DM D Hur kan branschen vin och fermenterade drycker utvecklas i Sverige? D HANDLINGSPLAN FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
2 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 HELPDESK... 4 INNOVATION... 5 KVALITET ODLING VINIFIERING UTBILDNING... 6 LOBBYING... 6 MARKNAD... 7 BAKGRUND... 8 Vinproduktion i Sverige en lång historia... 8 Allt fler svenska vinodlare och vinproducenter... 8 Exempel på regelverk... 9 Finansiär Leader Skånes Ess utvecklar landsbygden...10 Projektägare Krinova Incubator & Science Park en motor för innovation och utveckling...10 Projektet Vinlandet Sverige samlar branschen... 11 OMVÄRLDSANALYS... 12 Utblick Nya Zeeland exportframgångar... 12 Utblick Storbritannien satsning på kompetensutveckling... 13 Utblick Kanada regionalt vinutbildningsprogram... 14 Svenska förhållanden... 14 Utbildningar för stärkt konkurrenskraft... 14 Svenska framgångsfaktorer...16 GENOMFÖRDA AKTIVITETER... 17 Dialogmöten... 17 Workshops... 17 Event på vingård...18 RESULTAT...20 HELPDESK delad kunskap är dubbelt värd...20 INNOVATION för ökad konkurrenskraft... 21 KVALITET ODLING VINIFIERING UTBILDNING ett gemensamt grepp vägen till framgång...22 LOBBYING banar väg från hobby till kommersiell vinodling...24 MARKNAD marknadsföring med smak...25 REFERENSER...28 LÄNKAR...30 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 3
DM D Sammanfattning Intresset för att odla och producera vin och andra fermenterade drycker på våra breddgrader ökar stadigt. I Sverige finns cirka 260 vinodlare och vinproducenter. Inte minst i Skåne märks det tydligt, där klimatförändringar och forskning har gjort det möjligt att odla vindruvor med mycket gott resultat. Under 2012 har Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad varit projektägare för den fördjupade förstudien Vinlandet Sverige. Förstudien har bedrivits som ett Leader-projekt finansierat genom Leader Skånes Ess. Både Vinlandet Sverige och TransforMAT är exempel på projekt inom småskalig livsmedelsförädling som Krinova arbetar med att utveckla till ett innovationsfokusområde. Det övergripande syftet med den fördjupade förstudien är att klargöra vad som behöver göras för att utveckla branschen fermenterade bär- och fruktdrycker. Detta beskrivs i form av en handlingsplan. Denna handlingsplan kan sammanfattas i fem områden som utvecklar vinnäringen i Sverige. Spindeln, illustrationen nedan, betonar vikten av ett helhetsperspektiv där alla fem områdena samverkar och är lika viktiga för en framgångsrik utveckling av branschen vin och fermenterade drycker i Sverige. Handlingsplanens resultat baseras på de aktiviteter som har genomförts inom ramen för den fördjupade förstudien. D HELPDESK En viktig slutsats av Vinlandsprojektet har varit att det behövs insatser för att säkerställa kunskapsöverföring mellan olika aktörer, sprida goda exempel och underlätta sökandet efter information. Det behövs en kontinuerlig bevakning och uppföljning av vilka frågor som ställs för att göra den omvärldsanalys som är grunden för strategi och planeringsarbete. Genom arbetet i projekten TransforMAT och Smakstart har Krinova sett att behoven, av helpdesk resurser som dessa projekt erbjudit, är omättliga hos gruppen småskaliga livsmedelsproducenter. 4 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Alla vinodlare och många producenter av fermenterade drycker är idag småskaliga livsmedelsproducenter enligt EU:s definition. Av de erfarenheter som Krinova gjort ser vi att helpdesk funktioner och coachning behöver utvecklas, dels för att ta fram nya, effektiva, lösningar som tillgodoser det stora behovet, dels att finna en långsiktig lösning så att stödfunktionen kan leva vidare. Krinova har också sett att de bästa verktygen är de som företagen själva, med viss hjälp kan finna och använda. Dessa kommer att innefatta webblösningar för frågor & svar på hemsidan och styrning av frågeflöden på effektivare sätt. Erfarenheterna och slutsatser från TransforMAT kan användas för att integrera en helpdesk funktion för Vinlandet Sverige. Rådgivning som kan mångfaldigas, t ex genom en frågor & svar lösning där svar på standardfrågor utgör basinformation, bör utvecklas för att finansiering ska kunna räcka till den mer komplicerade personliga rådgivningen. Helpdesk funktionen ska öka tillgängligheten på den kunskap som finns, men också vara en plattform för kunskapsutbyte, nätverksbyggande och omvärldsanalys. Helpdesken blir en samlad virtuell plattform för vin-, frukt- och bärodlare, producenter av vin och andra fermenterade frukt- och bärdrycker, turism och upplevelseindustrin, småskaliga mathantverkare, livsmedelsindustrin, lokala bryggerier och utbildningsanordnare. Här kan alla mötas och sprida sina erfarenheter. Här kan också olika utbildningsanordnare informera om kursutbud/vidareutbildningar för att underlätta, både för den professionella vinodlaren och för hobbyodlaren som planerar att utveckla sin verksamhet, att hitta rätt utbildning. Andra aktiviteter som är av intresse för svenska vin- och matproducenter kan också presenteras på plattformen. INNOVATION En innovation är något som skapar nytt värde och tillväxt. Processen att utveckla ny kunskap och nya innovationer har blivit alltmer komplex, diversifierad och beroende av flera delar. Det i sin tur hänger samman med att det finns ett större utbud av kunskapskällor. Tidigare tog en innovationsprocess i snitt sju år. Det började med att en ny teknik utvecklades, sedan kopplades marknadsförare och ekonomer in för att produkten skulle nå ut på marknaden. Idag gör vi allt samtidigt och innovationsprocessen är oftast mycket snabbare. En stark innovationskraft bygger i allt större utsträckning på förmågan till samverkan. Bristen på entreprenörer är en av våra stora utmaningar. Därför är det viktigt med öppet förhållningsätt och att uppmuntra allas initiativkraft genom att samverka och skapa ett effektivt nätverk av experter som kan stötta med sina specialistkompetenser. Det fungerar inte att utvecklas som öar utan för att nå resultat behövs samorganisering. Vi har inte råd att inte bygga ett sammanhållet innovationsekosystem som baserar sig på regionala, nationella och internationella samarbeten. Samorganisering av science park, innovationsarena och inkubator ger möjlighet att kraftsamla och ta tillvara resurser på ett effektivt sätt. Att etablera en öppen innovationsarena innebär att Krinova och HKR Innovation startar en innovationsprocess som innehåller ett antal metoder och verktyg som möjliggör en snabb, effektiv utveckling och kommersialisering av produkter, tjänster och affärsmodeller. FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 5
