Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 1 april 2015

Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 1 april 2015

Sidan 2 av 247 Ärende 1

Sidan 3 av 247 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Kvalitetsutvecklare 2015-02-09 Dnr 2015-007048 1 1 Socialnämnden Förslag till förändrad ersättning till utförare inom hemtjänsten vid leverans av matlådor Förslag till beslut Socialkontoret föreslår en ersättning till utförare för matleverans på 75 kronor/leverens med en årlig uppräkning enligt OPI. Sammanfattning För matdistribution av matlåda ersätter Socialkontortet LOV-utföraren med 35 kronor sedan 2013 då LOV infördes. Brukaren betalar 39 kr samt 10 kr för leverans till Socialkontoret (vilket ingår i maxtaxan). Ersättningen ska täcka utförarens samtliga kostnader, hantering, förvaring inklusive lokalkostnader, bil, resor, fortbildning, administration samt egenkontroll med mera. Socialkontoret föreslår därför en höjd ersättning 2015 till utförare för matleverans till 75 kronor/leverens och därefter en årlig uppräkning enligt OPI Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 9 februari 2015 Ärendet Avdelningen för Kvalitet -och verksamhetsstöd har på uppdrag från Beställar -och myndighetsavdelningen, sett över kommunens ersättning för matdistribution för LOVutförare (lagen om valfrihet) inom hemtjänsten. Upplands-Bro har idag fem godkända utförare av hemtjänst enligt LOV, fyra privata utförare och en i egenregi. Matdistribution ingår i uppdraget och utförare kan inte tacka nej till en brukare på grund av till exempel bostadsort eller att uppdraget understiger ett visst antal timmar. Samtliga utförare har framfört synpunkter om att ersättningen inte täcker de kostnader som utföraren har då hanteringen är mycket tidskrävande. Kommunens produktionskök tillagar matlådor och ger fri leverans till utföraren inom kommunens geografiska område i de fall utföraren har fler än tio kunder med beviljad matdistribution. Utföraren distribuerar sedan ut matlådor till brukare enligt biståndsbeslut. Biståndsenheten betalar produktionsköket för antal beställda matlådor. Om den enskilda utföraren inte har en distributionslokal med lämplig förvaringsmöjlighet i Upplands-Bro eller har färre än tio kunder med beviljad matdistribution, ska utföraren hämta maten på produktionsköket eller på överenskommen plats. Utföraren ska säkerställa att mathanteringen sker enligt gällande lagstiftning och att kylkedjan inte bryts samt följa kommunens riktlinjer för livsmedelshantering. För distribution av matlåda ersätter Socialkontortet LOV-utföraren med 35 kronor sedan 2013 då LOV infördes. Brukaren betalar 39 kr samt 10 kr för leverans till

2(3) Sidan 4 av 247 Socialkontoret (vilket ingår i maxtaxan). Schablonbeloppet togs fram 2012 i samband med förarbetet till införandet av LOV och har sedan dess inte räknats upp. I ersättningen ingå bl.a. Kontakta brukaren och lämna matsedel för två veckor Ta emot brukarens beställning Lämna beställningen till kostenheten Hämta eller ta emot leverens av matlådorna Kontrollera att det som levereras överensstämmer med det beställda Reklamera om maten inte överensstämmer med beställning eller förväntning Delta i kostråd 1-2 ggr/termin, inbjudan från kostenheten. Genomföra egenkontroll enligt riktlinjen för livsmedelshantering Ha god livsmedelshygien i mottagandet av maten Utbilda personal i god livsmedelshygien Säkerställa obruten kylkedja från mottagandet till kund Om kund endast har insats för matlåda, kan man inte neka att verkställa beställningen. Leverera matlåda alla vardagar till brukare, oberoende var de bor. Jämförelse av kostnad och ersättning för 2014 Kostnad för brukare Kostnad för brukare per leverens Upplands-Bro 39 kr/matlåda 10 kronor på faktura (maxtaxa) /leverans Ersättning till utförare för leverans Uppräkning övrigt 35 kr (359kr/t) 0 Leverans 5ggr/v Ekerö 49 kr/matlåda 10 minuters insats (maxtaxa) /leverans Järfälla 52 kr/ matlåda 15 minuter, insats/leverans Solna 162 kr/mån Ingår i avgiften abonnemang Sundbyberg 204 kr/mån (makar 407 kr/mån) Ingår i avgiften 63 kr (379 kr/t) (privat 68) 15 minuter = 88 kr (353 kr/t) Schablon 20 min = 111 kr (334 kr/t) Schablon 15 min = 87 kr (347kr/t) Upplands-Väsby 55 kr/ matlåda Ingår i avgiften Schablontid 10 min = 54 kr (326kr/t) KPI Utförare får ersättning för fem dagar (oplanerad frånvaro) 1 ggr/år - 2 % år Olika leverantörer lagar maten OPI 2,2 % - OPI 2 % år Leverans 2 ggr/v

Sidan 5 av 247 3(3) Socialkontorets synpunkter avseende höjd ersättning I socialkontorets jämförelse av Upplands-Bro kommun med grannkommunerna i ovanstående tabell så framgår det att samtliga kommuner i jämförelsen ger utföraren en enhetlig timersättning för matdistribution av matlådor. Värt att notera är dock att ersättningen i Upplands-Bro kommun ligger betydligt lägre än i alla jämförda kommuner. Detta beror på att de andra kommunerna har justerat sin ersättning efter beräknad tid samt den kostnadsutveckling som skett inom matdistributionen till utförare inom LOV. Socialkontoret anser att en ersättning till utförare på 35 kr per matlåda/leverans ej följer den kostandsutveckling för leverans och servering av matlådor som skett inom de andra kommunerna. Då schablonbeloppet på 35 kr per matlåda/leverans togs fram 2012 är det av vikt att den justeras efter aktuell kostandsutveckling. Utförarens intäkter i dagsläget täcker ej för kostandena av till exempel hantering, förvaring inklusive lokalkostnader, bil, resor, fortbildning, administration samt egenkontroll som ingår i matleveranserna. Socialkontoret föreslår: en höjd ersättning 2015 till utförare för matleverans på 75 kronor/leverens och därefter en årlig uppräkning enligt OPI. Den förslagna ändringen påverkar inte de administrativa rutinerna eller avgiften för brukare. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef för Kvalitet och Verksamhetsstöd Bilagor 1. Utredning och förslag till förändrad ersättning för leverans av matlådor

