Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten



Relevanta dokument
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier

Varför gör vi inte som vi borde? Den bedrägliga erfarenheten kontra evidens. Malin André allmänläkare, docent, Falun och Uppsala

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Digitala vårdgivare. Malin Bengnér Andreas Lägermo Region Jönköpings län

Uppföljning av antibiotikaförskrivning från digitala vårdgivare. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Landsting och regioner i samverkan. Ett rondkort i fickformat för sjuksköterskor inom slutenvården.

Vårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

Vad är Svenska HALT. En årlig mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende

Här följer en guide till hur man i Diver-portalen kan hitta information om vårdcentralens antibiotikaförskrivning.

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Nya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018

Självdeklaration avseende husläkarmottagningens arbete för en klok och återhållsam antibiotikaanvändning 2019

Utbildning för primärvårdens kontaktläkare till Strama

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

LSA-uppdrag Gunilla Stridh Ekman apotekare och teamledare

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Förskrivning av antibiotika i öppen vård

Självdeklaration avseende verksamhetens patientsäkerhetsarbete för ökad följsamhet till behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner i öppen vård.

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning

Antibiotikaresistens i Sverige och världen hur ser det ut och vad kan vi göra åt det?

Infektionsambassadör. Vad är det?

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Mål och mått Slutenvården Rekapitulation

Framgångar, hinder och innovation

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Stramas basutbildning för kontaktläkare i primärvård

Från mätning till åtgärd

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Metod att följa indikationer för antibiotika i primärvården. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Svensk Strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Bilaga Uppföljning 2014

19 Yttrande över motion 2017:49 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om obligatorisk utbildning för antibiotikaförskrivare HSN

Aktuellt från folkhälsomyndigheten. Johan Struwe Magdalena Prioux

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

Verksamhetsplan 2019 för NAG Strama.

Dagens agenda Introduktion Resultat av årets självdeklaration Aktuell förskrivarstatistik tolkning Stramas utskick Rave

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Digitala vårdgivare. Kvalitetsindikatorer och erfarenheter från uppföljning av data i Region Jönköpings län.

250 recept/1000 invånare och år om 5 år

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö

Verksamhetsdialog våren 2019

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2014

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Hur arbetar vi i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Ordförande Strama-rådet vid SMI Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland,

KONTAKTLÄKARMÖTE HÖSTEN LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

PrimärvårdsKvalitet - Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen

Uppföljning av HS-avtalet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Ansvarsfördelningar primärvård psykiatri >18 år

Halsont - faryngotonsillit

Handläggning av faryngotonsilliter på Eriksbergs vårdcentral

BARN, infektioner och antibiotika

Stramainsatser inom primärvården 2017

Välkommen till dialogseminarium Processorienterat arbetssätt hjärtsvikt

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Infektionsverktyget. Utbildning till stöd för användning av Infektionsverktyget i SLL

Styrgruppen för STRAMA och VRI i Landstinget Gävleborg

Aktuellt från Nationella Strama

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Bilaga Uppföljning 2016


Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Tonsillitstudien - är PcV i 5 dagar lika bra som 10?

Visualisering av mått

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013

Tänk Sepsis - Tid är liv!

Uppföljning målområde läkemedel 2017

Alla kan göra skillnad att handla i praktiken

Folkhälsomyndighetens arbete med antibiotika och vårdhygien

10 december 15 Ansvarig: Chefläkare Catharina Borna. Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom förvaltning Skånevård Sund

Strama-insatser inom primärvården 2015

Dagordning Stramamöte

Stramas basutbildning för kontaktläkare i primärvård. Maria Hess-Wargbaner Tinna Åhrén Peter Ulleryd Strama Västra Götaland

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Transkript:

Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad som karaktäriserar en framgångsrik primärvård avseende rationell antibiotikaanvändning Undersökningen av vårdcentraler med jämförelse högoch lågförskrivare Jämförelse med framgångsfaktorer för att ha låga nivåer VRI Diskussion om framgångsfaktorer

Arbetssättet är nyckeln till framgång både för Strama och Vårdhygien Det finns två nyare arbeten från Sverige Ett om framgångsfaktorer för Stramaarbete i primärvård Ett om framgångsfaktorer i att förebygga VRI i slutenvård Det verkar finnas stora likheter i vad som är viktigt

