Utbildning, kultur- och fritidsförvaltningen i Linköping

Utbildning, kultur- och fritidsförvaltningen i Linköping Utvärdering av ett projekt för att stärka kvalitets- och kompetensutveckling inom fritidsområdet genom samarbete mellan kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet och föreningslivet Utvärderare Lars-Åke Gustafson Statistik & Utredningar maj 2009

Lästips Om Du inte vill läsa hela rapporten, så prioritera gärna enligt följande: 1. Sammanfattningen på nästa sida 2. Kapitel 4 Sammanfattande diskussion 3. Kapitel 3 Resultatredovisning intervjuer med delprojektledare och föreningsaktiva Viss korrektur utförd 1 december 2010

Sammanfattning År 2006 initierades ett nämndövergripande verksamhetsuppdrag för ungdoms- och fritidsverksamheten i Linköpings kommun. Uppdraget bygger på ett samarbete mellan tre nämnder; omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. En del av uppdraget förväntas leda till att unga mellan 13-16 år erbjuds fritidsverksamhet genom samordning mellan kommunal verksamhet och föreningslivet. För att stärka arbetet sökte man bidrag från Ungdomsstyrelsen 2007, för att genomföra projektet Kompetens Fritid. Ett syfte med projektet Kompetens Fritid har varit att initiera och/eller vidareutveckla samverkan och nätverksbyggande mellan olika ungdomsaktörer i områdena. Ett annat var att öka jämställdheten inom fritidsområdet med utgångspunkt från kommunens strategi för jämställdhet och mångfald. Ytterligare ett syfte var att kommunen skulle få kunskap om de ekonomiska förutsättningar föreningarna verkar i och att föreningarna skulle få ökade kunskap om olika finansieringsmöjligheter. Ett fjärde syfte var att öka antalet ungdomsledare. Projektet har bestått av tre steg; nätverksbygge, ledarutbildningar och genomlysning av föreningar. I föreliggande studie framkommer det att föreningslivet brottas med främst två stora problem; bristande intresse för ideellt arbete och dålig ekonomi. Vid projektstarten saknades dels strukturerade samverkansformer mellan kommunens fritids- och ungdomsverksamhet och föreningslivet, dels mellan föreningarna sinsemellan. Under projektet har 8 delprojektledare från företrädesvis kommunen försökt att i lika många delområden bygga upp fungerande nätverk med föreningarna i området. Det visade sig vara ett svårt motivationsarbete. Man har lyckats bra i några delområden, mindre bra i andra och inte alls i ytterligare något delområde. Där man har lycktas ges flera exempel på vinster och framgång genom samverkan. Frågor om jämställdhet hamnade aldrig i fokus under projektet. Men många flickor har t ex deltagit i prova-på-verksamheter i Ekängen och i de ledarutbildningar som har genomförts har ungefär hälften av 70 deltagare varit flickor. Då det gäller frågor om mångfald synliggörs det i studien att Linköping är en starkt segregerad stad. Det finns mycket få ungdomar med utländsk bakgrund i områden som t ex Malmslätt och Ekängen, medan nästan hälften av de boende i Skäggetorp har utländsk bakgrund. I Ryd däremot ingår mångfaldsfrågan som en naturlig del i det vardagliga arbetet och särskiljs därför inte som ett eget tema i arbetet. Ett problem som lyfts fram i studien är att det finns ungdomar som inte har ekonomiska möjligheter att delta i fritidsverksamheter. Då det gäller dagens föreningsstöd i form av driftsbidrag, verksamhetsbidrag, lokalbidrag etc hävdas det i studien att dessa inte är uppdaterade och anpassade efter dagens penningvärde. Vidare efterlyses en flexibel, kompletterande ersättningsmodell för särskilda satsningar/ ändamål. En slutsats i studien är att stödet till föreningslivet kan behöva ses över. En sammanfattande slutsats är att projektet Kompetens Fritid har lett till att kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet och delar av föreningslivet tillsammans har börjat diskutera på ett nytt sätt då det gäller samverkan och vad man gemensamt kan göra för att få ungdomar aktiva på sin fritid. Projektet ger många goda exempel på nya arbetsformer vilket kan skapa nya möjligheter för utveckling av den samlade fritidsverksamheten i kommunen. Projektet är nu slut och för att ta vara på de erfarenheter och den utveckling som har växt fram i projektet, runt begreppet samverkan måste de ansvariga nämnderna nu ta vid och formulera nya strategier för hur ungdoms- och fritidsverksamheten ska vidareutvecklas i Linköping.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund ett nämndövergripande verksamhetsuppdrag... 1 Syfte och övergripande mål för projektet Kompetens Fritid 2007 2008... 2 Mål för projektet... 2 Arbetet inom projektet... 2 1.2 Utvärdering av projektet... 3 Syfte... 3 Frågor... 3 Metod... 3 2. Resultatredovisning dokumentstudierna... 6 2.1 Uppstart hösten 2007... 6 2.2 Det gemensamma arbetet tidig vår 2008... 6 Halvvägsintervjuer i februari... 6 Arbetet under mars juni 2008... 7 Avrapportering av projektet till tjänstemän i ansvariga nämnder i maj... 7 2.3 Arbetet i de olika delområdena 2008... 8 1. Malmslätt/Vikingstad en orientering mot skolan idrottsklasser... 8 2. Berga/Johannelund nätverk och föreningskalender... 9 3. Skäggetorp föreningsråd och ledarutbildningar... 9 4. Tallboda/Linghem prova på verksamheter... 10 5. Ryd nätverk och mångfald... 10 6. Lambohov mångfaldsarbete med visst förhinder... 12 7. Ekholmen föreningsdag, nätverksbygge och föreningskalender... 12 8. T1/Tornhagen... 13 2.4 Föreningsbidrag... 14 2.5 LUR:s och SISU:s roller i projektet... 14 LUR:s roll under projektet... 14 LUR:s erfarenheter av projektet... 14 SISU och ledarutbildningarna... 15 2.6 Sammanfattning av kapitel 2... 17 Problem och hinder... 17 Framgångar nätverksarbetet (steg 1)... 18 Framgångar ledarutbildningarna (steg 2)... 18 Viktiga kriterier för att lyckas med utbildningar... 18 Genomlysning av sin förening (steg 3)... 18 Arbete med jämställdhet/etnicitet ett tvärgenomgående projekt... 19 Några allmänna problem och utvecklingsområden som har uppdagats... 19 3. Resultatredovisning intervjuer med delprojektledare och föreningsaktiva... 20 3.1 Fallexempel 1: Malmslätt/Vikingstad samverkan med idrottsklasser och ett föreningsliv, som behöver ekonomiskt stöd... 20 Kommunens ungdoms och fritidsverksamhet stöd och en hjälp för föreningslivet... 20 Föreningslivets bekymmer idag ekonomi och ledare... 20 Nätverksmöten en svår idé att genomföra?... 21 Utbildning för framtida ledare... 21 Föreningskalendern en spegel av det gemensamma utbudet... 22 Föreningsdagar en ny tradition?... 22

