Gotlands Fornsal Fredag 0830-1200 Utmaningar som chefer och ledare erfarenhetsutbyte och problemlösning Fredrik Lidman och Gunnar Westling, Framship 1200 Lunch på Lindgården och hemresa Program under dagarna i Östersund den 28-29 januari Tema leda på distans Torsdag 12:00-13:30 Lunch med prorektor Mats Tinnsten 13:45-15:30 Ledarskap på distans, Peter Hägglund PhD, Effect Management 15:30-16:00 Kaffepaus 16:00 17:00 Studiebesök på Sports Tech Research Center 17:00-17:30 Utmaningar som chefer och ledare erfarenhetsutbyte och problemlösning Fredrik Lidman och Gunnar Westling 19:00 Middag på Sir Winstor
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET Fredag 08:30 12:00 Utmaningar som chefer och ledare erfarenhetsutbyte och problemlösning 12:00 Lunch och hemresa Program under dagarna i Bryssel den 2-4 mars Onsdag 1200-1300 Lunch på hotellet där vi bor 1300-1430 Utvecklad ledning av universitet och högskolor. Hur resonerar det egna lärosätet inför remissen?( Sammanfattning bifogas) Jörgen T och Per B 1445-1800 Guidad rundtur. Buss och till fots. 1930 Middag. Restaurant La Manufacture. Rue Notre Dame du Sommeil 12 Torsdag Möten på hotellet. Lokalen heter Lisbon Schoolrom 0900-1030 Sveriges ständiga representation. Aktuella forskningsfrågor och svenska positioner. Per-Erik Yngwe, forskningsråd. http://www.regeringen.se/sb/d/1478 1030-1100 Kaffe. 1100-1215 Forskningsprojekt i EU- vem bestämmer vad? Per Blixt, Head og Unit in the European Commission, DG CONNECT, responsible for unit E4 Experimental Platforms 1215-1300 Lunch 1300-1400 Jens Nilsson, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna http://www.europarl.europa.eu/meps/sv/111024/jens_nilsson_home.html 1400-1500 Uppföljning inkl kaffe. Jörgen T och Per B 1500-1630 European University Association, EUA. Tia Loukkola, Director Institution Development. http://www.eua.be/about/who-we-are/secretariat/tialoukkola.aspx 1630-1730 Egna diskussioner och reflektioner i gruppen. 1930 Middag. La Quincaillerie. Rue du Page 45 Fredag 0900-1030 Kommunikation och ledarskap. Kristina Appelqvist. 1030-1100 Kaffe 1100-1130 Avrundning Program under dagarna i Borås den 12-13 maj Tema leda profilering Torsdag 10:30 Samling vid högskolans huvudentré, Allegatan 1.
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET 10:45-12:00 Studiebesök: Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, Textile Fashion Center - Skaraborgsvägen 3. 12:00-12:45 Lunch i Oasen 12:45-13:30 Möte med rektor Björn Brorström, Oasen 13:40-15:00 Högre utbildning under 20 år- går vi mot ökad profilering? F d Universitetskansler Lars Haikola, M401 15:00-16:00 Kaffe samt Skulpturvandring 16:00-17:00 Högre utbildning och forskning internationellt. Rektor Göteborgs universitet och Vice-president IAU Pam Fredman, M401 17:00-17:40 Utmaningar som chefer och ledare. Föreläsning av Fredrik Lindman och Gunnar Westling, M401 17:40-18:00 Avslutning, M401 19:30 Middag, Pumphuset samt The Food Company Fredag 08:30-12:00 Utmaningar som chefer och ledare erfarenhetsutbyte och problemlösning, M401 samt grupprum H503, N302-304 12:00-12:30 Inför kommande möte i Lund, M401 12:30-13:30 Lunch i Oasen och hemresa Program under dagarna i Stockholm den 8-9 september Tema leda kreativitet Torsdag 09:00-10:00 Återkoppling Borås och uppföljning inför Lund. Lokal: 402 10:00-10:30 Kaffepaus 10:30-12:00 Leda i kreativa miljöer. Forskningsledare Cecilia Roos. 12:10-12:50 Lunch på restaurang Kmärkt 12:50-13:55 Möte med prorektor Johan Scott och högskoledirektör Eva Öqvist 14:00-15:30 Högskolesystemet i en förändrad värld. Universitetskansler Harriet Wallberg* 15:30-16:00 Kaffepaus 16:00 17:00 Rörlighet ger nya perspektiv och också nya möjligheter. Statssekreterare Karin Röding 17:00-17:45 Utmaningar som chefer och ledare. Föreläsning Fredrik Lidman och Gunnar Westling. 19:30 Middag på restaurang Elverket, Linnégatan 69 *Punkten utgick. Fredag
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET 08:30 12:00 Utmaningar som chefer och ledare erfarenhetsutbyte och problemlösning 12:00 13:00 Lunch på restaurang Kmärkt 13:00 14:00 Rundvandring på högskolan. Avdelningschef Jan-Erik Sahlberg. Program under dagarna i Lund den 10-11 november Nätverkande och avslut Torsdag 10:00-11:00 Träff med deltagarna. Elit Hotell 11:00-11:15 Transport från Elit Hotell ESS Max IV med buss 11:15-12:15 Studiebesök ESS Max IV 12:15-12 :30 Transport från ESS/Max till Gamla Biskopshuset 12:30-13:15 Lunch i AF-borgen, rum Nya Fest Lokal; u-huset rum 206 med närliggande grupprum från 13:15-18:40 13:15-14:30 Möte med universitetsledning 14:35-15:00 Anders Söderholm. Rektor på Mittuniversitetet och ny generalsekreterare SUHF fr o m 1 januari 2017 15:00-15:30 Kaffe 15:35-16:35 Lärosäten och departement- en fungerande relation? Peter Honeth, tidigare statssekreterare och universitetsdirektör 16:40-17:25 Caroline Sundberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer* 17:30-18:40 Grupperna träffar förvaltningscheferna 18:45-19:00 Mindre visning av huset- Carin Brenner, 19:00-19:15. Promenad från u-huset till Gamla Biskopshuset. 19:00-22:00 Middag tillsammans med förvaltningscheferna, Gamla Biskopshuset 22:00 Transport tillbaks till hotellet *Då Caroline Sundberg fått förhinder fick gruppen träffa Ann Fust, rådsdirektör, Vetenskapsrådet och Kent Waltersson, universitetsdirektör, Linköpings universitet Fredag Elit Hotell 08:30-11:00 Gruppens egen planering 11:00-12:15 Examinationsuppgift ca 10 talet grupper. Presenterar sina egna reflektioner av vad programmet gett dem för förvaltningscheferna och universitetsdirektörerna 12:15-12:30 Diplomutdelning 12:30 Lunch och hemresa
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET 1.3 Bilaga 3. Deltagare i programmet Deltagare Anna Andersson Ax, Mälardalens högskola Tord Berglund, Uppsala universitet Ulrika Bernlo, Högskolan i Borås Andreas Boberg, Mälardalens högskola Carin Bohlin, Södertörns högskola Erika Dabhilkar, Uppsala universitet Ludde Edgren, Göteborgs universitet Marie Eslon, Linköpings universitet Aidin Fanni, Chalmers tekniska högskola Lavinia Gunnarsson, Örebro universitet Dan Guttke, Karlstads universitet Elisabeth Hammaburg, Malmö högskola Maria Hedlund, Göteborgs universitet Charlotte Hising, Sveriges lantbruksuniversitet Kim Janson Linköpings universitet Christian Jensen, Högskolan i Borås Henrik Larsson, Blekinge tekniska högskola Anna Lindahl, Luleå tekniska universitet Gunilla De Vries Lindestam Högskolan i Halmstad Micael Melander, Högskolan i Gävle Sara Månsson, Stockholms konstnärliga högskola Thomas Niedenmark, Stockholms universitet Joakim Nilsson, Linnéuniversitetet Elin Norberg, Konstfack Mattias Nordström, Stockholms universitet Rickard Norén, Högskolan i Väst Karin Olsson, Mittuniversitetet Lena Ousbäck, Kungliga musikhögskolan Jonatan Palmquist, Kungliga konsthögskolan Ida Rosengren, Chalmers tekniska högskola Magnus Rosenquist, Sveriges lantbruksuniversitet Sara Stavås Virkelyst, Lunds universitet Linda Severinson, Högskolan i Väst Anna-Karin Thimgren, Försvarshögskolan Emma Vestberg, Linnéuniversitetet Mikael Ökvist, Luleå tekniska universitet
13. ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAMMET 1.4 Bilaga 4. Diplom DIPLOM SVERIGES UNIVERSITETS- & HÖGSKOLEFÖRBUND XXXXXXXXXXXX HAR UNDER 2015 2016 GENOMGÅTT SVERIGES UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEFÖRBUNDS ADMINISTRATIVA LEDARSKAPSPROGRAM Syftet med programmet har varit att deltagarna, utifrån ett ledarskapsperspektiv, utvecklat ökade insikter beträffande sektorns förutsättningar och framtida utmaningar. Deltagarna har även givits möjlighet att bygga upp ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte och utveckling. Programmet genomfördes under sex träffar à två dagar. Lund den 11 november 2016 HELEN DANNETUN ordförande SUHF JÖRGEN THOLIN Styrgruppens ordförande
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Missiv till punkt 14 Förbundsförsamlingen den 22 mars 2017 Arbetsgivargruppen karriärvägar och stipendier Dokument - Stipendiehantering exemplet Göteborgs universitet, Olle Häggbom, juni 2016 Förslag Förbundsförsamlingen diskuterar karriärvägar och stipendier. Bakgrund Som underlag till diskussionen kring karriärvägar och stipendier finns Olle Häggboms rapport om stipendier.
