UngKomp i Trollhättan Arbetsförmedlaren Paula Andersson hade upp till 350 sökande att ta hand om i sitt ordinarie arbete på Arbetsförmedlingen, medan hon i dag har cirka 50. På UngKomp ser hon en annan möjlighet att lyfta blicken och se individerna och deras behov. Arbetsförmedlingens projekt UngKomp är beläget centralt i Trollhättan och är samlokaliserat med en rad småföretag inom servicebranschen. Högskolan Väst och ett hotell ligger inte långt bort. Det är en del av myndighetens nationella ESF-projekt där Arbetsförmedlingen driver lokala projekt i ett tjugotal kommuner i hela Sverige. Delprojektledaren Astrid Forsman, arbetsförmedlare sedan fyra år, tar emot oss en gråkall januarimorgon för att presentera projektet som i första hand pågår till sommaren/hösten 2017. Under dagen möter vi också personer från SIUS; särskilt introduktions och uppföljningsstöd, arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare och kundrådgivare som inviger oss i projektets mål och metoder. Fem unga deltagare ger oss dessutom sina intryck. Målgrupp, struktur och arbetssätt Den övergripande idén, i hela landet liksom i Trollhättan, är att medarbetarna i UngKomp samordnar resurserna kring unga som står utanför arbetsmarknaden. På så sätt kan Arbetsförmedlingen förbättra sitt arbetssätt och samarbete med unga och på sikt sänka ungdomsarbetslösheten. Målgruppen för projektet är i första hand unga med etableringssvårigheter på arbetsmarknaden, företrädesvis i åldersspannet 16 24 år och inskrivna på Arbetsförmedlingen. Äldre deltagare, deltagare med olika inskrivningstid och utan fullständig gymnasieutbildning kan också vara aktuella, i mån av plats. UngKomp är en metod snarare än en aktivitet, säger Astrid Forsman. När ansökan skrevs räknade vi med att ungdomarna i snitt skulle finnas med i projektet i åtta månader. Men i dag handlar det om ett snitt på sex månader, sett över hela landet. Pågående högkonjunktur och att ungdomsarbetslösheten på det hela taget sjunker är en del av förklaringen. Målet är att uppnå individuella varaktiga och långsiktiga lösningar. Därmed finns ingen exakt norm för hur lång tid deltagaren kan vara inskriven: varje persons situation bedöms individuellt. Ett varaktigt resultat mäts, enligt UngKomp, som att deltagare har studerat en termin eller haft minst sex månaders anställning efter projektets slut. Den som börjar studera eller arbeta kan även få stöd i sin nya roll tills allt känns stabilt. Projektets upplägg Astrid beskriver ett normalflöde inom UngKomp som att projektets arbetsmarknadskonsulent, Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten anvisar den unga personen till projektet. Det inledande samtalet väljer UngKomp att göra enskilt för att underlätta frågor och funderingar. Därpå följer det viktiga kartläggningssamtalet där deltagaren, arbetsförmedlaren och någon specialist, oftast arbetspsykologen eller socialkonsulenten, möts för att formulera 1
framtidsplaner tillsammans med deltagaren. Det är också viktigt att kolla att deltagaren godkänner att aktörerna utbyter information med varandra. Vi testar också trepartssamtal som annars är ovanliga på Arbetsförmedlingen. I vårt fall handlar det om möten där deltagaren, arbetsförmedlaren och någon annan personal från UngKomp är med, säger Astrid. Där kommer vi ofta åt själva kärnan av individens eventuella problem och kommer vidare en klar framgångsfaktor, enligt mig. Loungen mitt i byn' är viktig Inom UngKomp arbetar, förutom arbetsförmedlare och medarbetare från Kundresurs och SIUS också en socialsekreterare som har kontakt med socialtjänsten, en arbetspsykolog som ger fördjupad vägledning, en socialkonsulent som tar sig an den enskildes sociala situation och en studie- och yrkesvägledare. Person- och tidsresurserna inom projektet är stora jämfört med den traditionella myndighetsutövningen på Arbetsförmedlingen kring unga med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Yrkesrollerna inom projektet är också väl definierade. Ändå är det just samarbetet och ett visst gränsöverskridande som både professionella och deltagare betonar som betydelsefullt när vi träffar dem. Vår lounge här i huset bemannas av alla medarbetare i projektet. Den är öppen för alla deltagare och där bjuder vi på fika, arrangerar diskussioner och aktiviteter, säger Astrid. I stället för att säga att du nog behöver träffa en arbetspsykolog kan jag tipsa en deltagare om att träffa Isabell, som