Indikatorer för bra matvanor

Relevanta dokument
Indikatorer för bra matvanor

GfK Sverige AB, (6)

Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Indikatorer på matvanorna i befolkningen

Inspirationsfilm HFS matvanor

Undersökning om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa hos svenskt sjöfolk. av Margarita Moreno och Nestor Ramallo. April 2009.

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Tio steg till goda matvanor

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Pep-rapporten Författare: Sophie Cassel och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2019:01]

Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Kontaktuppgifter & arbete

Bra mellanmål på fritids

Vad räknas till frukt och grönt?

Att följa förändringar i befolkningens matvanor

Synen på bra matvanor och kostråd

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Läsa och förstå text på förpackningar

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Formulär Marmelad (icke-medieintensiv kategori) (130401) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Konjunkturbarometern hushåll 2016

Aktuella kostrekommendationer för barn

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

6 h &udtips l 4 frukostar

Europa minskar avfallet 2011

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Diabetesutbildning del 2 Maten

Formulär Måltidsdricka (icke-medieintensiv) (150301)

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

En riktig må bra-kasse!

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kosten kort och gott

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

WHO = World Health Organization

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank

Frågeformulär: Färdiga såser Projektledare: Margareta Brundin, , Unr 15665

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

RIKSREPREPRESENTATIV UNDERSÖKNING OM DISKRIMINERING PÅ ARBETSPLATSEN

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Hem- och konsumentkunskap

Frågeformulär mitten av graviditeten

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Goda levnadsvanor gör skillnad

Kost och näring för idrottande ungdomar

Vad påverkar vår hälsa?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Ämnesutbildning: Mat

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Testa dina vanor Hälsotest

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

SkolmatSverige.se. Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Anna-Karin Jälminger

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Planering av måltiderna

Konsumtion av livsmedel

s matdagbok (Skriv barnets namn)

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

DIAGRAM-RAPPORT OM FETT I MATLAGNINGEN

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Transkript:

Rapport 22-2009 Indikatorer för bra matvanor Resultat från intervjuundersökningar 2008 av Wulf Becker LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden

Innehåll Sammanfattning...2 Bakgrund...3 Indikatorer för Livsmedelsverkets mål Matvanorna är bra...3 Kostindex...4 Intervjuundersökningar...4 Resultat...5 Frukt och grönsaker...5 Grovt bröd...5 Fisk och skaldjur...6 Choklad och godis...6 Kaffebröd...7 Läsk och saft...7 Pommes frites, stekt potatis...7 Korv...7 Ost...7 Matfett på smörgås och i matlagning...8 Kostindex...9 Kommentar...10 Referenser...13 Bilaga 1....14 Intervjufrågor...14 Bilaga 2....15 Figurer...15 Bilaga 3....16 Tabeller med resultat från 2008 års undersökning...16

Sammanfattning Livsmedelsverket har tagit fram ett antal enkätfrågor om matvanor, som kan användas som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalité (fett, fiber, socker) och på hur några av Livsmedelsverkets 5 kostråd (frukt och grönsaker, fullkornsbröd och fisk) uppfylls. Enkätfrågorna är bland annat avsedda att användas för regelbunden uppföljning av matvanorna i befolkningen. Frågor om konsumtionsfrekvenser för utvalda livsmedel (frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och skaldjur, pommes frites, korv, fet ost, choklad och godis, kaffebröd, läsk och saft, typ av matfett på bröd och i matlagningen) ställdes under två veckor i oktober 2008 till ett urval av personer i åldern 16-80 år. Frågorna ingick i GfK Sveriges löpande telefonintervjuundersökningar. Svarsprocenten var omkring 50 procent. Resultaten tyder på att en relativt liten del av befolkningen följer Livsmedelsverkets allmänna kostråd om frukt och grönsaker, fisk och grovt bröd. Färre än en av tio äter frukt och grönsaker fem gånger per dag, medan tre av tio äter fisk och skaldjur som huvudrätt två gånger i veckan eller oftare. Tre av tio äter minst en gång per dag söta och feta livsmedel som godis, läsk/saft och kaffebröd. Fler än tidigare använder flytande margarin eller olja i matlagningen. Däremot har andelen, som använder fetare matfetter på smörgås, ökat medan andelen som använder lättmargarin minskat. Liksom i tidigare undersökningar ses skillnader mellan olika grupper. Män äter mer sällan frukt och grönsaker, men oftare läsk/saft och pommes frites än kvinnor, som däremot tenderar att äta mer godis. Låg utbildning är kopplad till lägre konsumtion av frukt, grönsaker och fisk samt mer frekvent konsumtion av kaffebröd och läsk/saft. Yngre tenderar att dricka mer läsk/saft än äldre, men äter mer sällan fisk och skaldjur. Skillnaderna jämfört med undersökningarna 2006 och 2005 är i allmänhet små, förutom val av matfetter. Undersökningen understryker att det behövs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper är lågutbildade och yngre. Nyckelhålet är här ett bra hjälpmedel. 2 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Bakgrund Ett av Livsmedelsverkets huvudmål är att verka för bra matvanor. För att kunna följa och bedöma olika insatser behövs regelbundna undersökningar av matvanorna i befolkningen. Den löpande statistiken över livsmedelskonsumtionen som redovisas av Jordbruksverket kan ge upplysningar om långsiktiga trender av tillgången på mat för befolkningen som helhet. För att kunna följa förändringar av de faktiska matvanorna behövs däremot studier av matvanor på individnivå. Livsmedelsverket har genomfört detaljerade kostvaneundersökningar på ett repre sentativt urval av barn och vuxna (Becker 1994; Becker & Pearson 2002; Becker & Enghardt Barbieri 2004; Enghardt Barbieri et al. 2006). Sådana studier är både kostsamma och arbetskrävande vilket begränsar storleken på urvalet och därmed möjligheterna att studera specifika grupper. Vidare kan undersökningarna som regel inte genomföras med så täta intervall som ibland är önskvärt för att kartlägga kortsiktiga förändringar eller effekter av olika åtgärder. Indikatorer för Livsmedelsverkets mål Matvanorna är bra Livsmedelsverket har tagit fram ett antal enkätfrågor om matvanor som kan användas som indikatorer på kostens på näringsmässiga kvalitet (fett, mättat fett, socker och kostfibrer) (Sepp et al. 2004). Dessa baseras på tidigare svenska och nordisk-baltiska studier (Persson & Becker 2002; Becker 2002; Norbagreen 2003) och är bland annat avsedda att användas för regelbunden uppföljning av matvanorna i olika grupper och på hur några av Livsmedelsverkets kostråd (frukt och grönsaker, bröd och fisk) följs. Frågorna är även avsedda att komplettera de nationella kostundersökningarna. De utvalda indikatorfrågorna omfattar konsumtionsfrekvenser för frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och skaldjur, pommes frites/stekt potatis, korv som huvudrätt, godis, kaffebröd, fet ost samt läsk och saft. Vidare ingår en fråga om typ av matfett på bröd. En utvärdering (Sepp et al. 2004) visar att dessa frågor speglar kostens kvalité för utvalda näringsämnen (mättat fett, kostfibrer och socker) på ett tillfredsställande sätt och har god reproducerbarhet. I 2008 års undersökning ingick även en fråga om vilken typ av matfett man vanligen använder i matlagningen hemma (se bilaga 1). Denna fråga lades till för att utvärdera i vad mån kostrådet om att välja flytande margarin eller olja i matlagningen följs. Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 3