Exempel på ekonomiska förutsättningar i föreningslivet ett föråldrat bidragssystem?... 22 Exempel på ekonomiska förutsättningar inom kommunen... 23 Mångfald och jämställdhet... 23 Ekonomisk ojämlikhet ett nygammalt dilemma... 24 Framtidsplaner från konkurrens till samverkan... 24 3.2 Fallexempel 2: Ekholmen utvecklad samverkan i nätverk, med kommunen som spindeln i nätet... 25 De ideella krafterna räcker inte längre till fritidsgården förenar i ny samverkan... 25 Nätverksbygget en ny möjlighet... 25 Utbildningar viktigt att ta vara på de resurser som finns... 26 Föreningskalender en idé att förverkliga... 27 Föreningsdag en enkel samverkansform för framtiden... 27 Ekonomin ett ämne som engagerar, där kommun ger och tar... 27 Mångfald och jämställdhet samt ekonomiska orättvisor... 28 Framtidsplaner ett mini Ljungsbro, en plats där allt finns... 29 3.3 Fallexempel 3: Ryd många invandrarföreningar och Ett Aktivt Ryd som samordnar det nya nätverket... 30 De ideella krafterna inte längre som förr... 30 Nätverksbygget från dolda föreningar till samverkan... 30 Ekonomiska förutsättningar i föreningslivet i Ryd kommunens stöd och hjälp behövs!... 32 Mångfald och jämställdhet föreningskontakt redan vid introduktionen av flyktingar/invandrare?... 32 Framtidsplaner brobyggen för nya möjligheter... 33 3.4 Fallexempel 4; Ekängen en fritidsverksamhet under uppbyggnad... 35 Att bygga upp en helt ny fritidsverksamhet samverkan runt en prova på verksamhet... 35 Ledarutbildningarna en lyckad satsning i Ekängen... 37 Förutsättningar i föreningslivet kärv ekonomi och sämre ideellt engagemang... 37 Mångfald och jämställdhet samt ekonomiska orättvisor... 38 Framtidsplaner samverkan för ett nytt föreningsliv... 38 4. Sammanfattande diskussion... 40 4.1 Föreningslivets problem idag projektets kontext... 40 4.2 Problem och hinder i arbetsprocessen i projektet Kompetens Fritid... 41 Erfarenheter av att arbeta med ett utvecklingsprojektprojekt... 41 4.3 Projektets framgångar och hinder då det gäller samverkan i nätverk... 41 Läge vid projektstarten otydliga strukturer för samverkan mellan kommunens fritidsverksamhet och föreningslivet... 41 Varför har det varit svårt att arbeta i nätverk?... 42 Nätverksarbete många exempel på utvecklingsmöjligheter... 43 Fortsatt nätverksbygge... 44 4.4 Ledarutbildningar... 45 4.5 Ersättning till föreningar och kommunal... 45 fritidsverksamhet... 45 Det kommunala föreningsbidraget... 46 Finansiering av det kommunala uppdraget behov av flexibilitet... 47 4.6 Mångfald och jämställdhet... 47 Mångfaldsarbete i en stad av stark segregeration... 47 Jämställdhet... 48

4.7 Ytterligare frågor som har genererats i projektet... 49 Vad kan man kräva av föräldrarna?... 49 Hur ska kommunens fritidsledare och föreningslivet förhålla sig till ekonomisk ojämlikhet?. 49 4.8 Syften och mål i projektet... 50 4.9 Föreningsstadsdelen En vision om ett kulturellt och idrottsmässigt centrum i stadsdelen... 51 4.10 Hur funderar projektets respektive kommunens ledning på det fortsatta arbetet?... 53 Bilaga... 54

1. Inledning I detta kapitel redovisas bakgrund, syfte och mål med Projektet Kompetens Fritid, samt syfte och metod för uppföljningen/utvärderingen av projektet. 1.1 Bakgrund ett nämndövergripande verksamhetsuppdrag Sedan 2006 finns ett nämndövergripande verksamhetsuppdrag för ungdoms- och fritidsverksamhet i Linköpings kommun; Kompetensutveckling inom ungdom och fritidsverksamhet. Uppdraget bygger på ett samarbete mellan tre nämnder; omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. En del av uppdraget syftar till att genom en ny samordning mellan den kommunala verksamheten och föreningslivet, ska man gemensamt kunna erbjuda unga mellan 13-16 år olika former av fritidsverksamhet. För att stärka det arbetet har bidrag sökts från ungdomsstyrelsen. Ett första steg i det utvecklingsarbetet har varit att göra en kompetensutvecklingsanalys i två pilotområden, Skäggetorp och Malmslätt/Vikingstad under januari-mars 2007. 1 För detta fick kommunen 150 000 kronor av Ungdomsstyrelsen. Man gjorde även analyser av kvalitetsredovisningar för 2006, som verksamhetscheferna för ungdoms- och fritidsverksamheten sammanställt. Den delen av utvecklingsarbetet leddes av två tillsatta projektledare från Linköpings kommun. I slutet av våren 2007 gjordes en ny ansökan till Ungdomsstyrelsen om 953 000 kronor för att stärka kvalitets- och kompetensutveckling inom fritidsområdet. Det nya projektet kallades Kompetens fritid. Ansökan beviljades och projektet pågick under 2007 t o m 31 mars 2009. Det har letts av två projektledare från kommunen. Arbetet har varit uppdelat i 8 delområden med 8 delprojektledare. Dessutom har en representant för Linköpings ungdomsråd (LUR) ingått som extra resurs i projektet. Vidare har en representant för Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation (SISU) 2 ingått för att företrädesvis hjälpa till med ledarutbildningar. Projektledarna informerade LUR och även Linköpings idrottsförbund (LIF) 3 i september 2007 4, om projektet, men endast LUR har valt att medverka. Utöver LUR och SISU har ett stort antal föreningar deltagit. De åtta delområdena som har ingått i projektet är: Malmslätt/Vikingstad, Berga/Johannelund, T1/Garnisonen, Ekholmen, Ryd, Lambohov, Tallboda/Linghem/Ekängen och Skäggetorp.I ansökan om medel från Ungdomsstyrelsen ingår även att göra en uppföljning av projektets resultat. För det uppdraget har Statistik & Utredningar i Linköpings 1 Linköpings kommun. (2007:1). Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamheten i Linköpings kommun 2007. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 2 SISU: Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, SISU Idrottsutbildarna grundades 1985 och är ett av nio studieförbund i Sverige, som erbjuder idrottsföreningar och specialdistriktförbund utbildning och utveckling på ett lättillgängligt sätt. Detta sker på regionalt plan via de 21 distrikten runt om i Sverige. Internet (Wikipedia): http://sv.wikipedia.org/wiki/sisu [2008-11-24] 3 LIF: Linköpings idrottsförbund. Förbundet ansvarar, för kommunens räkning, fördelning av tider i kommunens idrottsanläggningar, fungerar som remissinstans åt kommunen och arbetar med olika aktiviteter för att stärka breddidrottens ställning i kommunen. (Uppgifter tagna ur ansökan till Linköpings kommun om särskilt bidrag 2009). Internet: http://app.linkoping.se/handlingar/kof/sammantraden/2008/11november_/16fanskanomsrsk/16f)anskanomsrskilt bidrag-linkpingsidrottsfrbund.pdf (2009-03-17) 4 Enligt projektledningen informerades LUR och LIF om projektet i LIF:s lokaler 2007-09-25. Projektledningen träffade därefter LUR i deras lokaler 2007-11-16. 1