hen redan har träffat på ett informellt sätt i loungen. Jag kom i kontakt med UngKomp via Arbetsförmedlingen, berättar Ellinor som tidigare deltagit i flera insatser för att få aktivitetsersättning. Skillnaden mellan de programmen och UngKomp är stor. Här är det mer avslappnat, lite av fritidsgård. Det spelar ingen roll vem jag pratar med, jag får hjälp ändå. Arbetsförmedlingen kan ha 300 sökande per person, här är det annorlunda. Nu ska jag göra högskoleprovet och sedan söka till beteendevetenskaplig utbildning på distans. Studie- och yrkesvägledaren Raine Zander hjälpte mig fram till detta och påminde om att mitt gamla högskoleprov hade gått ut. Nåbara och snabba via olika kanaler Projektets medarbetare betonar att de är (pro-)aktiva i sin kontakt med deltagarna via alla tänkbara kanaler som informationsmöten i loungen, besök på arbetsplatser, telefonsamtal, Facebook och sms. I höstas praktiserade jag på ett produktionsbolag. Efter ett tag ringde jag UngKomp och sa att jag inte fixade det, säger Ida. Då kom de till Göteborg och mötte mig på Centralstationen så vi kunde prata lite fast det var efter deras arbetstid. Det betydde mycket och då ville jag verkligen försöka. Jag hade ju varit sjukskriven innan så det var tufft att komma i gång. Jag fick hjälp sedan med att korta ner arbetsdagarna något. Vi har en jourtelefon som alltid bemannas, berättar arbetsförmedlaren Emma Olausson. - Deltagaren slipper en massa hänvisningar, som han är borta på kurs eller det där ska kommunen ta hand om. Alla ungdomar vet vilka som arbetar på UngKomp vi har träffats tidigare i loungen eller på något möte. Vi är väldigt nåbara, ringer upp, sms:ar eller 2
återkommer efter att någon sökt oss. Genom den nära kontakten har vi en känsla för om ärendet är akut. Det är fantastiskt att vi får sms-a till deltagare, säger ungdomsstödjare Linda Saffo. Vi är kontaktbara på ett annat sätt än vanliga myndigheter. Det är viktigt för unga deltagare som lever i ett sammanhang med snabba kontakter via olika kanaler. En av deltagarna berättar om vilket stöd som hen får på UngKomp. Jag vill ju skaffa ett jobb samtidigt som jag funderar på vad jag vill göra. Det ligger ju på en själv att leta upp jobb men man blir trött av att söka hela tiden, berättar en av deltagarna. Det är svårt att se hur de kan hjälpa mig med det men det är bra att de tipsar om rekryteringsträffar och så. När deltagare väl är inskriven hos UngKomp erbjuds den som varit arbetslös mer än sex månader ett samlat stöd från Arbetsförmedlingen via alla kompetenser som finns i projektet. Ungdomar kan skrivas in när som helst under året. 60 procent av deltagarna har blivit anvisade till oss och de övriga har vi själva identifierat och vi kan jobba med andra som riskerar att bli långvarigt arbetslösa. Rouzbeh Namaki på SIUS menar att vägen ur arbetslöshet tar ungefär lika lång tid som vägen in. Processen måste få ta tid, säger han. Arbetsförmedlaren Paula Andersson hade upp till 350 sökande att ta hand om i sitt ordinarie arbete påarbetsförmedlingen, i dag har hon cirka 50. På UngKomp ser hon en annan möjlighet att lyfta blicken och se individerna och deras behov. Vi får så bra respons för att vi ställer de frågor vi gör och undrar över deras ekonomi och vad de gör på fritiden, säger Linda. Vi vet till exempel om en deltagare inte har någonstans att sova och därför kommer väldigt trött på morgonen. Kontakt med arbetsgivare Arbetsförmedlingen betonade vikten av arbetsgivarkontakter i sin ansökan till ESF 2015. Avtal om praktik- och prövningsplatser med handledare, studiebesök, jobbskuggning och rekryteringsträffar, skräddarsydda arbetsplatser för projektens deltagare och handledning för arbetsgivare nämns. UngKomp i Trollhättan använder alla dessa metoder och när vi besöker projektet läggs tyngdpunkten på besök hos lagerföretag. Vi har ju alla kontakt med arbetsgivare, fast på lite olika sätt, säger Paula. Psykologen kan handleda arbetsplatserna kring det psykosociala till exempel. Arbetsförmedlarna är de som ansvarar för beslut runtikring praktiken. I de dagliga uppgifterna jobbar vi tätt ihop och rollerna flyter ihop i varandra. Det är viktigt att plocka in arbetsgivarna mer strukturerat via studiebesök på deras företag. De får till exempel berätta för våra deltagare att de inte anställer ungdomar utan gymnasieexamen och redovisa sina skäl, berättar Astrid. Min erfarenhet är att deltagarna 3
