Metodstöd multikompetenta team genom samverkan. Att lösa ungdomsarbetslöshet tillsammans med kommunen

Transkript

1 Metodstöd multikompetenta team genom Att lösa ungdomsarbetslöshet tillsammans med kommunen

2 Arbetsförmedlingen Författare: Brita Borg, Jessika Rahm Datum: Diarienummer: Af-2016/

3 Innehåll Innehåll 1 Multikompetent team genom Gemensam arbetsplats ger många fördelar Flera yrkesroller samarbetar Kontakta ett team nära dig Arbetssätt mot arbetssökande och arbetsgivare Lounge för drop in-besök Metodstödsteam Workshops, studiebesök och uppföljning Kartläggningssamtal Två medarbetare tillsammans Ungdomsforum Möten om ungdomarnas situation Jobbredo-vecka Innehåll i jobbredo-veckan Jobbredo-veckan är till för att skapa insikt Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd Inled samtalet Skola/utbildning Arbete och arbetslivserfarenhet Boende och ekonomi Ekonomi Myndighetskontakter Nätverk och hemförhållanden Fritid Hälsa Resurser och framtiden Överenskommelse Kontaktvägar

4

5 Multikompetent team genom 1 Multikompetent team genom Att arbeta i multikompetenta team kan vara ett sätt att möta unga som är i behov av ett sammanhållet stöd från offentlig sektor. Teamen i projektet Ung komp består av personal från Arbetsförmedlingen och kommunen, som arbetar tillsammans i gemensamma lokaler. Samarbetet är reglerat i de så kallade DUA-överenskommelserna. Att kommunen och Arbetsförmedlingen samverkar är centralt för att metoden ska fungera. Sammansättningen i det multikompetenta teamet varierar men består vanligtvis av arbetsförmedlare, SIUS-konsulent, psykolog, socialkonsulent, arbetsterapeut, kundresurser och ofta studie- och yrkesvägledare och socialsekreterare från kommunen. 1.1 Gemensam arbetsplats ger många fördelar Arbetslagen som delar arbetsplats har de ungas olika behov och förutsättningar i fokus. De har en helhetssyn och arbetar inkluderande, vilket skapar förtroende hos de unga. Att man sitter i gemensamma lokaler gör att både kunder och medarbetare har tillgång till teamets samlade kompetens. Det ger också minskade ledtider och att kompetens överförs inom teamet. Samarbetet i gruppen gör att den har en djup kunskap om enskilda ärenden, vilket ökar kvaliteten i handläggningen. Det är också avgörande för att skapa förtroende hos kunder och externa samarbetsaktörer. Metoden erbjuder hög tillgänglighet och engagemang. Den bygger förtroende och ökar tilltron till kundens egen förmåga att ta ansvar för sin utveckling. Deltagarna får inte bara tillgång till det multikompetenta teamets samlade kompetens utan också till dess nätverk, vilket är värdefullt för en grupp som annars ofta saknar kontakter med arbetsmarknad och utbildningsanordnare. Den kommunala personalen fungerar som en länk till kommunen och de kommunala insatserna och kan även fånga upp ungdomar som är i behov av teamets stöd. 1.2 Flera yrkesroller samarbetar I det multikompetenta teamet ingår personal med olika yrkesroller. Teamledare eller sektionschef leder och följer upp det dagliga arbetet. Arbetsförmedlare, matchar, håller samman deltagarens planering och anpassar insatser till individuella behov och förutsättningar. 5

