KONJUNKTURRAPPORT 9 maj 2016

KONJUNKTURRAPPORT 9 maj 2016 Svensk ekonomi tappar tempo Flaskhalsar bromsar tillväxten

Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har nära 11 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt drygt 540 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet IT&Telekomföretagen inom Almega Almega Tjänsteförbunden Medieföretagen Almega Tjänsteföretagen Vårdföretagarna Bemanningsföretagen Almegas konjunkturrapport sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för den globala ekonomin samt Sveriges ekonomi och arbetsmarknad, med särskilt fokus på tjänstesektorns inverkan på utvecklingen. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, sedan oktober 2008. För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturrapporter, kontakta: Lena Hagman, chefekonom tel. 08-762 69 61, lena.hagman@almega.se 2

Innehåll 1 Summering... 4 2 Fortsatt trög återhämtning i omvärlden... 6 3 Svensk ekonomi... 11 3.1 Ekonomin bromsar in... 11 3.2 Exportmarknaden står och stampar... 14 3.4 Mjuka investeringar har fått ökad tyngd... 18 3.5 Kompetensbrist, pensionsavgångar och trög integration... 22 3.6 Produktivitetstillväxten blir allt svagare framöver... 30 3.7 Ojämn men något snabbare ökningstakt för konsumentpriserna... 33 Tabeller Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, maj 2016, nyckeltal Sid. 5 Tabell 2 Internationella förutsättningar Sid. 10 Tabell 3: Fasta bruttoinvesteringar i Sverige efter typ av investeringar Sid. 18 Tabell 4: Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn, förändring 2015 Sid. 24 Tabell 5: Förändring av antal sysselsatta, tusental per år Sid. 26 Tabell 6: Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi, procentuell förändring Sid. 30 3

1 Summering Efter förra årets starka tillväxt i svensk ekonomi på 4,1 procent, talar flera faktorer för en gradvis inbromsning i år och nästa år. Sveriges exportmarknad ligger kvar på förra årets historiskt låga tillväxttakt. Det finns dessutom en rad nedåtrisker i världsekonomin. Exempelvis att oljepriset håller sig kvar på lägre nivå och under en längre period än vi utgår från, fortsatt krympande kapitalinflöden till tillväxtländer, svagare valutor, stigande utlandsskulder och finansiell åtstramning, risk för ännu svagare efterfrågan från Kina, och dessutom risk för Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU efter folkomröstningen i juni. Almega utgår från att dessa risker inte slår in, utan att den globala tillväxten blir något starkare nästa år och att Sveriges export tar mer fart, men nedåtriskerna kvarstår. Trots den optimistiska utgångspunkten för prognosen bedömer Almega att Sveriges BNP-tillväxt kommer mattas av, till 3,4 procent i år och 2,4 procent nästa år. Förklaringen är att flaskhalsar inom främst kunskapsintensiva tjänstebranscher och byggindustrin bromsar tillväxten. Fortsatt hög efterfrågan på tjänster och flaskhalsar som håller tillbaka produktionen driver på ökad outsourcing av tjänsteproduktion till utlandet. Särskilt företagstjänster utsätts för ökad internationell konkurrens och trycket driver på specialiseringen av produktionen för att kunna höja produktiviteten och klara fortsatt prispress. Tjänstepriserna i KPI har under de senaste tre åren ökat klart långsammare jämfört med tidigare. Dock tog ökningstakten ett tydligt språng upp under inledningen av 2016, i likhet med KPI totalt sett, men stora delar av uppgången i tjänstepriserna har att göra med sänkt ROT-avdrag och att SCB klassificerat om vad som anses utgöra en tjänst i KPI. Almega räknar med att Sveriges jobbtillväxt kommer att bromsa in i år och nästa år. Bidraget till sysselsättningen från inrikes födda minskar i samband med pensionsavgångar. Detta i kombination med den försämrade matchningen på arbetsmarknaden och mycket långsam integration av det stora antalet invandrare från och med 2015, kommer i förlängningen leda till en markant ökning av arbetslösheten totalt, såvida inte integrationen av invandrare förbättras radikalt under de närmaste åren. Betydligt fler åtgärder krävs, både för effektivare integration och för att förbättra tillgången på den arbetskraft som behövs för den kunskapsintensiva tjänstesektorns konkurrenskraft och tillväxt. Almega räknar med att produktiviteten i ekonomin kommer att bromsa in och vara mycket låg framöver i ett historiskt perspektiv. För att återvinna den högre produktivitetstillväxt som rådde innan finanskrisen behöver inte minst svensk export ta bättre och stadigare fart. Två viktiga förutsättningar för detta är att öka produktiviteten i näringslivet, där tillgången på kompetens samt immateriella investeringar spelar nyckelroller i globaliseringens och digitaliseringens tidevarv. Almega, 9 maj 2016, Lena Hagman, chefekonom, Oscar Scheja, ekonom 4

Tabell 1: Almegas konjunkturprognos, maj 2016, nyckeltal Nivå Procentuell förändring Mdr kr fasta priser 2015 2014 2015 2016 2017 Hushållens konsumtionsutgifter 1878,1 2,2 2,6 2,7 2,2 Offentliga konsumtionsutgifter 1083,1 1,3 2,5 4,5 2,2 Statliga 289,4 1,0 2,6 4,2 0,1 Kommunala 793,7 1,5 2,5 4,6 2,9 Fasta bruttoinvesteringar 1006,8 7,5 7,3 3,9 4,0 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) 9,8 0,1 0,1 0,0-0,1 Export 1878,3 3,5 5,9 4,3 3,7 Export av varor 1282,1 2,3 3,3 3,5 4,0 Export av tjänster 596,2 6,3 12,2 5,9 3,0 Import 1700,9 6,3 5,4 4,6 4,2 Import av varor 1162,6 4,6 5,3 4,9 4,6 Import av tjänster 538,3 10,3 5,5 4,1 3,4 BNP 4155,2 2,3 4,1 3,4 2,4 BNP kalenderkorrigerat 2,4 3,8 3,2 2,7 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten -0,9 0,4 0,0-0,1 Sveriges exportmarknadstillväxt 3,5 1,7 2,4 4,1 Öppen arbetslöshet, (procent av arbetskraften) 7,9 7,4 6,9 6,6 Sysselsättning, förändring i procent 1,4 1,5 1,4 1,1 Produktionstillväxt i privat tjänstesektor* 3,0 4,1 3,2 2,4 Produktionstillväxt i gruv- och tillverkningsindustrin* -0,6 3,7 3,9 3,6 KPI, årsgenomsnitt -0,2 0,0 0,9 1,3 KPIF, årsgenomsnitt 0,5 0,9 1,4 1,6 Hushållens sparkvot** 15,2 16,0 15,9 15,1 Real disponibel inkomst, förändring i procent 2,2 3,0 2,7 1,2 Reporäntan, december 0,00-0,35-0,50 0,00 * Förädlingsvärdet, fasta priser, kalenderkorrigerat. ** Inklusive sparande i avtalspensioner och PPM. Källa: Statistiska centralbyrån, Oxford Economics, Almega. 5

