affärer och skog från holmen-koncernen Nummer 1 2012 stadium storsatsar med katalog på holmenpapper Miljardlyft / Holmen uppvärderar sitt skogsinnehav Tema / Hur fångas morgondagens talanger? Framtidens plantskola Friggesund / Perfekta förutsättningar för revolutionerande granplantor PLUS: Unga väljer papper Äga skog tillsammans Jätteräkor vid pappersbruk Furupanelens revansch Efter stormen Skogens historia ger oss svar
Ledare Innehåll SÖREN PETERSSON Vi skapar värdefull skog Sköter vi skogen rätt kan vi öka skogens tillväxt och värde, till nytta och glädje för människor på många olika sätt. Jag tänker på alla produkter vi använder dagligen, allt från tidningen jag läser vid frukostbordet till den skateboardramp jag byggde åt sonen i fjol. Allt detta är produkter från skogen, som efter att de använts kan återvinnas både som material och som energi. Ett aktivt skogsbruk med fokus på tillväxt ger positiva klimateffekter. från att tidigare passivt sparat och lämnat naturvärden tar vi nu de första stegen i att arbeta mer aktivt med att förstärka och skapa naturvärden i våra skogar. Det kommer göra våra skogar allt rikare med åren. men skogens värde utmanas på många sätt, av allt från snytbaggar till de senaste juldagarnas kraftiga stormar. Vi arbetar aktivt för att förebygga skador och minska riskerna. Stormar är svåra att förutse, men tack vare att Holmens skogar är spridda över stora områden minskar risken för stora och samtidiga skador. Detta är en riskspridning som även våra leverantörer kan dra nytta av. Vi kan snabbt flytta avverkningsresurser från andra delar av landet för att hjälpa drabbade leverantörer. På så sätt räddas en så stor del av virkesvärdet som möjligt. Till sommaren är vi klara och kan börja skapa ny värdefull skog. Mest värdefull känns ändå skogen när man vistas i den. Ta en tur i skogen! Sören Petersson, affärsområdeschef för Holmen Skog 5 18 12 23 3 / Uppvärdering av skogsinnehav 4 / Hjälpinsatser efter Dagmar 5 / Hallå där, Matilda Olstorpe 6 / Ungdomar föredrar papper 7 / Tryck i Stadiums katalog 8 / Nytt hopp för plantan 11 / Säkert i stormfälld skog 12 / Det är en fördel att vara två 14 / Talangjakten 18 / Framtidens plantskola redan här 20 / Skogsavverkning genom tiderna 22 / Revansch för furu 23 / Metoden ger mer pengar till skogsägarna 24 / Skidpendling från jobbet holmen magasin är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. Hemsida: www.holmen.com E-post: info@holmen.com Telefon: 08-666 21 00. Adress: Box 5407, 114 84 Stockholm. Ansvarig utgivare: Ingela Carlsson. Redaktör: Klara Ledin Höglund Formgivare: Dan Nilsson. Produktion: Tidningskompaniet AB, www.tidningskompaniet.se Omslagsfoto: Magnus Liam Karlsson. Tryck: Intellecta. Holmen är en skogsindustrikoncern som tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror samt bedriver verksamhet inom skogsbruk och energi. Det stora egna skogsinnehavet och den höga andelen egenproducerad energi är strategiskt viktiga resurser för Holmens framtida utveckling. Holmen Paper Holmen Paper är en av Europas ledande tillverkare av tryckpapper med bruk i Hallstavik och Braviken i Sverige samt Madrid i Spanien. Iggesund Paperboard Iggesund Paperboard tillverkar kartongprodukter i Iggesund i Sverige och Workington i England. Produktfamiljerna är Invercote och Incada. Holmen Timber Vid sågverket i Iggesund produceras snickerivirke i furu och vid Bravikens Sågverk konstruktions virke i gran. Holmen Skog Holmen Skog köper virke och utför skogsvårdsuppdrag samt sköter Holmen-koncernens egna skogar bestående av 1 miljon hektar produktiv skogsmark. Holmen Energi Holmen Energi ansvarar för koncernens energitillgångar och energiförsörjning. Inom affärsområdet bedrivs utvecklingsprojekt kopplade till energiområdet. www.holmen.com Här finns praktiska verktyg för bland andra aktieägare och skogsägare. 2 holmen magasin 1 / 2012
nyheter Miljardlyft / Uppvärdering av skogsinnehav Holmen har genomfört en omvärdering av sitt skogs innehav. Åtgärden påverkade rörelseresultatet i det fjärde kvartalet 2011 positivt, med en ökning på 3,6 miljarder kronor. Resultatet efter skatt ökade med 2,6 miljarder kronor. Till grund för uppvärderingen ligger en ny avverkningsplan, samt ändrade pris- och kostnadsantaganden. Den nya avverkningsplanen påverkar värderingen av Holmens växande skog med 2,4 miljarder kronor. Förutom avverkningstakten har antaganden avseende försäljningspriser och kostnader stor betydelse för skogens redovisade värde. De senaste åren har både priser och kostnader ökat mer än tidigare bedömningar. Vid värderingen har därför antagandet om framtida pris- och kostnadsinflation höjts, vilket sammantaget påverkar värdet med 1,2 miljarder kronor. Holmen har 1,3 miljoner hektar mark, varav 1,0 miljon hektar utgör produktiv skogsmark. de senaste årens snabba prisökningar drivs av en stark efterfrågan från sågverken samt ökad användning av ved för energiproduktion. Sett över en längre tidsperiod har virkespriserna stigit i takt med inflationen i samhället. Den nya värderingen baseras på en syn att skogen är en tillgång som kommer att öka i värde över tiden, säger Magnus Hall, vd och koncernchef för Holmen. Bakom den nya avverkningsplanen ligger en omfattande inventering av skogsinnehavet. Tack vare aktiv skogsskötsel och bättre åldersstruktur kan avverkningen under de kommande tio åren ökas med nästan 20 procent jämfört med de senaste tio åren, vilket är en väsentligt större ökning än tidigare bedömningar. Även för perioderna efter de närmaste tio åren bedöms avverkningen bli betydligt högre än i den gamla avverkningsplanen. Vårt aktiva och långsiktiga skogsvårdsarbete gör att vi trots ökad avverkningstakt kan öka virkesförrådet i våra skogar med 40 procent under de kommande fyrtio åren, säger Sören Petersson, affärsområdeschef för Holmen Skog. Holmen har 1,3 miljoner hektar mark, varav 1,0 miljon hektar utgör