KVALITET ODLING VINIFIERING UTBILDNING Vilken typ av vin ska vi producera i Skåne, Sverige, Skandinavien? Vi kan utgå ifrån att de enda förutsättningarna för vintillverkning som inte är flyttbara är jordmån och klimat. Utifrån vad dessa ger oss gäller det att producera råvara som på bästa sätt passar förutsättningarna. Därefter bör råvaran vinifieras så att dess unika egenskaper på bästa sätt tas tillvara. Slutsatsen blir att vi, med de betingelser som vi har för att odla vin och givet att vi inom överskådlig framtid inte p g a geografiska förutsättningar kommer att massproducera billig råvara, måste producera exklusiva viner med stark identitet. Det gäller att vända tuffa förutsättningar till en tillgång, vilket i vinvärlden är något man är van vid, det brukar handla om mycket sol, torka och magra jordar, men kan lika gärna handla om kyla, många soltimmar och kalkrika sandjordar. Att som liten för att inte säga minimal, volymmässig vinregion, konkurrera med viner och vinstilar som görs billigt i oändliga volymer är omöjligt. Eftersom omställningstiderna för råvaruproduktion är långa är det riskabelt att försöka följa internationella vintrender. Att nischa unika, innovativa produkter med karaktär och identitet av exklusiv och dyr råvara är däremot fullt möjligt och en långsiktigt hållbar väg att gå. Detta förhållningssätt gör också att hela världen blir en potentiell marknad. Att långsiktigt exportera svenskt blir möjligt om produkterna erbjuder egenskaper och mervärden med identitet. Till detta kan läggas att turism och besöksnäring tenderar att gynnas i fotspåren av unika produkter med särart. Samverkan är ett nyckelord när det gäller möjligheterna att utveckla vinbranschen i Sverige genom exempelvis samarbete kring dyrbar utrustning och kvalificerade vinmakare. En liten vingård kan inte ha all kompetens på den egna gården från början utan kanske istället kan köpa in expertkompetens. LOBBYING Näringslivets behov och engagemang är viktigt att belysa för att Sverige ska kunna gå från hobbyodling till att bli en näring som skapar arbetstillfällen och tillväxt på landsbygden. Under projektet har tre viktiga områden identifierats: Etablera nya samarbetsformer mellan vinbranschen och ansvariga myndigheter. Vinnäringen behöver stöd hos de myndigheter som företräder Sverige när EU förhandlar om regelverk som direkt påverkar förutsättningarna för branschen att utvecklas. Brist på samverkansforum kan medföra att regler införs som missgynnar Sveriges möjligheter att utveckla en ny bransch. Förankring hos näringen och ökad kunskap om de processer som löpande pågår i Bryssel är viktigt att få till stånd. Följa den danska modellen där det är möjligt att producera vin som får märkas regionalt vin och där klassificeringssystemet är infört. Om detta införs i Sverige kan skånska vingårdar producera vin som får märkas Skånskt vin. Idag har Livsmedelsverket godtagit att vinflaskor får märkas med Vin från Sverige men föreningen Svenska Vinodlare vill gå ett steg längre och erbjuda konsumenterna regionalt vin. Utveckla en lobbyfunktion som arbetar för att Sverige ska etablera en vinnäring. Föreningen vill undersöka om det är möjligt att etablera ett samarbete med en organisation som LRF. 6 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
MARKNAD På kontinenten finns stor kunskap och bevis på hur vinbranschen kan bidra till aktiva och attraktiva landsbygdsområden inte minst genom ökad landsbygdsturism och upplevelser knutna till vingården. Året runt evenemang kring vinrouter marknadsförs internationellt med stor framgång. I Italien har man arbetat långsiktigt och framgångsrikt med att utveckla agroturism. Småskaliga, lokala livsmedels- och turistföretag samverkar och marknadsför en gemensam produkt, ett komplett utbud där mat och dryck spelar en mycket viktig roll. Det finns en stolthet över närproducerad mat och dryck vilket gör att måltiden blir en upplevelse som man gärna visar upp för omvärlden även om man tillverkar bilar, skor eller möbler. Unika produkter med identitet hjälper näringsidkare att nå utanför den egna regionen, det egna landet. På samma sätt blir det långsiktigt möjligt att exportera svenskt vin om produkterna erbjuder egenskaper och mervärden med identitet. Arbetet med att skapa mervärden kring vingården är ett sätt att öka lönsamheten och göra det möjligt att utveckla en vinnäring i Sverige. Vinprovningar, smakpaneler för mat & vin och utveckla tävlingskoncept och cykelpaket mellan vingårdar är några exempel på aktiviteter som pågår idag och som har utvecklingspotential. Champagneprovning på Salone del Gusto 2010. FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 7
Bakgrund Vinproduktion i Sverige en lång historia I Sverige finns det en gammal tradition av att producera frukt- och bärvin. Vinbär, blåbär, lingon, smultron, hallon och åkerbär är exempel på populära bärviner på 1700-talet. I slutet av 1800-talet fanns det fyra vinproducenter: Liljeholmens vinfabrik, en vinfabrik ägd av W Thålin i Nyköping, en ägd av G O Wiström i Gävle och J M:son Englanders fabrik i Tingsryd. Englander producerade även fruktvin av krusbär som kolsyrades hos en apotekare. Englander fortsatte att tillverka vin till 1917 då lagstiftningen ändrades och alkoholmonopolet infördes. Eftersom han hade tillverkat vin genom jäsning och inte tillsatte sprit hade han legalt kunnat fortsätta med vintillverkningen. Problemet var dock att det bara fanns en enda kund, Vin- och Spritcentralen, som inte hade något större intresse för en mindre produktion av bärvin från Småland. I början av 1900-talet startades två skånska vinföretag nämligen Önos i Tollarp och AB Skånska Fruktvin- och Likörfabriken i Bjuf. På Önos (oinos är grekiska och betyder vin) gjorde man viner på vita vinbär, björnbär, krusbär och blåbär. Önos tillverkade också mousserande vin på skånska bär efter den äkta champagnemetoden. I Bjuf producerade man viner både på egenodlade och inköpta frukter och bär. År 1917 tvingades fabrikerna sluta med vinproduktion och övergick till annan livsmedelstillverkning. Båda företagen finns kvar idag, Bjuf är mer känd under namnet Findus. Det var bara en vinfabrikant, Gustel Grums på Knutstorp gård i Småland, som överlevde övergången till monopolet. Knutstorp Sparkling, ett mousserande vin gjort enligt champagnemetoden på i huvudsak vita vinbär, tillverkades fram till 1970. På 1990-talet återupptogs produktionen av en släkting och vinet finns idag i Systembolagets beställningssortiment. När Sverige gick med i EU 1995 förändrades det svenska monopolet på alkohol. Den nya lagstiftningen gjorde det möjligt att odla vin för kommersiell vinproduktion även i Sverige. 