Sidan 6 av 247 Utredning och förslag till förändrad ersättning för leverans av matlådor Upphandling av hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice enligt LOV (lagen om valfrihetssystem) 2015-01-07 socialnamnden@upplands-bro.se 08-581 690 00

Sidan 7 av 247 Inledning Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd har på uppdrag från myndighets och beställaravdelningen, sett över kommunens ersättning för matdistribution för LOV utförare (lagen om valfrihet) inom hemtjänsten Matdistribution ingår i uppdraget. Kommunens produktionskök är den enda leverantören av matlådor till utförare. Fri leverans inom kommunens geografiska område i de fall utföraren har fler än tio kunder med beviljad matdistribution. Om den enskilda utföraren inte har en distributionslokal med lämplig förvaringsmöjlighet i Upplands-Bro eller har färre än tio kunder med beviljad matdistribution, ska utföraren hämta maten på överenskommen plats. Utföraren ska säkerställa att mathanteringen sker enligt gällande lagstiftning och att kylkedjan inte bryts samt följa kommunens riktlinjer för livsmedelshantering. För matdistribution av matlåda ersätter socialkontortet LOV-utföraren med 35 kronor sedan 2013 då LOV infördes. Brukaren betalar 39 kr samt 10 för leverans till socialkontoret (vilket ingår i max taxan). I ersättning ska utföraren; Kontakta brukaren och lämna matsedel för två veckor Ta emot brukarens beställning Beställa av kostenheten Hämta eller ta emot leverens av matlådorna Stämma av att det som levereras överensstämmer med det beställda Reklamer om maten inte överensstämmer med beställning eller förväntningar Delat i kostråd 1-2 ggr/termin Genomföra egenkontroll enligt riktlinjen för livsmedelshantering Ha god livsmedelshygien i mattagandet av maten Utbilda personal i god livsmedelshygien Säkerställa obruten kylkedja från mottagandet till kund Om kund endast har insats för matlåda, kan man inte neka att verkställa beställningen Leverera matlåda alla vardagar till brukare, oberoende om var de bor Ersättning Flertalet av grannkommunerna, liksom Upplands-Bro, har valt att ge utföraren en enhetlig timersättning. Ersättningen i Upplands-Bro ligger betydligt lägre än grannkommunerna och flera kommuner har också mer generösare ersättningsregler vid frånvaro och avslutade ärenden än vi.

Sidan 8 av 247 Socialkontoret föreslår att ersättning till utförare för matleverans motsvarande en schablontid på 15 minuter utförd tid, i likhet med ersättning för trygghetslarm. Beräknat utifrån 2014 års ersättning innebär det 89,75 per leverans och med 2015 års uppräkning 92 kr per leverans. (Alternativt schablontid 10 minuter 61,50 för 2015 ) För avtalad insats beräknas ersättningen enligt kommunfullmäktiges årliga beslut om hemtjänstersättning vilken fastställs i november för efterkommande år vilket innebär att den kan förändras varje år. Ersättning till utförare förslås vara 15 min av en hemtjänsttimme. Ersättningen ska täcka utförarens samtliga kostnader, hantering, förvaring, inklusive lokalkostnader, bil, resor, fortbildning, administration, egen kontroll med mera. Den förslagna ändringen påverkar inte de administrativa rutiner eller avgift för brukare. Jämförelse av kostnad och ersättning för 2014 Kostnad för brukare Kostnad för brukare per leverens Ersättning till utförare för leverans Uppräkning övrigt Upplands-Bro 39 kr /matlåda 10 kronor på faktura (maxtaxa) /leverans Ekerö 49 kr/matlåda 10 minuters insats (max taxa) /leverans Järfälla Solna Sundbyberg Upplands- Väsby 52 kr / matlåda 162 kr/mån abonnemang 15 minuter, insats/leverans Ingår i avgiften 35 kr (359kr/t) 63 kr (privat 68) (379 kr/t) 15 minuter = 88 kr (353 kr/t) Schablon 20 min = 111 kr (334 kr/t) 204 kr/mån Ingår i avgiften Schablon 15 min (makar 407 = 87 kr kr/mån) (347kr/t) 55 kr/ matlåda Ingår i avgiften Schablontid 10 min = 54 kr (326kr/t) 0 Leverans 5ggr/v KPI Utförare får ersättnings för fem dagar (oplanerad frånvaro) 1 ggr/år - 2 % år Olika leverantörer lagar maten OPI 2,2 % - OPI 2 % år Leverans 2 ggr/v Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avdelning för kvalitet och verksamhetsstöd

Sidan 9 av 247 Ärende 2

Socialkontoret Sidan 10 av 247 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Stina Forsberg 2014-11-26 Dnr 2014-7258 1 1 Socialnämnden Förlängning av samverkansavtal - gemensam jourhemspool inom nordvästkommunerna Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att förlänga samverkansavtalet med jourhemspoolen och uppdrar till kontorschefen att underteckna nytt samverkansavtal om gemensam jourhemspool- jourhemspoolen Nordväst. Sammanfattning Ekerö, Järfälla, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands-Väsby kommuner samt Solna och Sundbyberg stad har en gemensam jourhemspool. Nuvarande samverkansavtal upphör att gälla den 31 december 2014 Syftet med jourhemspool nordväst är att säkra tillgången av jourhemsplatser för barn och ungdomar i åldern 0-20 år samt att möjliggöra platser för placeringar tillsammans med föräldrar och syskon. Kommunerna förbinder sig att i första hand placera inom jourhemspoolen. Det nya avtalet kommer att vara gällande mellan den 1 januari 2015 och den 31 december 2019. Socialkontoret föreslår att socialnämnden uppdrar till kontorschefen att underteckna det nya samverkansavtalet om gemensam jourhemspool - jourhemspoolen Nordväst som är gällande ifrån den 1 januari 2015. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 26 november 2014 Bilaga samverkansavtal om gemensam jourhemspool jourhemspoolen Nordväst Barnperspektiv En samverkan avseende jourhemsplatser är positiv ur ett barnperspektiv då den gynnar de barn och ungdomar inom kommunen som är i behov av placeringar. SOCIALKONTORET Eva Folke socialchef Jesper Kyrk avdelningschef för Kvalitet och verksamhetsstöd Bilagor: Samverkansavtal om gemensam jourhemspool Jourhemspoolen Nordväst Kopia av beslut till: Akt