produktiv skogsmark. l FOTO istockphoto FOTO istockphoto fakta / så här går värderingen till Växande skog ska enligt redovisningsrekommendationen värderas till verkligt värde. Holmen gör detta genom att beräkna det nuvarande värdet av förväntade inkomster från växande skog under de kommande 100 åren. De mest väsentliga antagandena är beräknad avverkning, förväntad pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. Enligt den nya avverkningsplanen kommer avverkningen att uppgå till 3,2 miljoner kubikmeter per år, varav 0,2 miljoner biobränsle i form av grenar och toppar. Denna nivå bedöms vara i stort oförändrad kommande fyrtio år. Därefter beräknas den successivt kunna ökas upp till drygt fyra miljoner kubikmeter år 2100. Holmens skogsinnehav är efter omvärderingen redovisat till 15,8 miljarder kronor före skatt. Baserat på detta värde redovisas en uppskjuten skatteskuld om 4,2 miljarder kronor, vilket motsvarar den skattekostnad som uppstår vid den framtida avverkningen. Detta innebär att den växande skogen netto efter skatt redovisas till 11,6 miljarder kronor. Den genomförda omvärderingen har ingen påverkan på koncernens kassaflöde. holmen magasin 1 / 2012 3
Nyheter / I korthet Ny älgförvaltning positiv förändring Nyligen meddelade Naturvårdsverket föreskrifter och allmänna råd för den nya älgförvaltningen. Därmed är ramarna satta för hur det praktiska arbetet ska gå till. Vi är positiva till förändringen och att fokus ligger på att få en älgstam i balans med fodertillgången. Det kommer att höja kvaliteten på stammen, minska antalet älgrelaterade trafikolyckor och minska betesskadorna i skogen. Systemet är dock komplext och det kommer ta tid att införa, säger Erik Normark, som ansvarar för viltfrågorna på Holmen. Holmen-medarbetare i högskolebänken Holmen Skog satsar stort på att fokusera tydligare på naturvård. Därför kommer 20 medarbetare att genomgå en högskoleutbildning i kvalitativ naturvård, motsvarande 15 högskolepoäng. Tidigare har vi talat om att spara och lämna naturvärden, nu vill jag att vi arbetar mer aktivt med att förstärka och utveckla naturvärden i våra skogar. Ett tydligt steg är att vi nu utbildar en tjänsteman per distrikt i kvalitativ naturvård, säger Sören Petersson, affärsområdeschef Holmen Skog. Fallna träd där Dagmar dragit fram. Hjälpinsatser efter Dagmar Stormen Dagmar drabbade norra Härjedalen och Hälsingland hårdast. Totalt blåste stormen ned cirka 4 5 miljoner skogskubikmeter i Sverige, enligt Skogsstyrelsen. På Holmens mark föll närmare 500 000 skogskubikmeter. Överlag var den här stormen mycket lindrigare än Gudrun. Holmen drabbades liksom alla andra skogsägare. Även i de värst drabbade områdena klarar vi de nerblåsta volymerna inom normal årsavverkning, säger Henrik Björkman, distrikschef på Holmen Skog i Delsbo. vissa privata skogsägare drabbades hårt. Det rör sig både om förstörda gallringar och äldre skog som blåst omkull. Holmen gör allt för att hjälpa sina privata leverantörer genom att raskt bistå med maskiner för avverkning. Vi omorganiserar våra resurser så att vi får fler maskiner och mer mankraft till de hårdast drabbade områdena. Vi flyttar maskiner från södra och norra Sverige till Härjedalen och Hälsingland. Vi lägger mycket kraft på detta, och ska se till att få ut så mycket virke som möjligt före sommaren, säger Henrik Björkman. Hans rekommendation till skogsägare är att inventera skadorna och höra av sig till Holmen. Men man ska inte drabbas av panik och gå ut själv med motorsågen om man inte har utbildning för detta, eftersom det är farligt i skogen efter en storm. Inget träd är värt att riskera hälsan för. l Läs mer om hur man tar hand om skogen efter stormen på sidan 11. FOTO aftonbladet bild Neddragning vid Braviken 80 personer berörs när Bravikens Pappersbruk utanför Norrköping omorganiserar för att effektivisera sin verksamhet. Marknadsförutsättningarna är fortsatt tuffa. Vi intensifierar därför arbetet med att sänka våra fasta kostnader. Det innebär dessvärre att medarbetare kommer att få lämna företaget, säger Henrik Sjölund, affärsområdeschef för Holmen Paper. 3 frågor om skogsgödsling Är skogsgödsling försurande? 1 All gödsling av skogsmark sker i dag med kalkammonsalpeter (CAN). Förutom cirka 27 procent kväve är det berikat med cirka 20 procent kalk. Kalken har en syraneutraliserande verkan vilket gör att gödselmedlet inte är försurande. I själva verket ökar markens förråd av baskatjoner, framför allt kalcium och magnesium, efter en gödsling. Således ökar buffringsförmågan mot försurning. Leder skogsmarksgödsling till övergödning av Östersjön? En mycket liten del av det kväve 2 som läcker ut till Östersjön har sitt ursprung i skogsmarksgödsling. Forskningen har visat att cirka 0,2 procent av det totala kväveläckaget till Östersjön beräknas komma från skogsmarksgödsling. Med andra ord bidrar skogsmarksgödslingen marginellt till kväveurlakningen i Östersjön. Bidrar tillverkningen av gödselmedel till ökat koldioxidutsläpp? Det är sant att det avges 3 mycket koldioxid samt går åt mycket energi för att tillverka gödselmedel. Däremot binder den ökade tillväxten efter gödsling av skogsmark 15 till 20 gånger mer koldioxid än vad som avges vid produktion, transport och spridning. Den totala kolbalansen i en skogsmarksgödsling är därför mycket positiv. 4 holmen magasin 1 / 2012
