Mellanboende i Sundbyberg

Mellanboende i Sundbyberg Bostäder för äldre hur vill du bo? Februari 2017 ÄLDREFÖRVALTNINGEN

2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Uppdraget 5 Bakgrundsinformation 6 De äldre i Sundbyberg 6 Ansvar för bostäder för äldre 6 Några definitioner 7 Vad finns i Sundbyberg idag? 8 Målgruppen för mellanboende 8 Att flytta på äldre dar 9 Aktuella nya bostäder för äldre i Sundbyberg 10 Utredningar och rapporter om bostäder för äldre 11 Bostäder att bo kvar i 11 Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? 12 En temadag om bostäder för seniorer 13 Vad finns i andra kommuner? 15 Solna, Järfälla, Sollentuna 15 Upplands Väsby, Stockholm 16 Sigtuna, Kalmar 17 Luleå 18 Andra aktörer 20 Bostadsrättsföreningar 20 Blomsterfonden 20 Förenade Solhem 20 Gyllene Hem AB 21 Vad vill seniorer ha för typ av boende på äldre dar? 22 En återblick till 2006 22 Diskussionsgrupper 2016/2017 22 SPF Seniorerna 23 PRO 23 Handslagsgruppen i Sundbyberg 24 Analys och slutsatser 27 Definition av mellanboende 27 Hur stort är behovet i Sundbyberg? 28 Mer samlad och tydligare information 28 Samverkan inom och utom staden 29 Källförteckning 30 Bilagor 30 3

Sammanfattning Äldreförvaltningen i Sundbybergs stad fick i budget 2016 ett uppdrag från äldrenämnden att utreda frågan om s.k. mellanboenden i staden. Parallellt med detta har också handslagsgruppen, ett samverkansforum mellan staden och pensionärsorganisationerna, arbetat med frågan om olika former av bostäder för seniorer i Sundbyberg. Målgrupp för rapporten är alla aktörer som på något sätt är inblandade i planeringen av bostäder för äldre. Det handlar om kommunala aktörer; kommunstyrelse/stadsledningskontor, stadsbyggnads- och servicenämnden, äldrenämnden, det kommunala bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren och det kommunala bolaget Lokalfastigheter i Sundbyberg AB. Den riktar sig också till privata aktörer som bygger och hyr ut bostäder till seniorer. I rapporten finns en redovisning av olika frågor kring bostäder för äldre i det ordinarie bostadsbeståndet. Det görs jämförelser med vad som finns i andra kommuner, vad olika utredningar har kommit fram till och hur de äldre själva vill utforma sitt framtida boende. Förutom att redovisa pensionärsorganisationernas synpunkter så har också en temadag om bostäder för seniorer med efterföljande gruppdiskussioner genomförts. I slutet av rapporten finns analys och slutsatser kring hur ett mellanboende kan definieras och några åtgärder som behöver genomföras för att påverka framväxten av fler mellanboenden i Sundbyberg. Rapporten är sammanställd av lokalsamordnare Carl-Johan Swärd på äldreförvaltningen. Ett stort tack till alla som har bidragit med material och synpunkter till rapporten. 4

Inledning Antalet äldre i Sundbyberg, liksom i Sverige, ökar och därmed ökar också behovet av bostäder som uppfyller de krav och behov som äldre personer har. Äldreförvaltningen har bl.a. därför fått ett uppdrag från äldrenämnden att utreda frågan om mellanboenden i Sundbyberg. Uppdraget har genomförts under 2016 och redovisas vid äldrenämndens sammanträde i februari 2017. Uppdraget Äldreförvaltningen fick i budget 2016 ett prioriterat mål från äldrenämnden med lydelsen: Utreda möjligheterna med ett icke biståndsbedömt mellanboende parallellt med att planera för ytterligare ett särskilt boende i en stadsdel som idag saknar ett. Det är den första delen av målet (markerad med fetstil) som redovisas i denna rapport. I utredningen sattes följande huvudaktiviteter upp: Genomgång och sammanfattning av skriftligt material i form av rapporter, utredningar mm. Genomgång och sammanfattning av hur det ser ut i andra kommuner. Genomförande av hearing med intresseorganisationer och andra. Framtagande av definition av begreppet mellanboende. Framtagande av arbetsmodell för fortsatt arbete för att åstadkomma mellanboenden i staden. Parallellt med ovanstående utredning så har också den s.k. handslagsgruppen, som arbetar inom ramen för stadens Handslag med pensionärsorganisationerna 1 haft i uppdrag att: Tydliggöra innebörd och definition av olika boendeformer för äldre i Sundbyberg. I samarbete med pensionärsorganisationerna göra en behovskartläggning bland äldre vad gäller önskemål om olika boendeformer i Sundbyberg. Eftersom uppdragen i vissa delar är gemensamma så har avstämningar skett i arbetet och denna rapport bör kunna betraktas som en gemensam avrapportering av uppdragen. Målgruppen för rapporten är alla aktörer som på något sätt är inblandade i planeringen av bostäder för äldre. Det handlar t ex om kommunala aktörer; kommunstyrelse/stadsledningskontor, stadsbyggnads- och servicenämnden, äldrenämnden, det kommunala bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren och det kommunala bolaget Lokalfastigheter i Sundbyberg AB. Den riktar sig också till privata aktörer som bygger och hyr ut bostäder till seniorer. 1 Se bilaga 1. 5

Bakgrundsinformation I detta avsnitt ges bakgrundsinformation som kan vara bra att ha med sig när frågan om bostäder för äldre och mellanboendeformer diskuteras. De äldre i Sundbyberg Antalet äldre i Sundbyberg kommer enligt befolkningsprognosen öka kraftigt de närmaste 15 åren. Befolkningen totalt förväntas öka med ca 77 procent fram till och med 2030. Gruppen personer 80 år och äldre ökar något mer, med 80 procent vilket motsvarar 1 193 personer. 3 400 3 200 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Befolkningsutveckling äldre, Sundbyberg, källa: WSP 2016/06 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-w Ansvar för bostäder för äldre Alla kommuner ska enligt bostadsförsörjningslagen ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen minst en gång per mandatperiod. Sundbybergs riktlinjer finns i översiktsplanen 2 som är ett verktyg för att styra utvecklingen i staden. I riktlinjerna står bland annat att det ska finnas blandade boende- och upplåtelseformer i alla bostadsområden. Det ska finnas möjlighet till boendekarriär som innebär att det ska gå att bo i Sundbyberg hela livet. En av de prioriterade grupper som pekas ut är äldre personer. För att tillgodose behovet av anpassat boende för de olika grupperna så ska staden samverka med de boende och andra aktörer på bostadsmarknaden. Huvudansvaret för bostadsförsörjningsfrågor ligger i Sundbyberg hos kommunstyrelsen 3. I socialtjänstlagen anges att Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 4. I detta fall är det ett krav att så 2 Sundbyberg stads översiktsplan, sid 19-20, antagen av kommunfullmäktige den 25 mars 2013. 3 Kommunstyrelsens reglemente, beslutat 14 dec 2015. 4 Socialtjänstlagen 5 kap 5, SFS 2001:453. 6

