sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 26 februari 2015 Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Torsdag 5 februari 2015, kl 13.00-16.00. Plats: Ledamöter Staffan Sjölund, Ordförande Lars-Ove Larsson Bengt Bohm Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Lasse Keybets Jessica Thompson Christina Sandström Anna-My Zetterberg Tommy Johansson Bonny Wernersson Anita Attestål Avichai Arbiv Lars Andersson Carl Nyström Marcus Jacobsson Susanne Krook Magnus Fagerström Anna Engström Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Härryda Härryda Kungsbacka Kungsbacka Lerum Lerum Lerum Lilla Edet Partille Partille Stenungsund Stenungsund GR Ärendelista Konstaterades att många är sjukanmälda och därför förhindrade att delta. 1. Utformning av avtal mellan elev och arbetsgivare vid gymnasial lärlingsanställning Relationen mellan utbildningskontrakt och avtal om anställning Inventering av förekomsten av lärlingsanställningar gjordes. Bräckegymnasiet planerar för en anställning av en lärling i år två med inriktning mot golvläggning. Övriga kommuner har avvaktat med att inrätta samarbeten med arbetslivet kring anställning. Exempel på avtal från Stenungsund presenterades.
sregionens kommunalförbund Diskussion fördes om vem som ska ta fram ett avtal eller inte. Eftersom det är ett tvåpartsavtal mellan eleven och arbetsgivare kan det vara så att det är arbetsgivarens avtal som gäller. Exemplet från Stenungsund följer förordningen och skulle kunna utgöra en ram för vad som måste finnas i ett avtal. Relationen mellan anställningsavtalet och utbildningskontraktet som sluts mellan tre parter diskuterades. Nätverket konstaterade att både avtal och kontrakt bör ligga parallellt med varandra eftersom de hänger tätt ihop. Alltså måste skolan vara delaktig även när anställningsavtalet skrivs. I Stenungsunds exempel saknade nätverket tydligare angivande av vilka dagar som eleven ska vara anställd och vilka den inte är anställd. Det bör också framgå när det är lovdagar i skolan. Eleven kan faktiskt också ha en annan typ av anställning på samma företag/organisation t ex på helger och kvällar. För elevens säkerhets skull ska det vara glasklart vilken status den har under veckans dagar. Det kan också behövas en rad om hur många arbetstimmar den ska arbeta när den är anställd. Även om det kan vara krångligt att inrätta dessa anställningsavtal ansåg nätverket att det gör det renare för eleven och arbetsgivaren att ha ett vitt avtal att gå på. Det har förekommit att elever har tagit emot ersättning för arbete utan att ha haft en anställning, vilket inte är okej. Stenungsunds arbetsmaterial bifogas med anteckningarna. OBS sprid ej vidare. 2. IM Yrkesintroduktion Hur kan vi samverka mera om yrkeskurser? Hur ska man se på validering av kunskaper som elever fått via praktik? Anita Attestål, Lerum initierar. Laget runt. Kungsbacka: IMs personal har lånat lokaler av Fordon- och transportprogrammet och sedan validerat kunskaperna. Lärarna är ej behöriga yrkeslärare. Kan det vara rätt? Partille: Skolan funderar på att ta med bygglärare till IM. Arbetssättet ska vara som för vilken kurs som helst. Katrinelund: Är det så lyckat att de får ett betyg i en karaktärsämneskurs på IM-Yrkesintroduktion? Kungsbacka: IM jagar platser för praktik och det ställer till det för elever som ska ha apl. Platserna räcker inte till. Hur undviker man att platser sabbas? Tjörn: Det kan vara en del missförstånd i arbetslivet om vilken status eleven har. En del blandar ihop elever på yrkesintroduktion med lärlingsutbildningen. Härryda: Kan man gå ut och tala om vilken typ av elev det är som kommer? Lerum: Organisationen på IM ser ut som på gamla IV-programmet. Vad innebär det att organisera dagens IM? Vad är syftet med att få med sig en massa gymnasiekurser?