14. ARBETSGIVARGRUPPEN 2016 Stipendiehantering exemplet Göteborgs universitet Olle Häggbom, juni 2016 Univerk ab
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Innehållsförteckning Om författaren... 3 Inledning... 4 Sammanfattning och rekommendationer... 4 Sammanfattning... 4 Rekommendationer... 5 Om stipendier... 6 Definition... 6 Ändamål... 6 Olika sorters stipendier vid lärosätena... 7 Av lärosätet inrättat stipendium... 7 Stipendium administrerat via lärosätet... 7 Externt stipendium... 7 Nyttan med stipendier... 7 Vilka får stipendierna?... 8 Stipendiaterna... 8 Skatteregler... 10 Allmänt... 10 Utbildningsstipendium för forskarutbildning (doktorand)... 11 Utbildningsstipendier till postdoktorer... 12 Stipendier för annat ändamål... 14 Resestipendium... 15 Trygghet och socialförsäkringar... 16 Stipendier i den ekonomiska redovisningen, anslagsregler... 17 Hur gör man vid Göteborgs universitet?... 18 Stipendier vid GU... 18 Hur används stipendier vid GU?... 19 Stipendier på grund- och avancerad nivå eller forskarförberedande stipendier eller... 19 Stipendier för forskarutbildning... 19 Stipendier till postdoktorer... 20 Beslutsordning, anvisningar och stöd för postdoktorsstipendier vid Göteborgs universitet... 21 Centralt... 21 Lokalt... 22 Indirekta kostnader... 24 Postdoktorer i Sverige och internationellt... 24 Regler vid andra svenska universitet... 24 Postdoktor internationellt... 25 Systemet forskarperspektivet... 26 Riskanalys... 27 Akademisk kvalitet... 27 Institutions- och forskargruppsmiljön... 28 Drivkrafter... 29 Trygghet och socialförsäkring... 30 Administrativa svårigheter... 30 Indirekta kostnader, vem betalar?... 31 Risken för beskattning... 31 Konkurrensneutralitet... 32 Opinionsmässig badwill... 33 Rekommendationer... 34 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 2
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Bilaga 1... 36 Bilaga 2... 38 Bilaga 3... 39 Metod... 39??? Om författaren Olle Häggbom har lång erfarenhet som lärare i nationalekonomi vid dåvarande Högskolan i Örebro samt som prefekt för det som idag heter Handelshögskolan vid Örebro universitet. Senare även ekonomi- och planeringschef, biträdande universitetsdirektör, administrativ direktör och slutligen rektors rådgivare vid Örebro universitet. I många år engagerad inom SUHF HfR. Idag fri och oberoende utredare och konsult inom främst universitets- och högskolesektorn. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 3
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Inledning Det finns olika slags stipendier. Det kan vara premium och stipendiegåvor till goda studenter, stipendier till doktorander, utrustnings- och resebidrag till lärare och forskare eller stipendier för vetenskaplig forskning. Denna genomlysning av stipendiehanteringen vid Göteborgs universitet kom huvudsakligen att inriktas mot av universitetet självt inrättade stipendier för personer som nyligen avlagt doktorsexamen, postdoktorer. Utifrån skattelagstiftningen upprättades en karta (skattkarta), skattefrihet är den huvudsakliga förklaringen till stipendiernas attraktivitet. Information om stipendiehantering vid universitetet inhämtades. Resultatet kan beskrivas som - här står jag med en karta med utsikten från Gothems kyrka men ser en verklighet som om jag stod vid Notre Dame och såg ut över Paris. Denna genomlysning av stipendiehanteringen vad avser postdoktorer, särskilt med internt inrättade stipendier, kom därför att bli den troligen grundligaste som hittills gjorts. Stipendier till postdoktorer förekommer vid fler universitet och högskolor. Forskare har välutvecklade nätverk och lär av varandra. Även om det här är Göteborgs universitet som studeras är det mycket möjligt att det kan ses som en fallstudie och att liknande slutsatser kan dras om stipendiehanteringen vid andra lärosäten. Sammanfattning och rekommendationer Sammanfattning Stipendier är en skattemässigt gynnad form av stöd till utbildning och forskning. De minskar i betydelse för forskarutbildningen men ökar som finansiering av postdoktorer. Ur skattesynpunkt är stipendier till doktorander tämligen oproblematiska och i regel skattefria. Utbildningsstipendier till postdoktorer är däremot tveksamma ur rättslig synpunkt när de finansieras av stipendier som inrättats internt vid universiteten. Den typen av konstruktioner finns vid de större universiteten och tekniska högskolorna i Sverige. För anställda postdoktorer finns ingen särskild utbildning medan de postdoktorer, normalt med utländsk doktorsexamen, som finansieras med internt inrättade stipendier förses med en individuell utbildningsplan i syfte att uppfylla kraven för skattefrihet. Utbildningsinnehållet är dock troligen inte tillräckligt för att uppfylla skattelagstiftningens krav för skattefrihet. Det finns en påtaglig risk för beskattning men frågan är inte rättsligt avgjord ännu. Det finns brister i den decentraliserade stipendiehanteringen. Det finns en risk för att urvalet av stipendiater inte uppfyller godtagbara akademiska kvalitetskrav. Postdoktorer finansierade med internt inrättade stipendier finns huvudsakligen inom laborativa forskningsområden. Det finns starka drivkrafter bakom preferenserna för postdoktorer, de är billigare, effektivare, kunnigare och mer användbara i forskningsprojekten än doktorander eller laboratoriepersonal. En forskningsledare kan få tre postdoktorer till priset av en anställd doktorand. Genom användning av stipendier undslipper man pålägg för indirekta kostnader, de övervältras i stället på de forskare som anställer personal och betalar lön. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 4
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Rättsligt tveksamma stipendiekonstruktioner kan medföra att universitet och forskningsstiftelser kan råka ut för opinionsmässig badwill som kan påverka viljan att ge gåvor till forskning. Rekommendationer Se stipendiehanteringen som en systemfråga. Alla nivåer på universitetet är berörda, såväl inom akademi som administration. Göteborgs universitet är inte ensamt, fler lärosäten är berörda, och därför måste det samtidigt som stipendiehanteringen ses över lokalt bedrivas ett arbete på den nationella nivån. 1. Grundläggande är att försöka ta ställning till om man vill ha stipendiefinansiering eller inte. Lyft frågan till den nationella nivån, agera inte ensamt. SUHF är lämpligt forum för att nå gemensamt förhållningsätt. Överväg att föreslå en statlig utredning för hanteringen av stipendiefinansierade postdoktorer. 2. Undersök tillsammans med skattebefriade forskningsstiftelser hur medel för stipendiefinansiering kan samordnas med universitetens finansieringsmodeller. Att se medlen som samfinansiering kan på sikt vara en väg bort från stipendier. Stiftelserna kan vara lockade av att minska sin egen administration och vill inte riskera bli förknippade med tveksamma stipendieupplägg. 3. Uppdatera snarast universitetets centrala riktlinjer för stipendier. Förtydliga kraven och klargör det lokala ansvaret. 4. Överväg att centralisera besluten om stipendier till fakulteterna och dekanerna utan vidaredelegationsrätt. Syftet är att markera förändring i stipendiehanteringen, enhetligare regler och tillämpning, uppstramning samt högre kompetens i hanteringen. 5. Förstärk den administrativa kvalitetssäkringen av stipendiehanteringen. Den administrativa kvalitetssäkringen genom att enas om en gemensam uppföljningsbar handläggningsordning och processbeskrivning för stipendiehantering. Detta arbete kan kompletteras med en akademisk kvalitetssäkring genom upprättande av gemensamma uppföljningsbara mål och krav för postdoktoral utbildning som sedan kan ingå i universitetets årliga verksamhetsuppföljning. 6. Avsaknaden av naturlig organisatorisk hemvist för stipendiefrågorna gör det svårt att föreslå vilken funktion som bör ha ett samordnande centralt ansvar. Stipendiehantering passar helt enkelt inte in i en funktionsorganisation utan är en typisk process som berör flera funktioner. Här behövs en samordning av de gemensamma funktionerna och former för samverkan med fakulteter och institutioner. 7. Inför obligatorisk samfinansiering av stipendier i samband med att de mottas eller inrättas. En finansieringsplan upprättas för varje beslut. Syftet är att motverka stipendiefinansieringens övervältning av kostnader på den verksamhet som bedrivs med anställda. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 5