ska ske (se nedan om särskilt boende för äldre). När det gäller bostäder i övrigt står det att socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder. Detta innebär att socialnämnden (i Sundbyberg äldrenämnden) ska arbeta för att påverka andra aktörer (inom och utom staden) att tillgodose äldres behov av bra bostäder. Sundbybergs stad kan inte utan ett gott samarbete med andra aktörer åstadkomma anpassade bostäder för äldre inom det ordinarie bostadsbeståndet eftersom äldrenämnden varken har till uppgift att bygga eller hyra ut sådana bostäder. Stadens bostadsföretag, Fastighets AB Förvaltaren, har också ett ansvar för bostäder för äldre. Det framgår i ägardirektiven 5 för Sundbybergs stadshus AB (där Förvaltaren ingår) att koncernen ska säkerställa att det inom fastighetsbeståndet finns särskilt anpassade lägenheter för äldre. Koncernen ska vidare utveckla trygghetsboende och särskilt anpassade boenden, så kallade plusboenden. Trygghetsboendena ska vidare ha tillgång till gemensamhetsutrymme. Några definitioner Det finns några olika begrepp som behöver tydliggöras i detta sammanhang. Ordinärt boende en bostad i det ordinarie bostadsbeståndet. Det kan vara en villa, ett radhus, en bostadsrätt, en hyresrätt, en kooperativ hyresrätt, ett kollektivboende etc. Fastighetsägaren kan vara en enskild person, en ekonomisk förening, ett företag, en stiftelse etc. Särskilt boende för äldre en bostad där det finns tillgång till vård- och omsorgspersonal dygnet runt. Det krävs ett biståndsbeslut från kommunen för att flytta in och personen som flyttar in ska som regel har ett stort vård- och omsorgsbehov eller en demenssjukdom som gör att han eller hon inte kan bo kvar i ordinärt boende. Särskilt boende för äldre regleras bl.a. i socialtjänstlagen. Särskilda boenden för äldre ägs och drivs främst av kommuner, företag och idéburna organisationer antingen i föreningsform eller i stiftelseform. Trygghetsboende eller trygghetsbostad en bostad särskilt anpassad för äldre personer som ska skapa en trygg boendesituation. Bostaden ska ha en god tillgänglighet, gemensamma utrymmen för social gemenskap och om man vill måltider, en värd/värdinna som kommer på dagligt besök och som tittar till de äldre och eventuellt ordnar aktiviteter m.m. För dessa bostäder finns möjlighet att söka statsbidrag om de är avsedda för personer över 65 år och det handlar om hyresrätter eller kooperativa hyresrätter. 6 Trygghetsbostäder ägs främst av kommunala eller allmännyttiga bostadsföretag. Begreppet är relativt nytt och fick en bredare spridning efter Äldreboendedelegationen hade redovisat sitt arbete 2008 7 Seniorboende i denna grupp finns en mängd olika typer av bostäder. Vanligast är bostadrättsföreningar som riktar sig till äldre personer, t ex 55+. Utformningen av dessa bostäder skiljer sig åt och ambitionerna från fastighetsbolagen som bygger är också väldigt olika. En del satsar mycket på att skapa en gemensam miljö som ska främja samvaro och god 5 Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag, beslutade i juli 2016. 6 Information om investeringsstödet finns hos Boverket och länsstyrelserna. 7 SOU 2008:113, Bo bra hela livet. 7

gemenskap, andra är svåra att skilja från vanliga bostadsrättsföreningar. Det finns också exempel på äldre som bor i olika former av kollektivboende tillsammans. Vad finns i Sundbyberg idag? I Sundbyberg har Fastighets AB Förvaltaren något som kallas Plusboende, det är lägenheter som är insprängda i vanliga bostadshus och som har en god tillgänglighet och kan sökas av personer som är 65 år och äldre. 8 Plusboende finns på följande platser: Centrala Sundbyberg: Vasagatan Storskogen: Bergdalen 4 och Skogsbacken 22-24 Rissne: Ridvägen 11-15 Ursvik: Mönstringsvägen 7 Förvaltaren har också ett trygghetsboende på Lötsjövägen 2 i Hallonbergen med 34 lägenheter. 9 Åldersgränsen är 70 år. Äldreförvaltningen står för en värd/värdinna som besöker de boende ett par timmar per dag. För att ansöka om plusboende eller trygghetsboende så krävs det att man är skriven i Sundbyberg (med undantag för plusboendet i Ursvik). Det finns också några seniorboenden i Sundbyberg, samtliga är bostadsrättsföreningar: Brf Mälarparken, Hamngatan 9, 50 lägenheter, byggt av Seniorgården. Brf Bryggan, Hamngatan 28A och 28B, 30 lägenheter, byggt av Bonum. Brf Vackra vägen 1, 66 lägenheter. Målgruppen för mellanboende Under de senaste 10-15 åren har diskussionerna om bostäder för äldre som är ett mellanting mellan särskilt boende för äldre och det vanliga ordinarie boendet intensifierats. Det som samtidigt har skett under den perioden, och även i vissa kommuner under något längre tid, är att kommunerna har koncentrerat sina särskilda boenden på personer som har ett stort omvårdnadsbehov eller en demenssjukdom. Detta innebär att glappet mellan ett ordinärt boende och ett särskilt boende alltså har ökat. Mot bakgrund av ovanstående så blir alltså målgruppen äldre personer som har behov av något annat än ett ordinärt boende, men som inte har ett så stort vård- och omsorgsbehov som behövs för att få ett beslut om ett särskilt boende för äldre. Ofta handlar det att individen har behov av trygghet och social gemenskap. I slutet av denna rapport så är slutsatsen att mellanboende kan användas som ett samlingsbegrepp för alla typer av bostäder för äldre som inte är ordinärt boende eller särskilt boende för äldre. Mellanboende är alltså alla former av seniorboende (55+, 65+, kollektivhus, trygghetsboende/-bostäder etc). 8 Se bilaga 2. 9 Se bilaga 3. 8

Att flytta på äldre dar I takt med ökande ålder och försämrad hälsa minskar benägenheten, viljan och orken att flytta till en mer passande bostad. Detta faktum har tagits upp i bl.a. äldreboendedelegationens arbete och utredningen Bostäder att bo kvar i som redovisas i ett senare avsnitt. De orsaker som oftast redovisas är: bristande ork kostnader mindre bostad till högre kostnad flyttskatter 10 jobbigt att komma in i ett nytt socialt sammanhang flytt till en annan stadsdel, okänd miljö. I Sundbyberg har också köreglerna varit sådana att personer som redan bor i Förvaltarens bestånd har haft mer gynnsamma regler än personer som inte bor hos Förvaltaren. Detta kan för denna grupp ha haft en viss hämmande verkan. Vid diskussioner med Fastighets AB Förvaltaren 11 har det också framkommit att när trygghetsboendet på Lötsjövägen 2 skulle komma till så fick de in många intresseanmälningar. Men när boendet väl var klart, så visade det sig att den faktiska efterfrågan inte ens täckte antalet lägenheter. Flera av de äldre tyckte att det var för tidigt att flytta, eller jag klarar mig själv fortfarande, kanske senare. Även senare när köande får erbjudande om att flytta in så säger man samma sak. Detta kan bero på olika saker: antingen vet man inte vad det innebär att bo i ett trygghetsboende, man kanske tror att det mer liknar ett särskilt boende eller också är det helt enkelt så att man drar sig för att flytta. De flesta människor vill helst bo kvar i sin välkända, inbodda miljö och omgivning. Det kan finnas ett behov av att tydliggöra vilken målgrupp som trygghetsboendet ska ha, mer än bara att man ska ha uppnått en viss ålder för att kunna söka en bostad. Om trygghetsboendet kunde få ett rykte om sig att här är det trivsamt och kul att bo på äldre dar så skulle efterfrågan nog öka. 10 I slutet av januari 2017 föreslog bostadsminister Peter Eriksson att reavinstskatten vid försäljning av bostäder borde sänkas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. 11 Tom Radway och Göte Fredriksson, Fastighets AB Förvaltaren 9