sregionens kommunalförbund MA: Att få betyg i kurser kan ge motivation. Det finns elever som går hela sin studietid som IM-elever och om de får betyg så har de med sig något i alla fall. Det kan göra det lättare att gå vidare i vuxenutbildning eller att få ett arbete. Den som bara har gjort praktik kan drabbas vid nedskärningar om den inte har något betyg att luta sig tillbaka mot. En elev som har fått ett betyg och sedan går om kursen i gymnasieskolan lider nog inte av det utan kan fördjupa sina kunskaper. Konkurrens är bra men hur kan vi undvika att hamna i en krigsställning mellan olika former av utbildningar? Det gynnar inte saken. I stället bör vi hjälpas åt med platserna. Intern kompetens kan användas i stället för att det köps upp från andra leverantörer. BESLUT: Varje nätverksmedlem bjuder med en person från IM yrkesintroduktion (om det finns i kommunen) till nästa LPA-möte. 3. Redovisning av aktuellt läge kring byggplåtslagarutbildning Tommy Johansson m fl., Hillevi Sjöstedt-Lindkvist var förhindrad. Det lokala facket har sagt ja till att inrätta gemensamma utbildningsinsatser i GR. Intresserade kommuner är Lerum, Stenungsund och Kungsbacka. Målet är att slippa att skicka eleverna till Katrineholm. Mikael Holmström PVF har accepterat och BYN har också gett klartecken. Branschorganisationen centralt lutar sig mot sin skola i Katrineholm. Många av GReleverna tycker att det är bortkastad tid eftersom nivån där uppfattas som låg. Branschen bör inte kunna säga nej till en skola som redan är godkänd. Eleverna är duktiga och maskiner är moderna och utrustning är uppdaterad. MA: Yrkesprogramsutredningen har aviserat att det kan komma ett förslag om att statsbidraget ska gå direkt till branschskolan i form av en branschlärlingsutbildning. Hur blir det då inom GR? Fråga: Kan en skola hålla inne statsbidraget för lärlingsutbildning med hänvisning till att företaget inte kan leverera rätt kvalitet i apl? I stället kanske man skulle kunna ta dessa pengar och betala Katrineholm? Det är problematiskt eftersom ingen firma klarar alla delar i utbildningen. 4. Uppmärksamma uppmärkningen av lärlingar med koden 0L för att eleven ska kunna få CSN-medel MA: Nätverket uppmärksammades på att alla som går en lärlingsutbildning ska märkas upp ordentligt i statistiken för att de ska få sitt lärlingsbidrag från CSN. Det finns exempel på att detta inte görs. Kontrollera detta. Synpunkt från nätverket: CSN gör kontroller och verkar handlägga på olika sätt. 5. Vad gör en apl-utvecklare? Anita Attestål berättade om vilka frågor som ställs vid uppdragen som apl-utvecklare. Det är andra terminen som Anita jobbar med apl-utveckling på uppdrag av Skolverket. 20 lärare åker till skolor som vill ha hjälp med sin utveckling. Vanliga frågor rör samverkan, betyg och bedömning, systematiskt kvalitetsarbete, lokala programråd och handledarutbildning.
sregionens kommunalförbund Hon tar kontakt med rektorn och hör om vad som känns mest angeläget. Syftet är att skolan ska få igång sitt apl-arbete. 2012 kom det en rapport från Skolinspektionen om hur dåligt det har varit med uppföljningen. Det finns nu ett verktyg för att diskutera dessa frågor. Det är väldigt bra att rektor ska sitta med under hela mötet. Om inte så blir det den vanliga diskussionen. Hon gör ett första besök under en dag och skolan får sedan en läxa. Efter 5-6 veckor gör hon ett uppföljningsbesök. Rektor ska sitta med vid detta möte också. De ska ha startat igång arbetet. Efter insatsen har rektorerna många bra argument för att få ut mera medel för sin verksamhet. Styrdokumenten anger vilket ansvar man har som huvudmän. Hur ska en rektor få med sina kollegor på apl-uppdraget är en annan vanlig fråga? Alla är väldigt positiva efter ett besök. Apl-utvecklaren har ett samtal med rektor innan så att det blir på rektors villkor. Hen får inte hamna in pinsamma situationer. Erfarenheten är att apl fungerar väldigt på på VO-programmet generellt. Ett exempel finns dock från VO-programmet, där kärnämneslärarna inte var med i apl-arbetet. De var efter insatsen jättenöjda och visste nu så mycket mera om programmet och om hur de kunde samverka. De fick följa med på apl-besök vilket upplevdes positivt. Meningen är inte att de ska ta över bedömningen utan det ska ge inspiration för att förstå examensmålens innebörd. Totalt har ett 50-tal skolor använt sig av denna kostnadsfria processledning. Beställningen ska gå till Skolverket och det blir som en fortbildningsdag. De flesta processledarna har gått apl-utvecklarutbildningen. Det