Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017
Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson Åsa Svanström Andreas Tornevi Bertil Forsberg Samarbete med m.fl.
Antal sjukdomsfall Endemisk smitta Vad är endemisk smitta? Störningar och otillräcklig rening kan vara orsaken Epidemi/utbrott Detektionsnivå för utbrott En rad internationella studier pekar på sådan smittspridning även i höginkomstländer Oupptäckt utbrott Tid Endemisk/sporadisk smitta Dryselius (2012). SLV rapport nr 6 2012 Enligt dessa kan allt mellan nära 0 och 35 % av all magsjuka tillskrivas dricksvatten Stor osäkerhet i resultaten och sannolikt stor variation mellan platser Den mesta av denna forskning har gjorts i USA och Canada för 10 till 20 år sedan Hur ser läget ut i Sverige?
Endemisk smitta och vattenkonsumtion Studier i fem kommuner under åren 2012-2016 Ale, Göteborg, Partille, Falun, Borlänge Sammanlagt 9 000 deltagare (vuxna) Ytvatten, grundvatten Månatliga SMS-enkäter om konsumtion av oupphettat kranvatten och magsjuka
Endemisk smitta och vattenkonsumtion Ytvattenkonsumenter Grundvattenkonsumenter 0-0,6 liter/dygn 0,6-1 liter/dygn 1-1,3 liter/dygn >1,3 liter/dygn
Endemisk smitta och vattenkonsumtion Preliminära resultat. RR är justerad med avseende på deltagarens kön, ålder samt om det finns småbarn i hushållet Ökad konsumtion ger högre risk för ytvatten men inte grundvatten Starkare samband i Partille, Ale, Göteborg jämfört med Falun och Borlänge Starkare samband för svårare fall av magsjuka Vad orsakar då skillnaderna? Toljander et al. (in prep).
Råvattnets och dricksvattenberedningens betydelse för smitta Risken för magsjuka högre med ytvatten 1-3 UV desinfektion och membranfiltrering minskar risken 4-5 Svensk studie i 5 kommuner 6 - Lägre risk i kommuner som använde klorering i dricksvattenberedningen 1. Odoi et al. (2004). Epidemiol Infect 132(5): 967-976. 2. Uhlmann et al. (2009). J Water Health 7(4): 692-698. 3. Kabore et al. (2010). Zoonoses Public Health 57(7-8): e195-205 4. Borchardt et al. (2012). Environ Health Perspect 120(9): 1272-1279. 5. Goh et al. (2004). Emerg Infect Dis 10(6): 1007-1015. 6. Säve-Söderbergh et al. (2017). Water Res 122: 503-511.
Råvattnets och dricksvattenberedningens betydelse för smitta Svensk studie i 20 kommuner 1 Samtal till 1177 Risken för magsjuka minskade med varje 10 log barriärverkan Störst risk med ytvatten, men barriärverkan hade också en liten men signifikant effekt i kommuner med grundvatten Störst effekt på vintern 1. Tornevi A, Simonsson M, Forsberg B, Säve-Söderbergh M & Toljander J (2016). Water Res 102: 263-270.
Förändringar i dricksvattenproduktionen I Livsmedelsverkets SMS-studier undersöktes hälsoeffekterna i befolkningen vid förändringar på svenska vattenverk: UV, nanofilter, byte av råvattenkälla Jämförelse före och efter förändringar Fem kommuner: Ale, Göteborg, Partille, Falun, Borlänge
Förändringar i dricksvattenproduktionen effekter på vuxna Preliminära resultat. Inga statistiskt säkerställda effekter på magsjuka bland vuxna Tendens till minskad risk när Falun bytte från ytvatten till grundvatten Tendens till minskad risk efter tillfälligt byte från Kåsjöns vattenverk till Alelyckans (med annat råvatten och högre logreduktion) Ingen förändring i risk efter uppgradering av beredningen i Kåsjöns vattenverk med nanofilter och UV (dock kort datainsamlingsperiod) Säve-Söderbergh et al. (in prep).
Förändringar i dricksvattenproduktionen effekter på barn Tillfälligt byte från Kåsjöns vattenverk till Alelyckans (med annat råvatten och högre logreduktion) ledde till signifikant minskad risk för magsjuka bland barn 0-9 år Vid byte tillbaka igen efter att beredningen på Kåsjöns vattenverk blivit uppgraderad med nanofilter och UV så sågs ingen signifikant förändring i risken för magsjuka bland barn (dock kort datainsamlingsperiod) Säve-Söderbergh M, Åkesson A, Simonsson M, Toljander J. (submitted).
Hur många blir magsjuka av dricksvatten? Baserat på flera studier i USA och Canada 432 000 fall per år (ca 12% av alla AGI i befolkningen) 1 Baserat på svensk utbrottsstatistik 3 684 fall per år i vattenburna utbrott under 1992-2011 2 ; Underrapporteringsfaktor 67 3. 247 000 fall per år (ca 6% av alla AGI i befolkningen) Baserat på Livsmedelsverkets SMS-studier 2012-2016 (preliminära resultat) 4 I storleksordningen 110 000 fall per år (ca 6% av alla AGI i kommuner med ytvatten) Risken i samhället 260 fall per 10 000 varje år. Individuella risken smittad en gång vart 40:e år 1. Colford et al. (2006). J Water Health 4: 71-88 2. Folkhälsomyndigheten (2015). Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten Utbrott i Sverige år 1992 2011 3. Lindqvist et al. (2001). Emerg Infect Dis 7: 588-592 4. Toljander et al. (in prep).
Slutsatser Dricksvatten bidrar till endemisk smitta i Sverige Ytvatten bidrar mest till risken Barriärverkan är ibland otillräcklig Uppgraderingar i dricksvattenproduktionen bidrar troligen till att minska risken Underhåll av VA-nät är viktigt Har vi koll på läget? Klimatförändringar kommer att öka kraven för att uppnå en säker dricksvattenproduktion
KEEP CALM AND DRINK WATER