Dags att städa upp i skolan! Greta Smedje Arbets- och miljömedicin

Dags att städa upp i skolan! Greta Smedje Arbets- och miljömedicin

Skolundersökning 1993 Slutsatser Elever med astma hade mer besvär om de gick i skolor med mer öppna hyllor/förvaring av material (Smedje 1997) Hyllfaktorn: Mängden öppen förvaring i klassrummet, (antalet löpmeter -d 30 cm- öppen förvaring/rumsvolym) viktigaste undersökta faktorn med koppling till ökade besvär hos barn med astma Elever med astma hade mer besvär om de gick i skolor med mer kattallergen i damm (Smedje 1997) Efter fyra år hade fler elever fått astma och pälsdjursallergi om de gick i skolor med mer damm och mer kattallergen (Smedje 2001)

Skolpersonal och damm Personal som arbetade i skolor med mer damm på ytor hade mer upplevd och mer uppmätt nästäppa (Wålinder 1999) I skolor där större andel av personalen klagade på ögonirritation, nästäppa och trötthet var den inflammatoriska styrkan i dammet högre (Allerman 2003)

Skolpersonal och städning Klinisk undersökning av skolpersonal, 279 personal i 12 skolor Mer uppmätt nästäppa Mer inflammationsmarkörer i näsan Mindre ofta städning av golv Mindre ofta städning av bänkar Våttorkning av golven Mindre ofta städning av golv Mindre ofta städning av bänkar Våttorkning av golven

Damm Består av hudflagor, textila fibrer, sand, sot, m.m. Irriterar ögon, hud, luftvägar Kan innehålla allergen och flyktiga ämnen

Pälsdjursallergen i skolan och hälsa Elever med astma och pälsdjursallergi och som gick i klass med många kattägare fick nedsatt lungfunktion, mer symptom och ökat medicinbehov vid terminsstart (Almqvist 2001) Elever med astma och pälsdjursallergi fick ökad känslighet i luftrören under skolveckan (Lönnkvist 1999) Hos elever utan katt var sensibilisering mot kattallergen vanligare om de hade många klasskamrater med katt (Ritz 2002)

Pälsdjursallergen i skolan Flera undersökningar har visat relativt hög förekomst av hund- och kattallergen i skolan Mest hund- och kattallergen finns i gardiner och på möbler, minst på golven Individens exponering för luftburna partiklar påverkas av uppvirvling av sedimenterat damm Det personliga molnet (Ovanligt med kvalsterallergen i skolan)

Partikelhalter Stationär mätning Bostäder Skolor Kontor Ultrafina (antal/cm 3 ) 3000 8 000 1000 9 000 4 000 PM 2,5 (mikrog/m 3 ) 3 60 10 25 - Respirabla (mikrog/m 6 60 15 PM 10 (mikrog/m 3 ) 10 70 25 150 30

Klassrum med höga halter pälsdjursallergen % klassrum med allergenhalt med (118 klassrum Uppsala län 2003) Katt Hund Låg risk 40 % 64 % Medelstor risk 54 % 36 % Hög risk 6 % 0 % för allergiska symptom

Mer allergen i skolan än på dagis Skolor Förskolor (vanliga) (allergi) Katt 20,4 2,4 0,2 ng/m2/dag Hund 11,4 4,1 2,1 Allergianpassad verksamhet finns främst inom förskolan. - Mer allergen i äldre byggnader - Mer allergen om mer mattor, textilier, krukväxter, i vanliga dagis (Cai 2008)

Förutsättningar för allergiska symptom Ärftlighet Exponering för allergen - mat, pollen, mögel, kvalster, pälsdjur Exponering för adjuvans ( förstärkare ) - luftvägsinfektioner, tobaksrök, starka dofter, damm

Primär- och sekundärprevention Primärprevention: att förhindra att friska utvecklar sjukdom. Förhindra sensibilisering. Benägenheten att utveckla allergi/ sensibilisering antas bestämmas runt födelsen. Sekundärprevention: att förhindra besvär och försämring hos personer med sjukdom. Förhindra utveckling av allergiska besvär hos sensibiliserade personer, astma hos personer med eksem, rinokonjunktivit.

Sekundärprevention: Minska exponeringen! Diskussion om nyttig exponering gäller primärprevention. Ingen oenighet när det gäller sekundärprevention: minimera exponering för det individen är sensibiliserad mot. I skolmiljön gäller i första hand sekundärprevention.