Aktuella nya bostäder för äldre i Sundbyberg I nuläget finns två projekt som gäller bostäder för äldre i form av mellanboende, dels i Ör och dels i de västra delarna av Ursvik. Mellanboende i Ör Hallonbergen, Ör och Rissne centrum, samt fastigheten Ekbacken ska säljas. För att områdena ska utvecklas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt, har staden tagit fram fyra kvalitetsprogram. I kvalitetsprogrammen konkretiserar staden sin framtida bild av områdets utveckling och beskriver vilka kvaliteter som ska vara vägledande vid utvecklingen. Många fastighetsbolag har visat sitt intresse. För att komma i fråga som köpare ska företagen ta fram idékoncept, förslag, utifrån de ställda kraven. Fastighetsbolagen tävlar sedan mot varandra med sina respektive förslag. 12 I kvalitetsprogrammet för Ör handlar det om en markyta på ca 4100 kvadratmeter vid Ör centrum. Det skrivs följande om ett mellanboende på platsen: Mellanboende är ett boende för seniorer (kallas ofta seniorboende), d.v.s. personer som har uppnått en viss ålder. Lämplig ålder kan vara 65 år. Mellanboende kan beskrivas som en bostad med god tillgänglighet som även genom andra kringfaktorer skapar trygghet för de äldre. En av kringfaktorerna är personalresurser i form av en värd/värdinna som tittar till och hjälper de äldre med enklare sysslor som myndighetskontakter eller att ordna aktiviteter. Det ska också finnas gemensamma utrymmen för samvaro och måltider. Det krävs inget biståndsbeslut för bostaden utan det enda kravet är en viss ålder på den som vill bo där (lämpligen 65 år). Mellanboendet ska ha minst 30 lägenheter. Ett exempel på denna typ av bostäder är det koncept som Blomsterfonden har. Det ska också finnas ett särskilt boende för äldre på platsen. Senast den 15 mars 2017 ska intresserade företag lämna in sina idékoncept och dessa utvärderas sedan och staden ska fatta beslut om försäljning under hösten 2017. Det kommer sedan att dröja några år innan byggnaderna blir färdiga, eftersom det också kommer att krävas en ny detaljplan för området vilket tar minst ett och ett halvt år att genomföra. I dialogen med seniorer och pensionärsorganisationer har ett starkt krav framförts om att mellanboendet ska vara i form av hyresrätter med en rimlig hyra. Mellanboende i de västra delarna av Ursvik Äldreförvaltningen har tillsammans med exploateringsenheten inlett diskussioner med Fastighets AB Förvaltaren om ett mellanboende i de västra delarna av Ursvik. Förvaltaren ska bygga några bostadsfastigheter där och någon eller delar av någon (t ex vid Torget) skulle kunna vara aktuell för ett mellanboende för seniorer. I detta fall har detaljplaneprocessen påbörjats, så färdigställande bör gå något snabbare än i Ör. 12 Information på www.sundbyberg.se 10

Utredningar och rapporter om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i en statlig utredning 13 Utredningen, ledd av Ewa Samuelsson, lämnade sitt betänkande hösten 2015. Antalet äldre kommer att öka i framtiden och eftersom äldre personer har behov av mer tillgängliga bostäder så är det angeläget att tillgänglighetsfrågorna kommer mer i fokus. Även om Sverige har de friskaste pensionärerna i EU så drabbas de flesta efter hand av sådant som nedsatt rörlighet, hjärtproblem och försämrad syn eller hörsel. Detta gör det svårare att upprätthålla ett socialt nätverk. Risken för problem med ensamhet och social isolering kan förväntas fortsätta öka med åldern och med ensamhet följer såväl psykisk som fysisk ohälsa. Utredningen framhåller därför att det är viktigt att främja och stödja boendeformer som ger möjlighet till vardaglig samvaro och ett meningsfullt sammanhang i boendet. Utredningen föreslog åtgärder inom fyra områden: 1. Förbättrad tillgänglighet i det ordinarie bostadsbeståndet genom statligt stöd till inventeringar, hissinstallation, skyldighet att undanröja enkelt avhjälpta hinder och ett uppdrag till Boverket att ta fram en tillgänglighetsmärkning av flerbostadshus. 2. Fler bostäder för äldre genom bl.a. ett fortsatt investeringsstöd för trygghetsbostäder, startbidrag till s.k. byggemenskaper, ett uppdrag till Boverket att sprida kunskaper och erfarenheter kring bostadsförsörjning för äldre och att socialnämnderna skulle få ett tydligare uppdrag att medverka i bostadsförsörjningsplaneringen i kommunerna. 3. Underlätta flytt och kvarboende genom höjt bostadstillägg, RUT-avdrag för flyttkostnader till personer över 75 år, att kommunerna ska utveckla sin information om tillgängliga bostäder och lagstöd för förenklad biståndsbedömning om hemtjänst till personer över 75 år. 4. Utvärdering, forskning och utveckling kring tillgänglighet, trygghetsbostäder som boendeform samt utformning av tekniska möjligheter för avfallshantering som underlättar för personer med nedsatt funktionsförmåga. Hittills har endast några få av förslagen genomförts. 13 Bostäder att bo kvar i, SOU 2015:85 11

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? En rapport 14 från Myndigheten för vårdanalys med ovanstående titel beskriver resultaten av fyra studier som behandlar olika scenarios eller tänkbara planeringsstrategier för morgondagens äldreomsorg. En enkät har genomförts med personer 50-60 år med frågor kring deras tankar om äldreomsorg när behoven är relativt små respektive större och lämplig typ av boendeform (eget boende, mellanboende eller ett vård- och omsorgsboende). Mellanboende definieras på följande sätt i rapporten: Vi har definierat ett mellanboende som ett boende i egen lägenhet med trygghetslarm och tillgång till viss gemensam service och gemensamma lokaler. Personal finns tillgänglig i huset under dagtid. Service- och omvårdnadsinsatser tillgodoses efter ansökan om hemtjänstinsatser. I rapporten finns också en diskussion kring om mellanboenden skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt och resultaten pekar på detta. Dock är det så att kostnaderna troligen ökar för kommunerna, minskar för landstingen och även för den informella omsorg som utförs av anhöriga och vänner. Se ytterligare material från rapporten i bilaga 4. I rapporten finns också en mängd referenser som kan vara användbara när man vill fördjupa sig i äldreomsorg och bostäder för äldre. 14 Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Rapport 2015:8. 12

En temadag om bostäder för seniorer i Sundbyberg Den 14 november 2016 genomförde äldreförvaltningen i samråd med handslagsgruppen en temadag om bostäder för seniorer i Sundbyberg. På programmet 15 stod föreläsningar och en paneldebatt med ledande politiker i staden. Dessutom fanns utställare från olika företag som arbetar med bostäder för seniorer, det kommunala bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren och representanter för pensionärsorganisationerna PRO och SPF på plats. Uppskattningsvis så besökte ett hundratal seniorer temadagen. Göte Fredriksson från Fastighets AB Förvaltaren berättar om Plusboende och Trygghetsboende. Ewa Samuelsson redovisar slutsatserna från den statliga utredningen Bostäder att bo kvar i. 15 Se bilaga 5. 13