260 svenska hobby- och kommersiella vinodlare /vinproducenter. På två år, från 2010 till 2012, ökade an talet godkända vingårdar från 14 till 26. Allt fler svenska vinodlare och vinproducenter Sverige klassades enligt EU:s regler som vinland 1999 och den svenska vinbranschen består idag av ca 260 vinodlare/vinproducenter. De allra flesta är fortfarande hobbyodlare eller nystartade vingårdar, som ännu inte börjat producera för kommersiellt bruk. Enligt uppgift från Livsmedelsverket uppgick antalet godkända vingårdar 2012 till 26 stycken. En godkänd vingård har sedan 2010 rätt att producera vin som märks med årgång och druvsort. Före 2010 var det bara vin med skyddad geografisk beteckning eller skyddad ursprungsbeteckning som fick märkas på detta sätt. I Sverige finns ännu inte något klassificeringssystem med skyddad geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning. I Sverige producerades under vinåret 2009/2010 närmare 18 000 liter vin av svensk producerade vindruvor. De vita vinerna stod för 43 %, de röda för 37 % och rosévin för 19 %. Vinodlingarna tog ca 20 hektar i anspråk och fördelade sig på 14 olika vinproducenter. EU:s regler kräver att de druvsorter som odlas i Sverige är av arten Vitis vinifera eller en korsning av denna art och andra arter av släktet Vitis. De två druvsorter som först dominerade i Sverige var Rondo (rött) och Solaris (vitt). I dag planteras även andra druvor än de som man startade med. Solaris dominerar fortfarande medan Cabernet Cortis, en blå druva från Freiburg som mognar tidigt vilket gör den lämplig för svenskt klimat, blir allt vanligare. Léon Millaut, Regent, Ortega och Pinot Noir är exempel på andra druvor som odlas i Sverige. 8 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Exempel på regelverk Vinodling i kommersiell form i Sverige omfattas av ett antal lagar. Flera myndigheter handlägger tillståndsprövning och genomför kontroll. Länsstyrelsen här sker registrering av vinproduktion. Registrering och kontroll är avgiftsfri. Skatteverket, Ludvikakontoret godkänner upplagshavare eller registrerar varumottagare så att man har rätt till partihandel, vilket är ett krav för att kunna sälja dryckerna. Ett godkännande som upplagshavare krävs även för att få tillverka sprit och alkoholdrycker. Folkhälsoinstitutet har tillsynsansvar över de företag som tillverkar sprit och alkohol drycker. Detta gäller även för de som handlar med alkoholhaltiga preparat och teknisk sprit. Den 1 januari 2011 togs kravet på ett särskilt tillverkningstillstånd för tillverkning av sprit och alkoholdrycker bort. Livsmedelsverket har tillsynsansvar för verksamheter där vin av druvor (inte fruktvin) och spritdrycker tillverkas. För tillverkning av fruktvin, öl, cider och blanddrycker faller tillsynsavtalet som regel på kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande. Verksamheter som tillverkar, lagrar eller bedriver handel med alkoholhaltiga drycker ska uppfylla de allmänna hygien- och lokalkraven i EG förordningen nr 852/2004 om livsmedelshygien. För samtliga verksamheter som hanterar livsmedel, även alkoholhaltiga drycker, gäller att de ska upprätta ett riskbaserat (HACCP-baserat) system för egenkontroll. EU har ett omfattande regelverk för vintillverkning, här regleras vilka druvor som får användas, vilka ämnen som får tillsättas, vilka processhjälpmedel och behandlingar som är tillåtna, villkor för blandning av viner och regler om hur viner ska och får märkas. Dessa regler måste uppfyllas för att vin ska få säljas inom EU för direkt konsumtion. Nya grundläggande vinregler finns i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 som efter en ändring 2009 gäller fr o m den 1 augusti 2009. Förordningen reglerar bl a: - Analysmetoder - Oenologiska (=vinframställnings-) metoder och restriktioner - Ursprungsbeteckningar, geografiska beteckningar och traditionella uttryck - Märkning och presentation - Definitioner och alkoholhalter - Kategorier av vinprodukter - Berikning, syrning och avsyrning i vissa vinodlingszoner - Begränsningar - Vinodlingszoner Jordbruksverket ansvarar för statistik om vinproduktionen och rapportering till EU-kommissionen. FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 9
Finansiär Leader Skånes Ess utvecklar landsbygden Leader Skånes Ess finansierar den fördjupade förstudien Vinlandet Sverige. Leader Skånes Ess är ett av 63 Leader-områden i Sverige som arbetar för att utveckla den svenska landsbygden med hjälp av EU-medel. Leader-metoden bygger på ett tredelat partnerskap mellan de offentliga, privata och ideella sektorerna. Satsningarna ska styras av verkliga behov och ha ett tydligt underifrånperspektiv. Projektet är exempel på samverkan mellan organisationer och företag samt etablering av nya samverkansformer mellan högskola och aktörer på landsbygden. Inom Leader Skånes Ess fanns hösten 2011 sex vinproducenter och hela 22 frukt- och bärförädlandeföretag. Varje Leader-område har tagit fram en strategi som visar på inriktningen av arbetet under programperioden 2007 2013, som förövrigt är den första perioden med skånsk medverkan. I Leader Skånes Ess strategi poängteras att området har Sveriges starkaste livsmedelsfäste med förädling av grönsaker, animalieprodukter, fisk och dryck. En fortsatt utveckling av Spirit of food profilen kan stärka områdets näringsliv med koppling till jordbruk och närproducerade livsmedel. I strategin beskrivs viktiga insatser som Vinlandet Sverige har arbetat med. En kompetenspool som ger support och mentorstöd till småföretagare och aktiviteter som stimulerar människor att uppleva landsbygden och den miljö där råvarorna har sitt ursprung är exempel på sådana