Kostindex Livsmedelsverket har i uppdrag av regeringen att årligen göra en bedömning av matvanorna i befolkningen. Då det inte är möjligt att genomföra regelrätta kostundersökningar varje år kommer bedömningen delvis att grunda sig på de indikatorfrågor som beskrivits ovan. Ett förslag till kostindex har utarbetats baserat på svaren på de olika enkätfrågorna. I tabell 1 redovisas hur svarsalternativen för enkätfrågorna kategoriserats och graderats för ett sådant index. I vissa fall slogs svaren för två eller flera frågor samman innan kategorisering gjordes. Det gäller frukt och grönsaker, hårt och grovt bröd samt godis, kaffebröd, läsk/saft och pommes frites/stekt potatis. Kategoriseringen och grupperingen bygger på resultaten från utvärderingen av frågorna (Sepp et al. 2004). Frågorna om typ av matfett, ost och korv är främst relaterade till innehållet av mättat fett, medan frågorna om frukt och grönsaker och grovt bröd är relaterade till innehållet av kostfibrer. Frågorna om godis, kaffebröd, läsk/saft och pommes frites/stekt potatis speglar kostens innehåll av sackaros. En del av frågorna är direkt relaterade till Livsmedelsverkets kostråd, dvs. frukt och grönsaker, fisk och bröd. En summering av de enskilda kategorierna ger ett index på 0 till 12. Tabell 1. Kategorisering av svaren på enkätfrågorna i indexet. enhet 0 p 1 p 2 p Frukt och grönsaker ggr/dag < 3 3-4 > 5 Bröd (hårt + grovt mjukt) skivor/dag < 1 1-2 > 3 Fisk och skaldjur ggr/v < 1 1-2 > 2 Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites ggr/v > 7 3-6 < 3 Matfett typ > 60 < 40% - Ost 24-40 % ggr/v > 4 1-3 < 1 Korvrätter ggr/v > 1 < 1 - Intervjuundersökningar Frågorna om de utvalda livsmedlen (bilaga 1) ställdes under två veckor i oktober 2008 till ett urval av personer i åldern 16-80 år. Frågorna ingick i GfK Sveriges löpande telefonintervjuundersökningar. För att få 1000 svar kontaktades 2000 personer, vilket innebär en svarsprocent på 50 procent. I intervjun kartlades även kön, ålder, utbildningsnivå, hushållsstorlek och sammansättning, årsinkomst och boenderegion. Intervjupersonerna indelades i kategorier enligt dessa bakgrundsvariabler (se bilaga 2 och 3). Svarsfrekvenserna räknades om till antingen gånger per dag, vecka eller månad. Vidare kategoriserades svarsfrekvenserna enligt tabell 1 för beräkning av kostindex. Samma frågor ingick i undersökningar under 2005 och 2006 (Becker 2007). 4 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Resultat I det följande beskrivs huvudresultaten från undersökningen 2008 med kommentarer i förhållande till tidigare mätningar från 2005 och 2006 samt andra studier. Bilaga 2 visar figurer med några resultat för 2008, medan en detaljerad redovisning av svaren ges i bilaga 3. Frukt och grönsaker Grönsaker, baljväxter och rotfrukter äter man något mer än 1 gång per dag (1,1 gånger). Kvinnor och personer med hög utbildning är de som äter grönsaker oftast. Frukt och bär äter man också i genomsnitt drygt 1 gång per dag (1,1 gånger). Män äter frukt mer sällan än kvinnor gör och yngre (< 30 år) mer sällan än övriga åldersgrupper. Sammantaget åt färre än en av tio frukt och grönsaker fem gånger per dag, vilket i stort motsvarar den önskvärda mängden på minst 500 gram per dag. En fjärdedel åt frukt och grönt 3-4 gånger per dag. Grovt bröd De flesta, 83 procent, äter hårt bröd (rågknäcke med mera) och i genomsnitt 10 skivor per vecka, motsvarande 1,4 skivor/bitar per dag. Fler äldre än yngre personer äter hårt bröd. Män äter något fler skivor/bitar än kvinnor per vecka. Nio av tio äter mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt). I genomsnitsnitt äter man 12 skivor per vecka, motsvarande 1,7 skivor per dag. Män äter fler skivor än kvinnor gör. Äldre personer och personer med låg utbildning äter något fler skivor än övriga grupper. Ett intag av grovt bröd på minst tre skivor per dag har satts som önskvärd nivå och drygt 40 procent uppfyllde denna, fler män än kvinnor. Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 5

Tabell 2. Konsumtion av utvalda livsmedlen år 2008. Kön Ålder Alla Man Kvinna -29 år 30-49 år 50-69 år 70-84 år Antal 1000 501 499 211 348 325 117 Sällan/ aldrig, % Hårt bröd, skivor per vecka 10 10,9 9,2 7 8,9 12,2 12,8 17 Grovt, mjukt bröd, skivor per vecka 11,9 13,3 10,4 10,3 13,1 11,2 12,7 11 Grönsaker, alla typer (färska, frysta, konserv, kokta, stuvade, juice m.m.), ggr/mån 34,4 30,8 38 34 35,2 35,6 29,3 2* Frukt och bär, alla typer (färska, frysta, konserv, juice m.m.), ggr/mån 34,4 28,5 40,3 31,6 32,7 38,4 33,4 2* Fisk, skaldjur som huvudrätt, ggr/mån 5,7 5,5 5,9 4,6 5,4 6,4 6,3 8* Korv som huvudrätt, ggr/mån 3,2 3,8 2,6 2,6 3,8 2,9 3,1 21* Ost 24-40%, ggr/mån 20,9 20,8 20,9 16,3 19,3 23,8 25,6 14* Pommes frites, stekt potatis, ggr/mån 3,3 4,3 2,2 4,7 3,5 2,4 2,5 30* Choklad, godis, ggr/mån 8,1 7,8 8,4 12,3 7,5 6,1 8,2 15* Bullar, kakor, ggr/mån 7,4 7,5 7,3 7,1 5,9 6,6 14,6 20* Läsk, saft, ggr/mån 7,4 9,9 5 16,4 6,9 3,3 4,3 42* * mer sällan än 1 gång per månad Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur som huvudrätt äter man i genomsnitt vid knappt sex måltider per månad, motsvarande 1,4 måltider per vecka. Yngre vuxna (< 29 år) äter fisk och skaldjur något mer sällan än vad äldre gör (< 50 år). Personer med kortare utbildning tenderade att mer sällan äta fisk jämfört med personer med hög utbildning. En av 10 äter fisk som huvudrätt tre gånger per vecka, en tredjedel minst två gånger per vecka. Choklad och godis Choklad och godis äter man i genomsnitt åtta gånger per månad, motsvarande två gånger i veckan. Yngre (< 30 år) äter oftare än övriga. Kort utbildning är också kopplad till mer frekvent konsumtion. 6 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Kaffebröd Bullar, kakor, kex, tårta m.m. äter man drygt sju gånger i månaden, motsvarande cirka två gånger i veckan. Äldre personer (70-84 år) är den grupp som äter kaffebröd oftast. Kort utbildning är också kopplad till mer frekvent konsumtion. Läsk och saft Läsk och saft dricker man i genomsnitt sju gånger i månaden, motsvarande cirka två gånger i veckan. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under 30 år dricker läsk och saft betydligt oftare än andra. Dessutom finns en tendens till att ju högre utbildning respektive högre årsinkomst man har desto mer sällan dricker man läsk och saft. Pommes frites, stekt potatis Pommes frites/stekt potatis äter man i genomsnitt tre gånger i månaden. Män äter detta något oftare än kvinnor gör och yngre (< 30 år) oftare än äldre (> 50 år). Korv De flesta åt korv som huvudrätt tre gånger i månaden, dvs. nästan varje vecka. Det var små skillnader mellan män och kvinnor och beroende på ålder. Ost I genomsnitt konsumerades fet ost 21 gånger per månad, motsvarande fem gånger i veckan. Skillnaderna mellan män och kvinnor var små. Det fanns en tendens till en mer frekvent konsumtion i den äldsta åldersgruppen. Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 7

