2/2017 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Konferens med arbetsmiljö i fokus sid 4 Framtidens utmaningar inom tandvården sid 6 Eventuell ändring i regler kring bisyssla sid 10
Styrelse och kansli 2017 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2017 Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se Vice ordförande John Bratel 010-441 78 00 john.bratel@vgregion.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Ledare... s 3 Referat från vårens fackliga utbildningskonferens... s 4 Var ska vi hitta dem? Framtidsdiskussion med tandvårdschefer... s 6 Ny regel för a-kassa... s 9 Bisyssla - eventuell ändring om anmälan...s 10 Fråga ombudsmannen...s 11 Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@dll.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Gunilla Carlsson 0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Andrea Gerner 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Foto: Michael Melanson Omslagsfoto: istockphoto 2
Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Tryck Hallvigs Reklam AB Kommunikation kan vara svårt Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se VI KOMMUNICERAR I TAL och kroppsspråk med vår omgivning utifrån de roller vi har och under påverkan av många olika faktorer. Ofta upplever vi det som enkelt. Det kan vara i situationer där vi är proffs och kommunicerar med kollegor, medarbetare och patienter. Där har vi utvecklat tekniker och strategier för att utväxla information som i och för sig kan röra komplicerade och komplexa förhållanden men ändå i stort sett är problemfritt att kommunicera. I andra sammanhang kan kommunikationen vara knepigare. Det finns arbetsrelaterade situationer som är tänkta att hanteras som samtal. Det kan exempelvis vara lönesamtal, utvecklingssamtal eller rehabsamtal. Där saknas en motsvarande utvecklad teknik för att effektivt lyfta fram relevanta fakta. Vi hoppas istället att våra handlingar och prestationer talar för sig själva och att mottagaren förstår och uppskattar det vi gör och presterar eller ser vilka behov vi har. Vi skulle behöva bli bättre på att berätta om vad vi gör på jobbet. Många gånger fungerar våra lokalavdelningar som ett bra stöd eftersom de har stor erfarenhet av sådana samtal. Alltför ofta träffar jag medlemmar som beskriver att de i sin vardag sitter kvar efter ordinarie arbetstid eller regelmässigt arbetar på sina pauser och lunchraster. En anledning till att det blir så är att omgivningen driver på för att få ett smidigare arbetssätt för arbetsplatsen som helhet. Att konsekvensen blir ett åsidosättande av ganska viktiga skyddsregler väljer man att bortse ifrån. För de personer som inte själva är tandläkare kan det dessutom vara än svårare att se sådana aspekter. Det är ytterligare ett skäl till varför vi skulle behöva bli bättre på att berätta om vad vi gör på jobbet. 3
Vårens utbildningskonferens Med arbetsmiljön i fokus UNDER TVÅ HELDAGAR I MITTEN AV MAJ samlades ombud från näst intill samtliga av Tjänstetandläkarnas lokalavdelningar till den årliga utbildningskonferensen. Ombuden, som vanligtvis jobbar med fackliga frågor inom sina respektive folktandvårder, fick möjlighet att ta del av andras erfarenheter och dela med sig av sina egna, samtidigt som vi passade på att uppdatera dem med kunskap inom det fackliga området. ATT SYSTEMATISKT JOBBA MED den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är till stor del ett preventivt arbete som förbättrar utsikterna till friska medarbetare. I ett partsgemensamt samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har Suntarbetsliv byggt upp en webbplattform. Där erbjuds bland annat ett antal verktyg inom arbetsmiljöområdet. Suntarbetslivs VD Christer Torsell samt Petra Salino som jobbar med utveckling och produktion visade hur våra ombud kan använda sig av verktygen i det sociala och organisatoriska miljöarbetet. SUSANNA KJÄLLSTRÖM, FÖRBUNDSJURIST vid LO-TCO Rättskydd AB, bjöd på en fördjupning inom om- 4