insatser. Inom Leader Skånes Ess område fanns hösten 2011 sex vinproducenter och hela 22 frukt- och bärförädlandeföretag. Det betyder att här finns en stor potential för utveckling av fermenterade drycker. TransformMAT med ett nätverk på över 800 skånska matföretag. Projektägare Krinova Incubator & Science Park en motor för innovation och utveckling Inom Krinovas innovationsområde mat miljö hälsa pågår flera spännande projekt varav Vinlandet Sverige är ett. Ett annat projekt är TransforMAT som erbjuder affärsstöd till småskaliga livsmedelsföretag och har ett nätverk på över 800 matföretag. Länsstyrelsen i Skåne finansierar TransforMAT f d Smakplats Skåne genom Landsbygdsprogrammet. Projektet ska genom att erbjuda effektivt och professionellt stöd bidra till hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen hos småskaliga livsmedelsföretag i Skåne. Inom projektet erbjuds bland annat kvalificerad rådgivning och praktisk utbildning inom ämnesspecifika kurser, som ett exempel kan nämnas ciderutbildning. TransforMAT arrangerar också studieresor och nätverksarrangemang som gör det möjligt för den enskilde näringsidkaren att knyta kontakt med andra livsmedelsföretagare och potentiella nya kunder eller leverantörer. Satsningar som TransforMAT och Vinlandet Sverige är viktiga för att utveckla mat & dryck och samtidigt samla olika aktörer som verkar i denna bransch mot gemensamma mål. Krinovas innovationsfokus på utvecklingsprojekt inom Mat-Miljö-Hälsa visar tydligt att samverkan med landsbygden är av stor betydelse. Det är på landsbygden maten produceras och här finns vinodlarna. Krinova vill vara med och öppna upp direkta kanaler mellan högskola/universitet och landsbygdsföretag som endast i begränsad omfattning har använt utvecklingsstöd med förankring i högskola och universitet. Krinova är nordöstra Skånes inkubator & Science Park och ägs till 80 % av Kristianstads kommun och till 20 % av Högskolan Kristianstad Holding AB. Krinova är en av landets drygt 60 inkubatorer och science parks, där samverkan mellan företag, organisationer, högskola och samhälle främjar innovationer, utveckling och tillväxt. Cirka 80 företag, från skilda branscher, hyr kontor i parken och mötes- och konferensverksamheten lockar cirka 20 000 besökare per år. 10 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
På Krinova står framtidens utmaningar för hållbar tillväxt i gränslandet mellan mat, miljö och hälsa i fokus. Utmaningar som är områden för nya innovationer att utveckla tillsammans mellan näringsliv, forskning och det offentliga. Genom Krinova får idéerna stöd och möjlighet att växa till livskraftiga verksamheter. Projektet Vinlandet Sverige samlar branschen Varumärket Vinlandet Sverige är registrerat hos Krinova Incubator & Science Park med syfte att samla branschen i ett forum för utveckling av vinprodukter i Sverige. Den fördjupade förstudien, där denna handlingsplan utgör en viktig del, är exempel på satsningar inom ramen för Vinlandet Sverige. Syfte: Det övergripande syftet med den fördjupade förstudien är att klargöra vad som behöver göras för att utveckla fermenterade bär- och fruktdrycker i nordöstra Skåne. För att kunna skapa en helhetslösning som tilltalar konsumenten behöver mat och dryck utvecklas tillsammans. Att ta fram en utvecklingsplan för att illustrera en ny bransch i Skåne/Sverige. Utvecklingsplanen/förstudien ska beskriva ett hållbart arbetssätt, både innovativt och ekonomiskt, och vara anpassat för skånska/svenska förhållanden. Att ta fram en utvecklingsplan för branschen som främjar småskaligt landsbygdsföretagande och upplevelser kring vingården. Att öka kunskapen om vad som händer från vinodling till färdig vinprodukt. Att studera befintliga regelverk, både i Sverige och EU. Att sätta konsumenten i fokus hur ska svenska vinprodukter smaka? Att undersöka hur relevanta yrkesgrupper kan kompetensutvecklas. Att undersöka hur den nya branschen kan skapa nya arbetstillfällen. Under projektets gång har dialogmöten och workshops resulterat i underlag till denna handlingsplan som beskrivs vidare under kapitlet Resultat. Istället för att producera ett antal olika förslag och handlingsplaner har vi valt att ta fram en gemensam handlingsplan som även kommer att användas för spridning av projektresultatet. Bilder från ciderutbildningen som TransforMAT startade hösten 2012. Överst är Per Kölster från Danmark, som varit en av föreläsarna. FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 11
Omvärldsanalys Redan under Romarriket serverades vin och kartan utökas ständigt med nya vinproducerande länder. Nya Zeeland och Sydafrika är exempel på nya vinländer med produkter som tilltalar den svenska konsumenten.kanada, Storbritannien och Danmark är nya vinländer med likartat klimat som Sverige. Utblick Nya Zeeland exportframgångar Nya Zeelands största vinregion, Marlborough, ligger i det nordöstra hörnet på sydön och har trots sitt relativt kalla klimat lyckats producera vin som är populärt över hela världen. På ca 24 000 hektar odlas främst Sauvignon Blanc. I Marlboroughs vindistrikt produceras 66 % av Nya Zeelands vinproduktion. De första vingårdarna började plantera vinstockar på 70-talet i liten skala, utvecklingen gick allt bättre och idag har vinbranschen utvecklats till att bli en viktig näringsgren. En del av de 150 vinerierna kombinerar vin - tillverkningen med att servera närproducerad mat i egna restauranger. Menyer anpassas efter det egna vinet och marknadsförs som ett gemensamt vin & matpaket till besökare på The Marlborough Wine & Food Festival, som årligen äger rum i februari, eller till turister som på egen hand utforskar The Marlborough Wine Trail. I Marlboroughs vinregion finns idag 972 vingårdar. Lagstiftningen regleras i The Wine Act 2003. Nya Zeelands vinodlarförening har tagit fram The Wine Standards Management Plan, Code of Practice som med utgångspunkt i lagstiftningen tydliggör vilka krav som ställs och ger praktiska råd som gäller för allt vin som produceras, blandas, färdigställs eller buteljeras på Nya Zeeland. Detta kvalitetssäkringsdokument innehåller bestämmelser om dokumentering och krav på bokföring, uppgifter om druvsorter, kemikalier och tillsatser, vintillverkning, bulkvin och juice, hygien på vingården, buteljering och förpackning, märkning, lager och transport, personal och besökare på