14. ARBETSGIVARGRUPPEN 8. Tillse att finansiärens medgivande alltid finns med vid inrättandet av egna stipendier och tillåt inte sådana medgivanden i efterhand. 9. Registrera alla postdoktorer centralt. Använd PA-systemet trots att de inte är anställda. Facket bör erbjuda medlemskap och bevaka deras frågor. 10. Skapa nätverk för kommunikation, lärande och samordning för dem som administrerar stipendier inom universitetet och verka för upprättandet av ett nationellt nätverk. Om stipendier Definition Enligt SAOL menas med stipendium - penningunderstöd för studier. Studier eller förkovran, dvs göra framsteg i kunskaper, är också det som är syftet med flertalet stipendier, åtminstone de som är skattefria. Det finns i Inkomstskattelagen ingen definition av stipendier men i lagens förarbeten finns följande beskrivning. Med stipendium avses ett bidrag till en fysisk person som utges för mottagarens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet som forskare eller uppfinnare. 1 Sammanfattningsvis kan vi ta fasta på att stipendium vanligen är det som de flesta tänker sig att det är ekonomiskt stöd till utbildning eller till vetenskaplig forskning. Viktigt att inse att ett stipendium ska ses som en gåva till mottagaren utan krav på motprestation till givaren. Ändamål Skattebefriade stiftelser kan om de uppfyller ändamålskravet 2 ge skattefria stipendier. Det innebär att stiftelsen ska ha till huvudsakligt syfte något av följande ändamål: 1. främja vård och uppfostran av barn, 2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning, 3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande, 4. främja vetenskaplig forskning, 5. främja nordiskt samarbete, eller 6. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. De stipendier vi här är intresserade av är de som gäller för utbildning eller för vetenskaplig forskning. Skattefria stipendier för utbildning kan ges också av andra än skattebefriade stiftelser men det får inte avse ersättning för arbete för utgivarens räkning. Anställda kan därför inte få stipendium från sin arbetsgivare. Med utbildning menas det som med rimliga mått kan karaktäriseras som organiserad utbildning ända upp till forskarutbildningsnivå medan det ur skattehänseende är mer tveksamt om postdoktormeritering är fråga om utbildning (mer om det senare). Stipendier för 1 prop. 1990/91:54 s. 180 2 IL 7:4 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 6
14. ARBETSGIVARGRUPPEN vetenskaplig forskning är i princip skattefria om de utges av en skattebefriad stiftelse och även när de ges av andra, företag, kommuner etc, utan egen intressekoppling till forskningen, dock aldrig stipendium för forskning från den egna arbetsgivaren eller denne närstående intresse. Olika sorters stipendier vid lärosätena Av lärosätet inrättat stipendium Stipendier inrättade av lärosätet med extern finansiering, anslagsmedel får inte användas, ej heller indirekt via forskningsråd etc. Det förekommer att forskare med extern forskningsfinansiering använder en del av sina forskningsmedel för att finansiera stipendiater. För att externa medel ska kunna användas till stipendier ska det finnas ett skriftligt godkännande från finansiären. Det händer också att det ges kompletterande stipendier till utländska stipendiater som behöver ökad inkomst eller förlängd tid. Stipendium administrerat via lärosätet Inrättade av andra organ men administrerade av lärosätet. Den externa finansieringen kan utgöras av donationer och stiftelser för utbildning och eller vetenskaplig forskning som är anknutna till lärosätet och där ändamålet bland annat är att ge stipendier. Detta är vanligast vid de äldre lärosätena. Det kan också gälla exempelvis stipendium inrättat av annat statligt organ med biståndssyfte eller EU. Externt stipendium Lärosätet tar emot en stipendiat som får stipendium utbetalt direkt från extern finansiär. Detta är vanligt när det gäller forskarstuderande som kommer från andra länder och har finansiering från sitt hemland. Universitetsanställda som får externt stipendium tar ofta tjänstledigt från sin anställning på hel- eller deltid under den tid stipendiet löper. Det finns många exempel på svenska stipendiefinansiärer av såväl doktorander som postdoktorer, Handelsbankens anknutna stiftelser, olika medicinska donations- och gåvofonder etc. Nyttan med stipendier Accepterande av stipendiefinansiering kan möjliggöra extern finansiering som annars inte hade varit tillgänglig. Särskilt de större och äldre universiteten drar fördel av betydande donationer vilka bildat skattebefriade stiftelser som enligt sina statuter lämnar bidrag i form av stipendier. Men det finns också många mindre donationer samt stora och små stiftelser där givaren valt att ge sitt stöd till utbildning och forskning i form av stipendier. Organisationer och företag med skatteplanering som norm kan föredra skattefria stipendier som stödform för utbildning och forskning före att ge bidrag till anställningar För stipendiegivaren och den forskningsledare som ska ta emot en stipendiat i sin grupp är den ekonomiska fördelen och incitamentet för skattefria stipendier mycket starkt. Stipendier betalas ut med vad som skulle ha varit nettolön eller ofta lägre vid en anställning. Skattekilen, som är betydande försvinner helt, sociala avgifter bortfaller och ersätts ofta med försäkringar till lägre kostnad. Eftersom stipendium inte är en kostnad utan en transferering i den ekonomiska redovisningen vid universitetet belastas de inte heller med indirekta kostnader. Den ekonomiska utväxlingen på forskargruppsnivå och för stipendiegivare är stor jämfört med om avlönad personal skulle ha använts. Man får vid internt inrättade stipendier inom medicinområdet exempelvis tre forskare till priset Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 7
14. ARBETSGIVARGRUPPEN av en normalt avlönad forskare, doktorand eller laboratorieassistent. För externt inrättade, finansierade och utbetalda stipendier är utväxlingen lägre eftersom det där ofta erbjuds bättre villkor för stipendiaten. Postdoktorer, för vilka man inrättar stipendier, framhålls även arbetsmässigt som effektiva jämfört med doktorander eftersom tid inte behöver avsättas för kurser i högskolepedagogik, vetenskapsteori etc. och att handledningsbehovet är mindre. De har dessutom redan från början laboratorievana och kan arbeta mer självständigt. Åtagandet i tiden är också kortare och sannolikheten för att en postdoktor ska vara föräldraledig en längre tid är mindre än för doktorander. Kunskapsspridning och nätverk är viktiga framgångsfaktorer för forskning. Med stipendier kan forskningsledaren inte bara till lägre kostnad utan också med mindre formalia rekrytera internationellt till sin forskargrupp. Stipendiaten kan föra med sig nya eller andra kunskaper till forskargruppen och samtidigt själv efter sin vistelse i gruppen dra fördel av sin kunskapsmässiga och vetenskapliga utveckling. Genom det internationella utbytet byggs ett nätverk upp. Det är vanligt och det rekommenderas att skaffa sig internationella erfarenheter tiden efter avlagd doktorsexamen. Vilka får stipendierna? Studerande antagna till forskarutbildningen, doktorander, är historiskt en grupp som fått stipendier. Trenden är dock att andelen doktorander som anställs ökar och stipendiefinansieringen minskar. Göteborgs universitet har med något undantag helt tagit bort möjligheten att anta doktorander med stipendier. En statlig utredning föreslår att stipendiefinansieringen av doktorander på sikt ska upphöra. Postdoktorsstipendium som utbetalas direkt till stipendiaten från en extern svensk finansiär riktar sig vanligen till personer med färsk svensk doktorsexamen och används många gånger för vistelse vid utländskt universitet. Vissa externa finansiärer har program för internationell rekrytering av postdoktorer till Sverige. Det förekommer även att utländska nydisputerade kommer till Sverige med stipendium från hemlandet. Internt av lärosätet inrättade utbildningsstipendier för postdoktorer ges normalt till personer med utländsk doktorsexamen. Det finns också anställda postdoktorer. Ett centralt kollektivavtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor träffades mellan parterna 2008. Arbetstagaren ska då i huvudsak bedriva forskning men viss undervisning, dock högst tjugo procent av arbetstiden, kan ingå av meriteringsskäl. Innehavaren ska ha avlagt doktorsexamen sedan högst tre år innan ansökningstidens utgång. En person får anställas som postdoktor i högst två år enligt avtalet och får inte tidigare ha varit anställd som postdoktor. Externt finansierade och utbetalade stipendier kan för övrigt ges till alla lärare och forskare och avse såväl utbildning som forskning. Stipendiaterna När det gäller doktoranderna vid svenska universitet och högskolor så har andelen som finansieras via stipendier minskat något under de senaste tio åren och utgör 8 procent 2014. Minskningen förklaras huvudsakligen av att den andel av de utländska doktoranderna som finansieras via stipendier har halverats under samma period. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 8
