Patientfall. Diabetesforum 2017

Relevanta dokument
Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Sektor Stöd och omsorg

Personnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

ANMÄLAN AV SÄKERHETSRELATERADE UPPGIFTER M.M. ENLIGT PATIENTSÄKERHETSLAGEN (2010:659), PSL.

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Meningen med avvikelser?

för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Svensk författningssamling

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Riktlinje för bedömning av egenvård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Direktiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes

Patientsäkerhetsberättelse

Utredning av vårdskador

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Maria Åling. Vårdens regelverk

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Information om patientsäkerhetslagen

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Rätten till ny medicinsk bedömning

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt lex Maria

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för avvikelser i kommunal hälso- och sjukvård

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Hur ska bra vård vara?

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: AVVIKELSEHANTERING OCH LEX MARIA

Indikation, beställning och underhåll av nutritionspump

Patientlagen 2014:821

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

Patientsäkerhet - Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117) Remiss från Socialdepartementet

Remiss - Förslag till socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Verksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Gör lex Maria vården säkrare?

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Svensk författningssamling

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

Transkript:

Patientfall

1 /Träder i kraft I:2017-04-01/ Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. Lag (2017:62). 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att 1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt 2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra.

5 Vårdgivaren ska till Inspektionen för vård och omsorg anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat. Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Inspektionen för vård och omsorg ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 första stycket. Lag (2012:957).

6 Om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7, ska vårdgivaren eller enheten snarast efter det att händelsen har inträffat anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg. Vårdgivaren eller enheten ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Inspektionen för vård och omsorg ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 andra stycket. Lag (2012:957).

Dålig kunskap om diabetes utsätter patienter för livsfara 2000-04-26 Var tionde skulle ha satt patientens liv på spel. Det visar en undersökning bland 3 000 vårdbiträden och undersköterskor som fick frågor om diabetes. http://www.ka.se/dalig-kunskap-om-diabetes-utsatter-patienterfor-livsfara

Forskaren Synnöve Ödegård chef på avdelningen för Patientsäkerhet på KTH Teknik och hälsa. 2000-04-26 Var tionde skulle ha satt patientens liv på spel. Det visar en undersökning bland 3 000 vårdbiträden och undersköterskor som fick frågor om diabetes. Undersköterskor valde något oftare än vårdbiträden ett säkert alternativ. Men till och med bland de 1 442 som hade delegation för att ge insulin valde 44 ett livshotande åtgärd. Att inte svara alls räknades också som livshotande.

Riskfall med insulin Från 1996 och 97 finns 123 insulinfall från kommunernas hälso- och sjukvård i socialstyrelsens riskdatabas. I de 123 fallen finns 18 vårdbiträden, 24 undersköterskor/mentalskötare och 38 sjuksköterskor "omnämnda i besluten". Det betyder inte att de alla har prickats. Databasen ska registrera risker, inte peka ut personer. Lägger man till insulinfallen från landstingen blir det 205 insulinfall under de båda åren. Sammanlagt 19 vårdbiträden, 32 undersköterskor/mentalskötare och 68 sjuksköterskor nämns i besluten.

Vi har en son född 1988 och som haft typ 1 diabetes sedan 1996, har behandlats med pump sedan 12 årsåldern. Han hamnade på sjukhuset efter en arbetsplatsolycka en fredag. Ådrog sig en i stort sett krossad fotled samt en kotkompression. Talade om att han behövde pumphjälpmedel dagen efter. Fick till svar att det skulle ordnas.

Lördag visade det sig vara omöjligt att få fram pumpmaterial Han fick gå över till pennor. Ordinationen från avdelningsläkaren : 5-7 E av NovoRapid vid behov när blodsockret översteg 10. Vi trodde att alla läkare visste att typ 1 diabetes där är behovet av insulin ALLTID!! Sonen ringde föräldrarna och var förtvivlad. Det räckte med att ha fruktansvärd smärt i sin fot där ingen smärtlindring hjälpte. Att då samtidigt försöka få hjälp med det han behövde för sin diabetesbehandling blev för mycket!!

Föräldrarna fick då ta över och se till att det sonen behövde kom till sjukhuset!! De fick kontakt med en kompis till sonen som var villig, en resa på 30 mil för att lämna det pumpmaterial och insulin som behövde.

Både förvåning, bestörtning och rädsla!! Vad hade hänt om han inte själv hade kunnat förmedla sig? Vi förstår att läkarna är inriktade på sina egna område.men för att vården av det specifika ska fungera så MÅSTE även diabetesskötseln fungera. Det borde vara så här när en skadat person kommer till akutmottagningen: Medicinjour kallas till patienter med diabetes typ 1 så man kan lägga upp även den behandlingen på bästa sätt.

Man i 60 års åldern. Typ 1 diabetes sedan > 40 år tillbaka. Kommer till rehab avdelning efter en lättare stroke. Inkomsamtal på avdelningen: Ber att få sköta sin diabetes själv Läkare kommer strax efter in och meddelar: Här sköter vi blodsockerkontroller och insulininjektioner. Det är vårt ansvar Hur gick det

Basaldosen halverad, orsak okänd. Bolusdos given i bästa fall efter måltid Mannen ber att få ta eget ansvar för sin sjukdom vilket avslås igen Blodsockerkontroller sker 1gång/dag

Ser att maken inte mår bra i sin diabetes. Tar reda på vem som är medicinskt ansvarig och begär att denna skall komma till hennes man. Begär en blodsockerkontroll för att påvisa resultatet av vårdens behandling av diabetes Värdet är

HI

Får själv ta ansvar för sin diabetes Skriver ut sig på egen risk följande dag, förtroendet förlorat

Hamnar på lungklinik på annat sjukhus än där hans diabetes sköts Informeras även här att det är avdelningen som sköter blodsockertester och insulininjektioner Kortisonbehandling för lungorna påbörjas Påpekar för personalen att insulindoserna behöver justeras då han ligger högt på eftermiddagen

Du äter för många söta kakor! Ber om samtal med ansvarig överläkare- denne försvarar personalen Konflikt uppstår Går hem på eget ansvar

Läggs in på sjukhus i annan del av landet med pneumoni och stroke Inför utskrivning skall minnes test göras, ber att få äta något först känner att blodsockret är lågt Nekas terapeut först äta sedan Resultat Långsam reaktionsförmåga Konsekvenser för patienten: Körkortsindragning 3 månader Kan inte byta försäkringsbolag

Kommunikation! Lyssna på patienten Våga fråga de som kan mer Utbildning om diabetes till de som har andra specialiteter Information om nyheter

Omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende har nu möjlighet att öka sin kompetens genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes. https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/kunsk apsstyrningnationellaprogramrad/diabetesvard/webbutbildningaldr e.5356.html

Fördelar Nackdelar Ansikten och bättre kontaktnät Spridning av lokala direktiv Stor personalomsättning

Remiss från vårdcentral mottagen 170425 Diagnos: Diabetes? Anamnes : Viktnedgång 10 kg senaste månaden Prover: Blodsocker 27 mmol/l Hba1c 110mmol/mol GAD > 280 C-peptid < 0,2 Urinketoner 5+ Frågeställning: Ska han ha T.Metformin

Tack för att ni lyssnat