måste få höra av arbetsgivare vad det är som är viktigt för att bli anställd och hur en arbetsplats fungerar. Många har aldrig varken praoat eller pryat. Hon beskriver en verklighet där även vissa av deltagarnas föräldrar saknar anknytning till arbetsmarknaden. Därmed vet de unga inte heller hur man beter sig och hur de oskrivna reglerna ser ut. En kultur av i vår familj är vi arbetslösa kan ibland till och med utvecklas. Genom UngKomp kan deltagarna få nya perspektiv och en förståelse för vad som förväntas i arbetslivet. De flesta av medarbetarna, utom delprojektledaren och socialsekreteraren, har kontakt med olika arbetsgivare i Trollhättan:. Vi börjar alltid med ett besök där deltagaren får testa i några timmar innan vi inleder någon mer omfattande långvarig åtgärd på en arbetsplats, säger Rouzbeh. En SIUS-konsulent måste gilla att vara ute att träffa arbetsgivare. Vi ska vara tillgängliga om det till exempel går åt skogen. Det är ju hela poängen med att vi har färre ärenden, vi ska ha tid att möta ungdomarna och arbetsgivarna och ge det stöd som behövs. Det finns ett förakt hos arbetsgivare för långtidsarbetslösa, säger en av de unga deltagarna Ellinor när vi ber henne beskriva hur hon uppfattar arbetsgivarnas syn på unga. Introduktionen på arbetsplatser är heller inte alltid bra. Man behöver ju förstå vad man ska göra, till exempel om det handlar om golvläggning. Det finns arbetsgivare som har en okunskap kring dem som haft svårigheter i livet, det är tabu att tala om. Då vågar man inte själv prata om det och det slutar med att det inte funkar. Man kraschar. UngKomp förstod snabbt att vad jag behövde var arbetsträning. UngKomp har etablerat en bank av arbetsgivare som de har haft kontakt med och som ställer sig positiva till att ta praktikanter. Socialt ansvarstagande är viktigt för många företagare i dag vilket gynnar projektet. Deltagarna är inte alltid lockade av att praktisera men accepterar det ändå ofta för att komma igång i jobb. Projektet följer upp mot sina mål Enligt ESF projektansökan för UngKomp ska minst 65 procent av deltagarna övergå till arbete eller studier när de är klara med projektet. Majoriteten av dem som inte lämnar för arbete eller utbildning ska i så fall vara i annan adekvat insats. Andra mål som projektet siktar på är att öka deltagarnas förtroende för Arbetsförmedlingen och att bidra till en ökad t jämställdheten mellan unga män och kvinnor och likvärdiga villkor på arbetsmarknaden. UngKomps statistik i Trollhättan från den 17 januari 2017 visar att 182 deltagare startat i projektet, varav 33,5 procent tjejer. Resultat från perioden mars december 2016 visar att 62 deltagare avslutat sitt deltagande i projektet. Av dessa arbetar 16 stycken och 15 studerar. 29 tidigare deltagare i projektet har kontakt med vården eller socialen. UngKomp har inte lyckats nå två deltagare som tidigare deltog i projektet. Några lärdomar från projektet Det finns många lärdomar från projektet som är viktiga att ta med sig både för att utveckla själva projektet och som ordinarie verksamhet inom Arbetsförmedlingen kan ta till sig. När vi träffade projektmedarbetare och deltagare tar de upp lite olika saker, både möjligheter och utmaningar: 4
Det bästa är att vi har en så nära relation till ungdomarna, att de vänder sig till oss om allt möjligt, att de litar på oss, säger Linda. Jag är stolt över möjligheten att få jobba så. När det gäller att hjälpa deltagare med psykiska problem eller missbruk finns dock en gräns för vårt ansvar. Vi kanske kan utveckla samarbetet med till exempel Polisen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Västra Götalandsregionen. Flera medarbetare i projektet har berättelser från deltagare som kan visa på hur man har lyckats i projektet. En deltagare tyckte inte att hon fick hjälp trots lång kontakt med Arbetsförmedlingen. Nu både jobbar hon halvtid och pluggar halvtid, har ett tydligt mål och har utvecklat språket jättebra, säger Emma. Paulas exempel är en tjej som kom med lågt förtroende för myndigheter. Vid första mötet trodde hon inte att UngKomp var för henne och hon var tyst och svår att tala med. OK, sa vi, det bestämmer du. Men hon hade en hund som hon älskade och jag frågade om vi kunde ta en promenad med den, säger Paula. Då blev det ju ett annorlunda samtal. Det går bra för henne. I dag jobbar hon deltid och säger; Jag kommer ihåg att jag sa att UngKomp inte var för mig. Men det var det. Andra viktiga lärdomar som lyfts