IKT-strategi

2010-03-31 IKT-strategi 2010-2013

Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IT i sin vardag

IKT-strategi 2010-2013 I arbetet mot vår vision - minskas den digitala klyftan genom ökad tillgänglighet och bättre användning av IT-utrustning - utvecklas elevernas lust att lära med IT som verktyg - utvecklas våra elevers digitala kompetens - används IT för ökad måluppfyllelse - används IT som ett verktyg för att individanpassa undervisningen - har personalen den digitala kompetens som krävs - reflekterar arbetslagen över hur IT-användning och lärande kan stärkas - finns rutiner och en organisation för att hantera supportoch servicebehov. Utbildningsenheten Ronneby Kommun

Innehåll 1 1. Inledning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Vision... 2 3. Fem fokusområden... 3 3.1 Likvärdighet... 4 3.2 Tillgänglighet... 5 3.3 Pedagogisk utveckling... 6 3.4 Kompetensutveckling... 7 3.5 Samordning och effektivisering... 8 4. Ordlista... 9 1 Tips! Om du vill gå till ett visst avsnitt i dokumentet håll nere Ctrl-tangenten samtidigt som du klickar på rubriken eller sidnumret i innehållsförteckningen.

1. Inledning Denna IKT-strategi är Utbildningsenhetens övergripande dokument för att säkerställa den digitala kompetensen. Digital kompetens är en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker, från att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror, till färdigheter kring kreativitet, en kritisk och reflekterande attityd till IT samt ett ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier. Strategin bygger på och går vidare från nationella styrdokument, Skolverkets utredningar, samt följande av Kommunfullmäktige fastställda lokala dokument som finns på PortalR; E-strategi för kommunkoncernen IT-policy för Ronneby kommun Policy för IT-säkerhet i Ronneby kommun Regler och riktlinjer för IT-säkerhet i Ronneby kommun Strategin gäller för samtliga verksamheter inom Utbildningsenheten. I dokumentet benämns till exempel förskola respektive grundskola för verksamheter. Den enskilda förskolan eller skolan benämns enheten. Strategin ska kompletteras med en handlingsplan. Begreppet IT kommer att användas som ett sammanfattande begrepp på digitala verktyg för informationshantering och administration där också begreppet kommunikation ingår (IKT). IT står idag inte bara för tekniska utrustning och det begränsas heller inte till ensidig informationshantering. Kursiva ord återfinns i den ordlista som finns i slutet av detta dokument. Carina Andersson IKT-pedagog 1

2. Bakgrund En anledning till att denna IKT-strategi tagits fram är att det länge framförts kritik över undermålig IT-utrustning och IT-kompetensutveckling på förskolor och grundskolor i Ronneby kommun. Som en följd härav beslutade FoG-nämnden om framtagande av en IKTpolicy. En arbetsgrupp bestående av Utbildningsenhetens IKT-pedagog och rektorer från grundskolan startade arbetet. Under arbetets gång insåg gruppen att det är ett bättre val att istället för policy upprätta en strategi med tydliga mål och ansvarsfördelning. Handlingsplanen som följer beskriver hur målen ska uppnås. En kontinuerlig dialog har förts med gymnasieskolans rektorer, pedagogiskt ansvariga på KulturPedagogiskt Centrum (KPC) samt IT-chefen. Personal har lämnat synpunkter utifrån en enkät och i diskussioner. En strävan är att strategin ska upplevas realistisk och framåtsträvande. Det är viktigt att de som kommer i kontakt med denna strategi upplever att målen är rimliga att nå fram till och med 2015 utifrån de ekonomiska satsningar och det utvecklingsarbete som står framför oss. Strategin ska stödja verksamheterna med att utveckla, förbättra och förnya. IT berör samtliga medarbetare och elever. Utbildningsenhetens ambition är att under de närmaste tre åren (2010-2012) arbeta för en tydlig satsning genom vilken elever och lärare får tillgång till fler datorer. Under 2013 ska strategin revideras, utifrån då gällande förutsättningar, för att sedan gälla till och med 2015. En reinvesteringsplan ska garantera en fortsatt tillgång till datorer för att framöver bibehålla en god tillgänglighet. 2.1 Syfte Syftet med detta dokument är att: - få en tydlig och enhetlig syn på IT i Utbildningsenhetens alla verksamheter i Ronneby kommun, - säkerställa den digitala kompetensen så att den är hög hos elever och personal, - ge vägledning och stöd, - visa väg och skapa dialog för att säkerställa en effektiv användning av IT. 2.2 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IT i sin vardag. I arbetet mot vår vision: - minskas den digitala klyftan genom ökad tillgänglighet och bättre användning av IT-utrustning, - utvecklas elevernas lust att lära med IT som verktyg, - utvecklas våra elevers digitala kompetens, - används IT för ökad måluppfyllelse, - används IT som ett verktyg för att individanpassa undervisningen, - har personalen den digitala kompetens som krävs, - reflekterar arbetslagen över hur IT-användning och lärande kan stärkas, - finns rutiner och en organisation för att hantera support- och servicebehov. 2