2 Fortsatt trög återhämtning i omvärlden Tillväxttakten i den globala produktionen bedöms ligga kvar på samma takt som under förra året, det vill säga på 3 procent. Flera tunga prognosmakare har åter tvingats revidera ned sina prognoser över den globala BNP-tillväxten, som exempelvis IMF 1, som för ett år sedan räknade med att tillväxten under 2016 skulle nå upp till en takt på 3,8 procent. Nu räknar IMF med att den i stället kommer ligga på 3,2 procent under året, och betonar att nedåtrisker för prognosen kvarstår 2. Almegas bedömning för Sveriges ekonomi tar sin utgångspunkt från Oxford Economics prognos för världsekonomin. Dess prognoser har stått sig väl jämfört med flera andra prognosinstitut. Oxford Economics förutsåg den svaga globala tillväxten under förra året. Dessutom håller Oxford Economics fast vid sin prognos för ett år sedan för den globala tillväxten i år, med en ökning på 3 procent, se tabell 2. Oxford Economics har alltså inte behövt revidera ned sin prognos som flertalet andra prognosmakare nyligen gjort. Den tröga återhämtningen i världsekonomin har flera förklaringar. Det kraftiga prisraset på råolja från sommaren 2014 har missgynnat oljeexportörer. Oljepriset har fallit från cirka 106 USD per fat andra kvartalet 2014 till endast 30 dollar per fat under första kvartalet i år. Priset låg ännu lägre i januari, men har därefter klättrat uppåt. Oxford Economics räknar ändå med att priset på råolja kommer vara fortsatt lågt i år och i genomsnitt ligga på 36 dollar per fat, och nästa år öka till i genomsnitt endast 39 dollar per fat. Prisraset från sommaren 2014 har satt avtryck i betydligt svagare BNPutveckling i oljeexporterande länder, exempelvis Brasilien och Ryssland. Norges BNPtillväxt höll sig relativt väl uppe under förra året, men bedöms tappa i år och nå upp till endast 0,8 procent. Dessutom har produktionen av skifferolja i USA påverkats av den låga prisnivån, som slagit ut delar av produktionen som inte längre varit lönsam. I USA höjde centralbanken Federal reserve styrräntan i december förra året för första gången efter finanskrisen 2008. Federal Funds rate hade legat på intervallet 0-0,25 procent ända sedan räntesänkningen till den nivån i december 2008. Räntan höjdes i december 2015 till 0,5 procent. Fed har flaggat för fortsatta räntehöjningar i år, om än i långsam takt. Oxford Economics räknar med ett par räntehöjningar i år på sammanlagt 0,5 procentenheter, med början i september. Därefter räknar de med ytterligare tre räntehöjningar under nästa år. Inflationen i USA väntas gradvis stiga, till 1,8 procent i slutet av 2016 och nå 2 procent i genomsnitt nästa år. Medan den amerikanska ekonomin ligger före i återhämtningen och räntehöjningar, kan dollarförstärkningen försämra utsikterna för USA:s konkurrenskraft på exportmarknader. Trots denna effekt tyder prognoserna för USA:s ekonomi på en fortsatt stabil tillväxt kring lite över 2 procent per år under de närmaste åren. 1 Internationella valutafonden (International Monetary Fund). 2 IMF:s World Economic Outlook från april 2016. 6

Den relativt högre räntan på långa obligationer i USA under de senaste åren har bidragit till dollarförstärkningen, se diagram 1. Den Europeiska centralbanken, ECB, förväntas enligt Oxford Economics hålla kvar sin styrränta på rekordlåga noll procent både i år och nästa år medan Federal Reserve väntas höja två gånger i år samt ytterligare tre gånger nästa år. Dessutom fortsätter ECB:s köp av obligationer för ytterligare stimulans av konsumtion och investeringar. Den ökade räntedifferensen mellan långa obligationer i euroområdet respektive USA sedan 2014 återspeglar högre avkastning på ränteplaceringar i USA relativt euroområdet och en dollarförstärkning. Diagram 1: Ränta på 10-åriga statsobligationer i USA respektive Tyskland samt euro per USD Även om tillväxten inom euroområdet förbättrades under förra året, och uppgick till 1,5 procent, väntas ingen märkbar acceleration av BNP-tillväxten varken i år eller nästa år, se tabell 2, sidan 10. Det är främst hushållens konsumtion och en starkare tjänsteproduktion som ligger bakom den högre tillväxten under förra året. Däremot har investeringar inom industrin ännu inte visat tecken på återhämtning, trots försvagningen av euron. Låga investeringar och svag efterfrågan på viktiga exportmarknader håller tillbaka investeringar även inom euroområdet. Mot denna bakgrund utgår vi från att ECB håller kvar styrräntan på rekordlåga noll procent både i år och nästa år, och att det kan komma ytterligare expansiva åtgärder från ECB framöver. Starten på räntehöjningar i USA har också medfört omflyttning av kapitalplaceringar från tillväxtländer. Portföljförvaltare ser ökade utsikter för högre avkastning på aktieoch ränteplaceringar i USA och andra länder som visar en relativt stabilare 7

återhämtning. Det gör det dyrare att attrahera utländskt kapital till tillväxtländer, vilket kan väntas hålla tillbaka investeringar och konsumtion där. Minskad efterfrågan på finansiella placeringar i emerging markets speglades av en inbromsning i kapitalinflödet till sådana ekonomier under de senaste åren och särskilt under andra halvåret 2015. 3 Minskade kapitalplaceringar i tillväxtländer har lett till valutaförsvagningar, som medför högre utlandsskuld i utländsk valuta. En valutaförsvagning medför även stigande importpriser och inflation. Som ett försök att motverka detta har vissa länders centralbanker höjt sina styrräntor. De höjda räntorna får därmed en hämmande effekt på tillväxten i dessa länder. Exempelvis har styrräntan höjts i Mexiko, Sydafrika, Chile, Colombia och Peru. Diagram 2: Kinas import totalt samt några nyckelprodukter, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år, (räknat på importvärdet i USD) Utsikterna för flera tillväxtekonomier ser fortsatt svaga ut i år, särskilt för länder som har stora utlandsskulder, stort beroende av råvaruexport och problem med stigande inflation. Även svagare efterfrågan från Kina, på bland annat råvaror, drar också ned tillväxten i flera länder som har Kina som stor exportmarknad. Det är framför allt den svagare exporten från en rad tillväxtekonomier som förklarar den historiskt svaga världsmarknadstillväxten under förra året och även i år. 3 Se IMF, World Economic Outlook, kapitel 2, april 2016. 8