fram handlar om att jobba systematiskt med kartläggning av deltagares erfarenheter, kompetenser och de möjligheter och svårigheter som kan finnas. Även samverkan mellan olika professioner i detta arbete blir centralt för att tillsammans med unga själva kunna identifiera lämpliga stödinsatser. Kollegiala samtal om utmaningar som kan uppstå beskrivs också som viktigt, likaså att tidiga kontakter tas med studie- och yrkesvägledningen och arbetsgivare. Så här kan Astrid som är delprojektledare för UngKomp i Trollhättan beskriva det: Jag brukar lyfta kartläggningarna vi gör. Då är flera specialister med tidigt i processerna och vi kan få deras bild för att kunna hjälpa deltagarna snabbare. Ungdomsforum är en annan bra sak med UngKomp som innebär att samtliga medarbetare deltar vid ett möte varje vecka. Där erbjuder vi varandra erfarenhetsutbyte och professionella råd om någon har kört fast i ett ärende. Till slut vill jag betona att vi har sett att det är viktigt med studie- och yrkesvägledning samt arbetsgivarkontakter tidigt i processen. 5
Faktarutor Arbetslösa och unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) i Trollhättan och Sverige 2014:2014: Unga i åldern 16 24 år som varken arbetade eller studerade (UVAS) Trollhättan: 8,4 procent Sverige: 7,5 procent Unga i åldern 25 29 år som varken arbetade eller studerade (UVAS) Trollhättan: Nära 15,4 procent Sverige: 12, 6 procent Den så kallade öppna arbetslösheten i Trollhättan var med Arbetsförmedlingens siffror för 2016 12,2 procent jämfört med 7,6 procent för hela Sverige: Enligt siffror från http://www.ungidag.se/ (MUCF) så var 2016 6,1 procent av samtliga i arbetskraften i åldern 16 24 år i Trollhättan arbetslösa i mer än 90 dagar. Siffran för riket var 4,3 procent. (2011 var siffran för Trollhättan 10,4 procent och 7,1 procent för riket). Fler killar än tjejer ingick i kategorin precis som i hela landet. Siffror från Temagruppen Unga i arbetslivet http://www.temaunga.se/export-report och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), www.ungidag.se. I databasen finns uppgifter hämtade från Skolverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsförmedlingen och Skolverket. Vi arbetar på UngKomp: Delprojektledare Arbetsförmedlare (4) Kundresurser (3) SIUS-konsulent 6
Arbetspsykolog Socialkonsulent Studie- och yrkesvägledare Socialsekreterare Arbetsmarknadskonsulent/KAA I ESF ansökan som Arbetsförmedlingen lämnade in för projektet UngKomp sammanfattas projektet så här: Syftet med UngKomp är att genom samlokalisering i multikompetenta team utöka samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, för att påverka ordinarie verksamhets arbetssätt med strukturarbetslösa ungdomar. Projektet ska parallellt förhindra och minska långtids arbetslöshet för målgruppen. Genom att implementera tidigare ESF-projektet Unga in, skalas beprövad erfarenhet upp och etableras i 20 kommuner under 2015-2018. UngKomp utgör också en viktig utvecklingsplattform i Arbetsförmedlingens övergripande förnyelsearbete i syfte att öka förtroende för och effektivitet vid myndigheten. I foldern riktad till potentiella deltagare beskrivs UngKomp i Trollhättan så här: UngKomp vänder sig till dig som är ungdom och har ett behov av att etablera dig på arbetsmarknaden. Du ska vara folkbokförd i Trollhättans kommun. På UngKomp driver du din egen process i nära samarbete med oss. Målet är att finna en långsiktig lösning för dig. Detta kan vi stötta dig med: Komma på vad du vill bli och vägen dit Hitta svar på dina funderingar om jobb och framtid Jobbskuggning det vill säga följa med en person under en arbetsdag Söka och hitta studier, praktikplats eller jobb Vid behov kontakt med myndigheter Så här fungerar det: Vi lägger stor vikt vid att du själv visar intresse för din planering för att skapa struktur i ditt arbetssökande. Tillsammans med dig jobbar vi med att stärka dig till studier eller arbete och därmed förbättra dina möjligheter till egen försörjning. För att nå dina mål arbetar vi med en rad verktyg som arbetsgivarkontakter, praktik, jobbskuggning, studiebesök, vägledning, myndighetskontakter, arbetsträning och lounge. Vid ett studiebesök får du mer information och inblick i vår verksamhet. Om du bestämmer dig för att delta kommer vi till en början att boka in ett kartläggningssamtal. För att sen börja på 7
UngKomp behöver vi ditt samtycke att få tala och planera tillsammans med andra berörda myndigheter. 8