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Följande sammanfattning från SCB/UKÄ beskriver betydelsen av de utländska doktoranderna. Det internationella inslaget är stort i utbildningen på forskarnivå och år 2014 var 1 250 av doktorandnybörjarna utländska doktorander, vilket var 40 procent av samtliga doktorandnybörjare. Både antalet och andelen utländska doktorandnybörjare ökade mellan 2005-2012, men mellan 2012 och 2013 minskade antalet. Mellan år 2013 och 2014 var antalet utländska doktorandnybörjare i stort sett oförändrat. Andelen utländska doktorandnybörjare har de tre senaste åren varit 40 procent och nästan fördubblats jämfört med 2005 då andelen var 22 procent. Flest utländska doktorandnybörjare 2014 fanns vid Kungl. Tekniska högskolan med cirka 180. Vid Karolinska institutet, Lunds universitet, Uppsala universitet och Stockholms universitet fanns fler än 100 utländska doktorandnybörjare. Av de utländska doktorandnybörjarna var 39 procent kvinnor och 61 procent män. Av de doktorsexaminerade år 2014 var 30 procent utländska doktorander. Bland de utländska doktorsexaminerade var 38 procent kvinnor och 62 procent män 3 Enligt samma källa kan vi se att 9 procent av samtliga doktorandnybörjare försörjs via stipendier medan andelen är dubbelt så hög för de utländska doktorandnybörjarna, 18 procent. Andelen med doktorandanställning bland de utländska doktoranderna har ökat från 46 % till 69 % de senaste tio åren. Andelen med stipendier har samtidigt minskat från 22 % till 15 %. Andelen utländska doktorandnybörjare vid Göteborgs universitet var 28 procent kalenderåret 2014, en relativt låg nivå jämfört med snittet för alla lärosäten som var 40 procent. Av samtliga doktorander hade 119 stipendiefinansiering vid Göteborgs universitet 2014, de utgjorde 6,2 procent av samtliga doktorander. Doktorandnybörjarna 2014 ligger på samma andel, 18 av 280 hade stipendiefinansiering. Chalmers har en mycket låg andel doktorander finansierade med stipendier, endast 1,5 procent. Postdoktorer kan inte enkelt urskiljas i nationell statistik, de redovisas under kategorin annan undervisande och forskande personal. Postdoktorer finansierade med stipendier är inte personal och inte heller studenter. För dem finns ingen samlad statistik. Vissa lärosäten registrerar alla postdoktorer medan andra inte gör det. Finansiering av postdoktorer med internt inrättade stipendier förekommer troligen nästan enbart vid de äldre universiteten och de tekniska högskolorna. Externt inrättade och finansierade postdoktorstipendier kan förekomma vid alla lärosäten med forskning men de flesta är anknutna till de större forskningsuniversiteten. I undersökningen har inte gjorts några kvalificerade försök att närmare kvantifiera antalet postdoktorer finansierade med stipendier. Vid KI fanns 2013 ca 800 postdoktorer 4 varav ungefär hälften uppgavs vara finansierade med stipendier. Året efter gjordes en enkät till samtliga postdoktorer vid 3 SCB och UKÄ SM 1501 4 KI-bladet 1/2013 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 9
14. ARBETSGIVARGRUPPEN KI, de uppgick då till 979 stycken 5. En gissning blir att det i Sverige handlar om totalt åtminstone 500 1 000 postdoktorer som finansieras med internt inrättade stipendier. Skatteregler 6 Allmänt Stipendier som är befriade från inkomstskatt är inte heller förenade med sociala avgifter. För mottagaren gäller samtidigt att inga sociala förmåner intjänas eller gäller under tiden stipendiet utbetalas. Man ska i sin självdeklaration informera att man mottagit stipendium. Att inte uppge att man fått stipendium kan av Skatteverket tolkas som att man, om stipendiet varit på felaktiga grunder, mot bättre vetande försökt undanhålla myndigheterna information om ett tveksamt stipendium 7. Frågan om skattebrott kan uppkomma även om skattetillägg är den mer troliga påföljden. Av såväl skatte- som arbetsrättsliga skäl ska en stipendiat i princip inte erhålla någon form av ersättning som kan liknas vid en arbetstagares förmåner eller som kan uppfattas som ersättning för arbete 8 (semester, semesterersättning, föräldraförsäkring, sjukersättning, traktamenten, kostförmåner, bostadsförmåner, ersättning för konferensavgifter, arvoden och liknande löneförmåner). Ett färskt svar från Skatteverket på fråga om doktorander inom universitetet som kommer på stipendium kan likställas med övriga anställda inom lärosätet säger dock följande: Skatteverket gör den bedömningen att lärosätet skattefritt kan ge ut julklapp och motionsförmån. Stipendiaten anses ingå i arbetsgruppen och bör få samma personalvårdsförmåner som andra i gruppen. Samma gäller för terminalglasögon. När det gäller utbetalning av traktamente så kan lärosätet betala ut traktamentesersättning. Det som är av betydelse när det gäller beskattningskonsekvenser är om ersättningen är för utfört arbete eller inte. När man ersätter en person för att göra en resa och det utgår lön alt. endast traktamente ses det som ersättning för arbete. Om utbetalningen av traktamente uppfyller reglerna om skattefria traktamente, resulterar det inte i någon skattepliktig ersättning. Överstiger det utbetalda beloppet maximibeloppet/normalbeloppet blir överstigande del skattepliktig. 9 Detta svar gällde således doktorander med utbildningsstipendier. För doktorander med stipendiefinansiering ska särskild försäkring tecknas hos Kammarkollegiet, se nedan avsnittet - Trygghet och socialförsäkringar. 5 Postdoc experience at Karolinska Institutet, 2014. Postdoc association at KI 2015-01-19. 6 I fråga om skatteregler har samtal förts med Richard Arvidsson, professor i rättsvetenskap med särskild inriktning mot skatterätt vid Handelshögskolan i Stockholm och även v ordf i Torstens Söderbergs stiftelse samt med Anders Hultqvist, adj professor i finansrätt vid Stockholm universitet och som bland annat forskat om stipendier. Författaren bär dock ensamt ansvaret för texten i denna utredning. 7 Rättsutredning om stipendier och skatteregler. Bilaga 1 M Miettinen, G Dyrssen. KI 1998-12-15 8 RÅ 1966 ref 23, RÅ 1988 not 626. 9 Svar från Skatteverkets rättsavdelning via Krister Dufvenberg, skatteupplysningen Skatteverket 2016-04-11 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 10
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Marie Curie-stipendium som betalas ut direkt eller indirekt av EU är alltid skattepliktiga. 10 Frågan om eventuell beskattning avgörs i efterhand av Skatteverket. Om Skattemyndigheten i efterhand skulle besluta att stipendiet utnyttjats felaktigt och ska beskattas tillförs även lönekostnadspåslag. Om stipendiet inte anmälts i deklaration riskeras skattetillägg, 40 procent på undanhållen skatt, och om mottagare och givare varit överens om detta mot bättre vetande är det även risk för skattebrott. Om lärosätet sedan kompenserar stipendiaten för den utdömda skatten och skattetillägget räknas detta som lön. Efter detta riskerar stipendiaten att betraktas som anställd trots att detta ursprungligen inte var meningen. En sådan i efterhand konstaterad anställning gäller tillsvidare eftersom någon uppgörelse om lagenlig tidsbegränsning inte träffats mellan parterna. 11 Utbildningsstipendium för forskarutbildning (doktorand) Antagning av en doktorand till forskarutbildningen med externt stipendium som studiefinansiering sker utan att utbildningsplatsen har utlysts, vilket medges enligt högskoleförordningen enligt vissa förutsättningar 12. Stipendiaterna utses av stipendiegivaren varefter de antas till universitetets forskarutbildning. 13 Den så kallade forskarkarriärutredningen anser att det finns tydliga kvalitetsskäl som talar emot att anta doktorander med stipendiefinansiering. I motsats till när lärosätena själva utlyser doktorandanställningar så brett som möjligt, är det vid stipendiefinansiering svårt att säkerställa att de bäst lämpade kommer att antas eftersom stipendiegivarna ofta avgör vilka som får stipendierna. En långsiktig ambition bör vara att avskaffa stipendier som studiefinansiering i forskarutbildningen. 14 För att ett utbildningsstipendium ska vara skattefritt får mottagaren inte vara eller nyligen varit anställd hos utbetalaren eller lärosätet och inte avse ersättning för arbete eller motprestation 15. Detta kan gälla även om utbetalaren är närstående lärosätet, t ex en stiftelse med anknytning till lärosätet eller ett landsting eller motsvarande regionbildning 16. Det är vanligt att lärosätena tillämpar en karensperiod, smittoperiod, för anställning om 24 månader innan och tre månader efter även fast smitttorisken är mindre om anställningen varit helt skild från utbildning eller forskning. 10 Skatteverket, samma som tidigare. 11 Rättsutredning om stipendier och skatteregler. Bilaga 1 M Miettinen, G Dyrssen. KI 1998-12-15 12 Undantag från att utlysning behöver göras medges enligt HF 7 kap 37 : 1. Vid antagning av en doktorand som ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. Vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. 13 Doktorander med externt stipendium som studiefinansiering PM 2015-04-14 Cecilia Gagné, Lunds universitet. 14 Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden SOU 2016:29 s 16-17 15 Skatteverket. Rättslig vägledning Stipendier 2016 16 Lunds universitet. Stipendiefinansierad utbildning på forskarutbildnings. och postdoktoral nivå vid Lunds universitet risken för beskattning. Sektionen för personal, personalchef Nils Hellman. PM 2011-04-15 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 11