Kinas BNP-tillväxt har gradvis mattats av sedan 2011, vilket främst förklaras av fallande investeringar inom industrin, fastigheter och infrastruktur. Tidigare överinvesteringar har lett till överkapacitet och neddragningar inom tillverknings- och byggindustrin. Oxford Economics räknar med en fortsatt avmattning av tillväxten i Kina, till 6 procent nästa år. Denna siffra utgår från Kinas officiella BNP-statistik, som troligen är överskattad med drygt två procentenheter. Enligt Conference Board låg överskattningen på 2,6 procentenheter under perioden 2005-2015. Om vi hade räknat med detta alternativa mått på Kinas BNP-tillväxt hade den globala tillväxten legat 0,5 procentenhet lägre än de tillväxttal som utgår från Kinas officiella BNP-siffror. Oavsett hur vi mäter Kinas BNP bedöms avmattningen i Kina fortgå i samband med omställningen mot ökad inhemsk konsumtion, minskad varuproduktion och ökad tjänsteproduktion. Även om vi nu utgår från att den globala tillväxten står och stampar med oförändrad takt i år finns flera risker för att tillväxten kan bli ännu lägre än vad vi utgår från. Prognoser kan snabbt bli föråldrade och behöva revideras. Säkert är att Sveriges ekonomi kommer att påverkas av utvecklingen i omvärlden och om följande risker blir verklighet. Främst påverkas Sveriges export av efterfrågan i omvärlden, där både exportindustrin och tjänstebranscher vilka bidrar starkt till exporten påverkas. Utvecklingen i omvärlden påverkar i sin tur tillväxt och sysselsättning i dessa branscher. Almega utgår från ett huvudscenario där följande risker inte antas inträffa. Kraftigare inbromsning i Kinas tillväxt. Detta i samband med ökade kostnader för att motverka kreditåtstramning och kollaps i utlåningen till företag och hushåll. De offentliga finanserna blir mer ansträngda och omställningen från varu- till tjänsteproduktion går långsammare. Oljepriset håller sig kvar på lägre nivå och under en längre period än vi utgår från, vilket i högre grad dämpar produktion och efterfrågan i oljeproducerande länder. Å andra sidan kan ett långvarigare lägre oljepris stimulera konsumtionen i oljeimporterande länder. Fortsatt krympande kapitalplaceringar i tillväxtländer, vilket kan leda till ytterligare valutaförsvagningar, räntehöjningar och lägre tillväxt. Finansiell turbulens, med börsfall och risk för negativ påverkan på investeringar inom den reala ekonomin i både gamla industriländer och nya tillväxtekonomier. Konflikthärdar i omvärlden eskalerar och historiskt stora flyktingströmmar påverkar inblandade länder ännu allvarligare, bland annat genom mer ansträngda offentliga finanser och svårigheter att attrahera utländska investeringar. Brexit efter folkomröstningen den 23 juni om Storbritanniens medlemskap i EU. Även om det är nära omöjligt att förutspå de samlade effekterna av ett Brexit är några omedelbara effekter sannolika, som att pundet skulle falla i värde och bidra till stigande importpriser och inflation i Storbritannien. Brexit skulle också sannolikt leda till ökad osäkerhet bland företag och hushåll om effekter på 9

exempelvis räntor och utrikeshandel, vilket skulle påverka deras konsumtionsoch investeringsvilja. Tabell 2: Internationella förutsättningar Ranking* Sveriges största och deras BNP-tillväxt: Prognos Prognos 2015 varuexportmarknader 2014 2015 2016 2017 1 Norge 2,2 1,7 0,8 1,8 2 Tyskland 1,6 1,5 1,7 1,9 3 USA 2,4 2,4 2,1 2,4 4 Storbritannien 2,9 2,3 2,0 2,3 5 Danmark 1,3 1,2 1,5 2,1 6 Finland -0,7 0,4 0,7 1,3 7 Nederländerna 1,0 1,9 1,5 2,0 8 Belgien 1,4 1,4 1,4 1,6 9 Frankrike 0,2 1,1 1,3 1,7 10 Kina 7,3 6,9 6,2 6,0 Övriga BRIC-länder**: Brasilien 0,1-3,9-4,0 0,0 Ryssland 0,6-3,8-2,4 0,8 Indien 7,0 7,3 7,4 7,2 Euroområdet 0,9 1,5 1,6 1,8 EU totalt 1,4 1,8 1,8 2,0 Global BNP, köpkraftsjusterat 3,3 3,0 3,0 3,5 Världsmarknadstillväxt 4,0 2,0 1,9 4,0 Sveriges exportmarknadstillväxt 3,5 1,7 2,4 4,1 Råoljepris (Brent), USD/fat 99 52 36 39 Källa: Oxford Economics, mars 2016. * Ranking efter SCB:s utrikeshandelsstatistik för varor. Observera att varuexporten också har ett tjänsteinnehåll som inte syns i det traditionella sättet att redovisa exporten. ** BRIC-länderna: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina. 10