kommun anlitats. Föreliggande rapport är resultatet av den gjorda uppföljningen/ utvärderingen. Syfte och övergripande mål för projektet Kompetens Fritid 2007-2008 Syftet med projektet Kompetens Fritid har varit: att initiera och/eller vidareutveckla samverkan och nätverksbyggande mellan ungdomsaktörerna i områdena, att öka jämställdheten inom fritidsområdet med utgångspunkt från kommunens strategi för jämställdhet och mångfald, att kommunen och föreningar själva får kunskap om de ekonomiska förutsättningar föreningarna verkar i, att öka antalet ungdomsledare. Mål för projektet För arbetet har fyra övergripande mål ställts upp: 1. Att i de 7 områdena (blev 8) upprätta nätverk bestående av både professionella och ideella ungdomsaktörer, samt att på sikt upprätta samverkansplaner mellan de olika aktörerna. 2. Att andelen investeringar, verksamheter och anpassning av miljöer för flickor ska öka i förhållande till pojkarnas andel. 3. Att i de sju områdena genomföra föreningsstöd anpassat efter respektive förenings behov. 4. Att i områdena genomföra lokala ledarutbildningar. Arbetet inom projektet Projektet Kompetens Fritid genomsyras av fyra hörnstenar; nätverksbygge mellan ungdomsaktörer, strategier för ökad jämställdhet/mångfald, kunskap om ekonomiska förutsättningar och att öka antalet ungdomsledare genom utbildningar. 5 Nätverksbygge är både ett medel för att skapa bra verksamhet och en metod i sig för lärande. Projektet avsågs att framskrida i tre steg: 1. Nätverksbygge. Ansvariga; delprojektledarna i samarbete med projektledningen och LUR. 2. Ledarutbildning. Ansvariga delprojektledarna i samarbete med projektledningen, SISU och LUR. 3. Genomlysning av sin förening. Ansvariga; delprojektledarna i samarbete med projektledningen och LUR. Det tredje steget syftade till att stödja föreningarna i olika vardagsfrågor efter respektive förenings behov. Detta för att bättre kunna hantera ekonomi, svårigheter med att besätta styrelseposter och rekrytera ledare mm. En mall för detta togs fram efter efterfrågan av 5 Linköpings kommun. (2007:2). Ansökan till Ungdomsstyrelsen inlämnat vecka 16 2007. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 2

delprojektledarna i januari 2008. Genomlysningen fick emellertid aldrig den utbredning i projektet som man hade hoppats på. Endast en förening genomförde en sådan. 1.2 Utvärdering av projektet Projektet har utvärderats dels genom dokumentstudier och dels genom intervjuer med kommunanställd personal och föreningsaktiva. Syfte Syftet med föreliggande uppföljning är att generera ny kunskap om samarbetet mellan kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet och föreningslivet, med fokus på nätverksbygge, jämställdhet/mångfald, ekonomiska förutsättningar i föreningar samt ungdomsledarutbildning. Frågor För uppföljningen/utvärderingen har följande övergripande fråga ställts upp: Vilka är de största hindren och framgångsfaktorerna som man har mött i arbetet med nätverk och ledarrekryteringar? De underfrågor som har formulerats utifrån projektets syfte och mål är: 1. Hur har arbetet med att upprätta nätverk bestående mellan kommunens aktörer och föreningslivet gått? 2. Hur har det gått med att i områdena genomföra lokala ledarutbildningar? 3. Hur har kommunen fått bättre kunskap om de ekonomiska förutsättningar som föreningarna verkar i? 4. Hur har föreningarna fått bättre kunskap om olika möjligheter till finansieringar? 5. Hur har kommunens strategi för jämställdhet och mångfald bevakats? 6. Vad har arbetet betytt för dem som har involverats och för arbetet med fritidsfrågor i stort? 7. Hur funderar man runt fortsatt arbete? Metod Vid planeringen av utvärderingen tillsammans med projektledarna, framkom det att man har arbetet väldigt olika i de 8 delområdena. Projektet har framskridit i form av ett pionjärarbete, som en explorativ (upptäckande) resa. Man har arbetat ganska pragmatiskt, utifrån de förutsättningar man har haft och från vad som har kunnat ge framgång, snarare än att man strikt har följt vart och ett av de uppställda målen för projektet. Ansatsen i föreliggande utvärdering är att försöka följa och beskriva den explorativa resa som har gjorts i de olika delområdena och diskutera framgångar, respektive svårigheter och hinder. På så sätt kan ny kunskap om möjlig samverkan mellan kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet och föreningslivet respektive mellan olika föreningar i form av nätverksbyggen, ledarutbildningar etc genereras, för vidare utvecklingsarbete. 3