Hallå där / Matilda Olstorpe Räkorna smakar mycket bra Du är vd för företaget Vegafish, som tillsammans med Hallstaviksnätverket tagit fram en metod för att odla jätteräkor med spillvatten och värme från pappersindustrin. Hur kom du på den idén? Jag forskar i ett projekt där målet är att ta fram alternativa fodermedel till fisk och skaldjur. Vi vill omvandla restprodukter till föda med hjälp av mikroorganismer. Jag noterade att processvattnet från pappersbruket var bra att odla mikroorganismer i, och dessa kan användas som foderkomponent. Vi har designat en miljövänlig produktionsprocess med slutna, landbaserade system som värms med hjälp av spillvärme från bruket. Varför är just processvattnet så bra? Processvattnet från pappersbruket innehåller många sockerarter, så de mikroorganismer som räkorna äter växer bra i vattnet. Man kan säga att vi skapar en klump av celler, mikrobiellt protein, vilket är ungefär vad unga fiskar och räkor äter i det vilda. Försöksodling ska ske vid Hallsta Pappersbruk. Har ni kommit igång med det än? Nej, vi söker finansiering för att börja bygga växthus och bassänger så att vi kan utveckla och optimera Vegafishprocessen. Hallsta står för värme och mark. Vi hoppas kunna bygga klart anläggningen under 2012. Hur smakar räkorna? Mycket bra, säger de som odlat räkor på liknande sätt. Man slipper den lite dyiga smaken som kan fin- nas i traditionellt dammodlade jätteräkor. Vi har märkt ett väldigt stort intresse från restauranger. Många har dåligt samvete för de miljöskadligt odlade räkor de serverar i dag. l matilda olstorpe Ålder: 36. Yrke: Doktor i mikrobiologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, samt vd för Vegafish AB. Aktuell: Ska odla jätteräkor med hjälp av restprodukter från Hallsta Pappersbruk. FOTO jeanette hägglund Holmen bäst på hållbarhetsredovisning Far, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, delar ut priset Bästa hållbarhetsredovisning. I år tog Holmen hem priset i kategorin stora företag. I motiveringen skriver Far: Holmen har lyckats i sin övergång från en omfattande hållbarhetsredovisning till en mer fokuserad sådan i förvaltningsberättelsen. Vi uppfattar Holmens hållbarhetsredovisning 2010 som ett lysande första steg mot en integrerad redovisning. Holmen har haft separata hållbarhetsredovisningar sedan tidigt 1990-tal. I årsredovisningen för 2010 har bolaget för första gången tagit steget och lyft in den i förvaltningsberättelsen samt fått den externt granskad. Den internationella trenden är att fler företag går från omfattande och detaljerade hållbarhetsredovisningar till integrerade sådana; Holmen har gjort detta utan att förlora i pedagogiken kring väsentliga mål, strategier och resultat, säger Åse Bäckström, som är ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling. Lars Strömberg, Holmens hållbarhetschef, och Ingela Carlsson, informationsdirektör. holmen magasin 1 / 2012 5
Nyheter / I korthet Papperstidning ingen självklar klimatbov Det går inte att säga att digitala medier är bättre ur klimatsynpunkt jämfört med papperstidningar. Det skriver Svenska miljöinstitutet, IVL, som undersökt hur medierna skiljer sig åt i ett livscykelperspektiv. För tryckta medier har oftast pappersproduktionen störst inverkan på produktens totala klimatpåverkan. För digitala medier är det produktionen av själva e-läsaren datorn och läsplattan. Men även själva användningen kan ha stor betydelse för resultatet. Statistik / Ungdomar föredrar papper Alla generationer föredrar att läsa på papper framför digitala alternativ, som läsplattor eller skärmen på datorer och smartphones. Förvånande nog visar en ny undersökning att ungdomar mellan 18 och 24 år, så kallade Digital Natives, föredrar papper i ännu högre utsträckning än äldre åldersgrupper. Undersökningen har genomförts av analysföretaget Ipsos i samarbete med de europeiska branschorganisationerna Two Sides och Print Power. Resultatet bygger på intervjuer med 4 500 europeiska konsumenter. % 80 60 Ungdomar mellan 18 24 Äldre åldersgrupper 40 20 92% av alla konsumenter läser direktreklam, enligt en europeisk undersökning. Nästan sju av tio personer (67%) uppskattar reklamutskicken så mycket att de skulle sakna dem om de inte föll på deras dörrmatta. Trots en ständigt ökande ström av information via internet och andra medier, säger 86% av konsumenterna att direktreklam är den form av reklam de kommer ihåg mest. Källa: DDMA och GfK Panel Services 0 83 procent i åldersgruppen 18 24 (jämfört med 80 procent av alla tillfrågade), tycker att det är trevligare att läsa på papper jämfört med på en digital skärm. 78 procent i åldersgruppen 18 24, (jämfört med 74 procent av alla tillfrågade), tycker att papper är mer behagligt att handskas med, jämfört med digitala medier. 63 procent i åldersgruppen 18 24, (jämfört med 58 procent av alla tillfrågade), föredrar att ha viktiga dokument i pappersform i stället för i digital form. + Kemi- och skogsindustrin samarbetar Kemiindustrins produktion är idag till stor del baserad på fossila råvaror från olje- och gasproduktion. Nya vägar mot mer hållbar produktion söks och en viktig del är att byta fossila råvaror mot förnybara. Nu har Vinnova beviljat forskningsmedel till projektet Skogskemi. Bakom projektet står, förutom Holmen, ytterligare fjorton stora branschföretag och institutioner. Projektet leds av Processum Biorefinery Initiative och syftar till att etablera starkare band mellan skogs- och kemiindustrierna. 6 holmen magasin 1 / 2012 gillar just nu Träpriset 2012 Träpriset är ett hederspris instiftat av Svenskt Trä som delas ut vart fjärde år. Priset går till en byggnad som representerar god svensk arkitektur i trä och som speglar tiden vi lever i. Vinnaren av Träpriset 2012 blir den elfte träpristagaren i raden. Prisutdelningen sker 15 mars 2012. Hederspris till www.holmen.com Bland säkert flera tiotusentals webbplatser i Sverige har www.holmen.com rankats som en av Sveriges 100 bästa webbplatser i Internetworlds årliga tävling. I år delades tävlingen upp i 16 olika kategorier samt 10 hederspriser. Holmen tilldelades, liksom bland andra Blocket och Tradera, hederspris. Holmen Skog på Facebook Nu finns Facebookgruppen Jobba på Holmen Skog. Här kan studenter, och andra som funderar på att byta jobb, hitta information om vilka jobb som finns och hur det är att jobba på Holmen Skog. Holmen kan erbjuda kontakter och möjligheter både under och efter studietiden.