Sidan 11 av 247 Samverkansavtal om gemensam jourhemspool Jourhemspoolen Nordväst Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby kommuner samt Solna och Sundbybergs stad har enats om att samverka om en gemensam jourhemspool. Följande avtal träffats: 1 Syfte och målgrupp Syftet med den gemensamma Jourhemspoolen är att säkra tillgången av jourhemsplatser för barn och ungdomar i åldern 0-20 år och i vissa fall platser för placeringar tillsammans med föräldrar och syskon. Ingående kommuner förbinder sig att i första hand placera inom den gemensamma Jourhemspoolen samt att inte starta liknande verksamhet under avtalstiden. 2 Uppdrag och inriktning Jourhemspoolen ansvarar för: rekrytering av jourhem, tillsyn i jourhemmen förmedling av platser, matchning barn gentemot jourfamilj, stöd till jourfamiljerna. Verksamheten ska inte bedriva någon myndighetsutövning. Arbetet sker i nära samverkan med kommunerna. Nödvändiga myndighetsbeslut i enskilda ärenden fattas av respektive kommun. Jourhemspoolen arbetar i enskilda ärenden på uppdrag av handläggande socialsekreterare. Med jourhemsplats avses en tidsbegränsad placering i ett jourhem. För att syftet med verksamheten ska kunna uppfyllas bör tidsgränsen för en placering i Jourhemspoolen vara högst 4 månader. Inriktning och omsorgsnivå på den vård som ges i jourhemmen fastställs i den årliga verksamhetsplan som upprättas för Jourhemspoolen. 3 Omfattning Antal platser som ska tillhandahållas fastställs i samband med att en årlig verksamhetsplan upprättas för Jourhemspoolen. Det ankommer på verksamheten att fördelningen av platser för olika kategorier överensstämmer med kommunernas aktuella behov. Den kommun som ansvarar för Jourhemspoolen sluter avtal med jourhemmen. Kontrakten med jourhemmen kan vara av två slag; fasta och lösa. De med fasta kontrakt erhåller ett fast arvode oavsett placering. Fördelningen på fasta respektive lösa kontrakt bör styras av kommunernas behov samt kraven på att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. 4 Huvudman Sollentuna kommun är huvudman för Jourhemspoolen och svarar för driften av verksamheten. Huvudmannaskapet innebär arbetsgivaransvar för anställda i verksamheten. Huvudmannen ansvarar också för att upprätta och avsluta avtal med jourhemmen samt att utbetala ersättning till dessa. 5 Styrning och organisation Jourhemspoolen är en kommungemensam verksamhet. Verksamhetens omfattning, bemanning och inriktning fastställs i samband med att en årlig verksamhetsplan och budget upprättas.

Sidan 12 av 247 Styrning av verksamheten sker i enlighet med avtal om Politisk styrning av gemensamma verksamheter i Nordväst. Enligt detta avtal har en politisk styrgrupp till uppgift att bereda och återföra strategiska frågeställningar inför beslut i respektive kommun. Den politiska styrgruppen har enligt nämnt avtal också ett särskilt uppdrag att årligen behandla verksamhetsplan och budget samt verksamhetsberättelse/årsredovisning. I enlighet med nämnda avtal ansvarar socialchefsgruppen, vilket utgörs av förvaltningschef eller chef för individ- och familjeomsorg, för den operativa driften och bereder ärenden till den politiska styrgruppen. Verksamheten vid Jourhemspoolen leds av en enhetschef vilken tillsätts av huvudmannen. En referensgrupp med en representant från var och en av de samverkande kommunerna ska tillsammans med Jourhemspoolen regelbundet träffas för att stämma av behov och utbud. Gruppen har en rådgivande funktion. Jourhemspoolens enhetschef är sammankallande och ordförande. 6. Lokaler Huvudmannen ansvarar för att det för Jourhemspoolens räkning finns ändamålsenliga lokaler med nödvändiga inventarier och utrustning. Lokalkostnaderna för Jourhemspoolen fördelas mellan de samverkande kommunerna i enlighet med 7. 7 Kostnader Verksamheten ska vara intäktsfinansierad genom att samtliga kostnader för drift, inklusive kostnader för personal, lokaler och övrig administration, samt alla typer av ersättning till jourhemmen, läggs på den dygnskostnad som debiteras placerande kommun. Kommunerna debiteras för varje placering en genomsnittlig dygnskostnad, oavsett kontraktsform, med möjlighet till varierande pris för olika kategorier av placeringar. I det fall tidsgränsen på 4 månader överskrids kan dygnskostnaden för aktuell placering komma att höjas efter beslut av styrgruppen. Huvudmannen fastställer i samråd med styrgruppen budget samt ersättningsnivåer till jourhemmen och utifrån bedömning av framtida beläggning preliminära dygnskostnader för kommande år. Dygnskostnaderna för kommande verksamhetsår beräknas utifrån föregående års beläggning, framtida ersättningsnivåer till jourhemmen samt eventuella förändringar i verksamheten. Varje halvår görs en justering av dygnskostnaderna utifrån den faktiska beläggningen under det senaste halvåret. I det fall beläggningen av jourhemmen är lägre än 70 % fördelas den del av underskottet som understiger 70 % mellan ingående kommuner. Underskottet fördelas utifrån andel barn och ungdomar under 18 år i respektive kommun. 8 Betalning Huvudmannen debiterar placerande kommun månadsvis i efterskott för varje placering. Utifrån den halvårsvisa justeringen av dygnskostnaden sker för varje placering en debitering alternativt återbetalning för det gångna halvåret. 9 Uppföljning Budget och verksamhetsuppföljning ska av huvudmannen Sollentuna kommun redovisas för socialchefsgruppen i maj och september månad. Sollentuna kommun åtar sig att efter varje verksamhetsårs utgång senast den 28 februari lämna verksamhetsberättelse och årsredovisning till ingående kommuner.