vingården samt återförande av vin. I Sverige har Lauri Pappinen, på uppdrag av Svenska Vinodlarföreningen, tagit fram en liknande dokumentation med titeln Branschriktlinjer för småskalig produktion av vin- och spritdrycker. Kraftig exportutveckling från fem till 70 procent på tjugo år. Nya Zeeland har haft en kraftig exportutveckling av vin under de senaste 30 åren. År 1981 gick 98 % av vinet till inhemsk försäljning, tio år senare var motsvarande siffra 88 % och 5 % exporterades till Storbritannien. År 2001 hade exporten ökat ytterligare, 65 % av Nya Zeelands vinproduktion såldes i hemlandet medan exporten till Storbritannien uppgick till 18 % och 6 % till USA. Den stora förändringen ägde rum under den senaste tioårs perioden, år 2011 konsumerades endast 30 % i hemlandet samtidigt som 24 % exporterades till Storbritannien, 20 % till Australien och 15 % till USA. År 2012 inrättade Nya Zeelands Vinodlarförening ett Vingårdsregister med syfte att tillhandahålla en tillförlitlig och uppdaterad statistik. Tillförlitlig data från vingårdarna ger viktig information t ex om produktionskapacitet, behov av infrastrukturplanering, miljöåtgärder, insatser för att motverka skador och katastrofer. Registret ersätter ett tidigare system som byggde på enkäter. Lågt deltagande från vingårdarnas sida gjorde att vinodlarföreningens styrelse beslöt att istället införa ett register där deltagande är ett krav för att kunna delta i vinodlarföreningens aktiviteter och i programmet för hållbar vinodling på Nya Zeeland. Det nyligen inrättade registret är det mest tillförlitliga som funnits eftersom det är vingårdarnas ägare som själva online fyller i data. Registret innehåller 1841 vingårdar som odlar på ca 35 000 hektar. 12 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Utblick Storbritannien satsning på kompetensutveckling Plumpton College är det enda college i Storbritannien som erbjuder både heltids- och deltidskurser i vinproduktion och affärsutveckling kopplat till vinbranschen upp till masternivå. Idag studerar ca 140 studenter på heltid och ca 250 på deltid. Plumpton College, Wine Department har via satsningen Wine Skills fått ett nationellt uppdrag att genomföra uppdragsutbildningar som utvecklar vinnäringen i Storbritannien. Kompetensutvecklingen har under 2,5 år resulterat i 119 genomförda workshops som riktade sig till 940 trainees, 25 masterkurser till 729 trainees samt 100 mentordagar till 171 vinproducenter. Det EU-finansierade projektet har också byggt upp en hemsida (www.wineskills.co.uk) med information om vinodling och vintillverkning, ett elektroniskt bibliotek, en guide för hållbara riktlinjer för Storbritanniens vinindustri samt mentorrapporter som utvecklar vinindustrin vidare. Plumpton College, Wine Department är involverade i ytterligare ett EU-projekt som koordineras av IFV i Frankrike där syftet är att ta fram utbildningsmaterial som ökar förståelsen för hur klimatförändringarna påverkar Europas vingårdar. Projektet riktar sig till vinproducenter i hela Europa och är ett led i arbetet med att planera och anpassa sig till klimatförändringarna. Utbildningsprogrammet kommer att finnas tillgängligt online från våren 2013. Plumpton College, Wine Department arbetar på olika sätt med att stödja den brittiska vinindustrin och hjälpa vingårdarnas ägare att få tillgång till arbetskraft som de har råd med. En sådan ny satsning är en lärlingsutbildning inom vinodling som skräddarsys för vinindustrin. Utbildningen innebär att studenterna har teoretisk utbildning en dag i veckan och tillbringar övrig tid på en vingård. Plumpton s Wine Research Centre, ett unikt kompetenscenter för England och Wales, håller nu på att byggas. Det nya forskningscentrat kommer att bli unikt eftersom det kommer att fokusera på vinproduktion i kallt klimat, i synnerhet på mousserande vin. Plumpton har inlett ett samarbete med Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte Akademi i Sverige när det gäller utveckling av mat & dryck. På Plumpton College, Wine Department har man redan börjat planera för The 9th International Cool Climate Wine Symposium som äger rum i Brighton i maj 2016. Genom att delta på detta arrangemang finns goda möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverkande kring utveckling av vinnäringen i kallt klimat. EXEMPEL PÅ KOMPETENSSATSNINGAR I STORBRITANNIEN Utbildning på masternivå i vinproduktion Utbildningsmaterial för hur klimatförändringarna påverkar Europas vingårdar Kompetenscentrum under uppbyggnad The 9th International Cool Climate Wine Symposium, Brighton, maj 2016 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 13
Utblick Kanada regionalt vinutbildningsprogram I Kanada finns Pacific Agricultural Research Center som samarbetar med Okanagan College kring ett vinutbildningsprogram. Syftet är att bygga upp kunskap om odling och tillverkning av kvalitetsviner i Okanagan Valley, ett av två vinområden i British Columbia. British Columbia Wine Institute grundades för att kontrollera kvaliteten i produktionen, marknadsföra viner från delstaten och kommunicera med regeringen. Vintners Quality Alliance, V.Q.A, grundades 1990 och säkerställer att alla BC VQA viner är gjorda av 100 % BC druvor och har passerat en sensorisk utvärdering. Varje vinområde satsar stort på att framhäva sin egen, unika smak. Svenska förhållanden Sverige ligger utanför de traditionella vinodlingsområdena men forskning och erfarenhet visar att nu finns det druvsorter som klarar vårt klimat. Fruktviner tillverkas av andra frukter än vindruva och har en lång tradition i Sverige. Omfattningen har dock varit begränsad efter införandet av 1917 års alkohollagstiftning men nu ökar intresset igen.varje vinområde satsar stort på att framhäva sin egen, unika smak och karaktär. Den skånska jordmånen, naturligt skydd, dränering, soltimmar, mikroklimat, luftfuktighet och frostrisk är faktorer som påverkar vilka vinprodukter som kan lanseras på den svenska marknaden. Det franska ordet terroir kan beskrivas som fysiska miljöfaktorer som styr vinets kvalitet och produktion. Klimat (lufttemperatur, jordtemperatur, nederbörd), topografi (sluttningsvinkel, höjd över havet), soltimmar, berggrund, jordarter och grundvatten är faktorer att ta hänsyn till vid planering av en ny vingård. Smaka på Skåne/Livsmedelsakademin