Matfett på smörgås och i matlagning Val av matfettsort på smörgås framgår av tabell 3. Knappt fyra av tio använder vanligen lättmargarin på smörgås, medan en av tre använder bregott (75% fett). Fler yngre angav att de använder smör. Tabell 3. Typ av matfett som vanligen används på smörgås. Procent Kön Ålder Alla Man Kvinna -29 år 30-49 år 50-69 år 70-84 år Smör 6 8 5 16+ 3-3- 8 Matfettsblandning 75% fett 29 27 30 28 27 28 35 Matfett 60% fett (i ask) 5 6 5 6 5 5 3 Hushålls/bakmargarin (i folie) 2 1 3 2 3 2 4 Bordsmargarin 70-80% fett (i ask) 5 6 5 4 5 6 6 Lättmargarin 30-40% fett 30 30 30 28 35 27 27 Margarin med växtsteroler (Benecol, Becel ProAktiv) 8 7 9 2-9 10 11 Använder ej matfett på smörgås 13 12 13 11 11 18+ 6- Vet ej 2 2 1 2 2 1 1 -/+ anger att procentsiffran skiljer sig signifikant från övriga inom redovisningsgruppen I undersökningen 2008 ingick även en fråga om vilken typ av matfett man vanligen använder i matlagningen (tabell 4). Omkring 40 procent uppgav att de vanligen använder matolja och 23 procent flytande margarin, medan 15 procent använder smör. Yngre använder oftare flytande margarin jämfört med äldre. Äldre använder oftare smör, men mer sällan flytande matfetter. Tabell 4. Typ av matfett som vanligen används i matlagningen hemma. Procent Kön Ålder Alla Man Kvinna -29 år 30-49 år 50-69 år 70-84 år Smör 15 14 17 6-14 19+ 25+ Matfettsblandning, smörvegetabilisk olja, 75% fett 1 1 1-1 - 3+ Hushållsmargarin (i folie) 16 16 16 18 15 14 22 Bordsmargarin 70-80% fett (i ask) 2 3 2 1 3 2 4 Flytande margarin 23 24 23 33+ 24 21 12- Matolja 39 39 40 37 42 41 30- Använder ej matfett i matlagningen 1 1 1 1 1 1 1 Vet ej 2 2 2 3 1 2 3 -/+ anger att procentsiffran skiljer sig signifikant från övriga inom redovisningsgruppen 8 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Kostindex De uppgivna konsumtionsfrekvenserna för de olika livsmedlen kategoriserades efter indelningen i tabell 1 (tabell 5). Knappt en av tio åt frukt och grönsaker minst fem gånger om dagen, fler kvinnor än män. En fjärdedel åt frukt och grönt 3-4 gånger om dagen. Fyra av tio åt minst tre skivor grovt bröd/fullkornsbröd per dag, fler män än kvinnor. En tredjedel åt fisk och skaldjur som huvudrätt minst två gånger per vecka, medan en av fyra åt fisk och skaldjur mer sällan än en gång per vecka. En av tio uppgav ett frekvent intag av söta och feta livsmedel (dagligen eller oftare), medan lika många åt dessa livsmedel mindre än tre gånger per vecka. Fler män än kvinnor uppgav frekvent konsumtion av utrymmesmat. En sammanvägning av de kategoriserade svaren till ett kostindex enligt tabell 1 (max 12) ger ett medelvärde på knappt 6 (figur 1). Kvinnor tenderar att ha något bättre matvanor än män och yngre något sämre än övriga. Tabell 5. Konsumtion av livsmedel indelat i kategorier. Procent 2005 2006 2008 Frukt och grönsaker (ggr/dag) < 3 64 68 69 3-4 26 25 23 > 5 10 7 7 Bröd, hårt + grovt mjukt (skivor/dag) < 1 11 10 11 1-2 47 48 48 > 3 42 42 41 Fisk som huvudmål (ggr/vecka) < 1 25 23 23 1 - <2 40 44 39 > 2 35 33 38 Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites/stekt potatis (ggr/vecka) > 7 37 37 33 3-6 34 31 34 < 3 29 32 33 Matfett på smörgås (% fett) > 60% 34 36 50 < 40% 66 64 50 Ost 24-40 (ggr/vecka) > 4 56 59 58 1-3 14 16 14 < 1 30 25 29 Korvrätter (ggr/vecka) > 1 12 12 12 < 1 88 88 88 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 9

80% 70% 60% 50% 40% Män Kvinnor 30% 20% 10% 0% 1-4 5-8 9-12 Figur 1. Fördelning av kostindex för män och kvinnor 2008 Kommentar Resultaten tyder på att en relativt liten del av befolkningen följer Livsmedelsverkets allmänna kostråd om frukt och grönsaker, fisk och bröd. Färre än en av tio äter frukt och grönsaker fem gånger per dag, en av tio äter fisk och skaldjur som huvudrätt tre gånger i veckan och tre av tio två gånger i veckan eller oftare. Samtidigt äter tre av tio minst en gång per dag söta och feta livsmedel som godis, läsk/saft och pommes frites. I den nationella folkhälsoenkäten för 2008 uppgav en av tio vuxna i åldern 16-84 år att de äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag (Statens Folkhälsoinstitut 2009). Liksom i tidigare undersökningar ses skillnader mellan olika grupper. Män äter mer sällan frukt och grönsaker men oftare läsk/saft och pommes frites än kvinnor, som däremot tenderar att äta mer godis. Låg utbildning är kopplad till lägre konsumtion av frukt och grönsaker, men mer frekvent konsumtion av kaffebröd och läsk/saft. Yngre tenderar att dricka mer läsk/saft än äldre, men äter mer sällan fisk och skaldjur som huvudrätt. Skillnaderna jämfört med tidigare undersökningar är i allmänhet små (figur 2). Dock pekar resultaten från 2008 på att fler än tidigare använder matfett med högre fetthalt på smörgås (tabell 6). Liksom i tidigare undersökningar angav en relativt stor andel att de använder kolesterolsänkande margarin. Sannolikt är detta en överskattning, då inköpsdata från konsumentpaneler ger betydligt lägre skattningar. Jämfört med data från matvaneunderökningen Riksmaten 1997-98 är det däremot fler än tidigare som anger att de använder olja eller flytande margarin i matlagningen (tabell 7). 10 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Uppgifterna från Riksmaten baseras på skriftliga enkäter vilket gör att resultaten inte är jämförbara. Matfettsortimentet har förändrats en hel del sedan 2006. Fetthalten har sänkts i vissa bordsmargariner och matfettsblandningar. Typ och andel av vegetabiliska oljor har också ändrats i vissa produkter. Sammanfattningsvis understryker resultaten av undersökningen att det behövs mer insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper är lågutbildade och yngre. Nyckelhålet är här ett bra hjälpmedel. Tabell 6. Typ av matfett som vanligen används på smörgås. Procent 2006 2008 Smör 4 6 Matfettsblandning, smörvegetabilisk olja 75-80 % fett 17 29 Hushållsmargarin 70-80 % fett (margarin i folie) 3 2 Bordsmargarin 80 % fett (i ask) 4 5 Matfett 60 %fett 8 5 Lättmargarin 30-40 % fett 49 38 Använder ej matfett på smörgås 14 13 Ej svar < 1 2 Tabell 7. Typ av matfett som vanligen används i matlagningen hemma. Procent 1997-98* 2008 Smör 8 15 Matfettsblandning, smörväxtolja, 75-80 % fett 6 1 Hushållsmargarin 80 % fett (margarin i folie) 52 16 Bordsmargarin 80 % fett (i ask) 6 2 Flytande margarin 7 23 Matolja 16 39 Använder ej matfett i matlagningen/vet ej 1 3 * Resultat från matvaneundersökningen Riksmaten 1997-98 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 11