Sidan 13 av 247 10 Ändrade förutsättningar Om förändring av kommunernas organisation och verksamhet eller annat oförutsett inträffar som påverkar tillämpningen av detta avtal ska parterna uppta överläggningar om eventuella förändringar av avtalets innehåll. Detsamma ska gälla om sådana förändringar i lag eller annan författning sker som påverkar tillämpningen av avtalet. 11 Avtalstid Detta avtal gäller från och med 2015-01-01 till och med 2019-12-31. Parterna ska ta upp förhandlingar om nytt avtal senast i januari 2018. För det fall någon av parterna vill säga upp avtalet under avtalsperioden ska förhandlingar upptas senast 12 månader innan önskat utträde. Av detta avtal har åtta likalydande exemplar upprättats och utväxlats.

Sidan 14 av 247 Ärende 3

Sidan 15 av 247 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Isabel von Wachenfeldt Enhetschef Myndighets- och beställaravdelningen Biståndsenheten 085-816 96 16 isabel.vonwachenfeldt@upplands-bro.se Datum Er beteckning 2015-03-06 Dnr:2015-007073 Uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen Förslag till beslut Socialnämnden uppdrar till socialkontoret att anordna en uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen. Sammanfattning I Socialnämndens budget 2014 fanns uppdraget att undersöka förutsättningarna för att anordna förebyggande hembesök för personer över 75 år. Upplands-Bro kommun beviljades stimulansmedel från Socialstyrelsen för att under 2008 driva projektet Uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen. Socialkontoret planerar nu att åter genomföra uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen, enligt samma metod som genomfördes år 2008. Syftet med den uppsökande verksamheten är att informera om den verksamhet som kommunen bedriver för dem som är 80 och äldre samt att uppmärksamma de behov som finns hos dessa äldre personer som ej varit kända för kommunen sedan tidigare. Den uppsökande verksamheten kommer att utföras genom att samtliga kommuninvånare som är 80 år och äldre och som inte har bistånd från kommunen kommer att kontaktas via brev, se bilaga 1 Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 6 mars 2015 Bilaga informationsbrev UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 16 av 247 Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) 2015-02-11 Ärendet Det framgår i Socialtjänstlagen 1 ett tydligt ansvar att socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att informera om socialtjänsten genom uppsökande verksamhet samt att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. I Socialnämndens budget 2014 fanns uppdraget att undersöka förutsättningarna för att anordna förebyggande hembesök för personer över 75 år. Forskning visar att äldre personer lever väldigt olika och att det inte är särskilt väl känt vad framtida behov är och vilka konsekvenser det får för morgondagens omsorg. Upplands-Bro kommun beviljades stimulansmedel från Socialstyrelsen för att under 2008 driva projektet Uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen. Socialkontoret planerar nu att åter genomföra uppsökande verksamhet för personer 80 år och äldre utan bistånd från kommunen, enligt samma metod som genomfördes år 2008 men med följande tillägg: Vårdcentralerna i Bro och Kungsängen och primärvårds rehab kommer att erbjudas ett visst deltagande genom att de får skicka med en fråga och/eller informationsmaterial från sina verksamheter. Socialkontoret kommer även att belysa ämnet munhälsa mer ingående än i förra undersökningen. Med detta uppmärksammas fler behov som påverkar den äldres levnadsvanor, som till exempel matlust. Personer med nedsatt mun-och tandhälsa drabbas mer av undernäring som oftast leder till andra följdsjukdomar. Syfte och metod för den uppsökande verksamheten Enligt befolkningsregistret KIR finns det 859 personer boende i kommunen som är 80 år och äldre. Av dessa har 475 personer inga insatser från kommunens äldreomsorg. En jämförelse har gjorts från den uppsökande verksamheten år 2008, då fanns det 661 personer 80 år eller äldre i Upplands- Bro kommun. Av dem var det 358 personer som inte hade insatser från kommunen. Syftet med den uppsökande verksamheten är att informera om den verksamhet som kommunen bedriver för dem som är 80 och äldre. Kontoret vill även uppmärksamma de behov som finns hos dessa äldre personer som ej varit kända för kommunen sedan tidigare samt att samla in kunskap som kan användas till underlag för framtida planering av äldreomsorgen. Genom att informera samt att föra en dialog med den enskilde så kan socialkontoret diskutera åtgärder som kan bidra till att skapa större trygghet och förmåga att fungera aktivt och självständigt så länge som möjligt.

Sidan 17 av 247 Upplands-Bro kommun Datum 3 (3) 2015-02-11 Den uppsökande verksamheten kommer att utföras genom att samtliga kommuninvånare som är 80 år och äldre och som inte har bistånd från kommunen kommer att kontaktas via brev, se bilaga 1. Hembesök kommer att erbjudas målgruppen och genomföras hos dem som tackar ja. De som tackar nej till hembesök skall erbjudas att få informationsmaterial hemsänt. Information om uppsökande verksamhet kommer att läggas ut på Upplands- Bro kommuns hemsida samt i en löpande annons finns i Uppslaget. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Desirée Sjölin Lundberg Avdelningschef myndighet- och beställaravdelningen Bilagor Informationsbrev