6 Multikompetent team genom Sius-konsulent är ett stöd för deltagare vid olika insatser, till exempel vid arbetsträning i klargörande syfte. Processen börjar ofta tidigt, ibland innan arbetsförmågan är helt klarlagd. Psykolog arbetar med vägledning, stödsamtal och arbetspsykologisk utredning. Socialkonsulent stödjer deltagaren att själv hantera de sociala situationer som påverkar förutsättningarna för arbete och studier och ger stöd i vardagen för att etablera nätverk. Arbetsterapeut gör aktivitetsbaserade bedömningar av arbetsförmåga, anpassning av arbetssituation och arbetshjälpmedel samt bygger strukturer tillsammans med deltagaren för att skapa oberoende i vardagen. Kundresurs speglar målgruppen och bidrar till att motivera ungdomarna till ökat engagemang i exempelvis aktiviteter. De arbetar med jobbsökaraktiviteter, arbetsgivarkontakter, ansökningshandlingar och ger stöd vid information om insatser. De erbjuder personlig support i situationer som är svåra för den unga att hantera och kan vara förebilder. Studie- och yrkesvägledare lotsar mot studier och går igenom skolresultat med deltagarna. De fungerar också som informationskanal för antagningsregler vid folkhögskola och kommunal vuxenutbildning. Socialsekreterare/arbetsmarknadssekreterare kan social lagstiftning och är stöd i med socialtjänsten och en ingång till kommunala insatser. Jobb-studiecoach samordnar kommunens insatser. 1.3 Kontakta ett team nära dig Vill du veta mer om hur ett multikompetent team fungerar kan du boka tid för studiebesök hos ett team som arbetar med ungdomar i ditt närområde. Stockholm, Ingmarie Carlsson: Göteborg, Anna Garå: Malmö, Mario Filipovic: Eskilstuna, Valentina Mujkic: Gävle, Maria Andersson: Helsingborg, Amra Hadziahmetovic: Järfälla Upplands-Bro, Ann Dahlberg Landskrona, Carina Månsson Motala, Sofie Diffner, Norrköping, Anna Hallén: Skellefteå, Maria Wiklund: Trollhättan, Josette Haddad Uppsala, Markus Ivarsson Visby, Hanna Palmelöv Växjö, Amel Lulic,

7 Multikompetent team genom Örebro, Louice Jacobsson: Linköping, Jessica Ängshammar: Katrineholm, Jasmina Hedentorp: Nyköping/Oxelösund, Kristin Braag:

8 Arbetssätt mot arbetssökande och arbetsgivare 2 Arbetssätt mot arbetssökande och arbetsgivare Medarbetarna i teamet arbetar för att skapa goda relationer och nå kunden där hen befinner sig. Syftet är att den unga själv tar ansvar för sin situation och sitt arbetssökande. Många möten sker i den informella loungen, som är inredd för att skapa förtrolighet. Det multikompetenta teamet arbetar med ett holistiskt och inkluderande förhållningssätt. Det utgår från kundens behov och förutsättningar. Det innebär coachning med inslag av lösnings- och konsekvenspedagogiskt arbetssätt, där personalen inte släpper taget om ungdomen. Syftet är att deltagaren själv ska ta ansvar för sin situation. Medarbetarna arbetar metodiskt med att anskaffa platser. För att lyckas i arbetet krävs goda och långsiktiga arbetsgivarrelationer, tid för kundvård och uppföljningar. Genom att se och lyssna på individen visar vi empati och respekt vilket gör att den unga känner sig bekräftad. Det handlar inte bara om vad medarbetare gör utan också om hur hen gör det. 2.1 Lounge för drop in-besök Kunderna har god tillgänglighet till teamet och det bör finnas en så kallad lounge. Hit kan ungdomen komma på spontanbesök och få hjälp med enklare ärenden eller boka in tid för mer djupgående samtal. Undvik den traditionella kontorsmöbleringen, skapa istället en inbjudande och välkomnande omgivning. Miljön ska stödja arbetssättet och deltagarna ska känna sig bekväma. I loungen finns utrymme för gruppaktiviteter och platser för förtroliga samtal. Loungen är tillgänglig för drop in-besök där alla är välkomna att söka jobb, leta studier eller bara ta en kopp kaffe. 8