Många intresserade seniorer lyssnade på föreläsningarna. Som en uppföljning av temadagen och för att få in konkreta synpunkter på önskemål och krav på bostäder för äldre så genomfördes också gruppdiskussioner med seniorer vid fyra tillfällen. Dessa redovisas lite längre fram i denna rapport under avsnittet Vad vill seniorer ha för typ av boende på äldre dar? 14

Vad finns i andra kommuner? I detta avsnitt beskrivs vad som finns i några närliggande kommuner samt Kalmar och Luleå, i den sistnämnda kommunen har ett systematiskt arbete bedrivits de senaste åren 16. Solna Går man in Solna stads hemsida under Äldre och Boende finns information om bostadsanpassning, seniorlägenheter och vård- och omsorgsboende. Seniorlägenheter 65+ finns på tre ställen. Alla har 2- eller 3-rumslägenheter och förmedlas av det Signalisten, Solna stads allmännyttiga bostadsstiftelse. På hemsidan framgår att det inte ingår några särskilda tjänster kopplade till seniorlägenheterna. Bollen har direkt närhet till vårdcentral, seniorträff, butiker och restauranger. Hemtjänstföretaget Attendo har lokaler i samma hus. Vid Hallen finns restaurang, seniorträff, frisör och fotvård. Två hemtjänstföretag har lokaler i huset. Turkosen har restaurang, seniorträff och vårdcentral. Mica Omsorg har hemtjänstlokaler i huset. Vid en sökning på trygghetsboende dyker följande nyhetstext upp (dec 2016): Just nu planeras det två trygghetsboenden i Solna. Boendena blir de första i sitt slag i Solna och omfattar cirka 130 lägenheter. Trygghetsboendena kommer att byggas i Huvudsta och Bergshamra och är anpassade för stadens äldre. Trygghetsboende som boendeform minskar steget mellan eget boende med hemtjänst och ett vård- och omsorgsboende. Med ett trygghetsboende ökar möjligheten till social samvaro med grannar och närhet till service. Här finns gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation och personal eller bovärd finns på plats vissa tider. Järfälla På Järfälla hemsida hittar man information om boende för äldre under Omsorg & stöd och Äldre. Där framgår att Järfälla inte har några egna seniorboenden, men att det finns privata aktörer som erbjuder både hyresrätter och bostadsrätter. Seniorboende beskrivs som Seniorboende är en typ av bostad som har äldre personer som målgrupp, oftast ska man vara 50/55 år eller äldre. En sökning på trygghetsboende eller trygghetsbostäder ger inga träffar. Senare visar det sig att det kommunägda bostadsbolaget Järfällahus AB har seniorlägenheter på två ställen i Barkarby, det ena har 80 lägenheter, antalet i det andra framgår inte. Av texten framgår att det inte ingår några extratjänster i boendet. Dock finns restaurang, bibliotek, café och vårdcentral nära. Åldersgränsen är 60 år. Sollentuna Under rubriken Omsorg & stöd och Äldreomsorg finns information om olika typer av boenden. Informationen under Trygghetsboende och andra seniorbostäder hänvisar till det kommunala bolaget Sollentunahem. Där framgår att seniorhus finns på tre ställen, ett av dessa kallas senior/trygghetsboende. Lägenheterna i detta har en utökad tillgänglighet, det finns 16 Om inget annat anges är informationen hämtad från respektive kommuns och bostadsbolags webbplatser. 15

också ett gemensamhetsutrymme. Däremot finns ingen värd/värdinna. Åldersgränsen var från början 70 år, men den sänktes 2014 till 60 år. För övriga två seniorhus anges inga särskilda anpassningar, åldersgränsen är 60 år även för dessa. Sollentuna har också något som kallas Pensionärslägenheter: Pensionärslägenhet är bostäder som ofta ligger centralt, nära affärer, kommunikationer och seniorträff. Storleken på lägenheterna är vanligtvis ett eller två rum och kök. Pensionärslägenhet kan beviljas främst till äldre över 65 år vars allmänna hälsotillstånd omöjliggör ett tryggt och säkert boende i nuvarande bostaden. I bedömningen vägs också närmiljö samt avstånd till affär, seniorträff och allmänna kommunikationer in. För dessa krävs ett biståndsbeslut. Upplands Väsby Under Omsorg stöd och hjälp finns rubriken Äldreomsorg på Upplands Väsby hemsida. Där finns ingen information om trygghetsboenden eller seniorboenden i kommunen. På det kommunala bostadsbolaget Väsbyhems hemsida finns information om Seniorboende 55+ samt Senior/Trygghetsboende 60+. De förstnämnda finns på flera ställen (sammanlagt över 300 lägenheter) och beskrivs på följande sätt: Våra trapphus och lägenheter för seniorer är utrustade med: Hiss i hus med flera våningar Automatiska portöppnare till entrédörrar och hissar Sittplats i entrén Tittöga i lägenhetsdörren Utrymme för rullatorer Spisvakt Trygghetscertifiering som i flervåningshus bl.a. innebär förstärkta entrédörrar med porttelefon samt kortläsare till entré och källardörrar Det framhålls också att de boende inte får ha hemmavarande barn. Förutom ovanstående framhålls också att Senior/Trygghetsboende 60+ har följande: Trygghetspaketet består av en panel i hallen vid ytterdörren som gör den boende uppmärksammad på om man glömt spisen, strykjärnet eller kaffebryggaren påslagen. Även ytterdörren är kopplad till panelen och har man glömt att låsa efter sig kan man se detta på nyckelbrickan. God tillgänglighet och hiss finns till samtliga våningsplan. Som hyresgäst har man även tillgång till en gemensamhetslokal i huset som kan användas för sammankomster av olika slag Det finns inte någon värd/värdinna i Senior/Trygghetsboendet. Stockholms stad I Stockholm finns både seniorboenden och trygghetsboenden. Seniorboenden är av två sorter, 55+ och 65+. Trygghetsboendena har en åldersgräns på 75 år. Alla typerna av bostäder förmedlas av Stockholms stads bostadsförmedling. Seniorbostäder 65+ har inte trygghetslarm (kan installeras via hemtjänsten) och det finns ingen fast personal. Det kan finnas gemensam matsal och andra gemensamma utrymmen, men det varierar. 16