3 Svensk ekonomi 3.1 Ekonomin bromsar in Efter den höga BNP-tillväxten i svensk ekonomi under 2015, som nådde 4,1 procent, räknar Almega med en gradvis inbromsning och en tillväxt på 3,4 procent i år och 2,4 procent nästa år. Det är främst investeringar inom bygg- och tjänsteverksamhet, hushållens konsumtion samt offentlig konsumtion som bidrar till BNP-tillväxten i år. Importen ökar ungefär lika snabbt som exporten, varför nettoexporten inte påverkar BNP-tillväxten, se tabell 1, sidan 5. Nästa år bedöms importen hållas uppe av hushållens konsumtion, fortsatt investeringsökning samt stigande varuexport, och nettoexporten bidra negativt till förändringen av BNP, men med endast 0,1 procentenhet. Utrikeshandeln påverkas av att produktionsstrukturen i Sverige alltmer förändrats under senare år, då specialiseringen och beroendet av importerade insatsvaror och tjänster ökat. Det gäller både exportindustrin och tjänsteproducenter, vars produktion i högre grad än tidigare bygger på en mix av insatsvaror och insatstjänster producerade utomlands. Sveriges export består till nära 60 procent av tjänster, en andel som ökat över tiden. 4 Av dessa 60 procent utgör 15 procentenheter importerade tjänster, som alltså använts för produktionen av Sveriges export, och som också ökat över tiden. Om vi räknar BNP utifrån produktionstillväxten i olika sektorer i år, bedömer Almega att bidraget till BNP-tillväxten från den privata tjänstesektorn blir störst liksom förra året, men att bidraget minskar till drygt 40 procent till årets BNP-tillväxt på 3,4 procent. Under förra året bidrog den privata tjänstesektorn med drygt 50 procent till Sveriges BNP-tillväxt på 4,1 procent. Eftersom den privata tjänstesektorn utgör hälften av BNP är det klart att dess tillväxt påverkar BNP-tillväxten relativt mycket jämfört med andra sektorer som svarar för mindre andelar av BNP. En inbromsning för tjänstesektorn får därmed motsvarande relativt stort genomslag på BNP-tillväxten. Den stora skillnaden mot förra året är att offentlig verksamhet väntas bidra betydligt mer till BNP-tillväxten i år jämfört med förra året, då dess bidrag var mindre än 10 procent. I år väntas det öka och bidra med nära 30 procent till BNP-tillväxten, enligt Almegas bedömning, vilket hör samman med ökningen av offentlig tjänsteproduktion inom kommuner och landsting för att möta den omfattande invandringen. När det gäller den privata tjänstesektorn väntas däremot en inbromsning i år. Branscher som har en relativt stark koppling till Sveriges export, det vill säga företagstjänster som säljer tjänster både direkt till exportmarknader och även till exporterande företag i Sverige, kommer påverkas av att exportmarknadstillväxten förväntas bli fortsatt svag i år. Almegas egen enkätundersökning bland medlemsföretag inom företagstjänster visar 4 Se OECD, databasen Trade in Value Added. Se även Almegas konjunkturrapporter från oktober 2012, april 2013 samt oktober 2013, som kan hämtas från www.almega.se Se även Företagstjänster allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft, Almega, november 2014. 11

dock att efterfrågan från den privata tjänstesektorn på företagstjänster väntas bli fortsatt stark under första halvåret i år. Dessutom väntas efterfrågan på företagstjänster från byggindustrin och offentlig sektor ta mer fart under första halvåret i år jämfört med föregående halvår. 5 Almega bedömer därför att främst ökad brist på arbetskraft kommer bromsa tillväxten i år inom företagstjänstbranschen som helhet. I början av året märks också en inbromsning av tillväxten inom företagstjänster, se diagram 3. Under första kvartalet i år märks en avmattning för samtliga delar av företagstjänstbranschen, som sammantaget svarar för cirka 30 procent av produktionen inom den privata tjänstesektorn. Förutom svag efterfrågan kopplad till exportmarknaden kan avmattningen alltså förklaras av brist på kompetens som företagen söker, och fortsatt tendens till ökad outsourcing av produktion för att kunna möta ökad efterfrågan. För tjänsteföretag som är inriktade i huvudsak mot den svenska marknaden hålls efterfrågan ännu uppe både av hushållens konsumtion samt investeringar inom byggoch tjänstesektorn. Däremot har produktionen redan tappat fart inom den privata utbildnings- samt vård och omsorgsbranschen, en trend som fortsatt under första kvartalet i år, se diagram 4. Diagram 3: Produktionstillväxt inom företagstjänster, fasta priser, procentuell förändring 5 Se Almegas tjänsteindikator, mars 2016. 12

Inbromsningen för hälso- och sjukvård samt omsorg som inleddes under andra kvartalet förra året beror knappast på svagare efterfrågan från hushållen, med en åldrande befolkning och kraftigt ökad invandring. Förklaringen till avmattningen torde framför allt vara att den politiska osäkerheten om villkoren för branschen skärpts. I mars 2015 presenterades direktiven till den statliga utredning som ska föreslå olika former av vinstbegränsningar och regleringar för branschen. Osäkerheten kring vad utredningen kommer leda till påverkar både företagens egen vilja att nyanställa och expandera sin produktion samt bankers och investerares intresse av att ställa kapital till förfogande för detta. Diagram 4: Produktionstillväxt, privat utbildning samt vård och omsorg, fasta priser, procentuell förändring 13

3.2 Exportmarknaden står och stampar Under förra året försvagades världsmarknadstillväxten, främst till följd av svagare import till Kina och råvaruexporterande länder. Sveriges export under förra året gick däremot mot strömmen och ökade snabbare än exportmarknaden. Detta efter en lång följd av år då Sveriges export ökat långsammare än marknadstillväxten och därmed tappat marknadsandelar, se diagram 5. Förra årets avvikelse från detta mönster berodde främst på ett uppsving för ett fåtal branscher, som bilindustrin samt tele- och datatjänster. Diagram 5: Sveriges export och världsmarknadstillväxten Tjänsteexporten utvecklades betydligt starkare än varuexporten under 2015, och steg med cirka 12 procent jämfört med drygt 3 procent för varuexporten. Det hör inte enbart samman med konjunkturen utan handlar även om strukturella förändringar. Oxford Economics noterar att en ökning av den globala tillväxten med en procent har normalt lett till en ökning med 2 procent i varuhandeln, men nu ligger effekten på 1-1,4 procent. Däremot visar tjänsteexporten ett stabilt samband med den globala tillväxten. Mycket talar för ett strukturellt skift mot ökad tjänsteexport i världshandeln, då alltfler länder ökar sin tjänsteexport, även tillväxtländer. Det hör också samman med den ökade 14

fragmenteringen av produktionen i många länder utmed globala värdekedjor. 6 Uppdelningen och specialiseringen av produktionen utmed globala värdekedjor gäller inte enbart insatsvaror utan även insatstjänster. Den globala handeln med tjänster som insats i länders produktion har också ökat. Eftersom exportmarknaden för varor och tjänster totalt sett väntas stå och stampa i år på samma låga tillväxttakt som förra året, bedöms Sveriges export inte ta mer fart i år. Under nästa år, då exportmarknaden väntas ta mer fart, räknar Almega med att Sveriges export totalt kommer att växa i närheten av exportmarknadens tillväxt på cirka 4 procent. Det medför även ökad import av insatsvaror och tjänster, vilket bidrar till att importen tar något snabbare fart än exporten. Därmed bidrar nettoexporten negativt till Sveriges BNP-tillväxt med någon tiondel nästa år. För att Sveriges export mer varaktigt ska lyckas växa snabbare än marknadstillväxten och därmed vinna marknadsandelar krävs att konkurrenskraften stärks på bredare front. Numera spelar en svagare krona mindre roll för utvecklingen, eftersom den leder till stigande importpriser på importerade insatsvaror och tjänster, som ökat sina andelar i produktionen av Sveriges exportprodukter. Konkurrenskraften för Sveriges export beror numera i högre grad på att dess produkter utvecklas med hjälp av forskning och utveckling och innovationer som leder till ökad efterfrågan och höjer värdet på exporten. Det gäller även för basindustrier, men de utsätts i högre grad av världsmarknadspriser på sina varor relativt produkter med ett större import- och tjänsteinnehåll. Exempelvis har stålindustrin drabbats hårt av Kinas överkapacitet i sin stålproduktion och prisdumpning på exportmarknaden. Kinas stålindustri står för hälften av världens stålproduktion och har idag en överkapacitet på 400 miljoner ton, enligt China Iron & Steel Association. För att få ned överskottet på producerat stål dumpar Kina överproduktionen på exportmarknaden till kraftigt subventionerade priser. De kinesiska priserna ligger långt under EU-genomsnittet och ibland till och med under produktionskostnaden. 7 6 Se Almegas konjunkturrapporter som belyser innebörd och utveckling av globala värdekedjor, från oktober 2012, april 2013 samt oktober 2013. 7 Jernkontoret, mars 2016. 15