Läsk/saft Ost 24-40% Bullar, kakor, kex Choklad, godis Korv som huvudrätt Fisk, skaldjur som huvudrätt Pommes frites, stekt potatis Frukt, bär Grönsaker Grovt bröd Hårt bröd 2005 2006 2008 0 5 10 15 20 25 30 35 40 ggr per mån/ skivor per vecka Figur 2. Genomsnittliga konsumtionsfrekvenser för utvalda livsmedel. 12 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Referenser Becker W. Befolkningens kostvanor och näringsintag. Metod- och resultatanalys. Statens livsmedelsverk, Uppsala 1994. Becker W. Ät dubbelt så mycket! Resultat från en nordisk-baltisk undersökning (Norbagreen). Vår Föda 2002; 54(6): 32-5. Becker W. Indikatorer för bra matvanor resultat från intervjuundersökningar 2005 och 2006. Rapport 3 2007. Livsmedelsverket, Uppsala. Becker W, Pearson M. Riksmaten 1997-98. Befolkningens kostvanor och näringsintag. Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket, Uppsala 2002. Becker W, Enghardt Barbieri H. Svenska barns matvanor 2003 resultat från enkäter. Livsmedelsverket, december 2004. se www.slv.se. Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten barn 2003. Livsmedelsoch näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala; Livsmedelsverket:2006. Persson S, Becker W. Validitet av ett nordiskt frekvensformulär för potatis, grönsaker, frukt och bär. Rapport 19 2002, Livsmedelsverket. Sepp H, Ekelund U, Becker W. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter. Rapport 21 2004. Uppsala; Livsmedelsverket: 2004. Similä M, Fagt S, Vaask S, Thorgeirsdottir H, Pudule I, Petkeviciene J, Johansson L, Becker W, Ovesen L, Steingrimsdottir L, Moltchanova E, Valsta L. The NORBA- GREEN 2002 study: Consumption of vegetables, potatoes, fruit, bread and fish in the Nordic and Baltic countries. TemaNord 2003:556. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Statens Folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Levnadsvanor resultat 2008. http://www.fhi.se/sv/statistik--uppfoljning/nationellafolkhalsoenkaten/levnadsvanor/. Referenser till matvaneundersökningar, se www.slv.se Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 13

Bilaga 1. Intervjufrågor 14 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

INT: Läs upp följande text: Här följer ett antal frågor om vad du brukar äta. Ha de senaste 12 månaderna i tankarna när du svarar på frågorna. Ange det alternativ som för varje fråga stämmer bäst överens med hur du brukar äta. 1 Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås? (spontan) INT: Markera ett alternativ, det vanligaste! 1 Smör 2 Bregott, 75% fett, Valio de goda 3 Matfett 60% fett (i ask), t.ex. Bregott Mellan, Milda smörgås, Runda Bords 4 Hushållsmargarin (i folie), t.ex. Milda mat och bak, ICA Mat&Bak, Carlshamn, Willys, Coop delikatessmargarin, X-tra matfett, Hemköp delikatessmargarin 5 Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, Carlshamn Finfin 6 Lättmargarin 30-40% fett, t.ex. Lätta, Becel lätt, Lätt&Lagom, Milda lätt, Carlshamn lättmargarin, Carlshamn LättLätt 7 Benecol, Becel ProAktiv (margarin med växtsteroler) 8 Använder ej matfett på smörgås 9 Vet ej 2 Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda i matlagningen hemma? INT: Markera ett alternativ, det vanligaste! 1 Smör 2 Bregott 75% fett 3 Hushållsmargarin (i folie), t.ex. Milda mat- och bak, ICA Mat&Bak, Carlshamn, Willys, Coop delikatessmargarin, X-tra matfett, Hemköp delikatessmargarin 4 Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, Carlshamn Finfin 5 Flytande margarin 6 Matolja, t.ex. rapsolja, olivolja, majsolja, solrosolja, matolja 7 Använder ej matfett i matlagningen 8 Vet ej

3 Hur många skivor/bitar av följande brödsorter äter du vanligtvis under en vanlig vecka? INT: Markera för varje brödsort hur många skivor eller bitar IP äter per dag eller per vecka om IP inte äter den sorten dagligen. Skivor/bitar per dag per vecka eller 1 Hårt bröd, t ex rågknäcke, husman, sport 2 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt) 3 Äter inte något av ovanstående bröd

4 Hur ofta äter du grönsaker och frukt? Svara per dag, vecka eller månad. Ha de senaste 12 månaderna i tankarna. (INT: IP ska svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i den rad som passar bäst för varje matvara.) Grönsaker, baljväxter och rotfrukter. Grönsaker (färska, frysta, konserv, stuvade mm) såsom broccoli, tomat, gurka, paprika, sallat, bönor, linser, morot, rödbeta, selleri och palsternacka. Försök också att ta med rätter där grönsaker ingår som blandad sallad, grönsaksblandningar, grönsaksjuice eller grönsakssoppa och gryträtter där grönsaker ingår. Frukt och bär. Med frukt och bär menas t.ex. ett äpple, en apelsin, en banan, en klase druvor, ett glas juice, en tallrik jordgubbar, eller frukt och bär som ingår i kräm, kompott eller fruktsallad mm. Ange inte de tillfällen då intaget klart understiger en portion ( t ex en gurkskiva på smörgåsen, persiljekvist, bär som dekoration på tårtor, mm). *Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag <1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 el mer 1 Grönsaker och rotfrukter, alla typer (färska, frysta, konserv, stuvade m.m.) 2 Frukt och bär, alla typer (färska, frysta, konserv, juice m.m.) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

5 Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa matvaror? Svara per dag, vecka eller månad. Ha de senaste 12 månaderna i tankarna. INT: IP ska svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i den rad som passar bäst för varje matvara. * Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig Gånger per månad Gånger per vecka Gånger per dag <1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 el mer 1 Pommes frites, stekt potatis 2 Fisk, skaldjur som huvudrätt 3 Korv som huvudrätt 4 Choklad och godis 5 Bullar, kakor, kex, tårta m.m. 6 Ost, fett 24-40% 7 Läsk/saft 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Bakgrund Bakgrundsfrågor Ålder, kön, hushållsstorlek, utbildning och civilstånd.

Bilaga 2. Figurer Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 15

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Frågor om matvanor Oktober 2008

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 2 Metod: Telefonintervjuer, CATI inom GfK:s omnibussystem. Urval: Ett representativt urval av män och kvinnor i Sverige, 16-84 år. Intervjuperson: Den inom varje hushåll som står i tur att fylla år Urvalsstorlek: 1000 kompletta intervjuer Omfattning: Se bilaga, frågeformulär Mätperiod: 6-15 oktober 2008 Projektnummer: 080053/080054 Beställare: Chefsnutritionist, professor, Dr Med Sc Wulf Becker, Nutritionsavdelningen, Livsmedelsverket Framtagen av: GfK Sverige AB Din kontakt: GfK Custom Research, Projektledare, Christina Persson Direktnummer: +46 46 18 16 71, Fax: +46 46 18 16 09, E-post: christina.persson@gfk.com

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 1. Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda - på smörgås? 3 Använder/använder ej Bas: 1000 Vilken typ av matfett (%) 30 Lättmargarin 30-40% fett 13 85 29 Bregott 75% Benecol, Becel Proaktiv 2 8 6 5 5 2 Smör Bordsmargarin 70-80% fett Matfett 60% Hushållsmargarin Använder Använder ej Vet ej

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 2. Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda - i matlagning hemma? 4 Använder/använder ej Bas: 1000 Vilken typ av matfett (%) 39 Matolja 1 2 96 23 Flytande margarin 16 Hushållsmargarin 15 2 1 Smör Bordsmargarin 80% fett Bregott 60% Använder Använder ej Vet ej

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 3. Äter hårt bröd, tex. rågknäcke, husman, sport, eller inte? 5 Äter/äter ej Bas: 1000 Rel fq (%) 17-29år 68 32 83 30-49år 85 15 50-69år 88 12 70-84år 89 11 0 20 40 60 80 100 Äter hårt bröd Äter inte hårt bröd