Produktnytt / Tryck i Stadiums katalog 148 sidor tjock. Späckad med 700 artiklar. I augusti damp Stadiums första produktkatalog ned i fler än 200 000 svenska brevlådor. Både omslag och insidor kommer från Holmen. Omslaget är Invercote från Iggesund Paperboard, en kartong med mycket goda tryckegenskaper. Invercote i omslaget ger trycksaken stadga, vilket ger en robustare och tåligare produkt som inte ser sliten ut i första taget och höjer kvalitetsupplevelsen. Perfekt för en katalog som är tänkt att kunna sparas länge. Insidorna är tryckta på Holmen XLNT, ett papper med bra tryckglans. Det har dock matta och läsvänliga textytor och en fyllig känsla som gör att papperet får bra stadga även vid få sidor. Holmen XLNT är 20 procent tjockare än SC-papper. Det gör att kunderna kan välja lägre ytvikter vilket sänker pappers-, porto- och distributionskostnader. En besparing som i stället kan investeras i fler sidor eller tätare utgivning, vilket naturligtvis ökar intäktsmöjligheterna. Tommy Wiksand, försäljningschef på Holmen Paper, gläds över att Stadium valde att satsa på tryck. Han är inte förvånad över att trafiken till såväl butiker som hemsida ökade. Vi vet erfarenhetsmässigt att det oftast blir så. Det är ju katalogens uppgift att göra det, säger Tommy Wiksand. FOTO stadium En kvalitetsprodukt rakt igenom En tryckt katalog har fördelar och egenskaper som vi inte når genom våra övriga kanaler. Här kan vi visa hela vårt sortiment och tydligt leva upp till vår devis: Alla ska ha råd med ett aktivt liv, säger Kristian Lundman, byråchef på Stadium. Hittills har den Norrköpingsgrundade sportjättens marknadskommunikation gått via dagspress, tv och online. Tankar på en egen produktkatalog har visserligen funnits i några år, men det var först i början av 2011 som katalogprojektet drog igång. Ett halvår senare var den redo att skickas ut. Den distribuerades som oadresserad direktreklam till samtliga hushåll i fem utvalda städer: Linköping, Örebro, Uppsala, Karlstad och Sundsvall. Papperet från Holmen valdes med stor omsorg. Vi hittade exakt den känsla vi ville uppnå. Katalogen är en kvalitetsprodukt rakt igenom med god återgivning av bilder och färger. Någon motsvarighet finns inte inom nordisk sporthandel i dag, säger Kristian som själv var djupt involverad i valet av papper. FOTO Henrik Witt holmen magasin 1 / 2012 7
Skogsbruk / text / gunilla schönning foto / magnus liam karlsson & holmen 8 holmen magasin 1 / 2012
Nytt hopp för PLANTAN Nu står skogsbolagen inför ett stort tekniksprång genom utvecklingen av de genetiskt bäst lämpade granplantorna (SE-plantor). 2014 kan de första nya SE-plantorna finnas i Holmens skogar. D e flesta skogsägare strävar efter hög tillväxt i sina skogar. Bästa vägen dit är robusta och livskraftiga plantor som överlever de första farliga åren på ett hygge. Där hotar snytbagge, vilt och torkstress och nästan en tredjedel av plantorna dör före tio års ålder. Skogsbolagen har olika metoder för att stärka och skydda sina plantor. Bra balans mellan rot och gröndel, bra näringsstatus och bra skydd mot snytbagge är viktiga förutsättningar, liksom plantans storlek. Holmen har landets största täckrotsplanta och testar just nu ett helt nytt vaxskydd som skydd mot snytbagge. Lika viktigt som plantskyddet är de genetiska förutsättningarna. Skogsträdsförädling har pågått i Sverige sedan 1930-talet och tredje generationens tallfröplantager ger idag 20 25 procents högre tillväxt i skogen än oförädlat frö. Förädlat granfrö är dock en bristvara, något som den nya SE-tekniken kan råda bot på. SE-tekniken ger oss möjligheter att massföröka plantor med de bästa egenskaperna. Erik Normark, FoU-chef på Holmen Skog SE-metoden för gran uppfanns i Sverige redan på 1980-talet och kommer med den nya tekniken att bli en avgörande pusselbit för att få ut maximal effekt av skogsträdsförädling. Med SE-metoden kan embryon från de genetiskt allra bästa träden förökas. Metoden har hittills varit arbetskrävande och mest använts av forskare. Ny teknik kan nu automatisera och industrialisera produktionen av SE-plantor. Det innebär ett stort tekniksprång för svenskt skogsbruk som snart kan massföröka det genetiskt bästa materialet för gran i Sverige. Vi jobbar tillsammans med flera svenska skogsbolag, bland annat Holmen, för att snarast komma igång med produktion av SE-plantor i industriell skala, säger Ulrika Somatisk embryogenes SE, somatisk embryogenes en metod för förökning av plantor med värdefulla egenskaper. Med ny teknik kan ett obegränsat antal SE-plantor framställas från ett enda frö. De kan fryslagras under lång tid till låg kostnad. Jämfört med gransticklingar är SE-tekniken i hög grad automatiserad och kan ge ett obegränsat antal värdefulla granplantor med samma växtsätt som moderplantan. Det svenska programmet för skogsträdsförädling drivs av Skogforsk. Ökad tillväxt och kortare omloppstid är viktiga målsättningar i programmet. holmen magasin 1 / 2012 9
Skogsbruk / Plantering Egertsdotter, projektledare för Somatic Embryogenesis på SweTree Technologies i Uppsala där den nya SE-tekniken tagits fram. Sannolikt kommer SweTree Technologies att leverera SE-plantor till plantskolorna för vidare tillväxt. Ulrika Egertsdotter menar att skogsbolagen kan sätta upp egna storskaliga produktionssystem vid sina plantskolor. Holmen har en unik möjlighet att integrera produktionen av SE-plantor vid sin ombyggda anläggning vid Friggesunds plantskola. För forskarna innebär SE-tekniken helt nya möjligheter till effektiv granforskning. Vi kan utveckla vår forskning om granens biologi och kanske få fram nya revolutionerande resultat som kan öka möjligheterna till ännu bättre industriell odling, förklarar Ulrika Egertsdotter. Holmens plantskola i Friggesund blir en av de första i Sverige som i sin nya odlingskammare kan ta emot SE-plantor. Erik Normark, FoU-chef på Holmen Skog, räknar med att SE-tekniken ska öka tillväxten kraftfullt i morgondagens granskogar. SE-tekniken ger oss möjligheter att massföröka plantor med de bästa egenskaperna. Vi slipper det tidskrävande steget med fröplantager och får bättre effekt av vår trädförädling. Det blir ett mycket stort tillväxtsprång för svenskt skogsbruk, säger