har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne fått i uppgift att leda arbetet för att ta fram en skånsk dryckesstrategi som kommer att vara klar våren 2013. Utbildningar för stärkt konkurrenskraft För personer som önskar fördjupa sig inom vinområdet finns utbildningar, både i Sverige och internationellt, på olika nivåer. Kortare kurser som vänder sig till vinodlaren som vill lära mer för att kunna utveckla sin verksamhet eller en treårig universitetsutbildning för personer som vill satsa på en framtid inom vinnäringen. Föreningen Svenska Vinodlare anordnar kurser inom t ex vinifiering. Cehlin Vingård i vinterskrud. Kunskap och hög servicenivå är viktiga faktorer för att kunna uppnå lönsamhet och stärkt konkurrenskraft. Exempel på högskoleutbildningar inom vinområdet: Högskolan Kristianstad: Mat och dryck i kombination sensorik i praktiken, webbaserad kurs, 7,5 poäng. Lunds Tekniska Högskola, institutionen för livsmedelsteknik, Campus Helsingborg: Fristående kurs om vin och fruktvin med fokus på vetenskap och teknik, 7,5 poäng. Kursen behandlar odling, tillverkning och egenskaper hos vin och fruktvin i världen och Sverige. SLU, Göteborgs Universitet och Södertörns högskola ger kurser inom vinområdet vid vissa tidpunkter. 14 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
På Hochschule Geisenheim University finns yrkesutbildningar till vinmakare, forskning och många projekt med internationella partners. I Geisenheim finns möjlighet att studera på en Vinifera Euromaster utbildning som även finns på flera andra universitet i Europa. I Sverige finns det idag kortare kurser inom vinområdet. De är efterfrågestyrda och kommer troligen att fortsätta erbjudas inom allt fler områden i takt med att vinbranschen utvecklas och bland kursarrangörerna finns bland andra TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker. För att kunna utveckla vintillverkningen till en vinnäring finns ett behov av utbildade vinmakare. Detta kan ske genom att starta en 2 årig alt 3 årig yrkesutbildning eller genom att etablera samarbete med utbildningsanordnare i andra EU-länder. Ur ett skånskt perspektiv finns kontakter med möjliga utbildningsanordnare som Folkuniversitet, HKR, SLU och Campus Helsingborg/LTH. Även utbildningar som kombinerar utveckling av vingården med turismsatsningar är viktiga. Hur kan man kombinera vinodling med turism? Hur ska affärskonceptet se ut? Vilken kompetens har vingården själv och inom vilka områden måste man antingen vidareutbilda sig själv eller anlita experter? Vad kan vi göra i väntan på att gårds för säljning blir tillåtet? Enbart gårdsförsäljning räcker inte för att locka besökare. Fler åtgärder krävs för att skapa ett attraktivt paket! Nya produkter måste kvalitetssäkras och genomgående hålla en hög kvalitet för att en ny bransch ska kunna skapa nya arbetstillfällen. Kunskap och hög servicenivå är viktiga faktorer för att kunna uppnå lönsamhet och stärkt konkurrenskraft. En ny yrkesgrupp är under uppbyggnad i Sverige. I många andra EU-länder finns redan denna kompetens men med koppling till det klimat som finns i de etablerade vinregionerna i Europa. Den ekonomiska krisen har skapat en hög arbetslöshet men det är inte till Sverige som arbetslösa inom vinnäringen i södra Europa i första hand söker sig. Vinodlarföreningen har idag kontakt med ett antal personer som på egen hand har sökt sig till Sverige och erbjudit sina tjänster. Ju mer känd den svenska vinnäringen blir, desto fler kommer att höra av sig. Inom ramen för den fördjupade förstudien har vi försökt ta reda på om det finns personer med invandrarbakgrund som t ex har kompetens om vinproduktion i sina hemländer och som kan matchas mot de nya arbetstillfällena som på sikt kommer att skapas. Idag saknas dessa uppgifter. Eftersom det är efterfrågan på arbetskraft som styr måste vingårdarna först efterfråga t ex säsongsarbetskraft eller expertkompetens. På exempelvis vinodlarföreningens hemsida på Nya Zeeland finns ansökningsformulär för säsongsarbetare. På Plumpton College har man listat yrken som är relaterade till vinbranschen: Vineyard/farm manager Vineyard operative Viticultural consultant Agent for viticultural equiment company Viticultural technician Viticultural researcher Cellar Hand Wine analyst Quality controller Wine research Agent for winery equipment company Winemaking consultant Food scientist/technologist Wine Merchant Buyer/buying agent Wine importer/shipper Wine wholesaler & distributor On-trade (restaurant/pub) manager Wine journalist Wine educator Wine tourism INTERNATIONELLA TRENDER Utveckla vinnäringen i en hållbar riktning miljöaspekter, energieffektivisering Ökad satsning på ekologiskt vin Ökad kunskap kring hur klimatförändringarna kommer att påverka vinbranschen FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 15
Svenska framgångsfaktorer Rapporten kring Framtidsbygd mat, måltid och turism lyfter fram ett antal nyckelfaktorer som bör ligga till grund för det fortsatta arbetet: Öppenhet, transparens, samverkan och deltagande. Framtidens satsningar kommer att ske med hjälp av öppen innovation. Idag har vi svårt att bygga vidare på existerande kunskaper och erfarenheter. Det finns ett stort behov av en öppen och lättillgänglig databas. Vinlandet Sverige har identifierat en Helpdesk funktion som ett viktigt utvecklingsområde. Utgå från entreprenörernas behov. Gör det möjligt för företagare att delta på samma sätt som andra aktörer. Det är viktigt att inte under ett pågående projekt utveckla en rad gratistjänster som dels kan snedvrida konkurrensen, dels måste avslutas när projekttiden är slut. Sverige det nya Matlandet behöver Dryckeslandet Sverige för att bli ett komplett måltidsland. Drycker, med eller utan alkohol, behöver ta en central plats i utformningen av måltiden. 