En dokumentstudie I utvärderingen har för det första en dokumentstudie genomförts. I denna har ansökningshandlingar för projektmedel och 10 minnesanteckningar från möten under 2008, mellan projektledarna, de 8 delprojektledarna, en representant från SISU och en från LUR 6, studerats. Den gruppen benämns i föreliggande utvärdering framöver som arbetsgruppen för projektet. Även en utvärdering av projektet genomförd av LUR, har studerats. Då det gäller att använda minnesanteckningarna som underlag för en utvärdering bör kvaliteten av datan kommenteras. Minnesanteckningarna skrevs direkt in i datorn under mötet. Ibland ingick sekreteraren (en av projektledarna) även i diskussionen på mötet. Det saknas strukturerade sammanfattningar och analyser. Anteckningarna är således bara en dokumentation av vad som har varit mest angeläget att diskuterar i arbetsgruppen och utgör således inte en fullständig dokumentation av vad som har gjorts under projekttiden. Därav finns det anledning att anta att det har utförts mer arbete i praktiken än vad som redovisas i minnesanteckningarna. Detta framgår också i de fyra intervjuer i kapitel 3 som har gjorts, där mer information kommer fram. Där kommer emellertid bara fyra av de åtta områdena till tals. Resultatet av dokumentstudien redovisas i kapitel 2. En intervjustudie För det andra har en intervjustudie med delprojektledare och föreningsrepresentanter genomförts. De ekonomiska ramarna har inte tillåtit mer än 4 intervjuer med 4 av delprojektledarna i de 8 delområdena och 4 intervjuer med en eller två representanter för en drivande förening i samma områden. Föreningarna har valts ut av delprojektledarna. Därutöver har en representant för Linköpings ungdomsråd (LUR) intervjuats. Vid varje intervju som har tagit ungefär 60 minuter, har anteckningar förts. De 4 områdena har valts ut enligt följande kriterier: Det ska finnas berättelser om goda erfarenheter och/eller hinder i arbetet som kan generera värdefull kunskap för fortsatt utvecklingsarbete. Områdena ska vara spridda över kommunen. Områdena ska innehålla olika erfarenheter, så att så många aspekter som möjligt kan redovisas. Områdena ska spegla olika socioekonomiska, geografiska, historiska förutsättningar och infallsvinklar. Resultatet av intervjuerna redovisas i kapitel 3 i form av fyra olika fallexempel. I kapitel 4 diskuteras hela studiens resultat. 6 SISU: Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, SISU Idrottsutbildarna. LUR: Linköpings ungdomsråd. 4

2. Resultatredovisning dokumentstudierna I detta kapitel redovisas resultaten av de dokumentstudier som har gjorts. 2.1 Uppstart hösten 2007 I början av hösten 2007 lades riktlinjer upp för projektorganisationen. Förutom de två projektledarna utsågs ett antal delprojektledare bestående av 7 fritidsledare 7, i lika många delområden. 8 Lambohov/Ryd delades tidigt i två områden, varför det då blev 8 delområden. I Ryd fick en utvecklingsledare från AB Stångåstaden/Ett aktivt Ryd rollen som delprojektledare. Vidare har en representant för LUR och en för SISU deltagit i projektet. Dessa 10 personer kallas i denna studie, som tidigare nämnts, för arbetsgruppen för projektet. Under hösten 2007 startade delprojektledarna upp arbetet med nätverk, jämställdhet/mångfald, och inventering av föreningsstöd. Vidare gjordes en inventering av behov och en planering av kommande utbildningsinsatser för 2008. 2.2 Det gemensamma arbetet tidig vår 2008 Under 2008 hölls 10 möten med arbetsgruppen för projektet. På vart och ett fördes minnesanteckningar. Under tidig vår 2008 framgår det av minnesanteckningarna hur delprojektledarna försökte få igång arbetet ute i delområdena. De gemensamma mötena kretsade runt trevande försök, kontaktskapande, planer inför höstens utbildningar etc. Det första mötet var i februari. Av minnesanteckningarna framgår det att man diskuterade material inför höstens ledarutbildningar, vilka skulle omfatta 4 x 3 timmar och utföras i samarbete med SISU. Vidare att ekonomiskt verksamhetsstöd skulle utgå för de föreningar som deltog. En viktig fråga var hur de nyutbildade ledarna skulle få adekvata uppdrag, praktik och att ha faddrar efter utbildning, bl a med tanke på föreningarnas dåliga ekonomi. Ytterligare en fråga var om/hur man skulle kunna ge belöningar/ersättningar till individer och föreningar/organisationer som deltar i nätverksbyggen och ledarutbildningar. Halvvägsintervjuer i februari Under februari-mars genomförde projektledarna en halvvägsintervju med varje delprojektledare där frågor om vilka behov som fanns i delområdena ställdes och oklarheter kunde klaras ut. Andra frågor var hur man arbetade med att få kontakt med de aktiva föreningarna i området, hur det gick med utbildningsrekrytering, vilka aktiviteter man hade genomfört och vilka man planerade. Vidare hur man arbetade med genusperspektiv, vilken kunskap föreningarna har av föreningsstöd/bidrag, om man samarbetade med fältsekreterarna i området m m. Varje intervju dokumenterades. 9 7 Inom kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet. 8 Malmslätt/Vikingstad, Berga/Johannelund, T1/Garnisonen, Ekholmen, Ryd, Lambohov, Tallboda/Linghem/ Ekängen och Skäggetorp. 9 Linköpings kommun. (2008:11). Delprojektledarträff. 8 dokument daterade olika datum 2008-02-13 2008-03-17. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 5

Arbetet under mars-juni 2008 I minnesanteckningarna för mötet i mars, framgår det att delprojektledarna hade tagit kontakt med många föreningar och att nätverksbygge hade påbörjats. Frågor om föreningsstöd, ekonomi, engagemang och lokalfrågor diskuterades. Inbjudan till en särskild kassörsutbildning för föreningsfunktionärer gjordes. I april noterades att man hade fått kontakt med ett antal ungdomar som var intresserade av att gå en ledarutbildning. Dessa kom dels från olika föreningar, dels var det ungdomar i kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet. Såväl innehåll som pedagogiken diskuterades på mötet, t ex att det inte skulle bli för mycket korvstoppning. Andra frågor gällde rekrytering och ekonomi; att man skulle försöka söka pengar lokalt, statligt och kanske genom EU, för att stärka upp arbetet med kringresurser. I maj-juni strukturerades ledarutbildningarna upp tillsammans med SISU:s representant, med allt från kursernas upplägg, former, rekrytering och affischering till intyg. Rekryteringen skulle ske genom personliga kontakter via föreningarnas kontaktnät eller bland besökare på fritidsgårdarna. Möjligheter att gå ut med inbjudan via skola, elevmejl och affischer i butik noterades. På mötet i juni bestämde man att kommunen även skulle anordna en informationskväll om ekonomi och bidrag i föreningslivet den 15 oktober. I augusti 2008 intensifierades diskussionerna om hur arbetet med nätverksbygge med föreningar i de olika delområdena och utbildningar av ledare utvecklade sig. Avrapportering av projektet till tjänstemän i ansvariga nämnder i maj I slutet av maj träffade projektledarna verksamhetscheferna för fritidsverksamheten samt representanter för tjänstemän från de tre olika nämndernas kanslier, dvs omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden för att informera om hur projektet fortlöpte. Ansvarsfrågan för unga ledare som inte är myndiga togs upp. Projektledarna rapporterade också i minnesanteckningarna, att alla parter var överens om att projektets arbete stöds av verksamhetsuppdraget och att nätverksarbetet sågs som en viktig del i detta. 10 I nästa avsnitt redovisas arbetet under hela 2008 delområde för delområde. 10 Linköpings kommun (2008:5). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-06-16. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 6