han. Läs mer om Holmens plantskola i Friggesund på sidorna 18 19. Holmen har landets största täckrotsplanta och testar just nu ett helt nytt vaxskydd som skydd mot snytbagge. Om de nysatta plantorna skadas av insekter, vilt, sork, svamp eller frost under det första året, erbjuder Holmen återväxtgaranti. Det innebär en kompletterande hjälpplantering av utbildade plantörer. Läs mer på www.holmen.com Experten / Linnea Forsmark Planera plantering redan vid slutavverkning God framförhållning och planering är viktigt för att plantorna ska få en bra start. Planera för föryngring redan vid avverkningen, råder produktionsledaren Linnea Forsmark vid Norrköpings region. Enligt Skogsvårdslagen ska både skogsbolag och enskilda skogsägare återplantera senast tre år efter slutavverkning. Helst tidigare, för att plantorna inte ska få för stor växtkonkurrens på hygget. Linnea Forsmark, som ansvarar för Planera i god tid och bedöm redan vid slutavverkningen om grot och stubbar ska tas ut. Välj markberedningsmetod efter traktens förutsättningar. Välj rätt planta till rätt ställe och beställ dem i god skogsvård på Holmens egen skogsmark i Kolmårdenskogarna, förbereder planteringen tidigt. Redan vid avverkningen bedömer jag om vi kan ta ut grenar, toppar och stubbar från marken. Sedan väljer jag den markberedning som passar bäst och vilka plantor jag ska sätta. Bra markberedning ger de nysatta plantor- Linnea Forsmark tipsar tänk på det här inför planteringen 1 2 3 tid, minst ett halvår i förväg. 4 Hantera plantorna rätt när de levereras. Ha så korta ledtider som möjligt med hänsyn till plantvården. Är de frysta ska de ställas isär och tina under kontrollerade former. I fält bör de helst stå under skuggväv. Se till att de hålls fuktiga fram till plantering. na bättre förutsättningar att klara både snytbagge och konkurrens från andra växter. Bra planteringspunkter förebygger angrepp från de unga plantornas värsta fiende, snytbaggen. Snytbaggen gillar inte öppna ytor, då får den torgskräck, säger Linnea Forsmark. Vår stora planta, Starpot 120, har bra tillväxt och efter en säsong bör den klara av angrepp från snytbaggen. l I södra Sverige bör planteringen göras så tidigt som möjligt, plantorna bör vara i jorden före midsommar. 5 6 Har du tid och rätt kunskap att planera och plantera själv? Ta hjälp av proffs om du är osäker. 10 holmen magasin 1 / 2012
Skogsbruk / Driva eget Text / Ulrika Nybäck Foto/ Scanpix Dagmar blev inte lika allvarlig som Gudrun för landets skogsägare. Men vissa områden drabbades hårt, och 4 5 miljoner skogskubikmeter fallna träd ligger nu i Sveriges skogar. Här är sex punkter att tänka på innan man ger sig ut i för att arbeta i stormfälld skog. Säkert i stormfälld skog 1/Inventering det är viktigt att inventera skadorna på skogsfastigheten. Vid decemberstormarna drabbades främst fröträdställningar, skog som gallrats de senaste åren samt hyggeskanter mot väst. Förutom sådana områden bör man också gå igenom hela sin skogsfastighet, för att hitta enstaka träd som fallit. Registrera hur stor volym som fallit, och var den ligger. Notera hur man med maskiner kan nå det stormfällda virket, det underlättar när virket ska tas om hand. När man inventerat sin egen mark kan man med fördel prata ihop sig med skogsägande grannar. Samordning kan snabba på hämtningen och leda till bättre betalt. 2/Skadeinsekter granbarkborren lägger ägg innanför barken på granar som fallit. Om granbarkborren får chans att föröka sig är risken stor att inte bara träd i vilka honan lagt ägg angrips, utan även levande träd i närheten. Granbarkborren svärmar inte förrän på senvåren, och nya skalbaggar kläcks först under sommaren. Därmed undvis risk för större angrepp så länge man får ut stormfälld gran ur skogen senast 1 juli. Tall kan drabbas av märgborre, som försämrar kvaliteten på virket i den tall som angripits. 3/Röjning har man inte goda kunskaper om skog och motorsåghantering bör man inte ge sig ut och upparbeta vindfällen på egen hand efter en kraftig storm. Holmens medarbetare är specialutbildade och har erfarenhet av att arbeta i skogen efter storm. Vid svåra förhållanden kan arbete med motorsåg vara ett bra komplement till skogsmaskiner vid röjning. Ströträd som ligger för sig själva tas billigast och bäst med motorsåg. Hur bär man sig åt för att komma tillrätta med sin skog efter stormen? Här är några saker att tänka på. 4/Rätt utrustning skogsarbete är en materialsport. Det är extra viktigt att ha rätt grejer när det råder svåra förhållanden i skogen. Förutom vanlig skyddsutrustning ska man satsa på en varselväst med reflex, vilket underlättar lokalisering av en skadad person i skogen. Att undvika ensam-arbete och ha goda kontaktmöjligheter är viktigt. Med ett längre svärd än vanligt kan man alltid såga från den bästa sidan. En yxa, en kil, reservkedja samt en reservsåg kan också komma väl till pass när sandiga stammar ska rotkapas. Ett vändband är också bra att ha för att vrida ner fastfällda eller fastblåsta träd. 5/Riskmomenten De vanligaste personskadorna efter en storm är att skogsarbetare får smällar eller blir klämda av träd som hoppar till. Det sker ofta när träd ligger i spänn. Dominoeffekter med fallande träd inträffar oftare efter en storm, så man bör analysera situationen med omkringliggande träd noga innan man börjar såga. Rotvältor kan slå över åt fel håll, framför allt när marken lutar. Brötbildning, där träd ligger huller om buller i flera lager, är extremt svårt att reda ut och bör enbart hanteras av särskilt utbildade personer. 6/Anmälan där så många träd blåst omkull att det i samband med avverkningen av de stormfällda träden kommer att bildas ett nytt hygge, minst ett halvt hektar stort, ska det anmälas till Skogsstyrelsen. Det ska göras sex veckor innan man sätter igång med avverkningen. Skogsstyrelsen kan dock lämna dispens för att få påbörja avverkningen tidigare än sex veckor om det finns särskilda skäl. Det kan bli aktuellt till exempel när skogen drabbats av en stormfällning. holmen magasin 1 / 2012 11
12 holmen magasin 1 / 2012 För Bo och Bengt Zetterman betyder skogen avkoppling, vare sig det handlar om att gå ut med hunden eller att ägna sig åt kroppsarbete.