3.3 Hushållen håller uppe sin konsumtion Hushållens konsumtion bedöms fortsätta öka starkt, med 2,7 procent i år. Detta trots att den gradvis stigande inflationen gör att hushållens disponibelinkomster i fasta priser inte ökar lika mycket som förra året. Realinkomsterna i år bedöms ändå öka starkt med 2,7 procent. Förra året låg ökningen på 3 procent. Med den stigande inflationen beräknas realinkomsterna öka klart mindre nästa år, med 1,2 procent. En osäkerhetsfaktor är bedömningen av timlöneutvecklingen mot bakgrund av att årets löneavtal inte är klara på samtliga avtalsområden samt att flertalet sträcker sig över endast ett år. Diagram 6: Hushållens konsumtion, real disponibel inkomst och sparkvot, procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Även om hushållens konsumtion ökar med 2,7 procent i år, enligt Almegas prognos, hålls deras sparande i förhållande till disponibelinkomsterna uppe på samma höga nivå som förra året, kring 16 procent, se diagram 6. Nästa år bedöms hushållen dra ned något på sparandet för att hålla uppe konsumtionen då de reala disponibelinkomsterna ökar långsammare än föregående år. Det hör samman med att inflationen tar mer fart samtidigt som antalet arbetade timmar inte ökar lika mycket som i år. Ändå bedöms sparkvoten ligga på fortsatt hög nivå nästa år, något över 15 procent av disponibel inkomst. Sedan 2012 har den legat på över 15 procent. 16

Befolkningstillväxten bidrar till den ökade hushållskonsumtionen, men framför allt märks den i ökad offentlig konsumtion. Den kraftigt ökade flyktingmottagningen under 2015 drog upp den offentliga konsumtionen till en ökning på 2,5 procent, och i år utgår vi från en ännu högre takt, på 4,5 procent, i paritet med regeringens egna prognoser i den senaste vårbudgeten. Förutom de ökade behoven inom skola och vård till följd av befolkningsökningen ökar behoven i samband med den åldrande befolkningen. 8 8 Almega utgår här från SCB:s senaste befolkningsprognos, som publicerades den 13 april 2016. Den utgår i sin tur från Migrationsverkets senaste bedömningar från februari vad gäller invandring och antal personer som beviljas asyl i Sverige. Prognoserna är relativt osäkra eftersom omfattningen av flyktingströmmarna påverkas av förändrade politiska beslut i både Sverige och andra länder. Se vidare fördjupning i KI:s Konjunkturläget, december 2015. 17

3.4 Mjuka investeringar har fått ökad tyngd I år räknar Almega med att de fasta investeringarna i Sverige totalt kommer att öka med 3,9 procent och med 4,0 procent nästa år, se tabell 3. Liksom under de senaste två åren är det investeringar i bostäder och övriga byggnader och anläggningar som bidrar mest till ökningen totalt. Både maskin- och immateriella investeringar ökade kring fem procent förra året, men investeringsplaner, den faktiska utvecklingen samt konjunkturutvecklingen talar för en svagare ökningstakt i år. Investeringarna inom den privata tjänstesektorn har ökat starkt under 2014-2015, då de steg med i snitt 11 procent per år. För varuproducenter låg ökningen på nära 5 procent per år under perioden, också en starkare tillväxt än under de två föregående åren, se diagram 7. Utvecklingen för investeringarna inom både varu- och tjänstesektorn under de senaste tio åren visar en ganska samstämmig bild, där båda sektorerna påverkas av konjunktursvängningarna. Under de senaste två åren är det främst bygginvesteringar samt immateriella investeringar som bidragit till uppgången för investeringarna totalt. De senaste två åren har bostadsbyggandet kommit upp till en hög nivå i samband med starkt ökad efterfrågan på bostäder. Den fortsatta bristen på bostäder väntas driva upp byggandet ännu mer. Vad gäller investeringar i övriga byggnader samt infrastruktur bedöms de också öka starkt i år och nästa år, se tabell 3. Offentliga investeringar i vägar och järnvägar, skolor, sjukhus med mera ökar. Även kollektivtrafiken byggs ut. Maskininvesteringarna ökade visserligen mer under förra året, men industrins investeringsplaner är nu nedåtriktade. Dess investeringar väntas minska med 5 procent i år, och främst i maskiner. 9 Det hör sannolikt samman med den knackiga utvecklingen på flera exportmarknader och även överkapacitet på exportmarknaden för vissa produkter, men kan även höra samman med exempelvis omstruktureringar av produktionen i Sverige till ett ökat tjänste- och importinnehåll. Tabell 3: Fasta bruttoinvesteringar i Sverige efter typ av investeringar Löpande priser Procentuell förändring, fasta priser Miljarder kronor 2015 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Samtliga investeringstyper 1006,8-0,2 0,6 7,5 7,3 3,9 4,0 Byggnader och anläggningar, varav: 431,1-0,3-1,3 15,1 10,0 7,4 6,0 Bostäder 189,5-11,8 0,9 19,8 16,7 6,5 4,5 Övriga byggnader och anläggningar 241,6 8,6-2,7 12,0 5,4 8,1 7,1 Maskiner och inventarier samt vapensystem 307,3 2,8 0,1-0,1 5,4 3,0 1,5 Immateriella tillgångar 266,0-3,7 4,2 5,7 5,1-0,8 3,7 Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Almega. Anm.: I tabellen redivisas inte investeringar i odlade biologiska tillgångar separat. De utgör 0,2 procent av de totala fasta bruttoinvesteringarna. 9 Se SCB:s investeringsenkät från februari 2016. 18