I trygghetsboendet finns möjlighet till trygghetslarm och personal som ordnar samvaro och gemensamma aktiviteter. I husen finns gemensamma lokaler, ofta med kök eller pentry. I boendet ingår ingen vård. På Stockholms stads hemsida finns under rubriken Äldreomsorg samlad information om bostäder för äldre, både biståndsbedömda och icke biståndsbedömda. För de icke biståndsbedömda (senior- och trygghetsboende) så finns länkar till bostadsförmedlingen. I Stockholm har en utredning om äldres bostäder pågått sedan 2015. Utredningen kallas Äldreboendeutredningen. Den lämnade en delrapport i maj 2016, som sedan har varit ute på remiss för synpunkter. 17 I utredningen finns en mängd förslag som kommunfullmäktige godkände i november 2016. Förslagen innebär bl.a. att seniorboenden och trygghetsboenden båda ska omvandlas till en och samma form: trygghetsboenden med aktivitetscenter. Dessa aktivitetscenter ska finansieras och drivas med personal av respektive stadsdelsnämnd. Aktivitetscentret ska också fungera som mötesplats för äldre i området. Aktivitetscentret ska vara öppet minst under dagtid vardagar, men möjligheten till att också ha öppet under helgerna ska övervägas. Den primära uppgiften ska vara att ordna aktiviteter för de boende och i övrigt arbeta för en social gemenskap i boendet. Stadsdelsnämnderna ska också finansiera lokalen vilket förväntas ge lägre hyror för de boende än vad fallet är idag. I Stockholm ska också stadsbyggnadsnämnden, bostadsbolagen och äldrenämnden ta fram en gemensam strategi för det ordinarie bostadsbeståndet. Den ska syfta till att underlätta för äldre att välja ett mer tillgängligt boende när rörelseförmågan försämras. Fler tillgänglighetsinventeringar ska göras och information om tillgänglighet finnas vid förmedling av lediga lägenheter. Dessutom ska man arbeta med effektiviseringar av bostadsanpassningen. Sigtuna På Sigtunas hemsida under rubriken Omsorg och stöd, äldreomsorg finns ingen information om mellanboenden för äldre. I Sigtunas program för bostadsbyggande 2017-2021 18 beskrivs att kommunen önskar göra en ökad satsning på att stimulera tillkomsten av både seniorbostäder och trygghetsbostäder. De skriver om trygghetsboende att: I Sigtuna stad finns ett boende i Lönngränd som liknar trygghetsbostäder och i Märsta vid Arhem finns det ett hus med trygghetsbostäder. På Sigtunahems hemsida skrivs om trygghetsboendet: Här kan du få tillgång till en gemensamhetslokal där du och dina grannar kan laga mat och äta tillsammans eller ordna festligheter och kurser. Det står också att det finns personal att tillgå 10 timmar i veckan för gemensamma aktiviteter. Kalmar På Kalmar kommuns hemsida finns samlad information om bostäder för äldre under rubriken Vård och omsorg, Omsorg om äldre. I kommunen finns seniorboenden, trygghetsboenden och servicelägenheter. 17 Delrapport Äldreboendeutredningen, Dnr 320-525/2016. 18 Beslutat av kommunfullmäktige Stockholms stad i oktober 2016. 17

I Kalmarhems regi finns trygghetsboende på två ställen: Bärnstenen (38 lägenheter) och Bryggaren (30 lägenheter). Bärnstenen har följande beskrivning: Trygghetsbostäder är för dig som har fyllt 70 år och vill ha lite mer komfort. Huset har hiss och varje lägenhet har öppen planlösning med balkong och ett förråd. Du slipper höga trösklar och har bredare dörrar än vanligt. Tvättstuga finns i källarplanet. Du har miljöhus för sorterade sopor och parkeringsplatser i kvarteret. I huset finns en gemensamhetslokal, som är öppen vissa dagar med personal från Omsorgsförvaltningen i Kalmar kommun. Här finns möjligheter till aktiviteter, att umgås tillsammans med andra i trygghetsboendet. I matserveringen på Oxhagshemmet har du även möjlighet att äta måltider. Luleå Redan 2009, strax efter att Äldreboendedelegationen avrapporterat sitt arbete genomfördes en utredning i Luleå som handlade om bostäder för äldre 19. Syftet med utredningen var att analysera behovet av bostäder för äldre och presentera förslag till program avseende behovsanpassade boendeformer för äldre som möjliggör en rationell äldreomsorg. Vidare skulle utredningen söka en lokalisering för de olika boendeformerna, där man kan nyttja befintlig kommersiell och offentlig samhällsservice. Dokumentet skulle bli ett underlag för beslut i Luleå kommun om den framtida inriktningen på boendeformer för äldre. En viktig bieffekt är att fler bostäder i det vanliga bostadsbeståndet som får en ökad tillgänglighet för äldre också blir mer tillgängliga för barnfamiljer och funktionshindrade. I utredningsarbetet gjordes en tillgänglighetsinventering som innehöll en inventering av fastigheter, området, service och trygghet. Samtliga flerbostadsfastigheter i kommunen besöktes, det handlar om totalt 22 300 lägenheter. I rapporten diskuteras också hur kommunen kan påverka tillkomsten av senior- och trygghetsboenden eftersom kommunen inte bygger bostäderna. Kommunen kan medverka och påverka genom: en bra och förutseende markpolitik en tillfredsställande planberedskap när det gäller bostäder för äldre att pröva behovet av bostäder anpassade för äldre i samtliga planer med kommunal mark som medger bostäder och där servicen är tillfredsställande opinionsbildning och marknadsföring gentemot fastighetsbolag och andra aktörer en god analys av behov och möjligheter för olika områden i kommunen goda kontakter med pensionärsorganisationer att används sig av sitt allmännyttiga bostadsföretag Lulebo AB. 19 Planering för bostäder för äldre i Luleå, Luleå kommun, februari 2010. 18

En slutsats i rapporten är att om Luleå kommun satsar på ökad tillgänglighet i det ordinarie bostadsbeståndet kombinerat med en utbyggnad av senior- och trygghetsboende för äldre så minskar behovet av platser i särskilt boende för äldre vilket ger en besparing i driftkostnader för kommunen på sammanlagt ca 780 mnkr under perioden 2010-2020. Efter att utredningen presenterats så beslutade Luleås kommunfullmäktige att en genomförandeplan skulle tas fram. Arbetet redovisades i en slutrapport 2013 20. Planering för seniorboenden och trygghetsboenden (inklusive en modell för finansiering av gemensamhetslokaler och värd/värdinna) redovisades. En svårighet som kvarstår är att det inte finns särskilt stora incitament för fastighetsägare att satsa på en förbättrad tillgänglighet i sina bostadsbestånd. Äldredelegationens förslag om ett statligt bidrag för detta har inte blivit genomfört. 20 Genomförandeplan bostäder för äldre, Luleå kommun, 2013 19

Andra aktörer Bostadsrättsföreningar Den vanligaste formen av mellanboende är de bostadsrättsföreningar för seniorer som finns. Det finns ett antal aktörer som bygger bostäder och säljer dem som seniorbostäder, t ex Seniorgården, BoViva, SilverLife, Bovieran och Bonum. Flera av dessa erbjuder olika typer av tilläggstjänster som man kan beställa. Det finns också som regel gemensamma lokaler att vistas i och att använda för egna eller gemensamma aktiviteter eller tillställningar. Blomsterfonden Blomsterfonden är en ideell förening som bildades på 1920-talet och som arbetar för hem och vård åt äldre. De har både vård- och omsorgsboende, hemtjänst och seniorboende. Seniorboendet beskrivs som: Blomsterfondens seniorboende innebär eget boende i hyresrätt, med ett extra aktivitetsutbud och viss service. På alla våra boenden finns gemensam salong och bibliotek med möjlighet till social gemenskap. Uteplats med grönområden och tillgång till gästlägenhet finns också på alla boenden, och på några finns även tillgång till restaurang, pool och gym/gymnastiksal. Bovärd finns på alla våra boenden och har till uppgift att ta hand om alla fastighetsrelaterade frågor. I Blomsterfondens seniorboende har du tillgång till vår sociala verksamhet. Den är till för att dina äldre dagar ska bli behagliga, kännas trygga och fyllas med lite extra livsglädje. Värdinna finns på varje seniorboende som en stödperson för din trygghet. Värdinnan gör individuella hembesök efter önskemål och behov och arrangerar aktiviteter på boendet. Om ett vårdbehov uppstår, hjälper värdinnan till med kontakter med myndigheter. Det kan t.ex. röra sig om att ta kontakt med biståndshandläggare i den aktuella kommunen eller stadsdelen. Förenade Solhem I Norrtälje finns Förenade Solhem ett seniorboende som drivs i form av en ideell förening och med kooperativa hyresrätter. År 2004 beslöt Norrtälje kommun att lägga ner ålderdomshemmet Solhem. En grupp engagerade människor slöt sig samman för att rädda Solhem. I augusti 2005 bildades Förenade Solhem kooperativa hyresrättsförening och 2006 flyttade de första hyresgästerna in. Det finns ett trettiotal lägenheter och man betalar vid inflyttning en insats på i nuläget 65 000 kronor, den återbetalas när man lämnar tillbaka lägenheten. De boende ser efter varandra, ordnar aktiviteter m m och det finns möjlighet att äta tillsammans om man vill. Verksamheten beskrivs enligt följande på Solhems hemsida: På Solhem bor pigga pensionärer från 70 till 95 år men också yngre familjer. Solhem fungerar delvis som seniorboende, äldreboende, trygghetsboende, men alla åldrar är välkomna att flytta 20