Skogsbruk /Porträttet text / JOAKIM NORDLUND foto / magnus liam karlsson Bröderna Bengt och Bo Zetterman har gjort gemensam sak. De har valt att äga skogen tillsammans. Vi hjälper varandra och hittills har det funkat väldigt bra, säger Bo Zetterman. Det är en fördel att vara två Bröderna Bengt och Bo Zetterman fick tillfälle att köpa en mindre skogsfastighet av en granne till deras far 1987. I det läget hade de också tagit över sin fars lastbilsåkeri tillsammans och de fortsatte på samma linje när det gällde skogen. Sedan dess har bröderna köpt ett 15-tal skogsskiften, allt från mindre på cirka 20 hektar upp till skiften på 200 hektar. I dag äger de cirka 1000 hektar skogsmark och de gör det tillsammans. Vi har fått jobba med vår relation så att vi är eniga och drar åt samma håll, både när det gäller skogen och firman. Vi har lärt oss att finna bra lösningar tillsammans, säger Bo Zetterman. Senaste skiftet köptes runt nyår och då blev de ägare till 45 hektar i närheten av Trönö som ligger dryga två mil nordväst om Söderhamn. Bröderna äger även skog i Östansjö som ligger cirka fem kilometer söder om Söderhamn. När de köper försöker de hela tiden att leta skiften som ligger i anslutning till den skog de redan äger. Om innehavet blir allt för utspritt så blir det alldeles för krångligt att sköta om, säger Bengt Zetterman. Det är ett genuint intresse för skogen som driver de två bröderna. De har en anställd som sköter gallringar och röjningar och den senaste tidens kraftiga vindar har också hållit honom sysselsatt med att ta hand om vindfällen. Men båda bröderna tillbringar också så mycket tid de kan själva ute i skogen. Jag åker förbi skiftena i princip varenda dag när jag är på väg till jobbet. Dessutom är bo zetterman Ålder: 47. Bor: Vågbro i Söderhamns kommun. Familj: Hustrun Eva och döttrarna Sophia, 20, Emma, 17, och Anna, 14. Yrke: Egen företagare i åkeribranschen. bengt zetterman Ålder: 53. Bor: Östansjö i Söderhamns kommun. Familj: Hustrun Gunilla och döttrarna Hanna, 10, och tvillingarna Maja och Tuva som är 8 år. Yrke: Egen företagare i åkeribranschen. jag ute i skogen i stort sett varje vecka när jag är ute och går med hunden, säger Bo. Och Bengt inflikar: Ibland kan jag ta ledigt från jobbet och vara ute och hugga vindfällen. Jag stänger av telefonen och det är en avkoppling även om jag arbetar. De två skogsägarna är båda trebarnsfäder. Men även om de är familjemänniskor har de valt att hålla familjerna utanför såväl åkeri som skog. Jag och Bosse har valt att driva det här tillsammans. Våra fruar är alltså inte delägare. Nu är vi två som ska samsas och det löser vi. Ju fler man blir, desto mer komplicerat blir det, säger Bengt. Under de 24 år som de har ägt skog tillsammans har de hittat en väg där de kompletterar varandra. De delar på det mesta, men Bengt har blivit den som tar sig an pappersarbetet medan Bo tillbringar mer tid ute i skogen. Nu delar vi på jobbet i stället för att vara själva. Det är en fördel att vara två, säger Bengt. Brödernas goda råd till er som funderar på att gå ihop och köpa skog Se långsiktigt Man ska inte gå in i ett gemensamt ägande i tron att man kan göra snabba klipp. Ska man satsa är det ett långvarigt samarbete man ger sig in i. Bra dialog Man måste kunna prata och vara öppen mot varandra. Att lära sig att jämka och hitta samförståndslösningar är också nödvändigt. Likvärdig ekonomi Det är viktigt att man har någorlunda liknande ekonomiska förutsättningar. 1 2 3 4 Färdiga avtal Även om man är släkt eller nära vänner, är det viktigt att ha ett avtal som ligger till grund om den ena vill sluta eller om det blir en förändring i livssituationen. holmen magasin 1 / 2012 13
Tema / Kompetens text / annika danielson FOTO / istockphoto 14 holmen magasin 1 / 2012
Talangjakten Konkurrensen om framtidens unga talanger är tuff. Inom skogsindustrin produceras allt fler produkter som kräver allt mer kunskap. Skogsindustrierna intensifierar sitt arbete för att försöka locka de bästa förmågorna till sig. R edan 1999 drog branschorganisationen Skogsindustrierna i gång ett ambitiöst program för att väcka intresse för skogsindustrin hos gymnasieelever och studenter på utvalda högskolor. Ett av programmen är Framtidsresan. Det är en temadag med syftet att visa upp skogsindustrin som en spännande arbetsplats i forskningens framkant. Genom att ge gymnasieungdomarna exempel på hur internationell, bredteknologisk och kretsloppsanpassad branschen är, hoppas man kunna locka fler ungdomar till sig. Temadagen bygger på att eleverna är aktiva. Vi låter dem fundera själva och blanda in sin egen framtid. Det handlar mycket om hållbar utveckling med tävlingar, gruppövningar och rollspel där de bland annat får i uppdrag att uppfinna århundradets produkt baserad på skogsråvara. Samtidigt för vi ut vårt budskap, berättar Mårten Ericsson, ansvarig för kompetensfrågor på Skogsindustrierna. Genom Framtidsresan träffar Skogsindustrierna uppåt tiotusen gymnasieelever under ett år. Cirka tusen av dessa, i de mest engagerade skolorna, gör dessutom ett industribesök, oftast på ett pappersbruk. Parallellt med detta har Skogsindustrierna genomfört två dagars utbildning för ett hundratal kemi-, teknik- och samhällskunskapslärare varje år då man arrangerat föreläsningar och studiebesök både i skogen och på en industri samt bjudit på middag och övernattning. Vi träffar även närmare tusen studenter varje år på utvalda högskolor och universitet under sju branschkvällar. Studenterna får lyssna på föredrag, ställa frågor och mingla med medarbetare på våra medlemsföretag. De skapar kontakter och företagen kan leda in dem på examensjobb, säger Mårten Ericsson. Resultaten av satsningarna är att 67 procent av gymnasieeleverna som deltagit i temadagen Framtidsresan säger sig ha blivit mer positiva till skogsindustrin. Svårare är att mäta hur många som påverkats så pass att de väljer en skogsindustriell högskoleutbildning och efter examen går vidare till skogsindustrin. Mårten Ericsson betonar att Skogsindustrierna för en tuff kamp för att vinna ungdomarnas intresse, en kamp som kan vara avgörande för hur branschen ska kunna försörja sitt behov av kompetenta medarbetare som kan fylla framtidens teknik- och forskningsbehov. Många unga människor söker bekräftelse och vill ha häftiga jobb där de syns och holmen magasin 1 / 2012 15
