Validering/bedömning av reell kompetens Vägledarkonferens 2017-02-23 Aleksandra Sjöstrand Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor
Varför validering? Jag kontaktade universitetet så fort jag kom hit. När jag väl fått mitt visum hjälpte de mig att ansöka om att validera min utbildning, så jag skulle kunna börja studera här. Under tiden gick jag ett par kurser utanför mitt ämne. Jag tror att universitetet ville låta mig testa för att se om jag skulle klara studierna. Universitetet validerade mina kunskaper och tidigare studier och kom fram till att jag kunde börja direkt på tredje året i mitt utbildningsprogram. Just nu skriver jag min kandidatuppsats. Och jag tänker fortsätta studera efter programmets slut. Ja, jag skulle vilja doktorera. Jag vill fortsätta att lära mig nya saker och studierna här har gett mig så mycket.
Det var tufft i början. Jag fick lära mig hur jag skulle studera och dessutom att skriva akademisk engelska. Universitetet har gett mig bra stöd i mina studier. Det är fantastiskt att universitetet kan ge människor en ny chans. Jag vill tacka er för att jag har fått den här möjligheten och jag uppskattar den verkligen. Jag önskar att fler människor tar chansen att fortsätta sina studier. Leah kom från Homs i Syrien som flykting till Sverige för ungefär ett och ett halvt år sedan. Hon läser vid Linnéuniversitetet
Varför validering? Effektivare utbildningsinsatser Etablering och omställning Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Livslångt lärande
Vad är validering? Reell kompetens är den samlade kompetens en person har oavsett om hon eller han har formella bevis för det eller inte En svensk definition (Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23, s.19) Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats Samma definition i skollagen (avser validering i anslutning till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare)
Vad är validering? Europeiska unionens råd rekommendation angående validering av icke-formellt och informellt lärande (2012) Validering är en process där ett behörigt organ bekräftar att en person har uppnått läranderesultat som mätts mot en relevant standard och som består av fyra etapper: identifiering, under ett samtal, av individens särskilda erfarenheter, dokumentation för att synliggöra individens erfarenheter, formell bedömning av dessa erfarenheter, samt certifiering av resultaten av bedömningen som kan leda till en full eller partiell kvalifikation
Europeiska rådets rekommendation - innebörd Den svenska definitionen av validering bör justeras Kartläggningsfasen (identifiering av kompetenser och färdigheter) bör betonas mer - OBS kartläggning är en viktig del av valideringsprocessen. Den utgör inte i sig en validering Viktigt hur valideringen utförs (vissa delmoment ska finnas med) Erkännandet blir centralt - Valideringen ska syfta till att individen kan erhålla en fullständig eller partiell kvalifikation - Kvalifikation ett formellt/dokumenterat resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som erhålls när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier, som t.ex. utbildningsbevis, certifikat, examina och diplom
En europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) Omfattar alla typer av kvalifikationer (från utbildningssystemet och från arbetslivet) Åtta nivåer Kvalifikation samma definition som i Europeiska unionens råds rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande Krav för att uppnå en viss kvalifikation ska definieras i termer av läranderesultat i stället för t.ex. längden på en utbildning Ramen ska fungera som ett översättningsverktyg mellan olika länder och olika system Den svenska nationella referensramen (SeQF) sedan 2015
Validering i högskolan Validering i högskolan handlar om bedömning, värdering och erkännande av den reella kompetensen Avser behörighet och tillgodoräknande Lärosätena är skyldiga att bedöma den sökandes reella kompetens Beslut från ett lärosäte avseende bedömning av reell kompetens kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (gäller både behörighetsprövningar och beslut om tillgodoräknande)
Reell kompetens vid behörighetsprövningar Definitionen framgår av behörighetsreglerna i 7 kap. högskoleförordningen En sökande kan vara reellt kompetent genom: - svensk utbildning - utländsk utbildning - praktisk erfarenhet, eller - någon annan omständighet Förutsättningen är att han eller hon därigenom bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen Gäller både grundläggande och särskild behörighet på såväl grundnivå som avancerad nivå En sökande till utbildning på forskarnivå kan ha reell kompetens om han eller hon på något annat sätt förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper inom eller utom Sverige
Reell kompetens vid tillgodoräknande Tillgodoräknande handlar om att förkorta utbildningstiden Regeln om tillgodoräknande är annorlunda formulerad än behörighetsreglerna En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. (6 kap. 7 högskoleförordningen) Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande (6 kap. 8 högskoleförordningen)
Reell kompetens är jämte formell behörighet ett likvärdigt sätt att bli behörig på och /eller skaffa sig kompetens som svarar mot den högskoleutbildning för vilken den är avsedd att tillgodoräknas. Den person som har formell kompetens har förhoppningsvis motsvarande reella kompetens.