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Den omständigheten att givaren förväntar sig att utbildningen fullföljs och genomgås enligt plan utgör naturligtvis inte en sådan motprestation som är av direkt värde för utgivaren, utan snarast en förutsättning för att bidrag över huvud taget ska kunna lämnas. 17 För skattebefriade stiftelser är det för att skattefriheten ska behållas viktigt att stiftelseändamålet fullföljs och till och med preciseras (här aktuellt utbildning eller vetenskaplig forskning) vilket inte är det samma som att förvänta sig en direkt motprestation 18. Arbete för högskolan i mindre omfattning vid sidan om utbildningsstipendium för doktorand (har förekommit belopp upp till 20 30 tkr, Skatteverket uttalar sig dock inte i förväg om var gränsen går 19 ) och skilt från (sidoordnat) forskarutbildningen är dock samtidigt möjligt om stipendiet varit behörigen utlyst och tillsatt i konkurrens 20. Skattemässigt blir extraarbete mindre problematiskt om donationer till högskolan bildat egen skattebefriad stiftelse vilken då inte är samma rättssubjekt som högskolan 21. Dvs att stipendiaten får sitt stipendium utbetalt direkt från stiftelsen Om det inte finns någon koppling mellan stipendiegivaren och lärosätet, ett externt stipendium, medges anställning vid lärosätet utan att stipendiet blir skattepliktigt 22. För en heltidsdoktorand innebär det dock att vara verksam över 100 procent av heltid. En sådan konstruktion kan medföra andra komplikationer. Ett utbildningsstipendium till en doktorand kan utbetalas periodiskt, varje månad 23. Forskarutbildning inom en forskargrupp med uppdragsfinansierad forskning löper risk att betraktas som del av beställt arbete (krav på motprestation) och ska därmed beskattas 24. Med ovanstående reservationer kan man i princip säga att för den som inte är eller har varit anställd hos stipendiegivaren är utbildningsstipendier vanligen skattefria. Utbildningsstipendier till postdoktorer Stipendier som utges av skattebefriade stiftelser inom de kvalificerade stiftelseändamålen (här aktuella ändamål är utbildning respektive vetenskaplig forskning) är alltid skattebefriade, oavsett om de utges periodiskt eller som en- eller tvågångsbelopp 25. En skattebefriad stiftelse har således inga problem att ge skattefritt stipendium för vetenskaplig forskning om pengarna betalas ut direkt till stipendiaten. Det är således i enlighet med lagstiftningens. Stipendier till så kallad postdoktorutbildning, se nedan, är möjligt men torde inte vara aktuellt eftersom sådana stipendier rimligtvis är av begränsat intresse för skattebefriade forskningsstiftelser som i stället vill stödja forskning. 17 s 508. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 18 S 512. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 19 Lunds universitet, samma som föregående. 20 Skatteverket, samma som föregående. 21 S 509. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 22 Skatteverkets ställningstaganden: Kan ett skattefritt utbildningsstipendium till doktorander kombineras med avlönat arbete för utgivaren? 2013-05-06 Dnr 131 221287-13/11 23 Skatteverket, samma som föregående. 24 Lunds universitet, samma som föregående. 25 s 522. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 12
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Andra problem än beskattning uppstår med externa stipendier om de ges för forskning till anställda vid ett lärosäte som trots tjänstledighet från sin anställning fortsätter med work as usual och vistas på arbetsplatsen. Arbetsrätten, där stipendiatens arbetsförhållanden och ekonomiska villkor genom särskilt tecknade försäkringar i stort överensstämmer med arbetstagarnas sånär som att skatt inte betalas. Stipendiegivarna betalar ofta även för indirekta kostnader, åtminstone lokala indirekta kostnader vilket ytterligare ökar likheten med anställning. Svåra gränsdragningar kan uppstå eftersom lärosätet inte får ge stipendiemottagaren några förmåner som liknar de som följer av anställning. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren har ansvar för alla som vistas regelbundet på arbetsplatsen. Arbetsledning, ansvar (stipendiaten är inte i tjänst) och personalpolitiken blir oklar. Stipendiegivarna försöker kringgå flera av dessa problem genom att tillåta exempelvis tjugo procent eller mer tjänstgöring och inkomst från lärosätet vid sidan om stipendiet. Skatteverket anser att det är tveksamt att postdoktorstipendier kan omfattas av skattefriheten för utbildningsstipendier. Man menar att postdoktorer i allmänhet uppnått en sådan utbildningsnivå att de är kompetenta att bedriva forskning på egen hand och därför inte kan jämställas med doktorander och annan forskarutbildning. En postdoktor kan därför inte ges skattefritt utbildningsstipendium. Skattefriheten för sådana personer får bedömas enligt reglerna för stipendier för andra ändamål. 26 Ett stipendium för annat ändamål kan vara skattefritt om det inte utgör arbete för utgivarens räkning eller betalas ut periodiskt. Problemet uppmärksammas av den statliga utredningen Trygga villkor för doktorander : Utredningens uppdrag är att se över hur villkoren kan förbättras för doktorander. I arbetet med denna fråga har villkoren för postdoktorer med stipendier tagits upp vid upprepade tillfällen. Postdoktor är en visstidsanställning om tva år som har förhandlats fram av arbetsmarknadens parter. Vi har inte i uppdrag att se över situationen för postdoktorer men anser att det, utifrån Skatteverkets ställningstagande och Sveriges Universitets- och högskoleförbunds rekommendationer i frågan, är ytterst tveksamt om stipendier som utbetalas till postdoktorer kan anses omfattas av skattefriheten för utbildningsstipendier (stipendier till doktorander). Utredningen rekommenderar att frågan belyses i särskild ordning. 27 Det förekommer att lärosäten inrättar egna stipendier av externa bidragsmedel efter att man har inhämtat skriftligt godkännande från finansiären om att göra så. Stipendierna utformas som utbildningsstipendier även om man inte alltid uttryckligen benämner dem så. Eftersom stipendier till anställda i princip är skattepliktiga är postdoktorstipendier endast skattefria för externa innehavare som inte är eller varit anställda eller anställs efter stipendietidens utgång och där det noga tydliggörs att det inte handlar om arbete för stipendiegivarens räkning. För att kringgå risken för beskattning upprättas vanligen en kortare utbildningsplan för stipendiaten för att på så sätt försöka tydliggöra att det inte är fråga om arbete, dvs att det är ett utbildningsstipendium. Inspirationen till detta kringgående av beskattning och 26 Skatteverket, Rättslig vägledning Stipendier 2016. 27 SOU 2016:29 s 152 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 13
14. ARBETSGIVARGRUPPEN utbildningsplanens innehåll med syfte att definiera om vad som skulle kunna ses som forskningsarbete till utbildning kan tänkas komma från en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som berör frågan om postdoktorutbildning får räknas som utbildning 28. Denna dom avser dock tolkning av Arbetslöshetsförsäkringen där tillämpningen av vad som är utbildning kan antas vara mer generös än i Inkomstskattelagen 29. Det finns även internationella förebilder där postdoktorer får en särskild handledare och en individuell utbildningsplan upprättas 30. Dessa utbildningsambitioner gäller i Sverige enbart postdoktorer med internt inrättade skattefria stipendier och inte för de anställda postdoktorerna. Trots att utbildningsstipendier inte räknas som periodiskt understöd och därför kan betalas ut varje månad under den tid utbildningen pågår tillämpas vanligen längre utbetalningsintervall vid lärosätena, tre eller sex månader. I praktiken är det vanligt att perioden av försiktighetsskäl från lärosätena dessutom begränsas till två år. Detta är alltså inte nödvändigt eftersom, om det avses vara utbildningsstipendium, kan betalas ut med vilken periodicitet som helst. Bakom den längre periodiciteten ligger troligen en försiktighet och att man vill minska likheten med lön som utbetalas varje månad. I svar 2014-02-11 31 på fråga från Uppsala universitet framhåller Skatteverkets rättsavdelning att deras uppfattning är att postdoktorstipendierna ska bedömas som sådana stipendier som är avsedda för andra ändamål, dvs att det inte är möjligt med utbildningsstipendier. Emellertid är frågan om postdoktorutbildning uppfyller kravet på skattebefrielse enligt inkomstskattelagen ännu inte rättsligt prövad varför Skatteverkets uppfattning ska ses som den linje man förväntas föra vid ett eventuellt skattemål. Mycket talar för att Skatteverket, om man kvarstår vid sin tidigare uppfattning, skulle ha framgång i ett eventuellt framtida skattemål i fråga om stipendium för postdoktorutbildning. Detta förfarande från lärosätena sätter fingret på flera frågor: finns postdoktorutbildning egentligen, och om den finns, varför ger man den då bara till utländska postdoktorer med internt inrättade stipendier, är forskning arbete och är forskning samtidigt alltid lärande, särbehandlas stipendiaten jämfört med övriga i forskargruppen och ger finansiären sitt medgivande till stipendium för utbildning eller för forskning? Stipendier för annat ändamål Alternativet för lärosätena (och andra än skattebefriade stiftelser) skulle kunna vara att ge stipendier för andra ändamål. Stipendier för andra ändamål är skattefria om de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och inte betalas ut periodiskt 32. Det är det som Skatteverket hänvisar till i sitt ställningstagande 33. 