Foto: Lasse Mellquist Foto: Eva Dovresjö rådet för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Just rehabilitering är en stor del av det som våra fackliga ombud jobbar med och det var många som hade frågor kring arbetstagarens möjligheter att komma tillbaka till arbetet efter sjukskrivning samt arbetsgivarens del i det hela. Susanna påpekade att en sammanhängande vårdkedja är av yttersta vikt för att den som har sjukskrivits snabbt ska kunna ta sig tillbaka till arbetet. För den sjukskrivne är samarbetet mellan alla inblandade parter; arbetsgivaren, facket, sjukvården, försäkringskassan och eventuellt arbetsförmedlingen avgörande för hur väl rehabiliteringen fungerar. I de arbetsmiljörelaterade frågorna är det många av Tjänstetandläkarnas ombud som vittnar om obalans mellan krav och resurser. Känslan av otillräcklighet är stark bland medlemmarna och det beror ofta på den höga arbetsbelastningen. Den lokala arbetsmiljön påverkas också mycket av ruljansen på personalen. Andra bidragande orsaker till försämrad arbetsmiljö är: Datorer och datasystem som krånglar Minskad kontroll över tidboken Susanna Kjällström och Chaim Zlotnik EN DISKUSSION FÖRDES också kring uttrycket ansvarig tandläkare och den begreppsförvirring som kan uppstå när en patient vars tandläkare slutar placeras hos en ny tandläkare. Den nya tandläkaren utses då även som ansvarig för patienten och diskussionen rörde hur ansvaret ser ut för en patient som tandläkaren aldrig har träffat. Det konstaterades i diskussionen att en tandläkare aldrig kan vara ansvarig för vård som denna inte själv har utfört, men att vårdgivaren har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. HUR FRAMTIDEN SER UT kan man bara gissa, men det finns ett antal utmaningar som med största sannolikhet kommer att prägla tandvården framöver. Folktandvårdsföreningen bjöd på en inblick i dessa och mer om det kan du läsa om på nästa uppslag. Eva Dovresjö 5
Var ska vi hitta dem? Svåra frågor på agendan i framtidsdiskussion Anna Carin Dahlgren, Tandvårdsdirektör Ftv Region Östergötland. 6
Folktandvården står inför stora utmaningar. Bemanning, arbetstider och arbetsmiljö är några exempel. Lösningen kan vara flexibla modeller och nya sätt att organisera vården, enligt folktandvårdschefer. Men det behöver hända något snabbt, konstaterade några av Tjänstetandläkarnas förtroendevalda på vårens utbildningskonferens. Foto: Lasse Mellquist NÄSTA ÅR FYLLER FOLKTANDVÅRDEN 80 år. Det är en pigg 80-åring som har stora historiska framgångar att luta sig emot. Det var alla eniga om när chefer från Folktandvården i olika delar av landet samlades till en paneldiskussion på Tjänstetandläkarnas utbildningskonferens i maj. Vi måste komma ihåg vad vi har åstadkommit. Om man jämför med vad som hänt sedan 70-talet har människor blivit mycket friskare, även om det fortfarande finns stora ojämlikheter, sa Anna Carin Dahlgren, Tandvårdsdirektör Folktandvården Region Östergötland. Inom Folktandvården Sverige kommer vi att driva de frågorna ännu hårdare och tydligt återerövra vår roll som folkhälsoaktör, sa hon. Men det finns också andra påtagliga utmaningar inför framtiden. Det är ingen hemlighet att resurstillgången inte är jämlik över hela landet och att frågan om personalförsörjning måste lösas, sa Chaim Zlotnik, ordförande i Tjänstetandläkarna när han ledde paneldiskussionen. FRÅGAN BLIR ÄN MER AKUT de närmaste åren när det sker en generationsväxling. Många tandläkare går i pension och samma situation gäller för tandsköterskor och tandhygienister. Samtidigt behöver en allt äldre befolkning mer hjälp med tandvård. Under åren 2014-2024 