Inriktning och åtgärder för universitet och högskola Validering med mervärde (Ds 2016:24) Förbättra metodstöd och uppföljning Spridning av goda exempel. Uppföljning och utvärdering. Förtydliga regelverket Ökad tydlighet för en mer likvärdig tillämpning. Bedömning av reell kompetens tillgängligt för fler (vid oavslutad eller ofullständigt dokumentation). Möjliggör faktiskt tillträde med reell kompetens som behörighetsgrund Hur ska personer behöriga på reell kompetens kunna konkurrera vid urval (Tillträdesutredningen)? Säkerställ att incitamenten styr rätt Hur kompensera lärosäten vid tillgodoräknanden?
Uppdrag till UHR - samordning av pilotverksamhet reell kompetens UHR ska samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till såväl universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens som lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen. Den struktur som pilotverksamheten resulterar i ska från och med 2019 kunna användas av universitet och högskolor till stöd för verksamheten med bedömning av reell kompetens. Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor för 2017 och 30 miljoner kronor för 2018 UHR ska fördela medlen till medverkande lärosäten
Samverkan mellan UHR och lärosäten för att skapa varaktiga strukturer 1. Information och IT-stöd Information till individer i behov av att får sin reella kompetens bedömd samt systemstöd för att handlägga sådana ansökningar 2. Riktlinjer, organisation och roller Kompetenshöjande åtgärder, utbildningsinsatser och insatser för att stödja förändringsarbete 3. Samverkan mellan lärosäten Sammanställa användbara metoder och modeller, utforma nationella bedömargrupper och stöd för bedömning 4. Validera utländsk utbildning utan dokument Med utbildningsbeskrivning som grund validera utländsk utbildning
Uppdrag till UHR - samordning av validering av yrkeskunskaper För yrkeslärarutbildningen utgörs de särskilda behörighetskraven inte av kurser i gymnasieskolan utan av kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper. För att bedömningarna av de sökandes yrkeskunskaper i ett undervisningsämne ska bli likvärdiga uttrycks dessa krav i form av kunskapskriterier. Fr.o.m. antagningen till höstterminen 2017 ska UHR samordna validering av yrkeskunskaper vid tillträde till yrkeslärarutbildning I uppdraget ingår att samordna lärosätenas arbete med validering av yrkeskunskaper så att en likvärdig bedömning av hög kvalitet kan komma till stånd. Myndigheten ska rekrytera och kvalitetssäkra de bedömare som lärosätena ska använda vid bedömningen av yrkeskunskaper och utreda hur likvärdighet i bedömningarna i övrigt kan uppnås.
Valideringsdelegationen 2015 2019 Ska följa, stödja och driva på ett samordnat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Den ska bl.a. lämna förslag på en nationell strategi för validering, verka för att en samsyn på validering, dess innebörd och funktion etableras inom utbildningsväsendet och arbetslivet, följa och analysera omfattningen och resultatet av validering inom utbildningsväsende och arbetsliv, sprida kunskap om goda exempel i fråga om validering, arbeta för att information om validering som tillgodoser den enskildes behov görs tillgänglig, lämna nödvändiga författningsförslag.
TACK!