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 3. Hur många skivor/bitar hårt bröd äter du per vecka? Medelvärde, Bas: 1000 6 Män Kvinnor 9,2 10,9-29 30-49 50-69 70-84 7 8,9 12,2 12,8 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 10 10,5 9,6 Gift/sambo Ej gift/sambo 9,9 10,8 Låg utb Medel utb Hög utb 10 10,5 9,6-180000 180001-285000 285001-440001+ Total 9,7 9,7 10 10,6 11 0 2 4 6 8 10 12 14

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 3. Äter mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt) eller inte? 7 Använder/använder ej Bas: 1000 Rel fq (%) 11-29år 88 12 89 30-49år 90 10 50-69år 91 9 70-84år 86 14 Äter mjukt bröd Äter inte mjukt bröd 0 20 40 60 80 100

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 3. Hur många skivor/bitar mjukt bröd, fullkorns (nyckelhålsmärkt) äter du per vecka? Medelvärde, Bas: 1000 8 Män Kvinnor 10,4 13,3-29 30-49 50-69 70-84 10,3 11,2 12,7 13,1 1pers hh 2pers hh 3+pers hh Gift/sambo Ej gift/sambo Låg utb Medel utb Hög utb -180000 180001-285000 285001-440001+ Total 10,3 11,9 11,2 12,4 11,9 11,3 11,5 12,2 11,7 12,3 11,5 12,2 11,9 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 4a. Hur många gånger per månad äter du - Grönsaker, baljväxter och rotfrukter? Medelvärde, Bas: 1000 9 Män Kvinnor -29 30-49 50-69 70-84 29,3 30,8 34,0 35,2 35,6 38,0 1pers hh 2pers hh 3+pers hh Gift/sambo Ej gift/sambo 31,5 32,2 35,1 36,0 36,2 Låg utb Medel utb Hög utb -180000 180001-285000 285001-440001+ 33,5 30,6 31,4 32,2 32,9 36,2 38,3 Total 34,4 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 4a. Hur många gånger per månad äter du - Frukt och bär? Medelvärde, Bas: 1000 10 Män Kvinnor 28,5 40,3-29 30-49 50-69 70-84 31,6 32,7 33,4 38,4 1pers hh 2pers hh 3+pers hh Gift/sambo Ej gift/sambo 29,7 33,1 36,0 33,9 35,9 Låg utb Medel utb Hög utb -180000 180001-285000 285001-440001+ Total 32,0 31,8 32,5 32,5 34,2 34,4 37,7 37,8 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 50,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 4a. Hur många gånger per månad äter du - Pommes Frites /stekt potatis? Medelvärde, Bas: 1000 11 Män Kvinnor 2,2 4,3-29 30-49 50-69 70-84 2,4 2,5 3,5 4,7 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 2,7 3,5 3,7 Gift/sambo Ej gift/sambo 2,9 4,1 Låg utb Medel utb Hög utb 2,4 3,8 4,0-180000 180001-285000 285001-440001+ 2,6 3,0 3,3 4,7 Total 3,3 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 5. Hur många gånger per månad äter du - Fisk, skaldjur som huvudrätt? Medelvärde, Bas: 1000 12 Män Kvinnor 5,5 5,9-29 30-49 50-69 70-84 4,6 5,4 6,4 6,3 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 5,8 5,9 5,4 Gift/sambo Ej gift/sambo 5,0 5,8 Låg utb Medel utb Hög utb 5,1 5,7 6,2-180000 180001-285000 285001-440001+ Total 5,3 5,9 5,5 5,7 5,7 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 5. Hur många gånger per månad äter du - Korv som huvudrätt? Medelvärde, Bas: 1000 13 Män Kvinnor -29 30-49 50-69 70-84 2,6 2,6 2,9 3,1 3,8 3,8 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 2,9 3,4 3,3 Gift/sambo Ej gift/sambo 3,1 3,1 Låg utb Medel utb Hög utb 2,8 3,2 3,6-180000 180001-285000 285001-440001+ 2,7 3,0 3,1 3,8 Total 3,2 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 5. Hur många gånger per månad äter du - Choklad och godis? Medelvärde, Bas: 1000 14 Män Kvinnor 7,8 8,4-29 30-49 50-69 70-84 6,1 7,5 8,2 12,3 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 8,5 7,6 8,3 Gift/sambo Ej gift/sambo 7,9 8,5 Låg utb Medel utb Hög utb 7,3 9,2 8,5-180000 180001-285000 285001-440001+ Total 6,6 8,8 8,2 8,1 8,5 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 5. Hur många gånger per månad äter du - Bullar, kakor, kex, tårta m.m.? Medelvärde, Bas: 1000 15 Män Kvinnor -29 30-49 50-69 70-84 7,5 7,3 7,1 5,9 6,6 14,6 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 6,1 7,4 9,1 Gift/sambo Ej gift/sambo 5,7 6,9 Låg utb Medel utb Hög utb 7,2 6,6 10,1-180000 180001-285000 285001-440001+ 6,2 7,1 8,6 11,8 Total 7,4 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 5. Hur många gånger per månad äter du - Ost med fetthalt 24-40%? Medelvärde, Bas: 1000 16 Män Kvinnor 20,8 20,9-29 30-49 50-69 70-84 16,3 19,3 23,8 25,6 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 22,3 21,0 19,5 Gift/sambo Ej gift/sambo 18,5 20,6 Låg utb Medel utb Hög utb 19,8 21,0 23,3-180000 180001-285000 285001-440001+ Total 23,4 20,0 21,6 20,4 20,9 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 5. Hur många gånger per månad dricker du - Läsk/saft? Medelvärde, Bas: 1000 17 Män Kvinnor 5,0 9,9-29 30-49 50-69 70-84 3,3 4,3 6,9 16,4 1pers hh 2pers hh 3+pers hh 5,5 7,9 8,9 Gift/sambo Ej gift/sambo 7,2 7,4 Låg utb Medel utb Hög utb 4,5 9,6 9,8-180000 180001-285000 285001-440001+ Total 6,5 6,4 7,5 7,4 10,2 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0

GfK Custom Research Projekt nr. 080053/54 Christina Persson 22 oktober 2008 Näringsfrågor oktober 2008 4a./5. Hur många gånger i månaden äter du...? Medelvärde, Bas: 1000 18 Pommes frites/stekt potatis Korv som huvudrätt Fisk/skaldjur som huvudrätt 3,3 2,8 3 3,2 3,2 3,3 5,7 5,5 5,9 Läsk/saft Bullar/kakor/kex/tårta m.m. Choklad och godis 7,4 7,5 8,5 7,4 8,1 7,5 8,1 8,5 8,2 2008 2006 2005 Ost, fetthalt 24-40% Grönsaker, baljväxter och rotfrukter 20,9 20,8 19,8 34,4 34,6 35,2 Frukt och bär 34,4 35 38 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Bilaga 3. Tabeller med resultat från 2008 års undersökning 16 Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009