28 RÅ 2001, ref 29 29 S 523. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. 30 AAU och National postdoctorial association US, se bilaga 1 31 Skatteverkets ställningstagande avseende post dok 32 Inkomstskattelagen 8 kap. 5. 33 Skatteverket, samma som tidigare. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 14
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Med periodiskt avses periodiskt understöd som innebär utbetalning tre gånger eller fler. Utbetalningarna får inte heller ges för längre tid än tre år. 34 Ett stipendium för annat ändamål kan således för att skattefrihet ska gälla endast betalas ut som en klumpsumma eller i två poster 35 och under en period om högst tre år eller möjligen för en längre period. Det senare är kanske främst av akademiskt intresse eftersom det ändå inte kan bli tal om fler än två utbetalningar. Ett stipendium för annat ändamål kan avse utbildning men här blir kravet på att ett stipendium är en gåva utan krav på motprestation särskilt tydligt eftersom utbetalningar av stipendiesumman kan ske högst två gånger. För en tvåårig postdoktorutbildning skulle det bli en klumpsumma på bortåt 500 tkr eller två utbetalningar på över 200 tkr vardera. För stipendiegivaren innebär det ett påtagligt risktagande ifall inte mottagaren fullföljer vad som var syftet med stipendiet. Men, samma problem uppenbarar sig här som vi beskrivit tidigare, det är svårt att med bibehållen trovärdighet hävda att en postdoktorutbildning inte innehåller arbete för utbetalarens räkning. Inte heller denna väg är i så fall möjlig för av lärosätena internt inrättade stipendier. Det är därför inte enkelt att förstå att Skatteverket hänvisar till denna väg, annat ändamål som inte är arbete men får vara utbildning, när man samtidigt säger att en postdoktor inte kan ha ett utbildningsstipendium. Däremot kan andra stipendiegivare, t ex företag eller andra organisationer ge stipendier för annat ändamål, t ex utbildning eller forskning, förutsatt att de själva utbetalar beloppen direkt till stipendiaten som en klumpsumma eller vid högst två utbetalningstillfällen och det inte avser arbete för stipendiegivarens räkning. Sammanfattningsvis kan man säga att stipendier när de ges till postdoktorer alltid är skattefria om utbetalaren är en skattebefriad stiftelse och då kan stipendiet såväl gälla för utbildning som vetenskaplig forskning. I det fall det inte är en skattebefriad stiftelse, t ex ett företag eller annan organisation kan stipendiet vara skattefritt om det avser annat ändamål, dvs inte avser arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning och inte betalas ut periodiskt. Ett av universitetet självt inrättat och utbetalt stipendium, är ett tveksamt stipendium ur skattesynpunkt och vilket man bör varna för. Skattemyndigheten menar att en postdoktor inte kan ha ett utbildningsstipendium. Alternativet till utbildning är forskning vilket betraktas som arbete och då kan universitetet inte heller ge ett stipendium för annat ändamål. Internt inrättade utbildningsstipendier till postdoktorer är vanliga främst inom laboratorieinriktade forskningsområden vid flera lärosäten. När lagstiftaren skattemässigt ville gynna stipendier var nog knappast tanken att uppmuntra lärosätena att själva, visserligen med finansiärens samtycke, omvandla bidragsmedel till stipendier. Frågan är dock inte rättligt avgjord ännu. Resestipendium Enligt Skatteverkets rättsliga vägledning är stipendier som är avsedda för ett särskilt ändamål, t ex en resa skattepliktiga om de har samband med mottagarens tjänst. en förutsättning för skattefrihet är att det inte finns något krav på motprestation. Det innebär att bidrag till en reportageresa är skattepliktigt. Däremot är ett resestipendium skattefritt om mottagaren endast förbundit sig att skriva en reserapport om hur resan 34 RÅ 1968 ref 1 35 s 505. Anders Hultqvist. Skattefria stipendier. Skattenytt 2013. Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 15
14. ARBETSGIVARGRUPPEN förlöpt. Mottagaren får i det senare fallet inte heller avdrag för kostnader i samband med resan. 36 Resebidrag från t ex Knut och Alice Wallenbergs stiftelse benämns även resestipendier men uppfyller inte kraven på skattefria stipendier utan är egentligen utbetalningar från stiftelsen till lärosätet som sedan efter ett ansökningsförfarande med specifika krav på de sökande fördelar vanliga resemedel till anställda vid lärosätet. Trygghet och socialförsäkringar För den som har doktorandanställning gäller samma sociala skyddsnät och villkor som för andra statliga anställningar medan motsvarande inte gäller för den som har stipendium. Doktorandanställning som egentligen handlar om bidrag till att genomgå forskarutbildning blev formellt en anställning som en pragmatisk metod för att lösa den sociala trygghetsfrågan för doktoranderna. Stipendium räknas inte som lön, utbetalaren betalar inga lagstadgade eller kollektivavtalade sociala avgifter och ger således heller inga förmåner från socialförsäkringssystemet. Avsaknaden av skyddsnät gäller även för eventuellt medföljande familjemedlemmar. Universitet och högskolor ska för att göra doktoranders sociala villkor med jämlika teckna en försäkring hos Kammarkollegiet för doktorander med stipendier som studiefinansiering. Försäkringen gäller då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. 37 Försäkringen gäller inte för stipendiater som bedriver postdoktorstudier. För att doktorander ska ges så likvärdiga villkor som möjligt kräver samtidigt flera lärosäten att ett externt finansierat stipendium inte innehåller krav på återbetalning från stipendiaten. De osäkra sociala villkoren för doktorander med stipendier har fått till följd att många förespråkar anställning som doktorand framför finansiering genom stipendier. Flera universitet har idag antagit en restriktiv hållning till stipendiefinansierad forskarutbildning. Regeringen tillsatte 2015 en statlig utredning - Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare 38 med uppgift bland annat att se hur villkoren kan förbättras för kvinnor och män som är doktorander. I direktiven anförs skäl att se över villkoren för doktorander med utbildningsbidrag eller stipendier. En ambition är att samtliga doktorander ska erbjudas likvärdiga villkor och därmed förutsättningar att genomföra utbildningen. Möjligheten att erbjuda samtliga doktorander anställning bör därför ses över. 39 Utredningen föreslog senare att doktorander med stipendiefinansiering ska anställas senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på heltid till examen. Undantag ska kunna göras för doktorander i biståndsprogram eller via EU. 36 Skatteverket, samma som tidigare 37 Högskoleförordningen 1 kap 11c. 38 Dir 2015:74 39 Dir 2015:74 s 5 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 16