Vad bestämmer mängden allergen i skolan? Mängden pälsdjursallergen i skolan bestäms främst av -Antal pälsdjursägare - Luftomsättning - Inredning -Städrutiner

Många resp. få kattägare

Mindre luftburet kattallergen vid högre luftomsättning, speciellt i daghem utan kattägare

Samband exponering - inredning 181 klassrum 93-95 Mer öppen förvaring mer katt-, hundallergen mer formaldehyd Mer textilier mer sedimenterat damm mer formaldehyd - White board mindre respirabelt damm (vs. krittavla) mindre sedimenterat damm

Inredning - textilier 1993 2003 Textilfaktor (m2/m3)0,06 0,04 25 20 antal 15 10 1993 2003 5 0 0,00-0,01-0,02-0,03-0,04-0,05-0,06-0,07-0,08-0,09-0,10- m2/m3

Varning! Gardiner minskat, men Stoppade stolar i 5 % av klassrum Soffor 3 % Fanns inte alls 1993

Inredning - öppen förvaring 1993 2003 Hyllfaktor (m/m3) 0,04 0,08 35 30 25 andel 20 15 10 5 1993 2003 0 0-0,02-0,04-0,06-0,08-0,10-0,12-0,14-0,16-0,18-0,20- m/m3

Allergianpassad förvaring Klassrum med < 10 löpmeter öppen förvaring 1993: 80 %, max 21 löpm 2003: 38 %, max 82 löpm (!)

Samband exponering städning Huvudsakligen torrmoppning av golv våtmoppning av golv Oftare avtorkning av fria ytor gardintvätt 181 klassrum 93-95 mer sedimenterat damm mindre Pseudomonas mer levande bakterier mer flyktiga ämnen mindre katt-, hundallergen mindre katt-, hundallergen

Partiklar i allergianpassade daghem kontra konventionella 9 allergi, 9 konv. Allergianpassade daghem hade mindre luftburet damm (68 resp. 95 μg/m 3 ) Daghem där horisontella ytor torkades av varje eller varannan dag hade mindre luftburet damm (34 resp. 103 μg/m 3 ) Skillnaderna gällde främst större partiklar

Allergen på allergianpassade daghem kontra konventionella 12 allergidagis, 22 vanliga (Wickman 1999) Inga barn/personal med pälsdjur på allergidagis Mängden katt- och hundallergen i damm korrelerat till antal djurägare Mindre katt-, hundallergen i damm (ca 1/10) Mindre luftburet kattallergen (ca 1/10) Oftare städning av stoppade möbler, ytor och gardintvätt (osäkra data om städning) Ingen korrelation mellan antal städtimmar och allergen

Allergianpassning av ett daghem Ombyggnad av befintligt dagis, följdes 1 år (Munir 1996) Inga barn/personal med djur Nya stoppade möbler, madrasser, mjukisdjur Daglig städning av golv och ytor Daglig dammsugning av soffa Kuddar, mjukisdjur, gardiner - tvätt varannan månad Kraftig minskning av katt- och hundallergen (>90 %) Mest på golv, hårda möbler o gardiner Mindre på madrasser och mjukisdjur

Allergianpassning utan djurfrihet 1 allergiskola, jmfr 3 konv. skolor (Zhang 2006) Mindre dammsamlande inredning Högre luftomsättning Lågemitterande målarfärg Centraldammsugare White board Mindre kattallergen (1/3) Partiklar (PM 10 ) och formaldehyd ingen skillnad

Inredning och städning, försök Materialförvaring i skåp, minskning av mängd textilier samt daglig städning, även av ytor, påverkade inte halten kattallergen i luften

Städning av gymnastiksal Våtmoppning Specialmopp Specialmopp 1 ggn/dag 1 ggn/dag flera ggr/dag Damm i luft (μg/m3) 36 27 7* Damm på golv (mg/prov) 0,65 0,50 0,40 Hundallergen (ng/g damm) 217 251 122* Hundallergen (ng/prov) 174 96 39* Kattallergen (ng/g damm) 36 79* 36* Kattallergen (ng/prov) 24 32 11* Bakterier (cfu/prov) 550 448 432

Mikrofiber kontra Euromopp Micro-fibres Euromopp Cat allergen (ng/sample) 51 26 Cat allergen (ng/g dust) 334 245 Dog allergen (ng/sample) 264 191 Dog allergen (ng/g dust) 1328 1527 Settled dust (mg/sample) 190 175 Respirable dust (μg/m3) 12 10 Total dust (μg/m3) 23 20

Rengöringsmedel Neutralt allrengöringsmedel Toalettrengöringsmedel Ev. specialrengöringsmedel Försiktighet med parfymerade produkter Dosera rätt

Dammsugare Ofta god dammupptagningsförmåga Luftrörelser bidrar till uppvirvling av damm Viktigt filtrera återförd luft vid konventionell dammsugare Centraldammsugare kan ge oönskat undertryck i lokalen

Mjölande och luktande linoleummattor Mattan och vissa polish innehåller kolofonium Mjölet : lossnande polish/ytbehandling Fel vid applicering av ytbehandling: för tjockt eller tätt polishskikt, för orent, kallt, torrt eller fuktigt underlag Avgång av fukt eller alkali från bjälklag Lukt bakterier och aldehyder För alkaliska rengöringsmetoder

Mjölande polish på linoleumgolv i en skola Före och efter borttagning av polish Besvär från före efter Näsan 21 12 % Ögon 15 7 % Hals 17 7 % Nedre luftvägar 22 8 %