Livsmedelsverket Oktober 2008 BAKGRUNDSDATA Kön Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Man 501 501-111 177 164 49 134 174 192 305 61 67 231 203 46 76 94 284 165 108 53 98 46 30 50% 100%+ - - 53% 51% 50% 42% 47% 49% 53% 51% 53% 43% 57%+ 46% 41% 48% 51% 52% 51% 52% 46% 49% 50% 52% Kvinna 499-499 100 171 161 68 150 179 170 294 55 88 175 235 65 83 91 261 161 99 63 102 46 28 50% - - 100%+ 47% 49% 50% 58% 53% 51% 47% 49% 47% 57% 43%- 54% 59% 52% 49% 48% 49% 48% 54% 51% 50% 48% Hur gammal är Du? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58-29 år 211 111 100 211 - - - 51 71 88 127 33 29 115 66 36 35 32 107 68 36 29 44 22 12 21% 22% 20% 100%+ - - - - - - 18% 20% 24% 21% 28% 19% 28%+ 15%- 32%+ 22% 17% 20% 21% 17% 25% 22% 24% 21% 30-49 år 348 177 171-348 - - 64 57 227 245 40 16 150 181 17 47 59 226 105 70 39 79 34 21 35% 35% 34% - - 100%+ - - - - 22%- 16%- 63%+ 41%+ 34% 10%- 37% 41%+ 15%- 29% 32% 41%+ 32% 34% 34% 39% 37% 37% 50-69 år 325 164 161 - - 325-106 173 46 186 32 63 112 150 24 53 76 172 112 76 34 58 24 20 32% 33% 32% - - - - 100%+ - - 37% 49%+ 13%- 31% 28% 41%+ 27%- 34% 21%- 33% 41%+ 32% 34% 37% 30% 29% 26% 34% 70-84 år 117 49 68 - - - 117 64 52 1 42 11 46 29 41 35 24 18 40 41 26 14 19 12 5 12% 10% 14% - - - - - - 100%+ 22%+ 15% 0-7%- 10% 30%+ 7%- 9% 31%+ 15% 10% 7%- 13% 12% 12% 10% 13% 8% 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 1 (29)

Hur många personer ingår i Ditt hushåll inklusive Dig själv? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 1 285 134 150 51 64 106 64 285 - - - - 54 120 109 71 92 55 67 77 65 31 59 33 20 28% 27% 30% 24% 18%- 33% 54%+ 100%+ - - - - - - - - 35% 29% 25% 64%+ 58%+ 30% 12%- 24% 31% 26% 30% 36% 34% 2 354 174 179 71 57 173 52-354 - 277 76 71 109 173 32 44 79 200 137 70 42 65 18 22 35% 35% 36% 34% 16%- 53%+ 45%+ - - 100%+ - - 46%+ 66%+ 46%+ 27%- 40% 29% 27%- 43%+ 37% 42%+ 33% 36% 32% 20%- 38% 3 120 65 54 28 63 28 1 - - 120 103 16 13 56 51 5 6 22 86 28 25 15 28 16 6 12% 13% 11% 13% 18%+ 9% 1%- - - - - 33%+ 17%+ 14% 8% 14% 12% 4%- 4%- 12% 16%+ 8% 12% 13% 14% 18% 11% 4 160 81 79 43 106 11 - - - 160 141 19 11 76 72 1 16 13 130 53 33 16 32 20 6 16% 16% 16% 20% 30%+ 3%- - - - - - - 44%+ 24%+ 16% 7%- 19% 16% 1%- 10%- 7%- 24%+ 16% 16% 13% 16% 22% 11% 5 59 32 27 14 41 4 - - - 59 57 2 3 32 24 2-14 43 24 11 8 12 3 1 6% 6% 5% 7% 12%+ 1%- - - - - - - 16%+ 10%+ 2% 2%- 8% 6% 2% - - 7% 8%+ 7% 5% 7% 6% 3% 2% 6 19 11 8 3 14 2 - - - 19 18 1-11 7 1 1 2 15 5 3 4 3 1 2 2% 2% 2% 1% 4%+ 1% - - - - - 5%+ 3% 1% - 3% 2% 0 1% 1% 3% 2% 2% 3% 2% 1% 4% 7 2 1 2-2 - - - - 2 2 - - 2 - - - - 2 1-1 1 - - 0 0 0-1% - - - - 1% 0 - - 1% - - - - 0 0-1% 0 - - 8 1 1 - - 1 - - - - 1 1 - - - 1 - - - 1-1 - - - - 0 0 - - 0 - - - - 0 0 - - - 0 - - - 0-0 - - - - 11 1 1-1 - - - - - 1-1 1 - - - - - 1 1 - - - - - 0 0-1% - - - - - 0-1%+ 1%+ - - - - - 0 0 - - - - - Hur många barn finns det i hushållet som ej fyllt 16 år? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 0 782 383 399 181 172 313 117 282 339 162 411 89 146 300 334 103 139 152 387 261 163 88 153 68 49 78% 77% 80% 86%+ 49%- 96%+ 100%+ 99%+ 96%+ 45%- 69%- 77% 95%+ 74%- 76% 93%+ 87%+ 82% 71%- 80% 79% 76% 76% 74% 84% 1 84 49 35 17 61 5-3 15 66 65 16 5 43 36 7 12 12 53 21 21 12 23 7 2 8% 10% 7% 8% 18%+ 2%- - - 1%- 4%- 18%+ 11%+ 14%+ 3%- 11% 8% 7% 8% 7% 10% 6% 10% 10% 11% 7% 3% 2 91 50 41 10 76 5 - - - 91 86 5 3 37 51-7 11 74 25 17 9 21 13 5 9% 10% 8% 5%- 22%+ 2%- - - - - - - 25%+ 14%+ 4% 2%- 9% 12% - - 4%- 6% 14%+ 8% 8% 8% 11% 14% 9% 3 35 15 20 3 32 1 - - - 35 32 3-20 16-1 8 25 16 6 6 4 3 0 4% 3% 4% 1% 9%+ 0 - - - - - - - 10%+ 5%+ 3% - - 5% 4% - - 1% 5% 5% 5% 3% 5% 2% 3% 1% 4 6 3 3-6 - - - - 6 4 1-4 1 - - 1 4 3-1 - - 2 1% 1% 1% - 2%+ - - - - 2%+ 1% 1% - 1% 0 - - 1% 1% 1% - 1% - - 3%+ 11 1-1 - 1 - - - - 1 1 - - 1-1 - - - - 1 - - - - 0-0 - 0 - - - - 0 0 - - 0-1%+ - - - - 0 - - - - 14 1-1 - 1 - - - - 1-1 - 1 - - - - 1 - - - - 1-0 - 0-0 - - - - 0-1%+ - 0 - - - - 0 - - - - 1%+ - 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 2 (29)

Finns det något gift eller sammanboende par i Ditt hushåll? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Ja 599 305 294 127 245 186 42-277 322 599-83 235 281 25 53 101 420 200 119 77 116 52 34 60% 61% 59% 60% 70%+ 57% 36%- - - 78%+ 89%+ 100%+ - - 54% 58% 64% 22%- 33%- 55% 77%+ 61% 57% 67% 58% 56% 59% Nej 116 61 55 33 40 32 11-76 40-116 16 52 48 15 14 29 58 49 24 8 25 7 4 12% 12% 11% 16% 11% 10% 10% - - 22%+ 11% - - 100%+ 11% 13% 11% 14% 9% 15% 11% 15% 11% 7% 12% 7% 7% Vilken är Din högsta utbildning? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Förgymnasial 154 67 88 29 16 63 46 54 71 29 83 16 154 - - 32 32 24 66 64 29 19 16 18 7 15% 13% 18% 14% 5%- 20%+ 39%+ 19% 20%+ 8%- 14% 14% 100%+ - - - - 28%+ 20% 13% 12%- 20%+ 14% 16% 8%- 20% 13% Gymnasial eller motsvarande 406 231 175 115 150 112 29 120 109 177 235 52-406 - 46 71 80 208 127 94 56 80 30 20 41% 46%+ 35%- 55%+ 43% 34%- 25%- 42% 31%- 49%+ 39% 44% - - 100%+ - - 42% 45% 43% 38% 39% 45% 49% 40% 33% 34% Universitets- / 95 41 54 25 32 30 8 27 45 23 53 16 - - 95 16 13 17 49 26 19 10 20 11 9 högskoleutbildning utan examen 9% 8% 11% 12% 9% 9% 7% 9% 13%+ 6%- 9% 14% - - - - 22%+ 14% 8% 9% 9% 8% 9% 9% 10% 11% 16% eller motsvarande Universitets- / 343 162 181 40 149 120 33 82 128 132 228 32 - - 343 17 43 64 219 110 65 30 84 32 22 högskoleutbildning, med examen 34% 32% 36% 19%- 43%+ 37% 29% 29% 36% 37% 38% 28% - - - - 78%+ 15%- 27%- 34% 40%+ 34% 31% 26% 42%+ 34% 38% eller motsvarande Annan 2-2 - 1-1 2 - - - - - - - 1 - - 1-1 - - 1-0 - 0-0 - 1%+ 1% - - - - - - - 1% - - 0-0 - - 1%+ - 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 3 (29)

Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Egen företagare (även 47 33 14 5 20 20 2 7 24 15 35 4 8 13 26 1 7 6 32 20 7 6 12 2 1 medhjälpande familjemedlem) 5% 7%+ 3%- 2% 6% 6% 1% 2% 7% 4% 6% 4% 5% 3% 6% 1%- 5% 3% 6% 6% 3% 5% 6% 3% 2% Egen företagare, jord- och 4 2 2 2 1 1-2 - 2 2 - - 3 1 1-2 1 1-1 2 - - skogsbrukare 0 0 0 1% 0 0-1% - 1% 0 - - 1% 0 1% - 1% 0 0-1% 1% - - Anställd heltid 485 275 210 83 241 161 1 133 141 210 307 44 33 206 246 12 66 94 313 140 99 58 113 47 29 49% 55%+ 42%- 39%- 69%+ 50% 1%- 47% 40%- 58%+ 51% 38%- 22%- 51% 56%+ 10%- 42% 51% 58%+ 43%- 48% 50% 56%+ 51% 49% Anställd deltid 107 37 70 27 49 31-14 38 56 80 13 11 51 44 11 25 18 54 29 28 9 19 12 10 11% 7%- 14%+ 13% 14%+ 9% - - 5%- 11% 15%+ 13%+ 11% 7% 13% 10% 10% 16%+ 10% 10% 9% 13% 8% 10% 13% 17% Arbetar i eget hushåll/ 3 1 2 - - 3-2 1 1 2-1 3-1 1 1 1 2-1 1 - - ansvarig för att sköta hemmet 0 0 0 - - 1%+ - 1% 0 0 0-0 1% - 1% 0 0 0 1% - 1% 0 - - Pensionär (även 219 92 127 2 10 95 112 101 109 9 96 21 69 70 78 54 45 41 79 81 50 28 29 17 14 förtidspensionär, 22% 18% 25% 1%- 3%- 29%+ 96%+ 36%+ 31%+ 3%- 16%- 19% 45%+ 17%- 18%- 48%+ 28% 22% 14%- 25% 24% 24% 15%- 19% 24% sjukpensionär) Studerar 82 36 46 72 8 2 1 16 27 40 43 24 25 32 25 24 8 10 41 29 15 9 17 8 4 8% 7% 9% 34%+ 2%- 0-1%- 6% 8% 11% 7% 20%+ 16%+ 8% 6% 21%+ 5% 5% 8% 9% 7% 8% 8% 9% 8% Arbetslös 49 23 26 20 16 12 1 9 14 26 31 9 7 26 15 8 7 13 21 22 9 5 7 5 0 5% 5% 5% 9%+ 5% 4% 1%- 3% 4% 7%+ 5% 8% 5% 7% 3% 7% 5% 7% 4% 7% 5% 4% 4% 6% 1% Annan sysselsättning 2-2 - 2 - - - - 2 2 - - 1 1 - - - 2 2 - - - - - 0-0 - 1% - - - - 1% 0 - - 0 0 - - - 0 1% - - - - - Vilken typ av yrke har Du? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 590 310 280 110 289 190 1 147 178 264 385 58 45 256 289 22 91 112 365 168 125 66 132 59 38 Arbetare, utan krav på 101 57 44 38 42 20 1 33 22 46 60 8 11 71 18 14 21 22 44 22 21 15 15 18 10 yrkesutbildning (tjänste- och 17% 18% 16% 35%+ 14% 11%- 100%+ 22% 12% 17% 16% 14% 26% 28%+ 6%- 64%+ 23% 19% 12%- 13% 17% 22% 11% 30%+ 27% varuproducerande) Arbetare, yrkesutbildad 189 99 90 33 98 58-45 55 89 125 19 16 106 67 4 38 40 107 60 43 28 31 18 10 (tjänste- och 32% 32% 32% 31% 34% 30% - 31% 31% 34% 33% 33% 36% 41%+ 23%- 18% 42%+ 36% 29% 35% 34% 42% 23%- 31% 26% varuproducerande) Tjänsteman, lägre och 228 120 109 30 111 87-56 78 95 149 24 16 71 142 2 27 42 156 62 51 18 63 19 14 mellannivå (lärare, 39% 39% 39% 28%- 38% 46%+ - 38% 44% 36% 39% 41% 35% 28%- 49%+ 9%- 30% 38% 43% 37% 41% 27%- 48%+ 33% 38% ingenjörer, ekonomer etc) Högre tjänsteman/ledande 68 33 35 7 36 25-12 23 33 50 6 1 7 59 1 3 7 57 25 9 6 22 3 3 befattning/akademikeryrke (VD, 12% 11% 12% 6% 12% 13% - 8% 13% 13% 13% 10% 3% 3%- 21%+ 4% 3%- 7% 16%+ 15% 7% 9% 16% 6% 8% ekonomichef, advokat, läkare) Annat yrke 3 1 2 1 2 - - 1 1 1 1 1-1 2 1 1-1 - 1-1 - 1 1% 0 1% 1% 1% - - 1% 1% 0 0 2% - 0 1% 4%+ 2% - 0-1% - 1% - 2% 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 4 (29)