behöver närmare 11 000 nya medarbetare rekryteras till tandvården, enligt statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Tomas Josefsson, divisionschef Folktandvården Region Norrbotten, har funderat mycket på frågan. I områden som Norrbotten, med mycket glesbygd, är generationsväxlingen extra tydlig. Folktandvården och framtiden var temat för ett av Tjänstetandläkarnas seminarier under utbildningskonferensen i maj. Utmaningar inom områden som bemanning, kompetensutveckling, arbetstider och chefsfrågor diskuterades av ombud från Tjänstetandläkarna och en panel bestående av tandvårdschefer från olika delar av landet. Stora rekryteringsbehov väntar de närmaste åren när det gäller tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister. Foto: Lasse Mellquist Tomas Josefsson, divisionschef Ftv Region Norrbotten, har sökt svar i en framtidsgrupp med unga medarbetare. Det skulle inte räcka ens om alla ungdomar i hela Kiruna väljer vårdgymnasium. Vi jobbar med frågan om hur vi ska locka ungdomar till tandvården hela tiden, sa han. Svaren har Folktandvården i Norrbotten sökt i en framtidsgrupp med unga medarbetare. Vi har sett att de unga är värdegrundsstyrda. De tycker att vision och kvalitet är så viktigt, vill göra gott och mötas av respekt och förståelse. Men lönen då? Jo, det är viktigt men det kommer en bit längre ner enligt våra under- 7
Foto: Eva Dovresjö Foto: Lasse Mellquist sökningar, sa Tomas Josefsson. Men han gjorde ingen hemlighet av att han såg små möjligheter att klara all rekrytering som är nödvändig trots arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. I stället krävs andra lösningar. Problemet är att det inte finns människor Tomas Josefsson att anställa och jag är rädd att det blir värre om fem-sex år. Vi måste hitta andra vårdmodeller eller omformulera våra mål, sa Tomas Josefsson. Tandvården ser annorlunda ut i framtiden löd hans förutsägelse. Organisationen kommer att se annorlunda ut, med mer teamarbete och arbete med självförbättrande team, sa han. Flera av TT-ombuden på plats såg också personalförsörjningsfrågan som den stora ödesfrågan för Folktandvården. Diskussionen här idag är en vision om Folktandvården för framtiden där mycket låter bra. Men den verklighet vi står i redan idag på landsbygden är att det inte räcker att jobba smart. Vi är i perioder för Carina Bergman, ordförande TT-VG Öster 8 underbemannade, sa Carina Bergman från Karlsborg i region Västra Götaland. EN FRÅGA SOM GRÄNSAR till problemen med bemanning var diskussionen om stress och sjukskrivningstal. Anna Carin Dahlgren, tandvårdsdirektör i Östergötland, framhöll att det krävs ett ständigt förbättringsarbete och samarbete på området. Sjukfrånvaron skiljer sig över landet, vi har som region förhållandevis låg sjukfrånvaro. Alla arbetsgivare är medvetna om att vi måste arbeta preventivt Foto: Lasse Mellquist innan vi får långa sjukskrivningar. Vi har tidigare kanske tenderat att låta saker ha sin gång tills sjukskrivningen är ett faktum, sa hon. TANDLÄKARE TILLHÖR DE MEST STRESSADE yrkesgrupperna i vården, visar tidigare undersökningar. Chaim Zlotnik Foto: Lasse Mellquist konstaterade också att många tandläkare liksom gymnasielärare och förskollärare väljer att inte jobba inom det yrke de är utbildade för. Det hänger bland annat ihop med arbetstidsfrågan, ansåg han. På många ställen finns arbetstidsmodeller som handlar om att utnyttja lokalerna mer och öka tillgängligheten för patienterna. Baksidan är att många tandläkare tvingas in i en arbetstidsmodell som de inte uppskattar, påpekade Chaim Zlotnik. Både paneldeltagare och publik var överens om vikten av att kunna styra över sitt arbete och sin arbetstid. Frågan är central, ansåg även Lisa Ja- Lisa Jacobson, ordförande TT Gotland Chaim Zlotnik, ordförande Tjänstetandläkarna cobson, TT-ombud från Gotland. Det ska finnas möjlighet att arbeta flexibelt, men den stora frågan är rekryteringsproblemen. Om bemanningen inte är tillräcklig blir jobbet att släcka bränder med akutbehandlingar istället för att kunna erbjuda optimal terapi som på sikt både ger färre besök hos tandläkaren och blir betydligt mer kostnadseffektivt för patienten, sa hon. Susanne Rydell