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Ett lärosäte som betalar ut ett stipendium bör ha klart för sig att stipendiet är en gåva som inte kan återkrävas. Detta gäller oavsett om stipendiaten råkar ut för sjukdom eller av annan anledning inte längre vistas i lärosätets lokaler och deltar i verksamhet vid lärosätet. 40 Flera lärosäten fattar beslut om utbildningsstipendier för sexmånaders perioder som sedan upprepas till man kommit upp i 24 månader sammanlagt. För den som är antagen till studier vid lärosätet gäller lärosätets studentförsäkringar medan den som inte är studerande eller anställd måste försäkras särskilt vid varaktig vistelse i lärosätets lokaler och verksamhet. SUHF har utfärdat särskilda rekommendationer för vilka överenskommelser och kontroller som bör vidtas i sådana fall 41. Arbetsmiljölagen gäller även stipendiater som vistas vid lärosätet. För stipendiefinansierade postdoktorer finns inga generella regler om försäkringar. De är varken anställda eller studerande. Det förekommer dock att om stipendiaten inte har egna försäkringar att institutionen tecknar sådan för individen hos Kammarkollegiet. Grupp- och individförsäkringen kallas även för GIF. Det är en försäkring som en myndighet kan teckna för utländska personer eller grupper som har anknytning till myndigheten och som saknar ett tillfredsställande försäkringsskydd. Det gäller exempelvis utländska besökare, kursdeltagare, gästforskare, gästföreläsare och medföljande anhöriga till sådana personer. Försäkringen innehåller olycksfallsskydd, skydd för sjukdom, tandvård och hemtransport, egendomsskydd, ansvarsskydd och rättsskydd. Ett lärosäte kan även teckna en dylik samlingsförsäkring för en hel kategori, t ex utländska forskare. Sådana samlingsförsäkringar finns t ex vid universiteten i Lund, Uppsala och Stockholm. Stipendier i den ekonomiska redovisningen, anslagsregler I Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor under avsnittet Ekonomisk redovisning mm klargörs att anslagsmedel inte får användas till stipendier. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Då avses såväl medel på anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet. 42 Andra statliga myndigheter kan vara t ex Vetenskapsrådet. Även om doktorander nämns explicit i citatet ovan gäller det även lärare och forskare. Medel från uppdragsverksamhet får inte heller användas till stipendier eftersom det där finns ett krav på motprestation. De enda medel som kan användas till stipendier är således medel från externa finansiärer som skriftligen har godkänt användning för utbetalning av stipendium. Stipendier ska bokföras som transfereringar i den ekonomiska bokföringen. Med transferering menas utbetalning utan motprestation (en gåva), dvs en inkomstöverföring. Bidraget förmedlas enbart via lärosätet, saldot för transfereringarna ska alltid bli noll. Transfereringen är därmed ingen verksamhet vid lärosätet. Det finns inga bokföringsregler som hindrar ett universitet att med finansiärens samtycke omvandla bidragsmedel till transferering. 43 40 SUHF rek 2013:3 pkt 8. 41 SUHF, rek 2013 42 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 43 Curt Johansson. Redovisnings- och finansieringsexpert. ESV Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 17
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Eftersom stipendier definitionsmässigt inte motsvarar någon verksamhet, kostnad, kan de inte med automatik belastas med lärosätets avgifter för indirekta kostnader. Däremot är det möjligt att begära kompensation för åtminstone direkta omkostnader för stipendiet från donationskällan. Det bör vara förenligt med det som sägs i donationsförordningen om att anslagsmedel inte får användas för de omkostnader som uppstår för donationen 44. Enligt ESVs allmänna råd till 5 får donationsmedel tas i anspråk för samfinansiering av projekt eller liknande verksamhet. Myndigheten bör fatta ett särskilt beslut om samfinansiering senast i samband med mottagandet. Som ett led i myndighetens ekonomistyrning bör regler fastställas för när en donation ska täcka samtliga kostnader för ifrågavarande verksamhet. Hur gör man vid Göteborgs universitet? Stipendier vid GU Det finns ett antal stiftelser med anknytning till Göteborgs universitet. Dessa betalar antingen ut stipendier via institutionerna och då hanteras de som vanliga bidragsmedel. Alternativt betalar de ut direkt till den sökande. Så länge det inte gäller arbete för stipendiegivarens räkning är stipendierna tämligen oproblematiska och stipendiesumman ska betalas ut vid ett eller högst två tillfällen. När det gäller anställda vid Göteborgs universitet betalas inte lönemedel ut utan det handlar ofta om resestipendier eller utrustningsersättning som betalas via institutionen. Externa skattebefriade stiftelser betalar vanligen ut stipendier direkt till stipendiemottagaren. Inkomstskattelagen 11 kap 47 ger stöd för att stipendier kan betalas ut till både doktoranders forskarutbildning (utbildningsstipendium) och för disputerade forskare för postdoktoral forskning (stipendium för annat ändamål). Utan krav på periodicitet (utbildningsstipendium) eller tidsrymd så länge som utbetalningen görs för att främja utbildning eller vetenskaplig forskning. För att dessa stipendier ska vara attraktiva för personer som redan är anställda och måste ta tjänstledigt för att ta emot stipendiet eller för de som har anställning som alternativ är de ofta förhållandevis generösa. Mottagaren får kompensation för att teckna trygghetsförsäkringar inklusive för pension, ersättning för omkostnader samt en ersättning till institutionen för indirekta omkostnader om mottagaren vistas där. Denna typ av stipendier är helt i enlighet med lagen skattefria. Exempel på skattefria forskningsstiftelser är Torsten respektive Ragnar Söderbergs stiftelser och Handelsbankens olika forskningsstiftelser. Inom det medicinska området förekommer ofta en annan lösning där forskarna visserligen söker pengar för specifika ändamål hos skattebefriade stiftelser, t ex pengar till en stipendiat, men där beviljandet av anslag istället blir i form av ramanslag till forskaren/institutionen. Forskaren ska använda anslaget för det sökta projektet men har frihet att inom det disponera pengarna för något av det man sökt om, ramanslaget är oftast mindre än det sökta beloppet. 44 Donationsförordning 5 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 18
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Hur används stipendier vid Göteborgs universitet? Stipendier på grund- och avancerad nivå eller forskarförberedande stipendier eller Vid den naturvetenskapliga fakulteten har man beslutat att det inte ska finnas några forskarförberedande stipendier. 45 Inom den medicinska fakulteten förekommer vad som kallas predoktorala stipendier på upp till 24 månader med ett stipendiebelopp på 10 15 tkr/månad. För de längre stipendierna ligger beloppet i den övre delen av intervallet. Ibland kallas de enbart stipendium på grund- eller avancerad nivå. Enligt dekanbeslut ska stipendiesumman inte överstiga 10 tkr/månad för personer boende i Sverige och 15 tkr/månad för personer boende utanför Sverige. Samma beslut säger att utbetalning inte kan ske periodiskt (mer än två utbetalningar) och att de ska utlysas i konkurrens 46. Inom fakulteten finns även riktlinjer på institutionsnivå beslutade av prefekten. Stipendiaten, vanligen i pågående utbildning eller med examen från avancerad nivå, går ingen kurs men har normalt en utbildningsplan där man ska följa forskningen vid institutionen samt utföra specifika arbetsuppgifter. Ett intyg ska i efterhand utfärdas av prefekten. I underlag för inrättande av stipendier finns exempel på att forskningsledaren hoppas att studenten blir antagen som doktorand och att det finns klar finansiering för detta eller formuleringar om att det är en fördel inför antagning av doktorander. En forskningsledare har inrättat stipendier där flyktingar, från t ex Syrien, rekommenderas söka för att få utbildning inom det aktuella forskningsområdet. Det finns exempel på utlysning av stipendium och överenskommelse med stipendiat gjorts simultant samma dag. I något fall kallas den stipendierade studenten för doktorand i personalförteckningen som finns på internet. Så kallade sommarkurser förekommer, prova på forskning, med stipendier om 2 500kr/vecka under åtta till tio veckor. Möjligen med undantag för någon läkarstudent som fått stipendium för att fullgöra sitt självständiga arbete inom något forskningsprojekt finns det ingen koppling till etablerade kurser vid universitetet. Ibland finns relativt tydliga arbets- eller utbildningsbeskrivningar för vad stipendiaten ska göra men oftast är beskrivningen kortfattad eller saknas. Stipendier för forskarutbildning Göteborgs universitet har under 2015 i sina Doktorandregler helt avskaffat möjligheten att anta stipendiefinansierade doktorander förutom där det finns särskilda avtal 47. Undantag från krav på finansiering genom anställning anställning som doktorand eller extern anställning kan göras i särskilda fall och på följande grunder: o - Om antagning avser doktorand finansierad via stipendier inom ramen för nationellt eller mellanstatligt bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där stipendier utgör en vedertagen finansieringsform och antagande institution har insyn i hur stipendiet hanteras och betalas ut. 45 Beslut i ledningsgruppen för den naturvetenskapliga fakulteten 2005-03-30 Dnr B403 2571/04 46 Beslut om stipendier för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sahlgrenska akademin. 2014-05-21 47 Göteborgs universitet. Doktorandreglerna. 2015-04-13 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 19