9 Metodstödsteam 3 Metodstödsteam När är en arbetsförmedling och en kommun bestämt sig för att möta ungdomar i långtidsarbetslöshet genom får de hjälp av ett metodstödsteam. Teamet består av personer som redan arbetar enligt metoden och har till uppgift att överföra arbetssättet till det nybildade teamet. Metodstödsteamen lär ut arbetssättet som utvecklades i projekten Unga in och Ung komp. För att tillämpa metoden på ett bra sätt behöver det nya teamet praktiskt stöd. Ett metodstödsteam består av fyra till fem medarbetare med olika yrkesroller som tillsammans ger stöd och handledning på plats. 3.1 Workshops, studiebesök och uppföljning Programmet är utformat så här: Nya medarbetare genomför studiebesök på en ort med ett multikompetent team. Metodstödsteamet ansvarar för workshops 2+2 dagar, inom en 14-dagars period. Metodstödsteamet följer det operativa arbetet med deltagare på orten, sida vid sida. Uppföljning med ansvarig chef, enligt överenskommelse. Se bilden för innehåll i workshoppar: 9

10 Kartläggningssamtal 4 Kartläggningssamtal Kartläggningssamtalet är första steget till en god relation med ungdomen. Det ger också mycket information om vad som krävs för att stötta deltagaren att börja arbeta eller studera. Kartläggningssamtalet handlar om deltagarens hela livssituation och bidrar till att deltagaren får insikt om sin situation. 4.1 Två medarbetare tillsammans En arbetsförmedlare och specialist håller tillsammans i kartläggningssamtalet. På så sätt kan de fånga upp olika aspekter av deltagarens svar och ställa relevanta följdfrågor. De kan också göra en gemensam bedömning av deltagarens livssituation. Utgångspunkt för samtalet är deltagarens styrkor och utmaningar. Mallen för kartläggningssamtalet (bilaga 1) är ett konkret verktyg för att få deltagaren att berätta om sig själv. Frågorna handlar om hälsa, nätverk, boende och vad som inte fungerar i livet. Det kan också ge medarbetarna i teamet möjlighet att upptäcka eventuella funktionsnedsättningar som påverkar individen. 10

11 Ungdomsforum 5 Ungdomsforum I mötet ungdomsforum medverkar all personal i det multikompetenta teamet. De för en dialog om kundernas aktuella situation. Varje medarbetare bidrar med förslag till hur ungdomens väg framåt kan stödjas. Syftet med ungdomsforum är att tillsammans hitta lösningar för att deltagarna ska komma närmare ett arbete eller en utbildning. 5.1 Möten om ungdomarnas situation Alla yrkesprofessioner i det multikompetenta teamet samlas i det gemensamma forumet en gång i veckan för diskussioner om ungdomarnas situation. Varje medarbetare har möjlighet att konsultera sina kollegor i teamet om aktuella ärenden, med ungdomens förutsättningar och möjligheter i centrum. Teamet diskuterar lämpliga insatser. På så vis är alla involverade i ungdomens planering. Samtalen i forumet kan också beröra det gemensamma förhållningssättet i situationer som upplevs svåra. Eftersom samtliga medarbetare deltar i ungdomsforum sker en kontinuerlig kunskapsöverföring. Det ställs höga krav på prestigelöshet inom teamet. 11