Faktaruta: Immateriella investeringar räknas numera som fasta investeringar Eftersom de immateriella investeringarna har fått väsentligt ökad betydelse för svensk konkurrenskraft och tillväxt är det en klar förbättring att dessa investeringar numera ingår i beräkningarna av BNP som fasta investeringar och inte som tidigare löpande kostnader. Från och med september 2014, i samband med anpassningen till det nya Europeiska National och Regionalräkenskapssystemet (ENS 2010), ingår immateriella investeringar i beräkningarna av fasta investeringar i de svenska nationalräkenskaperna. Tidigare har FoU-utgifter behandlats som insatsförbrukning. Det är emellertid fortfarande svårt för användare av statistiken att göra prognoser för denna typ av investeringar, bland annat eftersom de inte redovisas uppdelat på branscher för de senaste två åren. Dessutom är statistiken för de senaste två åren preliminär, eftersom det ännu saknas definitiva uppgifter om immateriella investeringar. Som underlag för beräkningarna av immateriella investeringar genomför SCB en enkätundersökning bland företag vartannat år. Det senaste året som det finns sådana uppgifter för är år 2013. Dessa uppgifter, som baseras på denna enkätundersökning, publiceras separat och endast i löpande priser för vartannat år. Nästkommande publicering av resultat från enkätundersökningen kommer i november 2016 och avser då år 2015. Först då årsstatistiken, som bygger på företagens detaljerade redovisning, uppdateras med ett nytt år redovisas de immateriella investeringarna uppdelat per bransch i nationalräkenskaperna. Denna årsstatistik har två års eftersläpning, medan nationalräkenskaperna för de senaste två åren, nu 2014-2015, bygger på preliminära beräkningar. Den detaljerade årsstatistiken för 2014 kommer att publiceras för första gången den 14 september 2016. För mer information, se SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv nr 2 2014 respektive nr 2 2015. De immateriella investeringarna har ökat rejält för både tjänste- och varuproducenter under de senaste 20 åren. För tjänsteproducenterna inom näringslivet hade de lite mer än fördubblats i volym 2014 jämfört med 1993, det vill säga med 40 miljarder kronor, räknat i 2014-års priser. För varuproducenterna hade de nästan fördubblats, och ökat med 96 procent från 1993, vilket motsvarar 56 miljarder kronor. 10 10 Med utgångspunkt från de immateriella investeringarnas värde år 2014 har vi räknat fram utvecklingen i fasta priser för de tidigare åren med hjälp av volymutveckling som redovisats av nationalräkenskaperna. Se vidare Almegas konjunkturrapport, maj 2015. 19

Diagram 7: Fasta investeringar inom varu- respektive tjänstesektorn, procentuell förändring, fasta priser Oavsett om tjänstesektorns mjuka investeringar är svåra att fånga in i statistiken och därmed kan vara underskattade, framgår att de immateriella investeringarna har fått en allt större betydelse för näringslivets investeringar. Samtidigt har de hårda investeringarna, det vill säga i maskiner med mera, minskat sin andel, vilket hör samman med den fortgående specialiseringen mot alltmer tjänsteproduktion, även inom industrin. 11 Utvecklingen för forskning och utveckling, FoU, i Sverige tog fart under 2013 och har visat en ökning med i genomsnitt cirka 6 procent per år 2013-2015. En kraftig ökning för FoU-investeringarna inom industrin under fjärde kvartalet 2014 och en ungefär lika hög nivå på dessa investeringar fjärde kvartalet 2015, var av engångskaraktär enligt SCB. Dessutom motsvaras de av en lika stor ökning för importen av forskning och utveckling under dessa kvartal. Med andra ord rör det sig om investeringar i forskning och utveckling från verksamhet i utlandet. FoU-begreppet som används här är relativt brett och importen av FoU kan bestå av såväl patent, copyrights, industriella processer och design. En viktig förutsättning för att ingå som import eller export av FoU är att en överföring av äganderätten äger rum vid försäljningen. I ett längre tidsperspektiv, från slutet av 1990-talet, har importen av FoU ökat snabbare än exporten av FoU. 12 11 Se vidare Almegas konjunkturrapport, våren 2015. 12 Se vidare SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, nr 2 2015. 20

Eftersom den höga nivån på FoU-investeringarna under fjärde kvartalet 2014 respektive 2015 var tillfällig enligt SCB räknar Almega med att FoU-investeringarna i år kommer att minska, då vi antar att utvecklingen under det kommande fjärde kvartalet kommer ligga på en mer normal nivå. De immateriella investeringarna totalt beräknas härmed minska något i år, med knappt 1 procent, för att öka nästa år med 3 procent, då vi antar att investeringar i både FoU samt programvaror och databaser kommer att öka. Diagram 8: Immateriella investeringar, procentuell förändring Att bedöma utvecklingen för immateriella investeringar är förhållandevis svårt eftersom statistiken är preliminär för de senaste två åren och svår att följa per bransch (se faktarutan på sidan 19). Dessutom är det oklart om den långdragna lågkonjunkturen, särskilt för exportindustrin, snabbat på strukturomvandlingen mot alltmer mjuka investeringar för en utökning av produktionskapaciteten i Sverige. Det råder också osäkerhet kring frågan var exportföretagen väljer att investera, i Sverige eller utomlands? Enligt en studie har Sveriges tio mest FoU-intensiva storföretag ökat sin andel FoU-investeringar utomlands, medan andelen i Sverige minskat jämfört med början av 2000-talet. 13 13 Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU I Sverige, Svenskt näringsliv, Emil Görnerup, april 2015. 21

3.5 Kompetensbrist, pensionsavgångar och trög integration Återhämtningen i svensk ekonomi under de senaste åren har ökat efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt fortskrider strukturomvandlingen som innebär ökad efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft samt relativt svagare efterfrågan på lågkvalificerad arbetskraft. Den allt starkare efterfrågan på högkvalificerade tjänster i kombination med för liten tillgång på den kompetens som efterfrågas har resulterat i ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden. Det märks bland annat av ökad brist på personal under de senaste åren, vilket fortsatt under första kvartalet i år, främst i kunskapsintensiva tjänstebranscher. Inom byggbranschen är bristen fortsatt hög. 14 En annan flitigt använd indikator som kan illustrera den försämrade matchningen är andelen arbetslösa i förhållande till andelen lediga platser, det vill säga Beveridgekurvan, se diagram 9. Medan antalet lediga platser stigit till mycket hög nivå under de senaste årens konjunkturuppgång 15 har arbetslösheten hållit sig på en hög nivå jämfört med tidigare högkonjunkturer, som exempelvis den under 2007 innan finanskrisen. Diagram 9: Beveridgekurvan till och med 1:a kvartalet 2016 14 Se Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutet. Här redovisas bland annat ett antal tjänstebranscher som klassas som kunskapsintensiva, se faktarutan om definitionen av KIS-branscher på sidan 25. 15 I mars i år fanns 125 790 nyanmälda lediga platser, vilket är en ökning med 20 800 platser jämfört med mars förra året, enligt Arbetsförmedlingen. Samtidigt fanns drygt 128 000 kvarstående lediga platser, en ökning med nära 35 000 jämfört med mars förra året. 22