kommer att vara 600 lärare som är utbildade 2016. Man kan gå utbildningen även om man har gymnasiegemensamma ämnen, då den är öppen. Eventuellt kan även en rektor gå utbildningen. Både förra regeringen och nuvarande regering satsar på yrkesutbildning på bred front. Enskilda lärare är viktiga för apl-arbetet. De vill väldigt gärna prata bedömning av apl, kartläggning av apl-platser och veta mera om skillnaden mellan apl och APU. Det systematiska kvalitetsarbetet står i centrum. Organisatoriska frågor är vanligt förekommande. Handledare och apl-samordnare ska ha ett bra samarbete. Utvecklingsarbetet ska fortgå eftersom skolorna har kommit olika långt. Man ska alltid utgå från skolans egen verksamhet. Det finns inga färdiga svar från apl-utvecklarna. De visar vad styrdokumenten säger. På en skola jobbade man en hel dag med examensmålen. De är viktiga. 6. Medel för kvalitetsutveckling av arbetsplatsförlagt lärande Laget runt kring vad skolorna har gjort med de extra medlen. Vilka har sökt och för vad i den senaste omgången? Intresse för en gemensam ansökan vid nästa tillfälle? Partille gymnasium: Har sökt medel för utveckling av apl. Man tar t ex fram ett bättre material. Bräckegymnasiet: Har sökt 225 000 kr för att sprida lärlingsutbildningen till fler företag. Har även sökt för att köpa in Ipad för att följa upp elevernas apl. Skolan har bjudit in byggföretagen för att
sregionens kommunalförbund sprida lärlingsutbildningen. Nu har skolan sökt 325 000 kr. Bengt läser en kurs i entreprenöriellt lärande och ska införa detta i lärlingsutbildningen. Många elever stupar när det blir skarpt läge i lärlingsutbildningen och de knäcker inte koden. Bengt vill överbrygga skolkultur och arbetslivskultur. Lärlingsutbildningen har haft paddor och nu ska även de andra eleverna få detta. Denna arbetsmetod kan anammas av andra lärare. Det är ett tankefel att bara ha lärling på vissa utbildningar. Det borde vara individbaserat. Nu är de tvungna att vara lärlingar som golvläggare. Man bör erbjuda bägge skolformerna för alla elever. Då hade man skapat ytor för de lärare som kan stödja elever med behov. Ester Mosessons gymnasium: Börje tog fram en egen handledarutbildning som skolan åkte ut till företagen med. Nu finns det en nationell handledarutbildning. Det måste finnas tid för att åka ut med den. Skolan sökte i förra omgången 300 000 kr och 400 000 kr nu. Målet är att ta fram en gemensam apl-hantering för hela skolan oavsett utbildning. Där i ingår att utveckla trepartssamtalen för lärarna. Det ska bli ett meningsfullt möte. Besked väntas i slutet av februari. Medlen ska även användas för att sälja in den webbaserade nationella utbildningen. Lerums gymnasium: En gemensam ansökan för Lerums gymnasium i sin helhet har skickats in. Målet är att utveckla handledarkontakterna och den webbaserade utbildningen. Ett annat mål är att få en samsyn mellan olika yrkeslärare. 500 000 kr har sökts. Skolan vill också använda apl-utvecklare. Vuxenutbildningen kommer inte att få direkta pengar. Branschorganisationer kan söka och få pengar. Teknikcollege har t ex fått pengar. Det är lite svårt att få pengar till vuxenutbildningen. Det är också svårt att få Hovslagarföreningen att söka pengar och man har ont om tid. Härryda Hulebäcksgymnasiet: Härryda har sökt och fått tid till att diskutera vad apl är och för att skapa samsyn, utveckla trepartssamtal och genomföra kartläggning. Man tänker olika i olika branscher. Ett annat mål är också att implementera handledarutbildningen. Planen är att använda den webbaserade utbildningen, men att hjälpa till med genomförandet av den. 400 000 kr är sökta. Katrinelundsgymnasiet: Skolan har inte sökt nu men fick 300 000 kr förra gången. Syftet var då att kunna utöka antalet besök på apl. Skolan fick in vikarie för tiden. Syftet var inte att utöka antalet lärlingar, men man har ändå fem fler lärlingar nu. 7. Lärande på arbetsplats i Norden Margaretha Allen berättade om idéer och erfarenheter från de nordiska ländernas arbete kring lärande på arbetsplats. LPA-projektet är initierat av Nordiska ministerrådet och Skolverket leder och samordnar projektet. MA är projektledare. Ländernas yrkesutbildningssystem ser väldigt olika ut, men trots det har det gått att enas om 13 teman som går igen i samtliga länder. Dessa byter man erfarenheter kring under sammanlagt åtta s.k. Mötesplatser. Projektet sträcker sig över tre år. Hösten 2015 kommer en öppen slutkonferens att arrangeras. Där kommer olika verktyg och metoder att presenteras.