2.3 Arbetet i de olika delområdena 2008 I detta avsnitt redovisas hur arbetet framskred under 2008, delområde för delområde, enligt arbetsgruppens minnesanteckningar. Det refereras även till LUR:s utvärdering av projektet. 1. Malmslätt/Vikingstad en orientering mot skolan idrottsklasser I Malmslätt/Vikingstad hade arbete runt kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet startats redan som ett pilotprojekt under hösten 2006. Detta ledde bl a till en föreningsdag i Malmslätt redan i februari 2007. Delprojektledaren hade under våren 2008 kontakt med 24 föreningar och Samverkan i Vikingstad (SIV), men uppger att det var svårt att få med föreningarna i ett organiserat nätverksarbete. Förklaringen var brist på tid och ekonomiska resurser för detta. Delprojektledaren förklarade: Ekonomin är väldigt ansträngd [i föreningarna] och det innebär att det är svårt att göra något annat än att driva verksamheten. Styrelse och utveckling hinns inte med. Det är många som säger det här Föreningarna säger att: Vi har inte tid att vara med. 11 Trots kontakter med 24 föreningar och två nätverksmöten under 2008, kom ett permanent nätverksarbete aldrig i gång. På novembermötet konstaterar delprojektledaren: Fortfarande så kan jag inte påstå att jag har skapat ett nätverk. Men han menar ändå, att det till delar redan finns olika kontaktnät när man behöver ha kontakt. Ett föreningsproblem som lyftes fram på novembermötet, var att föreningarna i delområdet har svårt att rekrytera styrelsemedlemmar. 12 Då det gäller ledarutbildningar så byggde man i Malmslätt upp ett samarbete med skolans utbildning med idrottsprofil, vilket ledde till två utbildningsgrupper i skolan. På novembermötet framförs att det har varit svårt att få kommunikationen med SISU att fungera, men att utbildningarna, trots allt verkar ha fungerat bra. En idé som levde vidare under projektet var att anordna fler föreningsdagar. Den 6 september 2008 hölls en andra föreningsdag i området, nu i Vikingstad, tillsammans med SIV. På så sätt fick föreningarna på nytt möjlighet att presentera sin verksamhet för allmänheten. Pga dagsregn blev emellertid antalet besökare inte så många som man hade hoppats på. I den utvärdering som Linköpings Ungdomsråd (LUR) har gjort framförs emellertid att de föreningar som deltog hade bra verksamhet och var engagerade i de få besökare som var där. Samtidigt påstår LUR att de föreningar som inte kunde närvara på det enda planeringsmötet för föreningsdagen inte fick någon information, vilket gjorde att de inte kunde närvara, trots att intresse fanns. 13 En annan idé som växte fram på flera håll i projektet var att producera en lokal föreningskalender med aktiviteter för unga. I Malmslätt fanns tanken att göra en sådan under hösten 11 Linköpings kommun (2008:4). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-05-21. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 12 Linköpings kommun (2008:9). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-11-17. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 13 Linköpings ungdomsråd. (2009 s 5). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 7

och att dela ut den till alla skolelever/föräldrar. Men projektet gick trögt även under hösten och i LUR:s utvärdering skriver man kritiskt i februari 2009: Med tanke på att området varit med i förstudien gör att LUR och föreningarna trodde att projektet skulle ha kommit längre än vad det har gjort. 14 En viktig fråga i Malmslätt/Vikingstad under våren 2008 gällde föreningsbidragets utformning i kommunen. I delområdet togs en skrivelse fram med synpunkter adresserade till kommunstyrelsen. En djupare beskrivning av arbetet i Malmslätt görs i fallexempel 1 i nästa kapitel. 2. Berga/Johannelund nätverk och föreningskalender I Berga/Johannelund utvecklade Vists och Johannelunds scoutkårer ett samarbete under våren. Nätverksträffar hölls i delområdet under våren där 7-9 föreningar deltog. En föreningsdag anordnades 16 maj i Johannelund. Man hade en ungdomsfestival i Johannelund med ca 70 besökare. En ovisshet om hur man skulle arbeta vidare i delområdet under hösten fanns. Höstens första nätverksmöte för föreningar hölls den 9 september, men blev inte så välbesökt. Man diskuterade att ta fram en aktivitetskalender/föreningskalender i samarbete med Ekholmen. En ledarutbildning planerades för söndagarna 9 och 16 november för en grupp ungdomar, vilken också genomfördes med 4 deltagare (8 var anmälda). På novembermötet med arbetsgruppen för projektet framfördes viss kritik från delprojektledaren i Berga mot organisationen runt ledarutbildningarna och projektet som sådant: SISU och jag har inte fått fatt i varandra, uppger hon. Vidare menar hon att det saknas röda trådar i projektet och att det har varit oklart hur projektet skulle genomföras. Jag har upplevt att det har varit rörigt, framhåller hon. 15 3. Skäggetorp föreningsråd och ledarutbildningar I Skäggetorp beskrev delprojektledaren, enligt minnesanteckningarna, att man var i motivationsfasen under våren. En svårighet var att bygga upp föreningskontakter då de föreningsaktiva arbetar dagtid och har andra aktiviteter kvällstid. Man arbetade emellertid under våren med förberedelser inför den s k Skäggetorpsdagen. Vidare för att bygga upp en gemensam organisation i form av ett lokalt föreningsråd, där alla föreningar ska kunna delta. HBK 16 och Ishtar 17 förväntades utgöra basen för detta. Under hösten orienterades arbetet i två spår. Ett där man arbetade med att skapa ett föreningsråd/stadsdelsråd/stadsdelsförening med hjälp av HBK, hyresgästföreningen, Verdandi 18 och Ishtar. 19 I LUR:s utvärdering hävdar man att det idéburna föreningslivet inte 14 Linköpings ungdomsråd (2009 s 5). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 15 Linköpings kommun (2008:9). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-11-17. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 16 HBK: Hemgårdarnas bollklubb. 17 Ishtar föreningen i Linköping är en sammanslagning av Akad och Assyriska Föreningen. Föreningen verkar för att sprida värme och engagemang bland medlemmarna genom olika aktiviteter för barn, kvinnor, ungdomar och äldre. Internet (Ishtar föreningen i Linköpings hemsida): http://ishtar.se/index.php?option=com_contact&itemid=3 [2009-03-17] 18 Verdandi bildades 1896 som en proteströrelse mot sociala orättvisor och missförhållanden i samhället. Inte minst var det en protest mot den traditionella nykterhetsrörelsen och den då rådande samhällssyn som gjorde den 8