16 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Genomförda aktiviteter Dialogmöten Projektledaren, Christina Skjöldebrand, har under 2012 haft ett antal dialogmöten med företag inom dryckesbranschen, etablerade vinodlare, Livsmedelsverket m fl. Projektledaren har deltagit som föredragshållare på Föreningen Svenska Vinodlares årsmöte samt på Kunskapsdagarna 2012 i Grythyttan. Workshops Fyra workshops har genomförts under 2012 med olika tema och på olika platser i nordöstra Skåne. Metoden har varit densamma; efter en gemensam inledning har deltagarna arbetat i mindre grupper och därefter redovisat resultaten. Identifiering av relevanta aktörer 29 februari i Kristianstad En rad aktörer identifierades inom kategorierna lobby/påverkan, kunskap, samarbete och finansiärer. De flesta aktörerna verkar inom flera kategorier och de flesta som finns i Skåne har redan kontaktats. Ett grupparbete hade ett mer visionärt upplägg och följande förslag kom fram: År 2013; anta en strategisk plan för att år 2020 kunna ha en lönsam och dynamisk svensk vinbransch. Vision år 2020: kvalitetssäkrat svenskt vin, frilandsodlat med enbart svenska råvaror, ett skånskt vin som inte kan odlas någon annanstans (införande av kvalitetssäkring och begreppet regionalt vin). Vitt svenskt vin till Nobelmiddagen år 2020! Några deltagare påpekade också att en vingård och vinproduktion är uppbyggt av tre delar; odlare, producenter och marknad. Vi får inte glömma bort att marknaden styr efterfrågan, detta gäller även för svenskt vin. Hur ska ett kompetenscentrum se ut? Vilka kompetenser finns? 8 maj i Bromölla Bland deltagarna på workshopen fanns fem vinodlare, alltifrån hobbyodlaren till två vingårdar som satsar på att även utveckla kompletterande verksamheter. Cehlin vingård har 500 vinstockar, mat & eventverksamhet, litet vineri samt planerar att utöka antalet vinstockar. Åhus vingård har 3 000 vinstockar samt viss besöksverksamhet. En vinodlare hade 500 vinstockar men inte något godkänt vineri, en annan berättade om missväxt 2011 och den minsta odlingen uppgick initialt till 100 vinstockar. Vinodlarna berättade att en engelsk konsulent hade varit och hjälpt till på en större skånsk vingård i en vecka. I vissa fall får expertkunskap hämtas från andra länder. En sommelierutbildning finns hos Gustibus i Malmö. De bedömer även svenska viner på uppdrag från Föreningen Svenska vinodlare. Ett kompetenscentrum behöver även expertkunskap kring odling i kallt klimat och bekämpning av skadedjur. Lab som kan utföra kemiska analyser, mäta halter av alkohol, socker, svavel och syra. Sensoriska/ smakanalyser behövs också. Högskolan Kristianstad, mat & måltidskunskap, vill starta forskning kring vin i kombination med lokal mat & dryck. FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 17
Diskussionerna på workshopen tog också upp följande frågeställningar: - Olika aspekter kring förutsättningarna för att kunna producera bra kvalitetsvin i Sverige - Det är kvalitetsvin som gäller för oss och inte bag-in-box! - Kontaktvägar till myndigheter vem åker till Bryssel och förhandlar om vinfrågor? - Kontakter med Danmark - de är mycket intresserade av att utveckla Vinlandet Danmark - Systemet med att producera kvalitetssäkrat regionalt vin har startat i Danmark - Kontakter med Äppelriket Österlen - Behovet av gårdsförsäljning! - Regelverk som gäller för vintillverkning - En mall behövs som beskriver hur man gör för att starta en vinodling - Marknadsföring à la Vinotek mat & dryck i showroom Innovationer och utvecklingsprojekt inom vinbranschen 27 juni i Östra Göinge Workshopen inleddes av Charlotte Lorentz Hjorth som beskrev hur Krinova arbetar med öppen innovation. Traditionellt finns en bild av en ensam uppfinnare som utvecklar en produkt. Idag arbetar en grupp med olika kompetenser tillsammans i innovationsprocessen. Vad företaget behöver hjälp med beror på var i innovationsprocessen man befinner sig. Coachens roll är att matcha företagets behov med rätt kompetenser så att utvecklingsprocessen kan fortsätta. Vinbranschen är en ny bransch i Sverige och därmed i behov av både struktur och innovationer. Diskussionen som följde tog upp vikten av att utveckla upplevelser kopplat till vin, både kultur- och måltidsupplevelser kan förstärka helhetsupplevelsen. Storytelling kring vår mat- och vinkultur är ett exempel. Att driva en vingård innebär att ägaren driver ett landsbygdsföretag. Här finns många aspekter att ta hänsyn till; juridiska val av bolagsform, generationsskiften, arrendeavtal samt ekonomiska aspekter finansiering, risktagande, kompetensförsörjning. Varje vingård har en unik profil men samarbete krävs för att skapa en lönsam vinnäring i Sverige. Vinlandet Sveriges framtida verksamhet 28 augusti i Osby Under denna workshop summerade vi arbetet med den fördjupade förstudien genom att identifiera fem områden som är viktiga för branschens utveckling. Dessa är helpdesk, innovation, kvalitet-odling-vinifiering-utbildning, lobbying och marknad. Event på vingård Projektet summerades den 13 december 2012 på Cehlin Vingård i Torsebro, Kristianstad. Ett drygt 30-tal personer deltog i eventet som började med en inledning av kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad. Eftermiddagens föredrag beskrev Vinlandet Sverige, arbetet med att ta fram en skånsk dryckesstrategi samt spanade in i framtiden. Måltidsvision fick sent förhinder och istället berättade TransforMAT om svensk mat och dryck i kombination och fortsatte sedan att informera från en studieresa till Italien och hur agroturism är en integrerad del av näringslivsutvecklingen. Här arbetar storföretag som Fiat tillsammans med småskaliga livsmedelsförädlare för att marknadsföra Trentino-regionen. 18 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Eventet var också ett första test på ett koncept som diskuterats i projektets styrgrupp under hösten. Är det möjligt att utveckla lokalproducerad mat & dryck genom att bjuda in alla närvarande till att delta i en smakpanel? Lärare på Gastronomiprogrammet och forskare i ämnet Mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad ansvarade tillsammans med eventets arbetsgrupp för att smaktestet kunde genomföras. Förrätt, huvudrätt och efterrättsbuffé åts och bedömdes. De allra flesta tog mycket allvarligt på uppdraget och fyllde noga i enkäten. Under lunchbuffén upptäckte vi att det är stora individuella skillnader på vad vi upplever som perfekt balans där smakerna gifter sig och mat & dryck blir en fantastisk helhetsupplevelse. Även om vi ibland hade delade uppfattningar vid bordet enades vi om vinnande rätt. Deltagandet i smakpanelen ökade förståelsen för hur svårt det måste vara att komponera en måltid på bästa sätt. Summeringen av projektet på Cehlin Vingård lockade ett drygt 30-tal deltagare som förutom presentationen av projektet också fick delta i en smaktest av lokalproducerad mat i kombination med regionalt producerat vin. Projektets styrgrupp: Christina Skjöldebrand, projektledare Tord Cehlin, Cehlin Vingård Ronny Persson, Vingården i Åhus Viktoria Olsson, Högskolan Kristianstad Jan Seebass, Leader Skånes Ess Charlotte Lorentz Hjort, Krinova Incubator & Science Park Bodil Nilsson, Yttra K Projekt & Produkter Ida Meijer, projektassistent FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 19