Ytterligare en indikator på de ökade matchningsproblemen är att rekryteringstiden för företag i näringslivet har blivit allt längre under de senaste två åren, se diagram 10. En bidragande orsak är färre arbetssökande per ledigt jobb, samtidigt som antalet lediga jobb ökat, enligt SCB:s statistik. Den genomsnittliga rekryteringstiden i näringslivet har blivit betydligt längre i förhållande till nivån på arbetslösheten, se diagram 10. Att det tar längre tid för företagen att rekrytera i dag än tidigare i förhållande till andelen arbetslösa förklaras främst av strukturomvandlingen, enligt Almegas bedömning. Med andra ord har förändringen av näringslivets produktion präglats av ökad kunskapsintensiv tjänsteproduktion 16 i samband med globaliseringen, specialiseringen samt även digitaliseringen. Därmed har behovet av högkvalificerad arbetskraft ökat markant, medan utbudet av sådan kompetens inte ökat i takt med efterfrågan. Diagram 10: Genomsnittlig rekryteringstid i näringslivet och arbetslöshet Sedan 2014 har inte minst efterfrågan på kunskapsintensiva företagstjänster ökat, vilket också höjt behovet av personal inom branschen. Under förra året var det också företagstjänster som svarade för den största ökningen av antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn, se tabell 4, sidan 24. Samtidigt lyckades inte företagen anställa i önskad takt, då det blev allt svårare att hitta den kompetens företagen söker på 16 Kunskapsintensiva tjänstebranscher (Knowledge-intensive Services) är definierade av Eurostat. Almega utgår från Svensk Näringsgrensindelning som motsvarar EU:s standard, NACE Rev.2, se faktaruta på sidan 23. 23

arbetsmarknaden. Det märktes bland annat av en växande brist på personal inom flera kunskapsintensiva branscher. Tabell 4: Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn, förändring i tusental 2015 2015 Tusental Tjänsteproducenter 36 Företagstjänster 16 Handel 9 Hotell och restaurang 7 Vård och omsorg 7 Hälso och sjukvård 2 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 1 Kultur, nöje, fritid 0 Hälso och sjukvård 2 Finans- och försäkringsverksamh -1 Utbildning -1 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m. -2 Transport och magasinering -3 Övrigt 1 Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Det var några tjänstebranscher som stod bakom huvuddelen av det ökade antalet sysselsatta, totalt 36 000 personer inom den privata tjänstesektorn under förra året. Den största ökningen stod företagstjänster 17 för, där ökningen uppgick till sammanlagt 16 000 fler sysselsatta. I övrigt bidrog främst handeln, hotell och restaurang samt vård och omsorg till den ökade sysselsättningen i den privata tjänstesektorn, se tabell 4. Almega räknar med att Sveriges jobbtillväxt kommer att bromsa in i år och nästa år, delvis till följd av de ökade matchningsproblemen. Den demografiska utvecklingen med allt fler som går i pension bidrar också till de ökade svårigheterna att rekrytera hög kompetens i den takt företagen önskat. 17 Till företagstjänster i tabellen räknas telekomföretag, datakonsulter och programvaruproducenter, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, bemanningsföretag, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. 24

Faktaruta: Kunskapsintensiva branscher inom privat tjänstesektor SNI-kod Sjö- och lufttransport 50-51 Informations- och kommunikationsverksamhet 58-63 Finans- och försäkringsverksamhet 64-66 Juridisk, ekonomisk, arkitekt- och teknisk konsultverksamhet samt Foriskning och Utveckling 69-72 Reklam och marknadsundersökning, annan konsultverksamhet samt veterinärverksamhet 73-75 Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 78 Säkerhets- och bevakningsverksamhet 80 Utbildning Hälso- och sjukvård 86 Vård-, omsorg, sociala tjänster 87-88 Kultur, nöje, fritid 90-93 Enligt Eurostats indelning av Knowledge-intensive Services, branschklassificering enligt NACE Rev. 2, som motsvarar Svensk Näringsgrensindelning (SNI) och SNI-koder enligt ovan. Inom RUT-branschen finns dessutom tecken på nedgång i år, då omsättningen minskade i början på året jämfört med tidigare mönster. Omsättningen i januari, som i genomsnitt ökat med 90 miljoner kronor årligen sedan 2010, minskade med 52 miljoner kronor i januari i år, efter att RUT-avdraget halverats vid årsskiftet. Under första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal 2015 har omsättningen i RUT-branschen minskat med nära 3 procent. Det kan jämföras med de senaste fem årens starka tillväxt på i snitt 21 procent per år. Almega/Novus tjänstebarometer från februari visar dessutom att för företag med relativt stor andel RUT-tjänster upplevs halveringen av RUT-avdraget som ett hinder. Hela 77 procent av företagen menar att efterfrågan på deras tjänster kommer att minska. 63 procent av dem bedömer att de kommer behöva minska antalet anställda. 18 Återstår att se vad utvidgningen av RUT-avdraget till fler typer av hushållsnära tjänster, som presenterades i regeringens vårbudget den 13 april, kommer att resultera i. Halveringen av RUT-avdraget ser ut att motverka den positiva effekt som förväntas av att RUTtjänsterna breddas. 18 Se Lägesrapport RUT Q1 2016, Almega, april 2016. 25