Tema / Kompetens Anna Mårtensson sommarjobbade i flera år på Iggesund Bruks miljölaboratorium. 2009 började hon som trainee på miljöavdelningen och idag ansvarar hon för miljöarbetet på samma arbetsplats. Efter temadagen Framtidsresan gör cirka tusen gymnasieelever ett industribesök varje år. Kemi och biologi är i dag populära ämnen bland kvinnliga studenter och mansdominansen inom skogsindustrin håller på att förändras. Genom temadagen Framtidsresan träffar Skogsindustrierna uppåt tiotusen gymnasieelever under ett år. Cirka tusen av dessa gör dessutom ett industribesök, oftast på ett pappersbruk. kan förknippas med välkända varumärken som Ikea, Sony Ericsson eller Volvo. De riktar sig till konsumenter, som hela tiden påminns om att företagen finns. Vi däremot är ganska okända och måste därför berätta vår historia hela tiden, framhåller Mårten Ericsson. Martin Ingvar, professor i neurologi på Karolinska institutet, har flera gånger föreläst för skogsindustrin, bland annat under Skogsnäringsveckan, om hur industrin bör utveckla sin taktik för att nå ut till framtidens begåvningar. Han anser att skogsindustrin har många positiva budskap att förmedla till unga, som högteknologi, vildmark, miljö och hållbarhet som man kan utnyttja i ännu större utsträckning när man vill locka ungdomar till branschen. Framtids- och trendanalytiker talar om att det är med berättelsen man fångar människor. Den som berättar storyn ska kunna stå för budskapet på ett bra sätt och bör Vi låter eleverna fundera själva och blanda in sin egen framtid. Mårten Ericsson, ansvarig för kompetensfrågor på Skogsindustrierna. likna den man vill tala med. Avsändaren bör alltså vara unga människor. Det gäller att göra sig relevant för dem, men budskapet räknas inte förrän det landar hos den som Martin Ingvar. tar emot det. Och då gäller det att veta var mottagaren befinner sig, säger han. Martin Ingvar konstaterar att unga människor i dag befinner sig rätt långt ifrån tillverkningsindustrin: Ju starkare inre kultur en industri har och ju mer enfärgad den är av en viss typ av människor, desto svårare har man att sätta fingrarna på och analysera vad mottagarna vill ha för budskap. På Skogsindustrierna är man medveten om att man måste lägga i en högre växel för att nå ut till och attrahera de bästa förmågorna. Skogsindustriernas kompetensförsörj- Det är med berättelsen man fångar människor. Martin Ingvar, professor i neurologi på Karolinska institutet 16 holmen magasin 1 / 2012
FOTO rolf andersson/bildbolaget Inom Holmen Skogs aspirantprogram får ungdomar en bred insyn i företaget och möjlighet att bygga upp ett kontaktnät. ningskommitté, där Thommy Haglund, personaldirektör på Holmen, är ordförande har fått i uppdrag att lägga upp en ny strategi: Vår industri kommer att vara extremt beroende av att vi lyckas rekrytera de bästa. Vi kommer att jobba ännu aktivare med personliga möten med vår målgrupp, några tusen studenter på tekniska högskolor och lantbruksuniversitet. Han nämner frukostträffar med gästföreläsare och studiebesök som ett sätt att få en tätare dialog. Det personliga mötet är mer resurskrävande, men i det kan vi skapa personliga relationer med studenter som är intressanta för oss. Det kan leda till att de gör examensjobb på våra medlemsföretag. Vi kan också erbjuda dem sommarjobb och praktikplatser som en väg in i företagen. Det viktiga är att vi är uthålliga, understryker Thommy Haglund. Holmen utannonserar alla sina sommarvikariat på www.holmen.com Experten / Thommy Haglund Vårt traineeprogram har ett högt varumärke på högskolorna Sedan flera år tillbaka erbjuder Holmen varje år ett omfattande traineeprogram för att knyta till sig duktiga och ambitiösa högskolestudenter. Traineeprogrammet har ett högt varumärke på högskolorna. Vi är det enda skogsbolag som erbjuder det regelbundet, säger Thommy Haglund, personaldirektör på Holmen. Traineeprogrammet löper på tolv månader och utannonseras i samband med universitetens arbetsmarknadsdagar. Till en början vände man sig enbart till blivande civilingenjörer, därefter även till jägmästare. Nu har programmet breddats till att omfatta alla nyckelpersoner som företaget behöver, alltså även blivande marknadsförare och strategiska inköpare. Mellan fyra och femton studenter antas varje år och får en gedigen praktiskt utbildning inom koncernens alla enheter. Det är ett extremt intensivt år för dem. De får träffa fler chefer på högre nivå än vanliga anställda och kan knyta kontakter som de senare kan använda i sin karriär. Holmen får både mer kvalificerade och fler sökanden till sitt traineeprogram än till vanliga tjänster som utannonseras. Ofta söker också fler kvinnor än män till programmet. I vissa program har de antagna varit hälften tjejer, hälften killar. Skogsindustrin har numera en stor andel kvinnliga sökanden En stor del av vår verksamhet baseras på att man läst kemi. Det och biologi är populära ämnen bland tjejer på tekniska högskolor, så skogsindustrin har numera en stor andel kvinnliga sökanden, konstaterar Thommy Haglund. Holmen har under senare år jobbat målmedvetet för att öka andelen kvinnliga chefer och akademiker. I dag har man lyckats komma upp i 19 procent jämfört med två procent i början av 2000-talet. Det är sämre ställt med personer med invandrarbakgrund på höga poster. Eftersom vi haft en sådan extrem manlig dominans har vi haft huvudfokus på att öka andelen kvinnor. holmen magasin 1 / 2012 17
I fokus / Friggesunds plantskola Framtidens plantskola är redan här Friggesund blir 2012 den första skogsplantskolan i Sverige med egen odlingskammare, en tillväxtkuvös för plantor. I kammaren kan Holmen snart styra klimat, belysning och bevattning. Plantorna kommer att ha större möjligheter att klara sig när de planteras ut på ett hygge. energieffektivisering Plantskolans oljeförbrukning minskar med 200 kubikmeter per år. effektivitet Med den nya tekniken kommer produktionen att öka från dagens 10 till 16 miljoner plantor per år. text / Gunilla Schönning foto / magnus liam karlsson H östen 2011 stod en helt ny produktionshall på 1 400 kvadratmeter klar på Friggesunds plantskola nordväst om Hudiksvall. I dagarna paketeras de första plantorna med en helt ny paketeringsutrustning, som med kamerateknik kan avläsa och sortera plantorna efter längd. Det stora tekniksprånget är den nya odlingskammaren som byggs under 2012. Den ska ge mer exakt tillväxt genom noggrann styrning av klimat, belysning och bevattning. Vi kommer att bevattna plantorna underifrån, så kallad ebb-och-flod-bevattning, som ger jämnare vattenflöde, säger plantskolechefen Roger Larm. Odlingskammaren ger oss jämnare plantor och högre andel godkända plantor. Plantskolan har också fått ny teknik för omskolning (omplantering) av plantor från odlingskammaren till större brätten innan de flyttas ut till friland för att växa ytterligare. Med den nya tekniken kan vi inom ett par år öka vår produktion från dagens ungefär tio till 16 miljoner plantor per år. l efter stormen Efter stora stormar som fällt många träd ökar normalt efterfrågan på Holmens plantor. Small, medium och large Holmen levererar plantor i tre storlekar, Starpot 50, 90 och 120. Storleken beror på var de ska planteras, men principen är större plantor längre söderut där konkurrensen på hygget och risken för snytbaggeangrepp är större. Friggesund levererar de två större plantorna. 18 holmen magasin 1 / 2012