hit. Solhem har ingen personal. Hemtjänsten, den ideella styrelsen och många boende ser till att allting fungerar. Gyllene hem AB Detta företag har fyra byggprojekt på gång i Småland (Kalmar, Tranås, Oskarshamn och Västervik) med inflyttning under 2017 och 2018. Man erbjuder något man kallar ett livsstilsboende: Perfekt för dig som vill förenkla livet efter villan och söker ett tryggt och bra boende. Man anger inte någon åldersgräns för de boende, men informationen är inriktad mot seniorer. Gyllene hem erbjuder boende i kooperativ hyresrätt. Vid inflyttning betalar man en insats som sedan återbetalas vid utflyttning. Kooperativ hyresrätt är lite av ett mellanting mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt och bygger på att medlemmarna i viss mån hjälps åt med fastighetens drift och förvaltning. 21

Vad vill seniorer ha för typ av boende på äldre dar? I detta avsnitt redovisas vilka önskemål och krav som seniorer har på sitt boende. I Sundbyberg en återblick till 2006 År 2006 presenterades en utredning om ett bostadsbyggnadsprogram för äldre, funktionshindrade och omsorgstagare i Sundbyberg 21. Inom ramen för utredningen genomfördes en enkätundersökning riktad till personer 60-74 år 22. Totalt tillfrågade 1 000 personer boende i Sundbyberg om sina tankar om boende och bostäder nu och i framtiden. Vid den tidpunkten fanns inte trygghetsboende/-bostäder med som ett begrepp. Enkäten genomfördes i samarbete med Fastighets AB Förvaltaren och bl.a. ställdes frågor om deras seniorbostäder, Plusboende. De tillfrågade personerna fick bl.a. värdera ett antal egenskaper för bostaden och nedanstående aspekter ansågs vara de viktigaste (fick betyget mycket eller ganska viktigt): Brandvarnare i trapphus/lägenheter Hiss Balkong/terrass i anslutning Möjlighet till trygghetslarm Personal att tillkalla dygnet runt 92 procent 91 procent 89 procent 88 procent 84 procent På en fråga om Plusboende skulle vara intressant svarade 71 procent att man tyckte det lät ganska mycket eller mycket intressant som bostad på äldre dar. Dessutom tillfrågades personerna hur de såg på ett alternativ med bara boende i samma ålder (d.v.s. äldre) och på denna fråga svarade 76 procent att det inte lät särskilt eller inte alls intressant, medan 23 procent tyckte att det var ganska (17 procent) eller mycket intressant (6 procent). Diskussionsgrupper med seniorer i Sundbyberg 2016/2017 Temadagen som genomfördes den 14 november 2016 följdes upp med gruppdiskussioner med seniorer vid fyra tillfällen, ca 1,5 timme per gång. Vid dessa tillfällen, som genomfördes på Träffpunkten Allén, diskuterades vilka synpunkter och krav som deltagarna hade på bostäder för äldre. Många kloka synpunkter framkom vid diskussionerna. Dessa strukturerades i fyra grupper. Följande synpunkter framkom: Faciliteter: Tvättstuga, minibuss för utflykter, avskilt gemensamt TV-rum, grillplats, vinterträdgård, breda hissar, bastu, garage med gemensam bil och chaufför, gästlägenhet, service (ex reparationer, handling, tung städning), sopnedkast i trapphus, cykel-/rollatorrum, gemensamma utrymmen för massör och konstnärlig utövning, gemenskapsrum. 21 Bostadsbyggnadsprogram för målgruppen äldre, funktionshindrade och omsorgstagare i Sundbyberg, Dnr KS-107/2006. 22 Plusboende i Sundbyberg, Mistat, juni 2006. 22

Närmiljö: Som främjar en aktiv livsstil, kultur i närmiljö, blommor och grönska, trygghet utomhus, grönområden, promenadstråk, bra kommunikationer, nära affär och sjukvård, inte för backigt, ljusa lägenheter med fin utsikt för att kunna se människor och rörelse, nära apotek och vårdcentral, nära affär, vill kunna bo kvar i samma stadsdel. Lägenhet/storlek: Höj-/sänkbara diskbänkar och spis, öppen spis, larmanordning, tillvalsmöjligheter, balkong eller uteplats, 1:or och 2:or, bostad med uthyrningsrum 3:or, 3-glasfönster, inga trösklar, tvättstuga, öppen planlösning, rymlig lägenhet med garderober, anpassad toalett och badrum, balkong, extra värme under den kalla årstiden, förråd, fast inredning av enkel typ ingen lyx, tvättstuga men plats i badrum för tvättmaskin, bra rymligt kök. Boendeform: Mellanboende på en våning i nya hus, kollektivboende, ålderdomshem, kollektivboende med olika generationer. Ytterligare aspekter som togs upp var att nyproduktionen oftast har så höga hyror att det blir svårt för många seniorer att flytta dit. Man efterfrågar billigare lägenheter, men av god kvalitet. Många upplever också att det är jobbigt att flytta och det kanske skulle underlätta om man kunde få mer hjälp med det. I bilaga 6 finns minnesanteckningar från gruppdiskussionerna. SPF Seniorerna SPF gav ut Seniorernas Bostadsrapport 2014. 23 Rapporten har underrubriken Hur upplever seniorerna sitt boende idag och i framtiden, vad säger politikerna och vad tycker SPF Seniorerna? Fem bostadspolitiska krav ställs: 1. Öka bostadsbyggandet och bygg tillgängligt från början. 2. Försvara rätten att bo kvar så länge man önskar och det är möjligt. 3. Stärk stödet för att bygga trygghetsboenden. 4. Tänk på seniorerna när bostadsbeståndet renoveras. 5. Sänk flyttskatten. I rapporten betonas vikten av god tillgänglighet i bostäderna, men också andra aspekter lyfts fram såsom att det finns service i närområdet, en bra kollektivtrafik och att boendet inte kostar för mycket. Det talas också om att det inte finns en given lösning, utan att behoven varierar mellan äldre personer. PRO I en bilaga till Dagens Nyheter i april 2016 intervjuades PRO:s riksorganisations ordförande Christina Tallberg. Artikeln hade rubriken Sverige behöver fler och bättre boenden för äldre. I artikeln tas bl.a. frågan om tillgänglighet (t ex hissar) upp när man blir äldre och rörligheten minskar. Vikten av att bo på ett sätt som skapar förutsättningar för delaktighet i 23 Seniorernas Bostadsrapport, SPF Seniorerna, aug 2014. 23

samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter betonas. Också olika boendeformer som stegvis är anpassade efter en minskad rörlighet och behov av vård och omsorg efterfrågas. En mellanboendeform efterfrågas, som ger trygghet och social samvaro. Det sägs också att äldre är inte en homogen grupp utan har olika önskemål om sitt framtida boende. Även bostäder med rimlig hyra behöver byggas, enligt Christina Tallberg. Även PRO har tagit fram ett boendepolitiskt program 24. Detta gjordes 2014, programmet har titeln: Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara?. I programmet ställs följande krav i elva punkter: 350 000 nya bostäder för äldre inom en femtonårsperiod! Varav 35 000 nya lägenheter inom vård- och omsorgsboenden inom en femtonårsperiod! Stärk bostadsförsörjningslagen inför sanktioner för de kommuner som inte lever upp till lagen. Kraftfulla åtgärder från stat och kommun för att förbättra tillgängligheten till bostäder och boendemiljöer. En boendeplanering för blandade befolkningsgrupper. Ökade satsningar på välfärdsteknologi. Tillgång till service i bostädernas närmiljöer. Rimliga boendekostnader. Statlig finansieringsgaranti där marknaden inte fungerar. Ökat inflytande för äldre lagstifta om kommunala pensionärsråd. Skapa förutsättningar för alternativa boendeformer. Handslagsgruppen i Sundbyberg Sundbybergs stad har sedan 2010 ett handslag med stadens pensionärsföreningar. Ett handslag är en ambition att i samverkan utveckla ett prioriterat område. Det är ett förtydligande av vilka åtaganden staden och organisationerna har i en fråga. Vårt Sundbyberg är en stad för alla där medborgaren står i fokus, alla ska kunna åldras med värdighet och kvalitet. I handslagen har boendefrågan varit ett prioriterat område. I handslaget för perioden 2010-2014 anges följande: Alternativa boendeformer: Utöver de möjligheter som ges i befintligt bostadsbestånd ska mångfalden i bostadsutbudet ökas. Under perioden ska minst ett projekt för trygghetsbostäder och seniorbostäder genomföras. Förutsättningar för att skapa seniorbostäder, trygghetsbostäder och äldreboende i stadens alla delar ska undersökas och utvecklas. Handslaget för 2015-2018 innehåller också boendefrågor: Arbetet kring boendefrågor ska tillsammans med pensionärsorganisationerna utvecklas genom bevakning av nyproduktion och lokalanpassning, exploatering och anpassning av bostäder i den fysiska miljön. Vidare utvecklas arbetet bland annat genom omvärldsbevakning, studiebesök och olika planeringsformer. Innebörd och definition av olika boendeformer för äldre i Sundbyberg ska tydliggöras. En behovskartläggning bland äldre vad gäller önskemål om olika boendeformer i Sundbyberg ska tas fram i samarbete med pensionärsorganisationerna. 24 Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara? PRO, 2014. 24

Arbete med boendefrågor för arbetsgruppen handslaget sedan år 2015 Under år 2015 aktualiserades frågan kring olika boendeformer för äldre i Sundbyberg. Arbetsgruppen bjöd in Fastighetsbolaget AB Förvaltaren till ett möte kring regler och förfarande vid flytt och byte av boende. Arbetsgruppen har också bjudit in äldrenämndens ordförande Maria Bohman Kreij och diskuterat kring framtida mellanboende i Ör. Under våren och hösten 2015 lyftes frågan kring en enkät i syfte att ta reda på behov hos stadens seniorer. Den arbetas fram men genomfördes inte då andra förslag på behovsanalys togs fram. Handslagsgruppen har haft besök av företaget Teknikmarknad kring moderna lösningar i hemmet i syfte att se vilka lösningar som är lämpade för seniorer i kommande boendeformer. Omvärldsbevakning bland annat genom deltagande vid evenemanget, Boende kan bli sin egen byggherre, i Sollentuna som handlade om byggemenskaper i Väsjön. Gruppen har gjort ett studiebesök på ett profilboende, Regnbågens äldreboende. Handslagsgruppen fick information kring hur det startades upp, hur det fungerar idag och efterfrågan på boendeformen nu efter några år i drift. PRO och SPF har också besökt Attendos äldreboende i Kista för att se fler exempel på hur äldreboenden drivs. Arbetsgruppen har också besökt Sundbybergs Stadsnät för att lära sig mer kring olika tekniktips i hemmet. Vidare genomfördes omvärldsbevakning genom att alla deltagare i handslagsgruppen kontaktade olika fastighetsbolag/bostadsbyggare med frågeställningarna: Definition av olika boendeformer? Vad har de i sitt bestånd idag? Vad de planerar för seniorbostäder framöver? Totalt kontaktades omkring ett tjugotal olika fastighetsbolag/bostadsbyggare. Handslagsgruppen besökte Älvsjömässans seniormässa och lyssnade på Ewa Samuelsson som var där och presenterade den statliga utredningen Bostäder att bo kvar i. Under 2016 koncentrerade sig handslaget på, att utifrån inhämtade kunskaper, synpunkter, externa erfarenheter m.m. inom äldreboendet formulera vad som kunde vara viktigt och önskvärt i den inre miljön, dvs. boendet samt den yttre miljön dvs. området närmast boendet samt kommunikationer, närhet till affärer, vårdcentral etc. Detta arbete sammanställdes och blev därefter ett av underlagen till den utredning som äldreförvaltningen genomfört gällande "Mellanboende i Sundbyberg". Konceptet Trygghetsringning arbetades fram av handslagsgruppen. Konceptet är vedertaget i andra delar i landet och ett förarbete med informationsträffar, genomförande, praktiskt tillvägagångssätt, riktlinjer, samordnare och så vidare arbetats fram under 2015 och trygghetsringningen startade i januari 2016. Under framtagandet av Sundbybergs stads nya vision var handslagsgruppen en av dialoggrupperna som bidrog med äldres perspektiv på stadens utveckling. Handslaget har varit en aktiv part i exploateringen av Ursvik i form av dialogmöte med stadens Arkitekturpedagog vid utvecklingen av Kvarnkullen. 25

I november 2016 genomfördes en temadag kring boendeformer på träffpunkten Allén med såväl stadens information, som olika företag och entreprenörer kring boendeformer för seniorer. Temadagen följdes upp av fyra gruppdiskussioner under perioden november 2016 till januari 2017. Gruppdiskussionerna har varit en del i behovskartläggningen kring framtida boendeformer för äldre. Temadagen och gruppdiskussionerna har varit ett samarbete med en utredare inom äldreförvaltningen för att ta tillvara redan genomfört arbete, men också för att ge en så bra bild som möjligt kring mellanboende för stadens seniorer. Handslagsgruppen har under arbetet kommit fram till följande viktiga kategorier som ska/bör finnas med i framtagandet och planeringen av mellanboenden. Det ska vara en bostad för äldre personer som inte uppfyller kraven för ett vård- och omsorgsboende. Ett ordinärt boende med särskilt fokus på tillgänglighet, trygghet, trivsel och teknik. 26