sregionens kommunalförbund Kungsbackas representant i GRs LPA-nätverk är också en av de svenska lokala aktörerna i det nordiska projektet. Skolan tar nu kontakt med Finland och kommer att besöka landet för att lära mera om det finska systemet. Artiklar som har skrivits om hittills genomförda mötesplatser hade bifogats med inbjudan. Mera information finns på skolverket.se/lpa och på norden.org 8. Nationella programmen reflektioner kring rapporten Staffan Sjölund Bilderna bifogas. Några av Staffans reflektioner: Hur ska man göra för att upprätthålla kvaliteten på inriktningarna när det är färre elever? Generellt sett finns det få elever på lärlingsutbildningen. Hur ser imagen ut? Statusen är kanske inte så hög. Det är synd för det är ett bra spår. Replik Katrinelundsgymnasiet: Skolan har högre antagningspoäng till lärlingsutbildningen än till den skolförlagda utbildningen. Staffans reflektioner: Elevantalet går ner men söktrenden har gått ner sedan 2007. Kvalitativa analyser saknas. Replik: Bräckegymnasiet hade då många elever som ville läsa teoripaketen. De ville inte gå ut på apl. Staffans reflektioner: Reformen 2007 var på väg in. Reformen kom sedan 2011. Akademiska krav på yrkesprogrammen. Avregleringen stimulerar inte utbudet marknaden styr. Finns analyser av regionala effekter riktad mot långsiktig kompetensförsörjning? Är det kommunala självstyret ett hinder eller en möjlighet? Yrkeslärarbristen är tydlig idag och kommer att öka de närmaste åren. Hur ska den nödvändiga kompetensförsörjningen klaras kort- och långsiktigt? I vilken grad har de sänkta akademiska kraven på yrkesprogrammen spelat in för intresset? Synen på lärlingsutbildningen? Föräldrar m fl. Vägledningen inför valet kan vi arbeta mer aktivt för att förbättra ryktet? Retorikens betydelse lärlingsutbildning för de skoltrötta som vill arbeta med händerna i vilken grad har den spelat in för imagen? Höj i stället statusen för yrkesutbildningen! Den generella bilden: Skolförlagd yrkesutbildning är lite bättre än lärlingsutbildning. De lokala politikerna behöver öka sin samsyn för det regionala perspektivet. Det är ett absolut måste att samverka regionalt särskilt för de små kommunerna.
sregionens kommunalförbund 9. Är det dags för regionala programråd inom någon sektor? Inventering Frågan sköts fram i tiden. 10. Nationella handledarutbildningens modul 2 klar för lärlingshandledare Informerades om att Skolverkets modul nu finns tillgänglig. 11. Retoriken kring gymnasieskolans lärlingsutbildning Behövs en kommunikationsplan? Hur sälja in lärlingsutbildningen? Varför är det lättare att skapa intresse för en vuxen lärling? Specialutbildade studie- och yrkesvägledare med lärlingskunskap kan det vara något? Frågan behandlas vidare vid nästa möte. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. /Margaretha Allen Sekreterare