Sidan 18 av 247 Till Det här brevet vänder sig till Dig som är född 1935, eller tidigare, bor i Upplands-Bro kommun och som inte har kommunala insatser sedan tidigare. Vi på Upplands-Bro kommun erbjuder Dig ett hembesök genom en biståndshandläggare som jobbar på socialkontoret. Syftet med hembesöket är att: Samtala med Dig kring hälsa och hur du hanterar ditt vardagsliv, med utgångspunkt från ett frågeformulär Ge Dig informationsbroschyrer från äldreomsorgen, vårdcentralen och rehab Nordväst I detta brev bifogas en svarstalong och ett svarskuvert där Du ska kryssa i om du vill ha ett hembesök eller endast få informationsmaterialet hemsänt. Vi vill ha Ditt svar så snart som möjligt helst inom 2 veckor. Om inget svar inkommit inom 2 veckor så ringer biståndshandläggare Siv Lindqvist upp Dig. Det är frivilligt att ta emot besöket och det kostar ingenting. Om Du vill ställa frågor med anledning av det här brevet är Du välkommen att ringa biståndshandläggare Siv Lindqvist på telefon 08-51837729. Med vänliga hälsningar Eva Folke Socialchef Upplands-Bro kommun

Sidan 19 av 247 Ärende 4

Sidan 20 av 247 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning 2015-03-10 2015-7070 Revidering av riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Förslag till beslut Socialnämnden godkänner riktlinjerna. Sammanfattning Revidering av riktlinjerna för socialkontorets missbruksvård. De senaste riktlinjerna reviderades i april 2014. Förändringar är markerade med röd text. De förändringar som har skett är utifrån de förändringar som har skett i verksamheten. Beslutsunderlag Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Tjänsteskrivelse daterad 2015-03-10 UBK1005, v2.0, 2014-11-03 Ärendet Revidering av riktlinjerna för socialkontorets missbruksvård. De senaste riktlinjerna reviderades i april 2014. Förändringar är markerade med röd text. En stor förändring är att DSM IV har reviderats till DSM 5. Tidigare var diagnosen missbruk uppdelad i missbruk och beroende. Enligt DSM 5 har det tagits bort och det finns 3 diagnoser. Barnperspektivet har lyfts fram i och med att socialsekreteraren ska göra en konsekvensanalys om hur missbruket påverkar missbrukarens barn. Socialsekreteraren ska ta kontakt med barn- och ungdomsenheten då missbrukaren har barn. Utredningstiden har fastställts till högst 3 månader. När det gäller unga under 20 år kan LVU (Lagen om Vård av Unga) vara tillämplig, det har förtydligats i riktlinjerna. Samordnad Individuell Plan (SIP) har utvecklats i kommunen i samarbete med landstinget och kommer att erbjudas till alla som har kontakt med både kommunen och landstinget. Vandrarhem ska endast beviljas i en akut situation och högst i 1-2 veckor. Det finns en bilaga som beskriver arbetsgången för missbruksärenden. Barnperspektiv Barnperspektivet har förstärkts i revideringen av riktlinjerna. Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

Sidan 21 av 247 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) 2015-03-10 2015-7070 Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Beslut sänds till Till diariet

Sidan 22 av 247 Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Antagen av socialnämnden 2011-12-07, rev. 2014-04-24, rev. 2015- lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 23 av 247 Inledning Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Utgångspunkter- Vad säger forskningen...4 2 Lagstifning... 5 2.1 Socialtjänstlagen(SoL)...5 2.2 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - LVM...5 3 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem... 7 3.1 Metoder...7 3.2 Klientbedömningsinstrument...7 3.3 Klassificering av missbruk...7 3.3.1 Missbruk och beroende enligt DSM-5...7 3.3.2 Beroende enligt ICD-10...8 3.4 Bemötande...8 3.5 Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård...9 4 Handläggning... 10 4.1 Dokumentation...10 4.2 Förhandsbedömning...10 4.3 Utredning...11 4.4 Kartläggning och bedömning...12 4.5 Val av insatser...13 4.6 Vårdkedjor, samarbete...13 4.7 Överklagande...13 4.8 Planer för genomförande och uppföljning av insatser...14 4.8.1 Arbetsplan...14 4.8.2 Genomförandeplan, hur det ska göras...14 4.8.3 Samordnad individuell plan...15 4.8.4 Vårdplan...15 5 Målgrupper... 16 5.1 Personer med samsjuklighet (svår psykisk funktions- nedsättning och missbruk)...16 5.1.1 Lagstiftning...16 5.1.2 Gruppen personer med samsjuklighet...16 5.1.3,Ansvarsfördelning...16 5.1.4 Särskild kompetens...17 5.1.5 Utredning - Identifiering av problematiken...17 5.1.6 Insatser...17 5.1.7 Personer med samsjuklighet inom LVM-vård respektive LPT-vård...18 5.2 Missbrukande unga vuxna...18 5.3 5.3 Läkemedelsmissbrukare...19 5.4 Hemlösa personer med missbruks- och beroendeproblem...19 5.4.1 Definition...19 5.4.2 Vandrarhem, korttidsboenden...19 5.5 Kvinnor med missbruks- och beroendeproblem...19 5.6 Barn till personer med missbruks- och beroendeproblem samt anhöriga...20 5.6.1 Umgänge mellan barn och föräldrar...20 2

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 24 av 247 Inledning 5.7 Personer med missbruks- och beroendeproblem i farmakologisk behandling...20 5.8 Spelmissbrukare...21 6 Insatser... 22 6.1 Öppenvård...22 6.2 Kontaktperson/-familj...22 6.3 Rehabilitering i boendekedja...22 6.4 Placering i HVB eller familjehem...22 6.4.1 Utgångspunkter...22 6.4.2 Placering i HVB...23 6.4.3 Placering i familjehem för vuxna...23 6.5 6.5 Övriga insatser...23 7 Insatser i samverkan med kriminalvården... 25 7.1 Kontraktsvård...25 7.1.1 Bedömning av motivation och vårdbehov samt val av vårdgivare...25 7.1.2 Kostnadsansvar...25 7.2 Placering enligt 11 kap 3 Fängelselagen...26 7.2.1 Förutsättningar för vård enligt 11 kap 3 Fängelselagen...26 7.2.2 Utrednings- och planeringsansvar...26 7.2.3 Kostnadsansvar...26 8 Yttranden... 28 8.1 Anvisningar för handläggning av yttrande i körkortsfrågor...28 8.1.1 Lagstiftning...28 8.1.2 Transportstyrelsens uppgift...28 8.1.3 Socialnämndens yttrande...28 8.2 Yttrande i samband med överlämnande till annan vård...29 8.3 Yttrande i samband med åtalsprövning...29 9 Socialnämndens skyldigheter enligt Smittskyddslagen... 30 10 Bilaga 1... 31 Förkortningar Addiction Severity Index, (bedömningsinstrument) Brottsbalken Hem för vård eller boende Hälso- och sjukvårdslagen Lag om psykiatrisk tvångsvård Lag om rättspsykiatrisk vård Lag om vård av missbrukare Lag om vård av unga Offentlighets- och sekretesslagen Socialtjänstlagen Statens institutionsstyrelse ASI BrB HVB HSL LPT LRV LVM LVU OSL SoL SiS 3