Deltidsarbetslösa kan få a-kassa längre DEN 15 MAJ FÖRSVANN 75-dagarsbegränsningen för deltidsarbetslösa. Den ersattes istället med en veckobegränsning som ger rätt till deltidsersättning i upp till 60 veckor inom en och samma ersättningsperiod. Varje vecka som innehåller en eller flera ersättningsdagar vid sidan om arbete räknas som en deltidsvecka. Du kan läsa mer om a-kassan och vad som gäller för dig på www.aea.se DELTIDSARBETE: När du förvärvsarbetar och har rätt till arbetslöshetsersättning enligt a-kassornas omräkningstabell. ERSÄTTNINGSPERIOD: En ersättningsperiod är den period på 300 dagar (450 dagar för dig med barn under 18 år) du kan få a-kassa utan att behöva uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Det lönar sig att ha hemmet, bilen och Smulan hos oss! Här får du samlingsrabatt! Tjänstetandläkarna och Folksam har tillsammans sett till att du kan köpa en av marknadens bästa hemförsäkringar till ett mycket bra pris. Dessutom med hemmet försäkrat hos Folksam får du också samlingsrabatt på många andra av våra försäkringar bilen och husdjuret till exempel. Köp din hemförsäkring på folksam.se/tt 9
Bisyssla eventuell ändring om anmälan Som anställd inom kommun, landsting, region eller landstingsägt bolag har man kunnat ha en bisyssla utan att behöva anmäla det till arbetsgivaren. Detta vill arbetsgivaren nu ändra på. SOM REGLERNA ÄR UTFORMADE IDAG måste däremot den anställde lämna information om sin eventuella bisyssla när arbetsgivaren begär det. Därefter kan arbetsgivaren förbjuda bisysslan om arbetsgivaren anser att bisysslan - inverkar hindrande för arbetsuppgifterna eller - innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. DEN FÖRÄNDRING I AVTALET som arbetsgivaren nu föreslår innebär att en arbetstagare som har en bisyssla alltid på eget initiativ ska anmäla det till arbetsgivaren. Hur själva anmälan ska gå till bör arbetsgivaren ha rutiner för. Det föreslås också att arbetsgivaren minst en gång per år i samband med utvecklingssamtal ska informera om den här skyldigheten och även på andra lämpliga sätt informera om den. VAD ÄR DÅ EN BISYSSLA och vad är det i så fall man egentligen ska anmäla för sysslor? Det enda som finns omnämnt i avtalet idag är en definition om vad som inte räknas som bisyssla. Som bisyssla räknas inte förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer. ÄVEN FORTSÄTTNINGSVIS FINNS den specialbestämmelse för tandläkare kvar i avtalet som säger att om arbetsgivaren överväger att förbjuda bisyssla för en tandläkare med hänvisning till konkurrenskriteriet så ska tandläkaren ges skälig tid för avveckling av verksamheten. Den här skrivningen syftar främst 10 till de anställda som har en egen verksamhet vid sidan om det ordinarie arbetet och har ansvar för att behandlingar med långa behandlingstider hinner avslutas. VAD HÄNDER DÅ OM det nya förslaget går igenom och man trots det inte anmäler sin bisyssla? Den arbetstagare som uppsåtligen låter bli att anmäla bisysslan kan få en disciplinåtgärd men det förutsätter å andra sidan att arbetsgivaren har medvetandegjort arbetstagaren om skyldigheten att anmäla bisyssla och lämna uppgifter. OM OCH NÄR FÖRSLAGET kommer att börja gälla finns i skrivande stund inga uppgifter på men allt tyder på att den här förändringen av avtalet kommer att ske. Flera fackliga organisationer inom den landstingskommunala sektorn, däribland Vision som bland annat ansluter tandsköterskor, omfattas redan av den här förändringen eftersom dom har skrivit på ett nytt avtal. Tjänstetandläkarna som ingår i förhandlingsorganisationen AkademikerAlliansen har ännu inte skrivit på något nytt avtal och omfattas därför ännu inte av några förändringar i sitt avtal. Susanna Magnusson