12 Jobbredo-vecka 6 Jobbredo-vecka Jobbredo-veckan består av både gruppaktiviteter och individuell avstämning. Under veckan får deltagaren möjlighet att på ett effektivt och strukturerat sätt få information samt färdigheter för att göra väl underbyggda studie- eller yrkesval. Alla ungdomar som är inskrivna för att få stöd av det multikompetenta teamet erbjuds att delta i jobbredo-veckan. Huvudsyftet är att motivera deltagarna att ta ansvar för och inspireras till att ta nästa steg mot arbete eller studier. 6.1 Innehåll i jobbredo-veckan Veckan innehåller bland annat diskussioner om arbetsmarknad, rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden, studie- och yrkesvägledning samt presentationer av användbara tankeverktyg och metoder för problemlösning. Alla medarbetare bidrar till aktiviteter under veckan utifrån sina kompetensområden. De arbetar ofta två och två, för att komplettera varandra. För att öka tryggheten för deltagarna finns en och samma medarbetare tillgänglig under veckan och håller ihop aktiviteterna. Under jobbredo-veckan vidgar deltagaren sina perspektiv och får verktyg för att strukturera och planera sitt arbetssökande. De lär känna medarbetarna i teamet. Ibland utvecklas också en positiv och värdefull kontakt mellan deltagarna, som leder till utökat nätverk och till möten i andra sociala sammanhang. Även uthålligheten hos deltagaren testas, för att se om deltagaren är redo för att börja arbeta. Den aspekten av jobbredo-veckan är viktig ur ett arbetsgivarperspektiv, så att vår kundvårdande ansats gentemot arbetsgivaren inte går förlorad. Översikt innehåll per dag under jobbredo-veckan. 6.2 Jobbredo-veckan är till för att skapa insikt Medarbetarna använder sig av ett strukturerat arbetssätt som ska bidra till att deltagaren förstår sitt sammanhang. Efter att ha deltagit i jobbredo-veckan ska 12

13 Jobbredo-vecka ungdomarna ha fått insikt i hur de kan fatta väl underbyggda beslut om egna kortoch långsiktiga mål. Detta gör man bland annat genom att använda en beteendeanalytisk modell, den så kallade S-O-R-K-K-modellen. S Situation Den situation som individen är i och som leder till de oönskade upplevelserna. O Organism Vad händer med individen? Tankar? Känslor? Automatiska fysiologiska reaktioner? R Reaktion Valt beteende. Det som går att påverka. K Konsekvenser på kort sikt Det som händer i och utanför individen på kort sikt när hen genomfört sitt valda beteende. K Konsekvenser på lång sikt Det som händer i och utanför individen på längre sikt när hen genomfört sitt valda beteende. 13

14 Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd Bilaga 1 Kartläggningssamtal, mall 1 Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd Namn:. Personnummer:... Under 18 år? JA ( ) NEJ ( ) Kartläggningssamtalet genomfört av: Inled samtalet Börja samtalet med att berätta varför ni har ett kartläggningssamtal. Ta upp vad syftet är med samtalet och vilka ämnen ni kommer beröra. Förklara varför det är viktigt att prata om sådant som inte har direkt beröring med arbete eller studier. Tänk också på att presentera er ordentligt. 1. Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att besöka Arbetsförmedlingen? 1.2 Skola/utbildning 1. Vilken grundskola gick du på? 2. Har du gått ut grundskolan? 3. Har du betyg från grundskolan? 4. Vad hade du för närvaro i grundskolan? 5. Har du gått på gymnasiet? 14

15 Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd 6. Vilken skola gick du på? 7. Har du slutbetyg från gymnasiet? 8. Tycker du att du valde rätt linje till gymnasiet? Varför/varför inte? 9. Om du hade valt gymnasieinriktning idag, vilken linje hade du valt då? Varför? 10. Har du fått extra hjälp i skolan? 11. Vad tyckte du var roligast i skolan? 12. Hur var rasterna? 13. Vad skulle du tycka om att återuppta dina studier eller påbörja nya studier? (Till exempel studier på deltid/heltid, prova-på-studier, folkhögskola.) 1.3 Arbete och arbetslivserfarenhet 1. Har du jobbat eller praktiserat tidigare? Med vad? 2. Hur gör du när du söker jobb? 3. Har du ansökningshandlingar du är nöjd med? 4. Kan du ge förslag på ett företag där du skulle vilja jobba eller ett jobb som du vill ha? 5. Finns det några tider du helst jobbar på? 6. Vad skulle du säga om jag erbjöd dig ett jobb just nu? 7. Vad skulle det innebära för skillnad för dig om du får ett arbete? 8. Hur ser du på dina möjligheter att få ett jobb, på en skala från 1 till 5, där 1 är mycket låga och 5 är mycket höga. 1.4 Boende och ekonomi 1. Var bor du? 2. Hur är din boendesituation? 3. Vilka bor du med? 4. Trivs du med ditt boende? 5. Hur länge kan du bo där? 15