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 25 av 247 Inledning 1 Inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med missbruks- och beroendeproblem får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens yttersta ansvar omfattar dock inte de insatser som åligger annan huvudman. I Upplands-Bro kommun ansvarar Socialnämnden för de uppgifter som enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) åligger socialnämnden. Enligt den ansvars- och kostnadsfördelning som gäller inom Upplands-Bro kommun är socialkontoret ansvariga för vård- och behandlingsarbetet i samtliga missbruksärenden. Landstinget har ansvar för akutvård, avgiftning (abstinensbehandling, psykiatrisk- och somatisk utredning samt motivationsarbete) och för vård av missbrukare som kräver psykiatrisk behandling. Spelmissbruk ingår inte i socialtjänstlagen vilket innebär att det är landstinget som har ansvar för rehabilitering av spelmissbrukare. Insatserna som erbjuds ska utgå ifrån den enskildes individuella behov och utformas och genomföras i samråd med honom/henne. Följande riktlinjer utgår från gällande lagstiftning, aktuell forskning och policydokumentet som Socialstyrelsens handbok; Handläggning och dokumentation. 2007 kom Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård från Socialstyrelsen. Denna skrift behandlar hur kommun och landsting ska arbeta inom missbruks- och beroendevården. Det pågår en revidering av de nationella riktlinjerna och de kommer att fastställas under våren 2015. 1.1 Utgångspunkter- Vad säger forskningen Insatserna ska vara av god kvalitet och bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. För att utveckla det vardagliga klientarbetet är det bl.a. viktigt att enskilda verksamheter kontinuerligt dokumenterar sitt arbete utifrån vilka klienter man möter, vilka insatser som görs och om och på vilket sätt klienternas situation förbättras under och efter att vården avslutats. Detta är nödvändigt för att man ska kunna kritiskt granska och reflektera över det egna arbetet, för att utveckla det och för att kunna föra en professionell dialog med kollegor och andra praktiker. 4

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 26 av 247 Lagstifning 2 Lagstifning Socialtjänstens arbete med vuxna missbrukare regleras i Socialtjänstlagen, kompletterad med en tvångslagstiftning, Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, (LVM). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innehåller bestämmelser om stöd och service för personer med fysiska och psykiska funktionshinder och kan även omfatta personer som till följd av missbruk har ett funktionshinder och omfattande hjälpbehov. Därutöver gäller den ansvars- och kompetensfördelning som redovisas i följande riktlinjer. 2.1 Socialtjänstlagen(SoL) Enligt 3 kap 7 SoL ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns. Enligt 5 kap 9 SoL ska socialnämnden aktivt sörja för att den enskilde missbrukare får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att arbetsplanen fullföljs. Enligt 5 kap 1 SoL ska socialnämnden aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopingmedel. Bestämmelserna innebär att nämnden är skyldig att på olika sätt vidta åtgärder för att motverka missbruk. Nämnden ska arbeta aktivt med olika insatser på detta område. Arbetet ska bestå av generella insatser såsom information, förebyggande verksamheter och insatser på individnivå. 2.2 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall - LVM Enligt 2 LVM ska vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar som är angivna i LVM ska dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eget samtycke. Tvångsvården ska enligt 3 LVM syfta till att motivera missbrukaren till att frivilligt medverka till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. Det innebär både ett kortsiktigt mål, att motivera till frivillig vård och ett långsiktigt mål, att komma ifrån missbruket. Ett annat viktigt mål som anges i lagens förarbeten är att bryta en destruktiv utveckling. För att vård med stöd av LVM ska komma till stånd måste såväl generalindikationen som någon av specialindikationerna i 4 LVM vara tillämpliga. Generalindikationen innebär att missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i 5

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 27 av 247 Lagstifning behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt. Specialindikationerna innebär att missbrukaren till följd av missbruket: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 6

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 28 av 247 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem 3 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem Utgångspunkterna för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem ska i första hand bygga på socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 3.1 Metoder Socialkontorets arbete ska i första hand bygga på evidensbaserade metoder och praktik. Evidensbaserad praktik kan beskrivas som en process i flera steg och integrerar tre kunskapskällor: den för tillfället aktuella vetenskapliga kunskapen brukarens erfarenhet och önskemål den professionelles erfarenhet och förmågor. Processen utmynnar i ett beslut där målet är att utfallet ska bli de bästa möjliga för klienterna. Beslutssituationen kan på flera sätt vara unik. Därför krävs att beslutsfattaren inom det sociala arbetet gör en varsam sammanvägning av innehållet i alla tre källor. Förutsättningen för en lyckad sammanvägning är det praktiska omdöme som de professionella socialarbetarna och beslutsfattarna utvecklat på grundval av erfarenheter och vetenskaplig skolning. 3.2 Klientbedömningsinstrument ASI-intervjun (Addiction Severity Index) är den standardiserade bedömningsmetod för utredning och uppföljning som ska användas. Den kan också användas som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsarbetet inom socialkontoret. Instrumentet kan användas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. En samtalsteknik som har god evidens är MI (Motivational Interviewing). MI är orienterad mot att stödja patientens reflexion kring sina motiv för vissa beteendemönster. 3.3 Klassificering av missbruk 3.3.1 Missbruk och beroende enligt DSM-5 I DSM-5 har man tre diagnoser: alkoholbrukssyndrom (eng: alcohol use disorder). Det kännetecknas av tvångsmässigt drickande, kontrollförlust, oförmåga att avstå eller att skära ner konsumtionen och ökad alkoholtolerans. 7