Analys och slutsatser Definition av mellanboende Det är svårt att ta fram en entydig definition av mellanboende. Detta beror främst på att de äldre har olika behov och önskemål. Det som passar för vissa, passar inte för andra. I denna rapport definieras mellanboende som en form av bostad för äldre personer som inte uppfyller kraven på stora vård- och omsorgsbehov i ett särskilt boende men där en bostad i det ordinarie bostadsbeståndet av olika anledningar inte räcker till. Några grundkrav kan dock ställas upp och sorteras in under fyra kategorier som i viss mån överlappar och kompletterar varandra: det handlar om tillgänglighet, trygghet, trivsel och teknik. Tillgänglighet - bostaden inklusive gemensamma utrymmen, entréer mm ska ha en god tillgänglighet. I begreppet ingår också närhet till service och/eller goda allmänna kommunikationer. Ytterligare en aspekt som många seniorer betonar är att det också ska finnas hyresrätter (inte bara bostadsrätter) och att hyresnivåerna inte får vara för höga. Tryggheten i och runt bostaden ska vara hög. Det kan handla om att det finns en värd/värdinna som stödjer de boende. Det kan också handla om tekniska lösningar, t ex olika typer av larm (allt ifrån att kylen står öppen eller spisen är på till att ytterdörren är olåst). Det kan också vara att det finns porttelefon med kamera från entrén till lägenheterna. Utemiljön ska kännas trygg med god gatubelysning. Trivsel - gemenskapen bland de boende ska vara god och uppmuntras både av lokalernas planlösning (naturliga mötesplatser och gemensamma utrymmen) och av en eventuell värd/värdinnas insatser. Alla, eller i vart fall, de flesta ska kunna känna att här vill jag umgås med mina grannar och ha trevligt. Men, när man känner att man vill vara för sig själv, kan man dra sig tillbaka till sin lägenhet. Mellanboendet bör också ligga nära en träffpunkt för äldre, då en träffpunkt också skapar möjligheter till många olika typer av aktiviteter och dessutom kan ha ett café och/eller en restaurang. Teknik det kommer fram fler och fler tekniska prylar och hjälpmedel som stöder ett självständigt liv och ger frihet för individen. Datorer, surfplattor, smarta telefoner och internet ger möjlighet att kommunicera på ett helt annat sätt än vad som varit möjligt tidigare. Både att hitta vänner med samma intressen, kanske i en helt annan del av landet, eller att chatta eller skypa med släkt och vänner. Det finns också olika typer av påminnelsefunktioner eller larm 27

som talar om att kylen är öppen, att man glömt låsa dörren eller glömt spisen på. Ljusknapp vid sängen, som kan användas för att tända om man behöver gå upp mitt i natten, m.m. Hur stort är behovet av mellanboende i Sundbyberg? Det är mycket svårt att bedöma hur stort behovet av mellanboende är i Sundbyberg. I viss mån beror detta på att allmänhetens kännedom om olika former av bostäder för äldre förmodligen är ganska låg. Detta kan förbättras med mer information i frågan (se nedan). I den enkätundersökning som staden genomförde 2006 25, så svarade 6 procent att det lät mycket intressant med en bostad i ett hus där det bara bor äldre personer. Eftersom det finns ca 5 700 personer i Sundbyberg som är 60-74 år, så skulle det innebära att ca 340 personer skulle vara mycket intresserade av detta. Det bör noteras att frågan enbart var ställd om det lät intressant med en bostad i ett hus med bara äldre, inte något om eventuell kringservice, gemensamhetslokaler m.m. Myndigheten för vårdanalys har också genomfört en enkätstudie 26, men där frågade man mer specifikt om de svarande skulle vara intresserade av ett mellanboende av en viss typ, när de också hade vissa definierade besvär att klara sig själv. Där svarade ca 50 procent att de helst skulle vilja bo i ett mellanboende. Om man överför detta till Sundbyberg och definierar dem som har vissa besvär att klara sig själv som de personer som har 1-10 timmar hemtjänst per månad så skulle det innebära att ca 140 personer i Sundbyberg skulle vilja bo i den typ av mellanboende som Myndigheten för vårdanalys definierar. Siffrorna från enkätundersökningen är inte helt statistiskt säkerställda och ska tolkas med försiktighet. Samverkan inom och utom staden Diskussionen mellan stadens förvaltningar och Fastighets AB Förvaltaren kring mellanboendeformer för äldre kommer att fortsätta. I samband med ny- och ombyggnadsprojekt och behandling av detaljplaner kommer också behovet av fler mellanboenden i olika stadsdelar att framföras. Staden bör utreda i vilken mån man också kan ställa krav på att privata aktörer tillhandahåller en viss andel av lägenheterna för äldre personer som bor i Sundbyberg. Med ett större antal mellanboenden ökar också möjligheten att de kan skapa sin egen profil, t ex hälsa, musik, djur och natur, sport, dans etc. Det kan också vara boenden för personer med olika sexuell läggning eller religion. Luleå kommun beskriver väl vad det handlar om: en bra och förutseende markpolitik en tillfredsställande planberedskap när det gäller bostäder för äldre att pröva behovet av bostäder anpassade för äldre i samtliga planer med kommunal mark som medger bostäder och där servicen är tillfredsställande opinionsbildning och marknadsföring gentemot fastighetsbolag och andra aktörer en god analys av behov och möjligheter för olika områden i kommunen goda kontakter med pensionärsorganisationer att används sig av sitt allmännyttiga bostadsföretag. 25 Plusboende i Sundbyberg, Mistat, juni 2006. 26 Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Rapport 2015:8. 28

Mer samlad och tydligare information om bostäder för äldre Informationen om bostäder för äldre på Sundbybergs stads hemsida och även på Förvaltarens hemsida kan utvecklas. Framför allt behövs en mer samlad information om bostäder för äldre, som också helst på sikt bör ha information om bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet som har en extra god tillgänglighet. Information bör också spridas genom andra tillgängliga kanaler, t ex handslaget med pensionärsorganisationerna, på stadens träffpunkter för äldre m.m. 29

Källförteckning Skriftliga källor: Sundbybergs stads översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige den 25 mars 2013. Kommunstyrelsens reglemente, beslutat den 14 december 2015. Socialtjänstlagen, SFS 2001:453. Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag, beslutade i juli 2016. Bo bra hela livet, SOU 2008:113. Bostäder att bo kvar i, SOU 2015:85 Hemtjänst, vårdboende eller mitt emellan? Myndigheten för vårdanalys, rapport 2015:8 Planering för bostäder för äldre i Luleå, Luleå kommun, Februari 2010. Genomförandeplan bostäder för äldre, Luleå kommun, 2013. Plusboende i Sundbyberg, Mistat, juni 2006. Seniorernas bostadsrapport, SPF Seniorerna, aug 2014. Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara?, PRO, 2014 Sverige behöver fler och bättre boenden för äldre, artikel i bilaga Dagens Nyheter april 2016. Broschyrer om plusboende och trygghetsboende från Fastighets AB Förvaltaren. Bostadsbyggnadsprogram för målgruppen äldre, funktionshindrade och omsorgstagare i Sundbyberg, Dnr KS 107/2006 Delrapport Äldreboendeutredningen, Dnr 320-525/2016, Stockholms stad. Webbplatser: Webbplatser för följande kommuner: Solna, Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Stockholms stad, Sigtuna, Kalmar och Luleå. Webbplatser för följande aktörer: Seniorgården, BoViva, SilverLife, Bovieran, Bonum, Gyllene hem, Blomsterfonden, Förenade Solhem. Muntliga källor: Tom Radway och Göte Fredriksson, Fastighets AB Förvaltaren. Deltagare vid gruppdiskussioner med seniorer på träffpunkten Allén i Sundbyberg. Handslagsgruppen i Sundbybergs stad. Bilagor 1 Handslag med pensionärsorganisationerna i Sundbyberg 2 Plusboende, broschyr från Fastighets AB Förvaltaren 3 Trygghetsboende, broschyr från Fastighets AB Förvaltaren 4 Utdrag ur Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller något mitt emellan? 5 Program för temadag bostäder för seniorer 6 Anteckningar från gruppdiskussioner med seniorer i Sundbyberg 30