14. ARBETSGIVARGRUPPEN o - Om antagning avser doktorand finansierad via stipendier inom ramen för ett av Europeiska Unionen finansierat program/motsvarande, där stipendier utgör en vedertagen finansieringsform bland övriga inblandade parter och där krav på finansiering genom anställning skulle utgöra ett hinder för antagande institutions medverkan. Antagande institution ska ha insyn i hur stipendiet hanteras och betalas ut. Den avskaffade möjligheten att anta doktorander gäller såväl internt inrättade stipendier, stipendier som utländska doktorander har med sig från sina hemländer och stipendier som utbetalas direkt till doktoranden från skattebefriade forskningsstiftelser. De senare finansierar dock doktorander som sökt i konkurrens och antas till forskarutbildning av universitetet på samma sätt som vanliga doktorander. I denna utredning har inte hittats något exempel på nyligen inrättat stipendium för forskarutbildning. Det kan dock finnas ett samband mellan avskaffandet av möjligheten till stipendiefinansiering av doktorander och förekomsten av så kallade predoktorala stipendier, men kanske främst ett ökat intresse för stipendier till postdoktorer. Stipendier till postdoktorer I utredningen ligger huvudsakligen beslutsunderlag från institutioner vid den medicinska fakulteten till grund för analysen av postdoktorstipendier. Beslutsunderlag hade samlats in av den centrala ekonomienheten från de institutioner som betalat ut mer än 500 tkr i stipendier under de tre första kvartalen 2015. Vid den medicinska fakulteten finns stora institutioner vilket är en av möjliga förklaringar till att de nådde upp till 500 tkr men det är troligen så att det är vid de medicinska fakulteterna och andra områden där laboratorieverksamheten är mer omfattande som stipendier till postdoktorer förekommer i större utsträckning. Någon teknisk fakultet finns inte. Vid Handelshögskolan är det vanligt med att externa finansiärer ger stipendier direkt till stipendiaterna. I utredningen har det inte funnits tid eller resurser att samla in ett bredare beslutsunderlag från Göteborgs universitet varför det inte går att uttala sig särskilt mycket om hur det ser ut utanför medicinområdet annat än att institutionerna inte betalat ut lika mycket i stipendier. Sammanfattningsvis visar de insamlade beslutsunderlagen och iakttagelser i samband med analysen av dem: stipendier för post-dok inrättas av lärosätet, man behandlar dem som utbildningsstipendier, så kallad postdoktorutbildning, finansieringen är externa bidragsmedel där man uppger att finansiären lämnat skriftligt samtycke till att pengarna används för stipendier, men det är tveksamt om finansiären har klart för sig att det är stipendier huvudsakligen för stipendiatens utbildning, utlysningen av stipendierna är i allmänhet utformad så att man inte ska få okända eller många sökande, utbildningsmomentet är inte alltid framträdande i texten, stipendierna tilldelas vanligen sökande efter begränsad eller ingen konkurrens (handplockning?), lokalt tolkas de centrala riktlinjerna så att doktorsexamen inte får ligga längre tillbaka än fyra år innan stipendieperioden startar, det förekommer att inrättande, ledigkungörande, ansökan, inbjudan, accepterande och beslut sker simultant, Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 20
14. ARBETSGIVARGRUPPEN stipendierna betalas ut periodiskt, vanligen var tredje eller fjärde månad, upp till som längst 24 månader, beloppen som utbetalas till stipendiaten uppgår till 18 24 tkr per månad, en kortfattad utbildningsplan upprättas, ibland mycket kortfattad (några rader), ibland med detaljerade uppgifter på vad stipendiaten ska göra, där det finns detaljerade beskrivningar framgår det klart att det är arbetsuppgifter som ingår i fullföljandet av forskningsprojektet, stipendiaten erbjuds ibland att genomföra utbildning eller handledning av studenter, vid behov tecknar universitetet sjuk- och olycksfallsförsäkring hos Kammarkollegiet, stipendiaten får underteckna ett papper där det framgår att information lämnats om villkoren för stipendiet och att hen är införstådd med det, det finns stipendiater med doktorsexamen från Sverige, Europa eller från utomeuropeiskt land, det finns exempel där forskargruppen ser det som angeläget att internationellt sprida kunskap inom sitt forskningsområde genom att utbilda stipendiater men det finns fler exempel på forskargrupper med en eller få seniora forskare och i övrigt enbart eller en stor andel postdoktorstipendiater, riktlinjer och processbeskrivningar beslutade på institutionsnivå med stöd av rektorsbeslut från 1999 om anvisningar för stipendier finns men de följs inte alltid. Beslutsordning, anvisningar och stöd för postdoktorsstipendier vid Göteborgs universitet Centralt För studerande, forskare, lärare m fl verksamma vid Göteborgs universitet finns många stipendier och bidrag att söka. En del stipendier handläggs centralt med beslut av speciellt utsedda nämnder, några bidrag administreras av respektive kansli med beslut av fakultetsstyrelsen och vissa handhas helt och hållet av en institution. I den mån det är stipendium till en som inte är anställd vid Göteborgs universitet och det är en skattebefriad stiftelse sker utbetalningen direkt från stiftelsen till stipendiaten. Anställda ges inte stipendier med medel för deras uppehälle utan det är stöd till resor etc där medlen utbetalas till berörd institution och där hanteras på samma sätt som andra medel. Utredningen har inte fokuserat på dessa stipendier. Det finns från 1999 centralt fastställda anvisningar och riktlinjer för utdelandet av stipendier/bidrag vid Göteborgs universitet. 48 Anvisningarna gäller stipendier/bidrag i allmänhet och bland annat stipendier för postdoktoral utbildning. Anvisningarna är ganska kortfattade och handläggningen av postdoktorala utbildningsstipendier är delegerat till institutionsstyrelserna. Eftersom de senare inte längre finns är det prefekten som iklätt sig deras roll. 48 anvisningar och riktlinjer för utdelandet av stipendier/bidrag vid Göteborgs universitet. Beslut 1999-10-12, Dnr B432 1688/96 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 21
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Utöver att utbildningsstipendier inte får utgöra ersättning för arbete och att utbildningsmomenten klart måste definieras uppmanas stipendiaten att upplysa skattemyndigheterna om stipendiet. Tidigare anställning vid universitetet definieras som att ha fått mer än 1 000 kr i lön de senaste två åren. Externa givare ska, om det är möjligt, ge tillstånd till att medlen används till stipendier för utbildning. Prefekten ska rekommendera stipendiaten att skaffa sig ett fullgott försäkringsskydd. Postdoktoralt utbildningsstipendium kan utbetalas till forskare som inviterats att följa forskningen inom ett område. Stipendiet kan utbetalas för högst två år inom en fyraårsperiod räknat från avlagd doktorsexamen. Det senare får väl tolkas som två till tre år efter examen. Vid den centrala ekonomienheten finns fyra personer som arbetar med stipendier samt stiftelse- och donationsförvaltning. Deras uppgifter är huvudsakligen avgränsade till de stipendier och fonder som administreras centralt. De har ingen sammanhållande funktion i stipendiefrågor för universitetet i sin helhet. Enligt universitetets årsredovisning 2015 delades stipendier ut till ca 4 500 studenter och drygt 200 lärare och forskare fick bidrag till resor och forskning. Enligt ESV allmänna råd till Donationsförordningen så skall en myndighet som förvaltar en donation som kan ge ekonomisk avkastning varje år ta ut ersättning för de kostnader som myndigheten har för att tillgodose ändamålet med donationen och för förvaltning av egendomen 49. Utredningen har dock inte fördjupat sig i detta. Lokalt Vi har inte funnit några riktlinjer för postdoktoral utbildning på fakultetsnivån. Däremot har åtminstone ett par institutioner fastställda riktlinjer för hantering av stipendier för postdoktorer. Nedan flödesschema från Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. 49 ESV allmänna råd till 2 kap 12 Donationsförordningen (1998:40) Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 22
14. ARBETSGIVARGRUPPEN Det finns också en av prefekten beslutad handläggningsordning 50. I den hänvisas till de centrala riktlinjerna. Utöver vad som framgår av de centrala riktlinjerna framgår det att prefekten delegerat till sektionscheferna att fatta beslut om stipendier för en period om maximalt tre månader. Stipendiet ska utlysas under tre veckor och ske öppet inom institutionen, t ex i en korridor. För personer som är utländska medborgare ska GIF- 50 Handläggningsordning för stipendier för utbildning på postdoktoral nivå vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin. 2015-10-28 Dnr V 2015/610 Stipendiehantering vid Göteborgs universitet 23