D Resultat Denna handlingsplan kan sammanfattas i fem områden som utvecklar vinnäringen i Sverige. Spindeln, illustrationen nedan, betonar vikten av ett helhetsperspektiv där alla fem områdena samverkar och är lika viktiga för en framgångsrik utveckling av branschen vin och fermenterade drycker i Sverige. Handlingsplanens resultat baseras på de aktiviteter som har genomförts inom ramen för den fördjupade förstudien. De aktörer som har deltagit i processen beskrivs mer inom de områden där de huvudsakligen är verksamma. Helpdesk funktion ska öka tillgängligheten på den kunskap som finns, men också vara en plattform för kunskapsutbyte, nätverksbyggande och omvärldsanalys.. DM D HELPDESK delad kunskap är dubbelt värd En viktig slutsats av Vinlandsprojektet har varit att det behövs insatser för att säkerställa kunskapsöverföring mellan olika aktörer, sprida goda exempel och underlätta sökandet efter information. Det behövs en kontinuerlig bevakning och uppföljning av vilka frågor som ställs för att göra den omvärldsanalys som är grunden för strategi och planeringsarbete. Genom arbetet i projekten TransforMAT och Smakstart har Krinova sett att behoven, av helpdesk resurser som dessa projekt erbjudit, är omättliga hos gruppen småskaliga livsmedelsproducenter. Alla vinodlare och många producenter av fermenterade drycker är idag småskaliga livsmedelsproducenter enligt EU:s definition. Av de erfarenheter som Krinova gjort ser vi att helpdesk funktioner och coachning behöver utvecklas, dels för att ta fram nya, effektiva, lösningar som tillgodoser det stora behovet, dels att finna en långsiktig lösning så att stödfunktionen kan leva vidare. Krinova har också sett att de bästa verktygen är de som företagen själva, med viss hjälp kan finna och använda. Dessa kommer att innefatta webblösningar för frågor & svar på hemsidan och styrning av frågeflöden på effektivare sätt. Erfarenheterna och slutsatser från TransforMAT kan användas för att integrera en helpdesk funktion för Vinlandet Sverige. Rådgivning som kan mångfaldigas, t ex genom en frågor & svar lösning där svar på standardfrågor utgör basinformation, bör utvecklas för att finansiering ska kunna räcka till den mer komplicerade personliga rådgivningen. 20 FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE
Helpdesk funktionen kan fungera som ett fönster för Vinlandet Sverige. Här tar vi till vara på den kunskapsbank som finns och förmedlar den vidare till en bredare bas. Helpdesken blir en samlad virtuell plattform för vin-, frukt- och bärodlare, producenter av vin och andra fermenterade frukt- och bärdrycker, turism och upplevelseindustrin, småskaliga mathantverkare, livsmedelsindustrin, lokala bryggerier och utbildningsanordnare. Här kan alla mötas, sprida sina erfarenheter. Här kan också olika utbildningsanordnare informera om kursutbud/vidareutbildningar för att underlätta, både för den professionella vinodlaren och för hobbyodlaren som planerar att utveckla sin verksamhet, att hitta rätt utbildning. Andra aktiviteter som är av intresse för svenska vin- och matproducenter kan också presenteras på plattformen. Under våren 2013 kommer helpdesk funktionen att utvecklas inom ramen för TransforMAT. Vissa delar kommer att vara interaktiva medan andra kommer att bestå av basfakta. Helpdesk funktionens tillgänglighet kommer också att utredas. Plattformens information kanske inte bara ska göras tillgänglig för webben utan även som en appfunktion för mobiltelefoner. INNOVATION för ökad konkurrenskraft Innovation blir allt viktigare i dagens samhälle. I en tid med stora globala utmaningar, stora demografiska förändringar och ökad global konkurrens är kunskap och stark innovationskraft avgörande faktorer för Europas internationella konkurrenskraft och vår levnadsmiljö. En innovation är något som skapar nytt värde och tillväxt. Processen att utveckla ny kunskap och nya innovationer har blivit alltmer komplex, diversifierad och beroende av flera delar. Det i sin tur hänger samman med att det finns ett större utbud av kunskapskällor. Tidigare tog en innovationsprocess i snitt sju år. Det började med att en ny teknik utvecklades, sedan kopplades marknadsförare och ekonomer in för att produkten skulle nå ut på marknaden. Idag gör vi allt samtidigt och innovationsprocessen är oftast mycket snabbare. En stark innovationskraft bygger i allt större utsträckning på förmågan till samverkan. Bristen på entreprenörer är en av våra stora utmaningar. Därför är det viktigt med öppet förhållningsätt och att uppmuntra allas initiativkraft genom att samverka och skapa ett effektivt nätverk av experter som kan stötta med sina specialistkompetenser. Det fungerar inte att utvecklas som öar utan för att nå resultat behövs samorganisering. Vi har inte råd att inte bygga ett sammanhållet innovationsekosystem som baserar sig på regionala, nationella och internationella samarbeten. Samorganisering av science park, innovationsarena och inkubator ger möjlighet att kraftsamla och ta tillvara resurser på ett effektivt sätt. Att etablera en öppen innovationsarena innebär att Krinova och HKR Innovation startar en innovationsprocess som innehåller ett antal metoder och verktyg som möjliggör en snabb, effektiv utveckling och kommersialisering av produkter, tjänster och affärsmodeller. Stark innovationskraft bygger i stor utsträckning på förmågan att samverka. Ett innovationsprojekt, som är i en inledande fas, är Utveckling av fermenterade drycker med låg socker- och alkoholhalt som har identifierat ett antal trender och behov i dagens samhälle. I Sverige har en helhetssyn på måltiden, som omfattar både mat & dryck, vuxit fram t ex genom det mediala fokus som Matlandet Sverige har bidragit med. Framgångsrika svenska kocklandslag som vinner internationella medaljer och ett stort antal matprogram med tävlingsinriktning i TV har bidragit till att svenska folket FÖRDJUPAD FÖRSTUDIE VINLANDET SVERIGE 21