involverades tillräckligt i nätverksbygget i Skäggetorp. Det är, utifrån minnesanteckningarna, oklart vilka resultat man har uppnådde i projektet. 20 Det andra spåret bestod i att rekrytera personer till ledarutbildningarna från både föreningar och kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet. En ledarutbildning med åtta anmälda deltagare påbörjades under hösten, men då endast tre av de anmälda dök upp vid första träffen ansåg kursledaren att de var för få för att ha en egen andra träff. De rekommenderades att ansluta till någon annan grupp istället, men så skedde inte. 4. Tallboda/Linghem prova-på-verksamheter I LUR:s utvärdering framgår det att trots att delprojektledaren i Tallboda/Linghem lade ner mycket energi för att engagera föreningarna och försöka tillmötesgå deras önskningar och krav, så var det svårt att engagera föreningar i ett nätverksarbete 21. Tre nätverksmöten hölls visserligen i området under våren, men intresset för att bilda ett permanent nätverk var så lågt att delprojektledaren valde en annan inriktning av projektet istället. Tillsammans med verksamhetschefen för ungdoms- och fritidsverksamheten beslutade de att man istället skulle försöka utveckla fritidsverksamheten för 10 11-åringar i Ekängen, då sådan verksamhet nästan helt saknades. Ett stort problem var tillgången till lokaler. Även bollplaner saknades. Scouterna, som var en av de få föreningar som fanns där, skulle möjligen kunna hyra en liten stuga vid Roxen. I övrigt är det tomt på lokaler. Ett hopp som beskrivs är att föreningslivet så småningom ska kunna få låna lokaler, som kyrkan ska bygga. Delprojektledaren lyckades få bra kontakt med runt 10 föreningar som träffades och diskuterade hur man skulle kunna skapa bra fritidsverksamheter. Ett antal föreningar nappade på förslaget om att genomföra prova-på-aktiviteter för 10 11-åringar. Dessa skulle pågå under hösten 2 kvällar i veckan. Aktiv ungdom och Vuxenskolan visade tidigt ett intresse och kunde erbjuda t ex musik, dans och gymnastik. Ett samarbete med skolan resulterade i att man kunde använda lokaler där efter kl 15.00. En annan önskad verksamhet var ridning. Möjlighet att rida på islandshästar visade sig också finnas på en privat hästgård i omgivningarna. Man planerade också för att få ihop en grupp ungdomar till en egen ledarutbildning och på oktobermötet med arbetsgruppen för projektet diskuterades föräldramedverkan runt ett idrottslag. En djupare beskrivning av arbetet i Ekängen görs i fallexempel 3 i nästa kapitel. 5. Ryd nätverk och mångfald I Ryd visade fem föreningar intresse för att arbeta i nätverk under våren. Delområdet sökte och fick pengar från projektet Kompetens Fritid för att kunna använda som morot för att få föreningarna att komma på nätverksmöten. En vision om att bygga upp ett aktivitetshus omnämns i minnesanteckningarna. I området hölls en föreningsnätträff den 19 augusti. Karle visade sig behöva ledare, kanske med annan etnisk bakgrund än svensk. En bra kontakt fanns enskilde ensam ansvarig för missbruket, istället för att se till de missförhållanden, i form av fattigdom, otrygghet och andra omänskliga levnadsvillkor, som lett fram till missbruket. Internet (Verdandis hemsida): http://www.verdandi.se/index.asp?dir=om_verdandi&sub=5 19 Ishtar föreningen i Linköping är en sammanslagning av Akad och Assyriska Föreningen. 20 Linköpings ungdomsråd (2009 s 6). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 21 Linköpings ungdomsråd (2009 s 4). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 9

med den somaliska föreningen Banaadir 22. Nya kontakter knöts. Man arbetade med frågor om lokaler, hallar, resor och att få igång kvinnor i olika verksamheter, samt att försöka få vuxna att nattvandra. Flera idéburna föreningar efterfrågade hjälp med att skaffa fram lokaler samt stöd och information för att kunna skriva ansökningar om bidrag. Delprojektledaren konstaterar på novembermötet med arbetsgruppen: Det finns äntligen ansikten på föreningsaktiva. För åtta månader sedan visste jag inte vad som var möjligt och vilka man kan samarbeta med, men idag vet vi och det är bra. 23 I september hade man även en grupp ungdomar som var intresserade av att gå en ledarutbildning, två kvällar och en helg, men i november fanns bara två personer anmälda och ingen utbildning blev av. En fråga som diskuterades på oktobermötet var vilka förväntningar man kan ställa på föräldrar till barn i olika föreningar: Vad förväntas av en vuxen när barnen deltar i en verksamhet? Köra barn till träning osv? Det finns ett mycket stort engagemang bland dem som deltar i vårt nätverk i Ryd. Vi måste lösa det här. 24 En annan fundering på oktobermötet gällde personer med utländsk bakgrund. Delprojektledaren berättar att det kan vara svårt att veta vilka koder som gäller inom föreningslivet. Hon förklarar: Det händer rätt ofta att man missförstår vad som gäller kring info från föreningar på grund av olika språk. Man drar sig för att anmäla sig till läger osv för att man inte riktigt förstår vad som gäller. Hon funderar vidare över om att man kanske skulle ha föreningskunskap med i mottagningsarbetet med nyanlända. Från LUR lyfts förslaget att försöka få med Internationella kvinnoföreningen som en part i nätverksarbetet för att få med fler invandrarkvinnor i föreningslivet. 25 Delprojektledaren sammanfattar: Det är viktigt att föräldrar ges möjlighet, utifrån sin bakgrund och erfarenhet, att diskutera fritidsverksamhet och föreningsliv. I Ryd skulle vi behöva en öppen diskussion om föreningsdemokrati inom ramen för fotbollsverksamheten. En fråga som vi får ofta är: Hur jobbar vi med integration? Hur kan vi använda oss av föreningsvärlden? 26 Mer om detta beskrivs i fallexempel 3 i nästa kapitel. 22 Banaadir är en region på Somalias östkust, omgivande huvudstaden Mogadishu. Namnet kommer av den, betydligt större, historiska regionen Benadir, ursprungligen från persiskans bandar, "hamn". Internet: Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/banaadir [2008-11-24] 23 Linköpings kommun (2008:9). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-11-17. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 24 Linköpings kommun (2008:8). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-10-22. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 25 Ibid. 26 Ibid. 10