Framgångsfaktorer mot VRI, SKL-undersökning av slutenvårdsenheter 2014

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena Strandberg, Sigvard Mölstad Lunds universitet Denna bild samt de följande 12 har gjorts av Sigvard Mölstad (bild 1-13) 1

Syfte Faktorer som påverkar läkares förskrivning Faktorer som påverkar följsamhet till gällande riktlinjer 2

Material 4 vårdcentraler (listade 8000-14000) 2 i vardera sjukvårdsområde södra och mellersta Sverige Vt 2013 högre respektive lägre antibiotikaförskrivning/1000 listade än genomsnittet i området Offentligt drivna Motsvarande ersättningssystem 3

Multi method study Studietid 2 veckor 2 forskare på varje VC-par,1 allmänläkare 1 samhällsvetare 5-10 dagar Intervjuer av chefer (2+4), läkare (18) och sjuksköterskor (15) Observationer (5-10 d) Patientenkäter Läkares audit Förskrivningsdata 4

Metod Observationer och intervjuer Varje vårdcentral beskrevs vad gällde Upplevd patientförväntan Telefonrådgivning och sjuksköterskebesök. Tillgänglighet till läkarbesök Handläggning av pat med halsont, hosta, öronvärk Formella och informella forum, fortbildning Attityd till och handläggning i förhållande till riktlinjer Samarbete och internt klimat Verksamhetschef och medicinsk rådgivare Stramas roll på vårdcentralen 5

Patientenkät Lågförskrivande jämfört med högförskrivande VC På lågförskrivande enheter: Färre patienter upplevde det lätt få tid för läkarbesök (p=0,012) Fler patienter hade förväntan att få antibiotika (p=0,03) 6

Läkarnas audit Lågförskrivande jämfört med högförskrivande VC På lågförskrivande enheter: Fler besök bedömdes som lindrig infektion (p=0.012) Färre besök bedömdes som medelsvår infektion (p=0.009) Fler besök med diagnos ÖLI (p=0.045) Färre besök med diagnos pneumoni 7 (p=0.005) och tonsillit (p=0.019)

Läkarnas audit Lågförskrivande jämfört med högförskrivande VC På högförskrivande enheter togs oftare Något prov (p<0.001) StrepA (p=0.007) CRP (p=0.007) Ingen skillnad i andel patienter som får antibiotika 8

Resultat diskussion All data sammantaget Viktiga förutsättningar Gemensam praxis för handläggning av luftvägsinfektioner Systematisk triagering av rätt patient till egenvård respektive läkarbesök Läkarens diagnostik och patientens förväntningar 9

Gemensam praxis för handläggning av luftvägsinfektioner Tid och forum för diskussion om handläggning av patienter med luftvägsinfektioner inom och mellan yrkesgrupper Ledarskap och stöd till lokala opinionsledare Utvecklat interprofessionellt samarbete och kontinuerlig fortbildning 10

Systematisk triagering av rätt patient till egenvård respektive läkarbesök Sjuksköterskornas triagering betydelsfull för följsamhet till riktlinjer Låg A muntligt förmedlade rutiner Låg C utvecklat lokala rutiner som alla litade på och som användes ffa av sjuksköterskorna 11

Konklusion Gemensam praxis/gemensamma rutiner Regelbundna diskussioner med all personal Feed-back, diskussioner Ledarskap, fortbildning prioriteras Triagering av sköterskor Diagnostik/provtagning enligt riktlinjer Skulle vara värdefullt med ytterligare 2-4 vårdcentraler, framför allt utökat material från patienter och läkare (enkät+audit) 12

Konklusion Strama och ledning behöver ge stöd till personer som tillsammans kan verka som lokala opinionsledare (läkare och sjuksköterska). Uppdragsgivare och chefer behöver värna tid och utrymme för gemensamma medicinska diskussioner och fortbildning för att skapa en gemensam praxis Utveckla IT-systemen så att medarbetare enkelt kan ta ut förskrivningsstatistik som underlag för interna diskussioner 13

Vi har media-ögonen på oss