storsatsning Holmen har under tre år satsat 36 miljoner på ombyggnaden av Friggesunds plantskola. När den nya odlingskammaren är klar, ser plantskolechefen Roger Larm fram emot att förbättra plantkvaliteten genom noggrann styrning av klimat, belysning och bevattning. Säkrare tillväxt Inom ett par år kommer plantorna att vara både starkare och jämnare. Detta ska leda till säkrare överlevnad i fält och därmed skapa större tillväxt. Läs mer om den nya SE-plantan på sidorna 8 10. Produktionsansvarig/ Ewy Mattson Det händer något hela tiden Ombyggnaden är ett lyft för hela plantskolan. Det som i dag tar en vecka kommer vi att klara på tre dagar när allt är klart, säger Ewy Mattson, leverans- och produktionsansvarig på Friggesunds plantskola. Varje år gör Ewy Mattson ett noggrant odlingsschema för att Friggesund ska klara tre såddperioder i fem växthus, omskolningar till friland, långnattsbehandlingar som styr storlek och utseende på plantorna samt kylning eller infrysning beroende på storlek och leveransperiod. Det är ganska mycket pusslande med planeringen och det händer något hela tiden. Det här är ett kul jobb, men efter stormarna Gudrun och Per var planeringen knepig, medger hon. Senast den 15:e oktober varje höst ska alla skogsdistrikt skicka in sina beställningar för kommande vår. Fleråriga plantor ska beställas ännu tidigare. Ewy ansvarar också för att pussla ihop alla leveranser, både av de större plantorna, Starpot 120, som skickas med lastbil till Östergötland och de mindre plantorna, Starpot 90, som används mest i södra Norrland och ofta hämtas vid plantskolan. När den nya odlingskammaren är helt klar räknar hon med att hennes pusslande ska bli lite enklare. All produktion blir mer automatiserad, det blir mindre extrajobb på frilanden och de nya packmaskinerna är snabba, konstaterar hon. För våra kunder blir det snabbare och säkrare leveranser. holmen magasin 1 / 2012 19
Naturvård /Kolmårdens skogar Naturvärden trots intensivt skogsbruk Höga naturvärden och nyckelbiotoper brukar finnas i gammal, obrukad skog. Nu visar preliminära resultat av en pilotstudie att det kan finnas mindre områden med höga naturvärden även i skog som brukats intensivt under lång tid. text / Gunilla Schönning foto / bo backström Vi kan inte dra några självklara slutsatser mellan brukningsintensitet och naturvärden, men det är intressant att jämföra vad som skiljer områden som brukats på olika sätt och med olika intensitet, säger Bo Backström, naturfotograf, som i samarbete med SLU tagit fram pilotstudien. Kolmårdenskogarna inspirerade både Selma Lagerlöf och Carl Jonas Love Almqvist till litterära stordåd. Men skogarna är inte så orörda som myten gör gällande. Karta över Tjuttorp vid storskiftet 1793. Lars Östlund, professor i skogshistoria på SLU, och Bo Backström har studerat de gamla bruks- och bergslagsskogarna utanför Finspång. Området är väl dokumenterat ända sedan 1600-talet med kartor, instruktioner och sammanställningar. För den som är intresserad av skogshistoria är skogarna i västra Kolmården en guldgruva. Vi letar efter områden med höga naturvärden och följer deras historia bakåt genom århundradena. Vissa områden har brukats intensivt, men vi kan ändå se att efter en tids återhämtning kan det uppstå höga naturvärden, konstaterar Bo Backström. Skogarna bär på många års svensk industrihistoria och skogsbruket har utvecklats i takt med industrialismens framväxt. Genom seklerna har skogarna i Kolmården levererat virke till järnbruk, sågverk och pappersbruk. Vid mitten av 1800-talet blev skogsbruket mer rationellt och storskaligt och kalavverkningar med efterföljande skogsodling blev den gängse skötselmetoden. Trots det finns här nyckelbiotoper med höga naturvärden och flera rödlistade arter. Brukade skogar är ofta ointressanta i omgivningens ögon. Men vi tycker det är väldigt intressant att se vilka värden det kan finns här, trots att skogarna periodvis brukats intensivt. De första dokumenten över bergsbruk i Östergötland är från 1300-talet och skogen var viktig för järnbruken. De första uppgifterna om skogligt utnyttjande är från 1582. När industrimannen Louis de Geer köpte Finspångs bruk på 1640-talet organiserade han också skogsbruket. Från mitten av 1800-talet finns mer specifika avverkningsuppgifter dokumenterade när Finspångs Bruk inleder skogsbruk efter tysk modell med stora hyggen och storskalig kulturföryngring. Skogsbruket organiserades då i ytor på 50 hektar. De senaste decenniernas naturvård och hänsyn i skogsbruket gör att man kan tro att skogsbruksplaner hör ihop med modernt skogsbruk. Pilotstudien visar att redan i mitten av 1800-talet fanns en strategi. Vi kan se hur de sparat både enstaka träd och små holmar av träd på hyggena. Om det var medveten naturhänsyn eller om de såg någon annan nytta kan vi inte veta. Men här finns vissa paralleller till dagens naturhänsyn vid avverkning, konstaterar Bo Backström. Vi är dock bara i förstudiefasen och kan inte heller dra några exakta slutsatser om förhållandet mellan brukningsintensitet och naturvärden. Men om vår studie leder till vidare forskning blir det möjligt att utföra mer precisa studier av förhållandet mellan brukningshistorik och dagens naturvärden. l Tidslinjen 1300-tal De första uppgifterna om bergsbruk i området. 1580 De första uppgifterna om att skogen brukas. 1618 Louis de Geer arrenderar Finspångs bruk. 1641 Louis de Geer köper Finspångs bruk, en rad kronoskogar och kronogårdar. 20 holmen magasin 1 / 2012
Skogschefen / Per Olsson Historien lär oss hantera framtiden För att riktigt förstå dynamiken i skogen ska man vara 300 år gammal och 100 meter hög. Genom historien lär vi oss hantera framtiden, säger Per Olsson, skogschef på Holmen Skog i Norrköping, som öppnat arkiven för SLU och Bo Backström. Holmen Skog vet vilka värden de har i Kolmården och Per Olsson hoppas mycket på en fortsättning efter pilotprojektet. Han talar stolt om Holmens arkiv, om unika gamla kartor, hur östgötarna var tidigt ute med bergsbruk och att bergslagsskogar då fanns i Östergötland, långt från dagens Bergslagen. Vi vet så mycket om den här skogens historia, de skötte skogen ungefär som vi gör i dag. Vi kan se att de värnade om skogen, kanske spontant i början, senare mer organiserat. Och vi kan följa avverkningarna och se att områden som tidigare var kalhyggen i dag är nyckelbiotoper som innehåller rödlistade arter. Kunskapen om skogens historia gör att Holmen Skog tar stor hänsyn till kulturmiljöer, gynnar lövträd vid gamla boplatser och öppnar igenväxta betesytor. De avsätter nyckelbiotoper och skyddsvärda områden. Gamla torpställen får minnesskyltar. 1856 57 Carl Ekman köper Finspångs bruk, utvidgar och startar ett mer storskaligt skogsbruk som innebär både kalavverkning och återplantering. 1918 Fiskeby köper skogarna. 1986 Holmen köper skogarna. Vissa naturvärden kräver gammal skog, men det intressanta i Kolmården är att arter som försvinner vid avverkning har kommit tillbaka. Kanske är det normalt, kanske är våra perspektiv för korta, funderar Per Olsson. För att riktigt förstå dynamiken i skogen ska man vara 300 år gammal och 100 meter hög. När vi slutavverkar och planterar kan vi leverera julgranar efter tio år, massaved efter 30 år och timmer efter 80 år. Det tar 120 år att få fram en nyckelbiotop. Dagens forskning kan påverka framtidens skogsbruk. Kunskap och värderingar förändras och vi lär oss av historiens framgångar och misstag, säger han. Fotnot: Pilotstudien finansieras av Future Forest, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om skogens värden. holmen magasin 1 / 2012 21