Vilken typ av bostad bor Du i? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Hyreslägenhet (även studentrum 297 142 155 104 85 75 33 124 103 70 124 50 49 132 115 58 66 61 112 89 58 28 61 37 24 eller inneboende i lägenhet) 30% 28% 31% 49%+ 24%- 23%- 28% 43%+ 29% 19%- 21%- 43%+ 32% 32% 26% 52%+ 41%+ 33% 21%- 27% 28% 24% 30% 40%+ 41% Lägenhet med äganderätt 215 103 111 41 69 75 30 98 75 41 96 20 25 87 102 25 40 45 104 50 36 15 84 14 15 (bostadsrätt/insatslägenhet) 21% 21% 22% 20% 20% 23% 26% 34%+ 21% 11%- 16%- 18% 16% 21% 23% 23% 25% 24% 19% 15%- 17% 13%- 42%+ 15% 25% Hyrd eller inneboende i villa/ 15 7 8 2 7 5 1 3 3 9 9 2 1 8 6 3 3 3 5 7 3 2 2 1 - radhus/kedjehus/ 1% 1% 2% 1% 2% 1% 1% 1% 1% 2% 2% 2% 0 2% 1% 3% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 1% 1% - jordbruksfastighet Egen villa/radhus/kedjehus/ 472 248 224 64 187 170 52 59 173 240 369 44 80 178 215 23 51 76 322 179 110 70 53 40 20 jordbruksfastighet (även 47% 50% 45% 30%- 54%+ 52% 44% 21%- 49% 66%+ 62%+ 38%- 52% 44% 49% 21%- 32%- 41% 59%+ 55%+ 53% 60%+ 27%- 44% 34%- bostadsrätt) Annan typ av bostad 2 1 1-1 - 1 1-1 1 - - 2-1 - - 1-1 1 - - - 0 0 0-0 - 1% 0-0 0 - - 0-1% - - 0-0 1% - - - Vilken är hushållets sammanlagda årsinkomst före skatt inklusive bidrag och pension? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58-110 000 kr 34 14 20 14 8 4 8 20 11 4 10 5 10 15 10 34 - - - 12 9 2 4 4 2 3% 3% 4% 7%+ 2% 1%- 7%+ 7%+ 3% 1%- 2%- 4% 6% 4% 2% 31%+ - - - - - - 4% 4% 2% 2% 5% 3% 110 001-180 000 kr 77 32 45 22 9 19 27 52 21 5 15 10 22 31 23 77 - - - 20 17 13 10 7 10 8% 6% 9% 10% 3%- 6% 23%+ 18%+ 6% 1%- 3%- 9% 14%+ 8% 5% 69%+ - - - - - - 6% 8% 11% 5% 8% 17%+ 180 001-220 000 kr 51 18 33 12 11 14 14 28 15 8 18 5 14 26 12-51 - - 17 12 4 10 6 3 5% 4% 7% 6% 3% 4% 12%+ 10%+ 4% 2%- 3%- 4% 9%+ 6% 3%- - - 32%+ - - - - 5% 6% 3% 5% 6% 5% 220 001-285 000 kr 108 58 50 23 35 39 10 64 28 16 35 10 18 46 44-108 - - 33 30 14 18 6 7 11% 12% 10% 11% 10% 12% 9% 22%+ 8% 4%- 6%- 8% 12% 11% 10% - - 68%+ - - - - 10% 14% 12% 9% 6% 13% 285 001-440 000 kr 185 94 91 32 59 76 18 55 79 51 101 29 24 80 80 - - 185-66 39 19 35 19 7 18% 19% 18% 15% 17% 23%+ 15% 19% 22% 14%- 17% 25% 16% 20% 18% - - - - 100%+ - - 20% 19% 16% 17% 21% 12% 440 001-550 000 kr 381 222 160 43 188 135 15 19 153 209 330 33 33 128 221 - - - 381 122 68 45 93 31 23 38% 44%+ 32%- 20%- 54%+ 41% 13%- 7%- 43%+ 58%+ 55%+ 28%- 21%- 31%- 50%+ - - - - - - 70%+ 37% 33% 39% 46%+ 33% 39% 550 001-650 000 kr 163 62 101 64 37 37 24 48 46 69 91 25 33 81 48 - - - 163 56 34 18 30 19 6 16% 12%- 20%+ 31%+ 11%- 11%- 21% 17% 13% 19% 15% 21% 22% 20% 11%- - - - - - - 30%+ 17% 16% 16% 15% 21% 10% 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 5 (29)

GfK-region Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Götaland 326 165 161 68 105 112 41 77 137 112 200 49 64 127 136 32 51 66 178 326 - - - - - 33% 33% 32% 32% 30% 35% 35% 27%- 39%+ 31% 33% 42%+ 41%+ 31% 31% 29% 32% 36% 33% 100%+ - - - - - - - - - - Svealand 208 108 99 36 70 76 26 65 70 74 119 24 29 94 84 26 41 39 102-208 - - - - 21% 22% 20% 17% 20% 23% 22% 23% 20% 20% 20% 21% 19% 23% 19% 23% 26% 21% 19% - - 100%+ - - - - - - - - Norrland 116 53 63 29 39 34 14 31 42 43 77 8 19 56 41 15 18 19 64 - - 116 - - - 12% 11% 13% 14% 11% 11% 12% 11% 12% 12% 13% 7% 12% 14% 9% 14% 11% 10% 12% - - - - 100%+ - - - - - - Stockholm 200 98 102 44 79 58 19 59 65 76 116 25 16 80 104 15 28 35 123 - - - 200 - - 20% 20% 20% 21% 23% 18% 16% 21% 18% 21% 19% 21% 11%- 20% 24%+ 13% 17% 19% 23% - - - - - - 100%+ - - - - Göteborg 92 46 46 22 34 24 12 33 18 41 52 7 18 30 42 12 12 19 50 - - - - 92-9% 9% 9% 10% 10% 7% 10% 12% 5%- 11% 9% 6% 12% 7% 10% 10% 7% 10% 9% - - - - - - - - 100%+ - - Malmö 58 30 28 12 21 20 5 20 22 16 34 4 7 20 31 12 10 7 29 - - - - - 58 6% 6% 6% 6% 6% 6% 4% 7% 6% 4% 6% 3% 5% 5% 7% 10%+ 7% 4% 5% - - - - - - - - - - 100%+ 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 6 (29)

RESULTAT 1. Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås? Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Smör 63 38 25 35 10 9 9 19 19 24 32 12 12 33 18 12 11 16 24 19 9 8 15 10 2 6% 8% 5% 16%+ 3%- 3%- 8% 7% 5% 7% 5% 10% 8% 8% 4%- 11%+ 7% 8% 4% 6% 4% 7% 8% 11% 3% Bregott, 75% fett, Valio "de 286 135 151 59 94 92 41 83 96 107 176 27 38 109 137 35 47 52 152 74 67 53 58 20 14 goda" 29% 27% 30% 28% 27% 28% 35% 29% 27% 30% 29% 23% 25% 27% 31% 32% 29% 28% 28% 23%- 32% 46%+ 29% 22% 24% Matfett 60% fett (i ask),t.ex. 52 28 24 14 18 17 3 15 21 16 31 6 10 24 19 4 14 6 28 17 12 3 13 3 5 Bregott Mellan,Milda 5% 6% 5% 6% 5% 5% 3% 5% 6% 4% 5% 6% 6% 6% 4% 4% 9%+ 3% 5% 5% 6% 3% 6% 3% 8% smörgås,runda Bords Hushållsmargarin (i 23 7 15 4 10 5 4 8 5 10 12 2 3 11 9 3 3 6 11 4 11 2 4 2 0 folie),t.ex. Milda mat och 2% 1% 3% 2% 3% 2% 4% 3% 1% 3% 2% 2% 2% 3% 2% 2% 2% 3% 2% 1% 5%+ 2% 2% 2% 1% bak,ica Mat&Bak,Carlshamn,Willys, Coop del.margarin, X-tra matfett, Hemköp del.margarin Bordsmargarin 70-80% fett (i 54 30 23 8 18 21 7 17 19 18 28 9 6 25 22 4 9 12 28 12 17 7 8 4 6 ask), t.ex. Becel Gold, 5% 6% 5% 4% 5% 6% 6% 6% 5% 5% 5% 7% 4% 6% 5% 4% 6% 7% 5% 4% 8% 6% 4% 4% 10% Carlshamn Finfin Lättmargarin 30-40% fett, 298 151 147 60 120 87 32 71 104 124 192 36 54 116 127 26 41 51 181 122 62 23 48 30 13 t.ex. Lätta, Becel lätt, 30% 30% 30% 28% 35% 27% 27% 25% 29% 34% 32% 31% 35% 29% 29% 23% 26% 27% 33% 37%+ 30% 20%- 24% 32% 23% Lätt&Lagom, Milda lätt, Carlshamn lättmargarin, Carlshamn LättLätt Benecol, Becel ProAktiv 82 37 45 4 31 34 13 27 32 22 47 8 15 32 34 12 15 13 42 32 11 9 12 9 8 (margarin med växtsteroler) 8% 7% 9% 2%- 9% 10% 11% 10% 9% 6% 8% 7% 9% 8% 8% 11% 9% 7% 8% 10% 6% 8% 6% 10% 14% Använder ej matfett på smörgås 127 61 65 23 39 57 7 37 56 34 75 14 15 46 66 10 19 25 73 42 16 9 35 15 10 13% 12% 13% 11% 11% 18%+ 6%- 13% 16% 9% 13% 12% 10% 11% 15% 9% 12% 13% 13% 13% 8%- 8% 17%+ 16% 17% Vet ej 16 12 4 4 8 3 1 8 1 7 6 2 1 10 5 5 1 4 6 5 3 1 8 - - 2% 2% 1% 2% 2% 1% 1% 3% 0 2% 1% 2% 1% 2% 1% 4%+ 1% 2% 1% 1% 1% 1% 4%+ - - 080054 GfK Sverige AB, 2010-01-12 7 (29)