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 29 av 247 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem alkoholintoxikation (eng: alcohol intoxication) alkoholabstinens (eng: alcohol withdrawal) När alkohol används vanemässigt för att tillfredsställa ett begär eller "sug" efter alkohol, eller för att motverka psykiskt illabefinnande, talar man om psykologiskt beroende, och om fysiskt beroende när drickandet syftar till att motverka eller dämpa abstinenssymtom ("återställarbehov"). Med alkoholmissbruk (eng: alcohol abuse) menas att bruket av alkohol är så omfattande att det leder till en funktionsnedsättning som riskerar att medföra psykiska, kroppsliga och/eller sociala komplikationer, abstinenssymtom som i svårare fall leder till förvirring, hallucinationer och delirium tremens, tillstånd som i DSM-5 alkoholintoxikation (eng: alcohol intoxication) i betydelsen alkoholpåverkan, berusning. 3.3.2 Beroende enligt ICD-10 1. Stark längtan efter drogen. 2. Svårighet att kontrollera intaget. 3. Fortsatt användning trots skadliga effekter. 4. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. 5. Ökad tolerans. 6. Fysiska abstinenssymtom. För beroende enligt ICD-10 krävs att minst tre av de sex kriterierna ska vara uppfyllda i princip vid en given tidpunkt. Det bör dock noteras att kriterierna 1, 2, 3 och 4 framstår som långsiktiga fenomen och inte engångsföreteelser, medan kriterium 5 är ett gradvist ökande fenomen där drogens farmakologiska verkningar avgör vilken tidsrymd som kan vara aktuell (år för alkohol, veckor för heroin, etc.) och att kriterium 6 bör ha hänt vid mer än ett tillfälle, det vill säga att individen återkommande har drabbats av abstinenssymtom. 3.4 Bemötande Ett professionellt bemötande kännetecknas av förmågan att visa respekt, ödmjukhet och empati samt att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation med den enskilde. I ärenden som rör vuxna med missbruksproblem är ett bra bemötande av grundläggande betydelse. Klientens självkänsla och tilltro till sig själv och andra kan vara påverkad av den situation klienten befinner sig i och det är viktigt att bemötas med respekt, förståelse och empati, för att övervinna den bristande tilltron till den egna förmågan och till omgivningen. Det är också viktigt att klientens delaktighet och inflytande i ärendet säkerställs. Ett annat viktigt yrkesetiskt krav är att vara medveten om gränserna för den egna kompetensen och att kunna bedöma när det finns behov av annan kompetens. Det är viktigt att samarbeta med andra kompetenser. 8

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 30 av 247 Utgångspunkter för kommunens arbete med personer med missbruks- och beroendeproblem 3.5 Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård Ett gemensamt policydokument för Stockholms läns landstings och Stockholms läns kommuners missbrukar- och specialiserade beroendevård finns sedan 1998, senast reviderad 2008. Policyn ligger till grund för både övergripande och lokal samverkan och för lokala överenskommelser mellan länets kommuner och sjukvårdsområden. Utgångspunkten är att primärvården, allmänpsykiatrin, den specialiserade beroendevården och socialtjänsten har som gemensam uppgift att förebygga och behandla drog- och alkoholmissbruk. Målet för vårdinsatserna är att så långt möjligt skapa förutsättningar för klienten att återställa sina somatiska, psykiska och sociala funktionsförmågor. Detta förutsätter en tydlighet ifråga om mål, ansvarsförhållanden och ansvarsgränser utifrån gällande lagstiftning och en gemensam planering av vård- och behandlingsinsatserna. Avsikten är att samla psykosocial, psykiatrisk och medicinsk kompetens under samma tak i syfte att förenkla samarbetet mellan vårdgivarna och effektivisera insatserna för den enskilde klienten. I policydokumentet delas personer med missbruk in i sex grupper: Socialt utslagna missbrukare med svåra komplikationer Socialt utslagna missbrukare i behov av psykosocial rehabilitering Missbrukare utan tidigare erfarenhet av socialt integrerat vuxenliv Missbrukare med allvarliga psykiska problem Missbrukare med bibehållen social förankring Dolda högkonsumenter I policydokumentet betonas vikten av samverkan mellan olika huvudmän i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblem. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver inte omfattar insatser som åligger annan huvudman, t.ex. landstinget. I dokumenten framhålls även att frivilligorganisationernas kompetens och erfarenheter ska tas tillvara och ses som en viktig länk i en bra missbrukar- och beroendevård. Det finns en lokal överenskommelse mellan kommunen och landstinget om arbete med missbrukare med samsjuklighet dvs. de som har både en psykisk ohälsa och en beroendeproblematik. 9

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 31 av 247 Handläggning 4 Handläggning 4.1 Dokumentation I 11 kap 5 SoL fastställs att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska ange beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Detta innebär att såväl den som fattar beslut om insatser som den som utför dem har skyldighet att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet och beskrivningen av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet och objektivitet. Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som behövs för att kunna fatta beslut, varken mer eller mindre. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar som förs och om andra dokument som rör honom/henne. Om personen i fråga anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Dokumentationen har olika syften. Den är av avgörande betydelse för att den biståndssökande ska kunna få insyn i ärende som gäller myndighetsutövning. Dokumentationen ska vara så utformad att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. För att en biståndssökande ska ha möjlighet att begära rättelse och överklaga ett beslut är det extra viktigt att alla förehavanden mellan honom/henne och socialtjänsten har dokumenterats i nödvändig utsträckning. Det ska alltid dokumenteras om den enskilde har barn och hur barnen påverkas av den enskildes missbruk. Det är viktigt att göra en konsekvensanalys för hur den vuxnes missbruk påverkar barnen. Det är också viktigt att dokumentera den enskildes inställning till de insatser som ges av socialtjänsten. Dokumentationen ska också kunna användas för tillsyn, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring, statistik och för forskning. För att enskilda klientinsatser ska kunna följas upp krävs att arbetet dokumenteras systematiskt. Det finns inga tydliga riktlinjer i lagstiftningen vad gäller systematisk klientdokumentation. Uppgifter om kön, ålder, födelseland, familj och umgänge, boende, fysisk- och psykisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholoch narkotikaanvändning samt kriminalitet bör dock ingå. 4.2 Förhandsbedömning En förhandsbedömning syftar till att avgöra om utredning skall inledas eller inte. Förhandsbedömningar inom socialtjänsten kan endast bli aktuella i sådana frågor där socialnämnden avgör om ett formellt ärende skall öppnas eller inte. Förhandsbedömning kan inte bli aktuellt vid ansökan om bistånd eller begäran om yttrande från domstol. 10