6. Lambohov mångfaldsarbete med visst förhinder Delprojektledaren i Lambohov tog under våren kontakt med IK Östria för att försöka bygga en plattform för nätverksarbete. Han var också med på ett av stadsdelsföreningens möten i Lambohovskyrkan för att knyta kontakter. Ett mål var att bygga upp ett föreningsnätverk med betoning på kvinnor, gärna med utländsk bakgrund. Men arbetet med att få vuxna att engagera sig beskrivs som tungt och svårt även om samarbetet med kyrkan fungerade bra. Vissa invandrargrupper beskrivs som väldigt svåra att få med i det vanliga föreningslivet. De ser sig själva som autonoma, har sina egna regler och beslut, förklarar delprojektledaren. I Lambohov hade man redan innan projektet ett eget upplägg för en intern ledarutbildning inom kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet. Ett läger/en ledarutbildning för cirka 15 unga deltagare genomfördes under hösten 2008 i Brevik med 15 ungdomar. Ett samarbete mellan delprojektledaren, Östria och SISU för att få fler ledarintresserade till Östria startades upp under hösten. Framförallt kvinnliga ledare eller ledare med invandrarbakgrund efterfrågades. Men delprojektledaren hävdade att idén om att bygga upp ett särskilt brobyggarprojekt mellan svenskar och invandrare, gick inte att genomföra pga ekonomiska skäl. LUR framhåller i sin utvärdering att intresset i Lambohov riktades mot den stora och enda fotbollsföreningen i stadsdelen och att man skulle kunna ha nått längre om man hade vänt sig sig mer mot det idéburna föreningslivet. 7. Ekholmen föreningsdag, nätverksbygge och föreningskalender Inte heller i Ekholmen ville nätverksbygget ta fart under våren. Det känns lite tungt, folk säger att de ska komma men dyker inte upp, berättade delprojektledaren. Kontakter med Kenty hade tagits. Men var de intresserade? Den 28 augusti hölls emellertid en, enligt delprojektledaren, lyckad, föreningsdag. I LUR:s utvärdering verifieras beskrivningen av dagen på följande sätt: Det var bra och roliga aktiviteter. Vädret var bra vilket gjorde att alla aktiviteter var utomhus. Aktiviteterna var en blandning av prova på och uppvisningar. Besökarna var många och nöjda med dagen, liksom föreningarna. 27 Föreningarnas vilja att arbeta tillsammans, bedömdes i augusti av delprojektledaren som ganska bra. En utvecklingsidé var att, i hyresgästföreningens lokal erbjuda olika föreningar att ha verksamhetskvällar. Ett samarbete med Berga för att ta fram en aktivitets-/föreningskalender påbörjades. I minnesanteckningarna står det att nätverksarbetet löper på bra och att föreningarna tog egna initiativ och drev frågor om samverkan. En grupp på 10 ungdomar samt 11 vuxna deltog i ledarutbildning. Föräldrarollen diskuterades på samma sätt som i Ryd och Ekängen på oktobermötet: Det är viktigt att föreningarna är tydliga med vad som förväntas av föräldrarna. Var tydlig med att: Det här behöver vi lösa tillsammans. Det förekommer inte så ofta att föreningar går ut med tydliga krav. 28 27 Linköpings ungdomsråd (2009 s 4). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 28 Linköpings kommun (2008:8). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-10-22. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 11

På novembermötet med arbetsgruppen instämde delprojektledaren i Ekholmen emellertid i kritiken från Berga om att röda trådar hade saknats under projektet och att det hade varit oklart hur det skulle genomföras, att ramarna har varit för dåliga och att det hade varit rörigt. På decembermötet påtalade delprojektledaren även att reglerna för ersättning i projektet även borde ha varit tydligare. Kontakten med SISU har emellertid fungerat bra i Ekholmen och ledarutbildningarna har blivit av. I LUR:s utvärdering framhåller man att det generellt har varit svårt att engagera föreningar i nätverksarbete, men att man ändå har lyckats bra i Ekholmen. Delprojektsledaren påstås ha lagt ner ett hårt arbetat för att få föreningarna att delta och LUR har kunnat hjälpa till med kontakter med de idéburna föreningarna. Vidare har 12 täta och konkreta nätverksmöten hållits. LUR skriver vidare: Här har det blivit en gemenskap mellan de som deltagit på nätverksmötena, som inte finns på något annat ställe. Man har börjat prata om hur man gemensamt kan få barn och ungdomar att få en bra fritidssysselsättning. Man har även pratat om hur man kan hjälpa varandra. Nu är det föreningarna som mer tagit över. Detta har inte vi upplevt i något annat område där vi deltagit. 29 Mer om Ekholmen i nästa kapitel i fallexempel 2. 8. T1/Tornhagen Även i T1/Tornhagen var intresset för att delta i föreningsnätverk mycket lågt under våren. Efter tre försök med nätverksmöten lades den ambitionen ner i september. Delprojektledaren förklarar på novembermötet hur man tänkte gå vidare: Vi har inget fungerande nätverk. Vi har tänkt oss att samlas kring särskilda frågor Vi skall vidare lobba för en spontanarena på T1. Det här kommer att ta ett tag. Vi ser att föreningarna är en viktig del. Vi försöker jobba med föreningar överhuvudtaget. Vi kommer att fortsätta med det här efter uppdragets slut. Kanske ett nätverk i framtiden. 30 Delprojektledaren planerade i november att starta föreningsdrivna kvällsverksamheter på Tornhagsskolan och att arbete för framtagande av en aktivitetskalender. Det fanns ett intresse bland 10-15 i kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet att utbilda sig till ledare. Den 18-19 oktober åkte man iväg på ledarutbildning till en kursgård. Delprojektledarens bedömning var att utbildningen var bra, men då ungdomarna inte är knutna till speciell förening/ verksamhet, så ser framtiden lite oviss ut. Så såg dokumentationen ut för de 8 delområdena, enligt de gemensamma minnesanteckningarna och LUR:s utvärdering. Fortsättningsvis beskrivs arbetat med föreningsbidrag, LUR:s och SISU:s roller och speciella insatser, samt lite mer om LUR:s utvärdering av projektet. 29 Linköpings ungdomsråd (2009 s 4). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 30 Linköpings kommun (2008:9). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-11-17. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 12