Study Measure Reduction of No effect Rullo Before vs. after routine cleaning Cat allergen, dog allergen Heudorf Increased cleaning PM 10 Karlsson Increased cleaning Cat allergen Smedje Increased cleaning Cat allergen, dog allergen, airborne particles Settled dust Wickman Increased cleaning Cat allergen Smedje Frequency desk wiping Cat allergen, dog allergen Settled dust

Study Measure Reduction of No effect Munir Wet mopping vs. dry mopping Cat allergen Dog allergen Smedje Wet mopping vs. dry mopping Settled dust, cat allergen, dog allergen Smedje Wet mopping vs. impregnated mop Cat allergen Dog allergen, settled dust, airborne particles Kildesø Vacuuming vs. mopping Vacuuming furniture vs. wiping Altered order of cleaning New cleaning agent Airborne particles, settled dust Settled dust Airborne particles Airborne particles, settled dust Airborne particles, settled dust Karlsson Allergen avoidance Cat allergen Zhang Allergen avoidance Cat allergen PM 10

Städning och exponering Slutsatser Mängden pälsdjursallergen var lägre i skolor där inredningen städades ofta Städförsök med olika moppar visade endast marginell skillnad i mängd damm och allergen Ökad städfrekvens mer betydelsefullt

Förbättrad städning och hälsa Finns inga (?) publicerade undersökningar från skolmiljön i form av experiment där man förbättrat städningen och utvärderat effekt på hälsan Tills vidare får vi dra slutsatser utifrån städförsök i andra miljöer

Städförsök - kontor Grundlig rengöring av textil inredning minskade besvär från övre och nedre luftvägar (Raw, 1993) Ökad städning, och mindre användning av vatten och städkemikalier gav mindre damm på möbler och annan inredning, och mindre korttidssjukfrånvaro (Nilsen, 2002)

Grundlig rengöring av heltäckningsmattor och annan textil inredning minskade mängden luftburna partiklar och besvär från ögon, hals och näsa (Kemp, 1998)

Grundlig rengöring gav minskade dammkoncentrationer och mindre slemhinnebesvär och nästäppa (Skulberg, 2004) Oddskvoter för minskade besvär Intervention Kontroll Ögon- o luftvägsbesvär 3,5 1,0 * Allmänbesvär 1,8 1,0 Hudbesvär 0,7 1,0 Nästäppa 4,2 1,0 *

Städförsök bostäder Allergisanering och städning minskar astmabesvär hos kvalsterallergiska (Halken, 2004) Ett fåtal studier där man sökt minska exponering för pälsdjursallergen (oftast olika åtgärder för att minska exponeringen med bibehållet pälsdjur)

Allergisanering i bostäder inkl. ökad städning, minskade mängden kattallergen, symptom förbättrades och nästäppa minskade (Björnsdottir, 2003)

Städning med dammsugare med effektivt filter minskade mängden kattallergen, förbättrade lungfunktion och minskade astmamedicinering (Popplewell, 2000)

Luftrenare och hälsa Bostäder Pälsjursallergiska pälsdjursägare Luftrenare minskade luftburet allergen, minskade BHR och PEF-variabilitet (van der Heide, 1999) Luftrenare minskade allergenhalter men ingen effekt på hälsa (Wood, 1998) Ingen effekt på allergenhalter, men minskad BHR och medicinbehov (Francis, 2003) Daghem Under ett år med luftrenare var sjukfrånvaron bland barnen lägre jämfört med året före och efter (Rosén, 1999)

Slutsatser Städförsök och hälsa Skolor: Finns i princip inga publicerade studier Bostäder: Allergisanering inkl. städning har positiv effekt på hälsan hos kvalsterallergiker. Endast ett fåtal studier angående pälsdjursallergi, positiv effekt Kontor: Finns några studier. Dessa visat positiv effekt av storstädning och återkommande grundlig städning Luftrenare: Motsägelsefulla resultat

Slutsatser - Miljöåtgärder Viktigt stoppa införseln av allergen Ventilation Inredning Städning ger ytterligare minskning av damm och allergen, speciellt när införseln är låg

Städstrategi Gör lokal och inredning städbar: släta ytor, undvik onödiga horisontella ytor och prång, minska mängden öppen förvaring, textilier och stoppade möbler Städa! fukttorka hårda ytor, tvätta det som kan tvättas, dammsug stoppade möbler

World Allergy Organization: Framtagna främst för bostadsmiljö Ersätt heltäckningsmattor med hårda golv Minska mängden gardiner och stoppade textilklädda möbler Dammsug mattor och stoppade möbler regelbundet Använd en bra dammsugare med bra filter Använd en fuktig duk vid rengöring av ytor Tvätta mjuka leksaker regelbundet i 60ºC Håll fönster stängda under pollensäsong De som har pälsdjur bör byta till rena kläder innan de går till skolan

Det är en mycket klokare åtgärd att skaffa bort smutsen än att söka hålla luften ren genom ventilation och låta smutsen ligga. Prof. Elias Heyman, 1881