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 32 av 247 Handläggning En inkommen skriftlig anmälan tillförs personakt om sådan finnes eller bör upprättas. En muntlig anmälan nedtecknas och behandlas i övrigt som en skriftlig anmälan. I annat fall diarieförs anmälan eller tillförs diarieförd kronologisk pärm. Om det inkommer en anmälan från hälso- och sjukvården enligt 7 LVM är utrymmet för att underlåta att inleda en utredning tämligen litet, av denna anledning bör förhandsbedömningen inte dra ut på tiden. Även om en sådan anmälan avser problem som inte är akuta eller motsvarande uppgifter kommer till socialnämndens kännedom bör förhandsbedömningen ändå endast i undantagsfall överstiga en vecka. 4.3 Utredning Utredningar inom socialtjänsten utförs med stöd av 11 kap 1 SoL eller 7 LVM. I 11 kap 1 SoL anges att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning när något kommit till nämndens kännedom genom ansökan eller på annat sätt och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Syftet med utredningen är att få fram ett allsidigt underlag för att avslå/bevilja en ansökan eller att vidta åtgärder. En utredning enligt 11 kap 1 SoL kan inte genomföras mot den enskildes vilja och han/hon ska informeras om att en utredning inletts. Enligt 11 kap 4 SoL är nämnden skyldig att slutföra utredning om vård av missbrukare och fatta beslut i ärendet även om klienten bytt vistelsekommun under utredningstiden. Detta gäller dock inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen i ärendet. Utredningens omfattning kan variera beroende på klientens behov och vilken typ av insats som efterfrågas. Utgångspunkten är att klienten så långt det är möjligt ska ges möjlighet att medverka i och utöva inflytande över planering av vård- och stödinsatserna. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att kunna ge tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Det är utredarens ansvar att bevaka att samtalen hålls på rätt nivå. Utredningstiden ska vara högst 3 månader. Vid missbruk för åldersgruppen 18-21 är Lagen om vård av unga (LVU) tillämplig. Det är viktigt att i dessa ärenden ha ett samarbete med barn- och ungdomsenheten. Vid arbete med missbrukare som har barn är det viktigt att informera barn- och ungdomsenheten. Det är viktigt för barnen att föräldern kan få den hjälp han/hon behöver för att barnet inte ska behöva leva med en missbrukande förälder. Varje utredning enligt 11 kap 1 SoL ska leda fram till ett beslut. Detta beslut kan antingen innebära att ärendet avslutas utan åtgärd, att beslut om insats fattas eller att beslut om att lämna yttrande till annan myndighet fattas, t.ex. yttrande i körkortsfrågor eller rättens begäran om yttrande om överlämnande till annan vård (31 kap 2 BrB). 11

Riktlinjer för socialkontorets missbruksvård Sidan 33 av 247 Handläggning 4.4 Kartläggning och bedömning En utredning består av kartläggning, bedömning och förslag till individuellt anpassade insatser. Utredning sker genom ASI (Addiction Severity Index). Drogfrihetsstöd kan påbörjas under kartläggnings- och bedömningsfasen. Insatser av stödjande karaktär kan användas oberoende av klientens medicinska, sociala eller psykiska tillstånd. De områden som bör ingå i kartläggningen är: Bakgrund Nätverk (familjesituation, barn, umgänge) Barnperspektiv, hur påverkas barnen av den enskildes missbruk Skola/ utbildning Arbetslivserfarenhet Bostad Ekonomi Psykisk och fysisk hälsa Missbruk Kriminalitet Klientens syn på sin situation Tidigare behandling och erfarenheter samt resultat av dessa insatser Den information som ligger till grund för kartläggningen kan inhämtas direkt från klienten och från eventuell tidigare dokumentation, via samtal, strukturerade intervjuer och frågeformulär. Efter tillåtelse från klienten kan även information hämtas från anhöriga, övrigt nätverk samt från samverkanspartners. Av de olika strukturerade instrument för kartläggning och uppföljning som finns så ska i första hand ASI användas. Som komplement till ASI-intervju kan kontroll av kemiska markörer (t.ex. urinprover och blodprover) användas. Kartläggningen och den efterföljande bedömningen kräver olika kunskap. En samlad bedömning bör i möjligaste mån ske i samverkan mellan personal med social och medicinsk kompetens. När det framkommer tecken på att klienten har psykiska svårigheter av sådan omfattning att de tydligt påverkar kontakten och behandlingsplaneringen måste samverkan ske med personer med psykologisk/psykiatrisk kompetens. För att undvika överdiagnostisering bör kartläggning och bedömning av psykiska symtom ske först då klienten är fri från abstinenssymtomen. Kartläggning och bedömning leder fram till val av för klienten individuellt anpassade insatser. Flera insatser måste oftast länkas samman i en långsiktig planering där varje insats ger ett begränsat resultat. Sammanfattningsvis bör en kvalificerad vårdbehovsbedömning ta fasta på följande faktorer: Klientens sociala situation och sociala resurser Missbrukets svårighetsgrad Eventuell förekomst och grad av psykisk funktionsnedsättning 12