Sveriges totala sysselsättning ökade starkt under förra året, med 1,5 procent, men Almega räknar alltså med en inbromsning i ökningstakten i år, se tabell 5. Det är särskilt inom företagstjänster och andra kunskapsintensiva tjänstebranscher som ökningen av sysselsättningen bedöms bromsa in. Däremot väntas den öka kraftigt inom offentlig sektor, med totalt cirka 50 000 fler sysselsatta under 2016-2017, i samband med den växande invandringen och ökade personalbehov inom bland annat skola, vård och omsorg. Det råder emellertid stor osäkerhet om denna stora ökning kommer kunna infrias fullt ut, eftersom det redan är historiskt hög brist på personal inom dessa områden, såsom lärare, sjuksköterskor och läkare. Enligt en undersökning av Arbetsförmedlingen uppgav 57 procent av de offentliga arbetsgivarna hösten 2015 att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Bristen hade ökat med hela 10 procentenheter jämfört med hösten 2014 och slår historiskt rekord inom offentliga verksamheter. Vidare uppgav drygt 80 procent av de kommunala verksamheterna inom grundskolan att de haft svårt att rekrytera under det senaste halvåret. Inom gymnasieskolan uppgick motsvarande andel till 65 procent. 19 Almega räknar med att sysselsättningen totalt kommer att öka med 1,4 procent i år och med 1,1 procent nästa år, motsvarande sammanlagt drygt 120 000 fler sysselsatta. Prognosen för antalet sysselsatta inom kommuner baseras på regeringens senaste prognoser och ökade utgifter för kommuner och landsting. Prognoserna är dock behäftade med stor osäkerhet mot bakgrund av den nu historiskt stora bristen på arbetskraft inom denna sektor. Tabell 5: Antal sysselsatta, samt förändring per år i tusental Antal sysselsatta, Förändring, tusental Prognos Prognos tusental 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Varubranscher totalt 1095-3 -9-2 8 5 3 Industrin 612-11 -14-9 -5-1 -1 Byggbranschen 321 6 3 7 8 6 4 Privat tjänstesektor totalt 2112 23 34 52 36 32 29 Stat 238 4 5 3 2 2-1 Kommuner 1073 5 8 11 25 26 24 Hushållens idéella organisationer 110 4 5 2 0 3 1 Totalt 4627 33 43 65 71 68 56 Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Almega. Anm. Observera att samtliga delbranscher under "varubranscher totalt" inte redovisas separat i tabellen, utan endast industrin och byggbranschen. Den ökade sysselsättningen under förra året ledde till en minskning av arbetslösheten, från 7,9 procent 2014 till i genomsnitt 7,4 procent. 20 Därmed kom den ned till 386 000 arbetslösa 2015. Under året minskade antalet arbetslösa med 24 000 personer. Det 19 Se Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick, februari 2016. 20 Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB. 26

innebar att arbetskraften ökade långsammare än sysselsättningen. Samtidigt kommer den kraftigt ökade invandringen under förra året, då antalet asylsökande uppgick till 163 000 personer, 21 och en fortsatt relativt stor invandring innebära en kraftigt ökad arbetskraft längre fram då alltfler invandrare beviljas uppehållstillstånd. Innan de beviljats uppehållstillstånd räknas de asylsökande inte in i arbetskraften. I februari meddelade Migrationsverket stor osäkerhet i prognosen över antalet asylsökande från och med 2016, och presenterade tre scenarier till grund för beräkningarna. I slutet av april reviderade Migrationsverket sin prognos, men även denna gång bygger beräkningsalternativen på tre scenarier, och de rör sig nu mellan 40 000 och 100 000 asylsökande under 2016 och ungefär samma scenario för 2017. Migrationsverket utgår nu från att 60 000 fler asylsökande i år och nästa år är det mest troliga scenariot. Migrationsverkets handläggningstider från ansökan till beslut i asylärenden är i dagsläget i genomsnitt cirka 9 månader och väntas öka till 12 månader innan utvecklingen vänder. 22 Prognoser över integrationen och arbetsmarknadsutvecklingen kommer att bli allt svårare att göra. En osäkerhetsfaktor är invandringens storlek, eftersom det är oklart i vilken utsträckning som Migrationsöverenskommelsen, införda gränskontroller samt regeringens beslut om skärpta regler för asylmottagning får effekt på antalet asylsökande. Almega utgår från SCB:s senaste befolkningsprognos från april i år, där SCB också betonar den särskilda osäkerheten i siffrorna. 23 Tillströmningen av flyktingar till Sverige från förra året och framöver innebär ett rekordhögt tillskott till befolkningen i arbetsför ålder, men integrationen går ännu mycket långsamt och försvåras av flera faktorer, delvis av den försämrade matchningen. Ungefär hälften av de nyanlända har högst förgymnasial utbildning, en grupp som får allt svårare att matcha arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. En annan osäkerhetsfaktor är att de långa väntetiderna på asyl innebär att det vistas många nyanlända i landet som inte ännu räknas i den officiella arbetsmarknadsstatistiken, som exempelvis i arbetskraftsundersökningen, AKU. Med fördröjning kan antalet arbetslösa i Sverige förväntas öka markant då den stora mängden asylsökande till slut kommer att räknas in i arbetskraften. Almegas prognoser i denna rapport sträcker sig endast till 2017. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos från i mars kommer den totala arbetslösheten börja stiga under 2018. Matchningen på arbetsmarknaden försvåras också av att fler inrikes födda har lämnat arbetskraften på grund av ökade pensionsavgångar, vilket vi belyst i tidigare rapporter från Almega. 24 Dessutom minskade sysselsättningen under finanskrisen främst bland inrikes födda, med närmare 100 000 färre sysselsatta. För utlandsfödda har sysselsättningen däremot ökat stadigt under de senaste tio åren, med nära 300 000 21 Enligt Migrationsverket. 22 Se Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos, 27 april 2016. 23 Se SCB:s befolkningsprognos, 13 april 2016. 24 Se exempelvis Almegas tjänsteindikator för första kvartalet 2014, 11 mars 2014 (sidan 21-23). 27

personer. Bara under 2015 bidrog de med 42 000 fler sysselsatta personer. Inrikes födda bidrog betydligt mindre till Sveriges ökade sysselsättning förra året, med cirka 23 000 fler sysselsatta. Om vi räknar infödda i de yrkesverksamma åldrarna 25-54 år låg deras sysselsättning förra året strax under nivån innan finanskrisen. Det förklaras främst av den kraftiga neddragningen av sysselsättningen under krisen, som för inrikes födda i åldrarna 25-54 år uppgick till omkring 75 000 färre jobb under 2008-2010. Efter finanskrisen har inrikes födda främst i åldrarna 55-74 år bidragit till ökad sysselsättning bland inrikes födda, men i takt med pensionsavgångarna bidrar denna grupp allt mindre. Under hela perioden 2008-2014 ökade antalet sysselsatta inom denna grupp med drygt 40 000, men under 2015 minskade antalet med drygt 6000. De senaste årens demografiska utveckling gör att efterfrågan på invandrad arbetskraft ökar. Den ökade sysselsättningen bland utlandsfödda räcker dock inte för att möta den allt större efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft. De ökade pensionsavgångarna, en otillräcklig kompetensinvandring och hittills otillräckliga arbetsmarknadsåtgärder leder till de ökade matchningsproblemen på arbetsmarknaden. I en ny rapport från Almega presenteras en rad förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra och snabba upp integrationen och öka sysselsättningen bland invandrare. 25 Diagram 11: Andel arbetslösa in- respektive utrikes födda av arbetskraften 25 Se Flyktingkrisens arbetsmarknadseffekter, Almega, Li Jansson, mars 2016. 28