Fråga ombudsmannen Hejsan! Jag har sökt ett jobb som jag väldigt gärna ville ha. Tyvärr har jag inte fått jobbet trots att jag uppfyllde alla krav de ställde samt lite till. Den personen som fick jobbet anser jag hade mycket sämre kvalifikationer än jag hade. Får arbetsgivaren verkligen anställa vem de vill? Måste de inte ta den som är mest kvalificerad? Svar: Vem som är mest kvalificerad är ofta inte helt enkelt att svara på. Förutom mätbara saker som till exempel en viss utbildning, minsta antal års erfarenhet, erfarenhet inom ett visst område finns det i annonser ofta även andra krav som mer är kopplade till personligheten och som inte är lika enkla att jämföra som till exempel flexibilitet, god samarbetsförmåga, lyhördhet, drivande mm. När det gäller statliga anställningar är det reglerat i Lagen om offentlig anställning (LOA) att det bara är sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet som det ska fästas avseende vid i en anställningsprocess. Det är dessutom skickligheten som skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Men i begreppet ingår även personliga egenskaper som påverkar sättet att utföra det aktuella arbetet på. Det som gör rekryteringen av statliga anställningar lite speciellt är att det finns möjlighet att överklaga tillsättningen, detta regleras i Förvaltningslagen. Inom andra sektorer på arbetsmarknaden, som exempelvis inom landstingen, finns inte denna överklagansmöjlighet. Där kan således arbetsgivaren mer fritt välja vem de vill anställa. Helt fritt är det ändock inte eftersom det finns vissa lagar och regler som påverkar arbetsgivarens beslut. En anställning får till exempel inte stå i strid med diskrimineringslagstiftningen. Arbetsgivaren måste också ta hänsyn till om det finns någon som har företrädesrätt till anställning eller om det är någon som måste omplaceras, detta regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS). Susanna Magnusson 72 % Några procent vet säkert också att Gunilla är den latinska formen av Gunhild, som betyder strid. Tyvärr vet bara vad en kollektivavtalad försäkring är för något. Synd, för den kan hjälpa dig om du blir sjuk eller skadad på jobbet. Ta på reda mer om dina kollektivavtalade försäkringar och se vilka försäkringar du omfattas av genom ditt jobb på afaforsakring.se/intressantvetande 11
TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd 5 111 30 Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Lisa Jacobson, 0703-47 74 44 Lisa.jacobson@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Ashraf Qatanani, 0707-77 57 67 ashraf.qatanani@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, 0733-32 37 09 frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 036-32 46 21 eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Johan Lönnberg, 0480-84 660 johan.lonnberg@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, 0470-58 99 00 marianne.dahlberg@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, 0920-28 45 54 ann.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Edgardo Alfaro, 010-441 77 30 edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, 010-4417190 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Maria André, 076-138 41 35 maria.andre@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 68 80 tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, 019-602 41 41 caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, 010-104 71 98 anita.mortensson@regionostergotland.se www.tjanstetandlakarna.se