16 Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd 1.5 Ekonomi 1. Klarar du dig med de pengar du har idag? 2. Har du några skulder? Har du några privata skulder till vänner eller föräldrar? 1.6 Myndighetskontakter 1. Vilka andra myndigheter förutom Arbetsförmedlingen har du haft eller har kontakt med? Till exempel socialtjänsten, Polisen, Kriminalvården och Försäkringskassan. 1.7 Nätverk och hemförhållanden 1. Vilka personer är viktiga i ditt liv? 2. Har du vuxit upp med din familj? 3. Har du kontakt med din familj? 4. Vad gör dina föräldrar? 5. Finns det något du har förtroende för och kan prata med? 6. Hur ser din vänkrets ut? Träffas ni ofta? 7. Är du singel? 8. Har du barn eller bonusbarn? 9. Finns det någon person vi kan kontakta om vi inte kan få tag på dig? (Begär samtycke). 1.8 Fritid 1. Hur ser en vanlig dag ut för dig? 2. Vad gör du på din fritid? 3. Vilka umgås du med på fritiden? 4. Vad brukar du och dina kompisar hitta på? 5. Hur skulle dina kompisar beskriva dig? 6. Vad gör du när du är ensam? 7. Är du med i någon förening? 16

17 Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd 8. Finns det något du skulle vilja göra på fritiden? 1.9 Hälsa 1. Hur mår du kroppsligt? a. Har du ont någonstans? b. Har du några allergier? c. Har du problem med synen eller hörseln? 2. Hur sover du? Vilka sömnvanor har du? 3. Vad har du för matvanor? Dricker du energidryck? 4. Tränar du? Vad i så fall? 5. Går du i behandling? Väntar du på att få behandling för något? 6. Medicinerar du? 7. Har du genomgått någon utredning? a. Finns det underlag från den? b. Kan vi på Arbetsförmedlingen få ta del av underlagen? 8. Har du eller har du haft problem med oro, ångest, depression, rädslor, fobier? 9. Har du problem med koncentrationen? 10. Finns det något du inte kan göra på grund av hälsoproblem? 11. Finns det någon hotbild mot dig? 12. Händer det att du dricker alkohol? a. När och hur ofta? b. Har du fått eller sökt hjälp för det någon gång? 13. Händer det att du röker cannabis eller tar andra droger? a. När och hur ofta? b. Har du fått eller sökt hjälp för detta någon gång? 14. Händer det att du spelar dataspel eller på casino? 17

18 Mall för kartläggningssamtal, ungdom i behov av sammanhållet stöd a. Är det pengar iblandat? b. När och hur ofta spelar du? c. Har du fått eller sökt hjälp för ditt spelande någon gång? 15. Är det något annat om din hälsa eller ditt liv som du tycker är bra att vi känner till? 1.10 Resurser och framtiden 1. Hur vill du att din framtid ska se ut? 2. Vad gör du om ett till tre år? 3. Har du eller har du haft ett drömjobb? 4. Vad är du bra på? 5. Vilka förväntningar har du på Arbetsförmedlingen och kommunen? 6. Vad ska hända för att vi ska vara till nytta för dig? 7. Vilka förväntningar har du på dig själv? 1.11 Överenskommelse 1. Vilket är ditt nästa steg? 1.12 Kontaktvägar 1. Hur vill du att vi håller kontakten? (Sms, telefon, brev mejl eller annat?) 18