2.4 Föreningsbidrag Då det gäller föreningsbidrag, har det redan nämnts ovan, att man i Malmslätt/ Vikingstad har varit hårt engagerade för att sprida kunskap till kommunen om sina upplevelser av förlegade bidragsformer, släpande ersättningsnivåer m m, vilket ledde fram till en skrivelse riktad till kommunstyrelsen. Då det gäller att sprida kunskaper till föreningslivet om gällande ersättningssystem och möjligheter att söka bidrag, inte enbart från kommunen, utan även från fonder, stiftelser etc anordnades en informationskväll av Projektet Kompetens Fritid i samarbete med SISU den 15/10 i Fontänen. Delprojektledarna spred information om dagen i sina delområden. Kvällen blev välbesökt med ca 130 deltagare enligt minnesanteckningarna för projektledarnas och delprojektledarnas möte tillsammans med LUR och SISU i oktober. 2.5 LUR:s och SISU:s roller i projektet LUR:s roll under projektet Linköpings ungdomsråd (LUR) har stöttat delprojektledarna bl a genom att ta fram uppgifter på aktiva, idéburna föreningar. Man har även gjort en egen utvärdering av projektet, vilket har framkommit. Utvärderingen bygger på erfarenheter från en person från LUR, som har deltagit i projektet. I utvärderingen berättas att LUR har varit ett bollplank åt delprojektsledarna då det gäller verksamhet, hur föreningarna tänker och för hur de skall komma framåt i projektet. LUR har också, ur ett föreningsperspektiv, kunnat resonera med idéburna föreningar om fördelarna med att delta i projektet. I utvärderingen berättas att de har haft möte med samtliga områden i början av projektet, men att samarbetet företrädesvis har fortsatt med Tornhagen, Ånestad, Ekholmen och Tallboda. Delprojektledarna i dessa områden har haft flera möten, telefonsamtal och e-mejlkontakt under projektets gång med LUR. LUR:s erfarenheter av projektet Vid sidan av många lovord som LUR:s representant ger projektet (nedan), sänder de också med några synpunkter på sådant som de anser kunde ha fungerat bättre vad gäller ledning. För det första anser han att det inte har funnits konkreta mål för vad man skall uppnå i projektet, vilket har skapat osäkerhet om hur man skulle arbete. För det andra uppges projektet inte ha varit tillräckligt avgränsat, vilket har gjort det svårt för delprojektledarna att veta vad man skulle inrikta arbetet mot. För det tredje har mötena med arbetsgruppen inte har gett tillräcklig styrkraft. Man noterar också, att det tredje steget, en genomlysning av föreningarna, inte har skett i någon större utsträckning, vilket beskrivs redan i avsnitt 1.2 i föreliggande rapport. Slutligen anser representanten att projektet inte har varit tillräckligt förankrat hos föreningarna innan det startade, vilket skulle förklara att det har varit svårt att få föreningarna delaktiga 31. LUR hade också velat vara med i planerna på ett ännu tidigare stadium än vad man var. I LUR:s utvärdering beskrivs emellertid att projektet sammantaget inneburit många hårda arbetsinsatser, vilket har frambringat nöjda föreningar med utvecklad verksamhet. Repre- 31 Författarens kommentar: Enligt projektledarna fanns inte det syftet eller den möjligheten innan projektet startade. [Avstämningssamtal med projektledarna av fakta, förtydliganden, inhämtning av dokument mm 2009-03-19.] 13

sentanten för LUR anser att det finns många framtida vinster med att utveckla samarbetet mellan kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet och det idéburna föreningslivet. Ett samarbete som har inneburit att man tillsammans har börjat diskutera vad man gemensamt kan göra för att få ungdomar aktiva på sin fritid. Man har vidare startat vissa gemensamma verksamheter och man är överens om att föreningsdagar är någonting som skall återkomma och att nätverksmöten är viktiga för barn och ungdomars fritid. LUR skriver: Vi ser att detta projekt börjar ge frukt nu. Det har varit en lång väg dit och vi hade hoppats på att projektet skulle ha kommit längre. Det har inte varit lätt i något område vad vi förstår, att få föreningarna engagerade. Vi ser att i de områden vi varit i, har delprojektledaren satsat allt. Man har också många gånger tappat sugen men kommit tillbaka...de föreningar som varit delaktiga är nöjda och ser en utveckling av sin verksamhet. Kommunens ungdoms- och fritidsverksamhet har börjat samarbeta med föreningarna vad det gäller verksamhet, vilket i sin tur gör att föreningarna får tillgång till lokaler på fritidsgården. 32 Detta projekt har öppnat många nya dörrar för det idéburna föreningslivet 33 LUR sammanfattar projektet på följande sätt: LUR ser detta samarbete som en viktig del i samhället, då man ser att många barn och ungdomar har svårt att hitta till föreningslivet. LUR hoppas att verksamheten fortsätta i någon form. 34 Får projektet fortsätta efter nyår tror vi att vi alla kan se en stor utveckling av samarbetet mellan föreningslivet och fritidsgården. 35 SISU och ledarutbildningarna På aprilmötet med arbetsgruppen för projektet diskuterades syften och kursinnehåll i ledarutbildningarna igenom grundligt. Frågor som man tog upp var bl a: Vad är ett ledaruppdrag, vilken kontinuitet krävs? Tas alkohol- och narkotika upp? Kommer det in värdegrunder? Vad är en ledares ansvar i olika situationer? Finns det risk för mycket korvstoppning m m. 36 Utbildningar strukturerades upp under våren 2008 och genomfördes senare. Sammanfattningsvis utbildades under hösten 2008 - januari 2009 70 ledare på olika utbildningar under projektet. Därutöver utbildades 15 personer i Lambohovs interna ledarutbildning. Men den utbildningen hade genomförts även utan projektet. Följande tabell anger antal deltagare i de olika områdena. 32 Linköpings ungdomsråd (2009 s 5). Utvärdering av projektet Kompetensutveckling inom ungdoms- och fritidsverksamhet. Linköping. 33 Ibid s7. 34 Ibid s7. 35 Ibid s8. 36 Linköpings kommun (2008:3). Minnesanteckningar för projektet Kompetens Fritid, 2008-04-09. Linköpings kommun. Utbildningskontoret. Linköping. 14