3. Fem fokusområden IKT-strategin är uppdelad i fem fokusområden 3.1 Likvärdighet 3.2 Tillgänglighet 3.3 Pedagogisk utveckling 3.4 Kompetensutveckling 3.5 Samordning 3

3.1 Likvärdighet IKT-strategin ska garantera alla barn och elever i Ronneby kommun en likvärdig digital kompetens vad gäller kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och attityder. En utökad IKT-organisation ska ge stöd och skapa förutsättningar för varje enhet att arbeta efter strategin och handlingsplanen och därmed uppnå uppsatta mål. Den kommungemensamma programbanken 2 ska utvecklas. Elever i behov av särskilt stöd ska garanteras alternativa verktyg i sitt skolarbete, oberoende av skola i kommunal eller fristående verksamhet. Central nivå Utbildningsenheten avsätter resurser för gemensam och övergripande IT-utveckling främst gällande inköp av datorer och kompetensutveckling. Utbildningsenheten utökar och ser till att IKT-organisationen samt support möter verksamheternas behov. IKT-organisationen upprättar en IKT-handlingsplan under 2010. Förskolan/skolan Skolledare och IT-ansvarig bevakar att de lokala IT-resurserna används effektivt. Samarbetar med IKT-organisationen. Reflekterar över och tillämpar strategi och handlingsplan. Skolledare och IT-ansvarig håller sig uppdaterad och följer upp arbete kopplat till strategi och handlingsplan. IKT-organisationen ansvarar för att sammanställa och följa upp skolornas årliga utvärdering kring IT. IKT-organisationen samordnar programbanken. Skoldatateket organiserar, köper in och lånar ut alternativa verktyg. Vid enhetens ålagda utvärderingar följa upp och utvärdera hur IT används i den pedagogiska vardagen. Använder och utvärderar programbanken. Använder och utvärderar alternativa verktyg. IKT-organisationen bevakar utvecklingen i omvärlden med fokus på kommande styrdokument kring digital kompetens. Vid nyrekrytering av personal ska viljan och kunnandet att använda IT som ett lärande verktyg vägas in. 2 Utöver den kommungemensamma programbanken måste det också finnas specifika program för exempelvis särskolans elever och för vissa program och kurser på gymnasiet. 4

3.2 Tillgänglighet För att IT ska kunna användas aktivt och skapa möjligheter att öppna klassrummen mot omvärlden krävs datorer och annan IT-utrustning med hög tillgänglighet och kvalitet för elever och personal. Utrustningen ska vara modern och användarvänlig. Det skall finnas en organisation och rutiner för att hantera det support- och servicebehov som finns. Elever, personal och föräldrar ska kunna kommunicera med varandra och ta del av skolarbetet, bland annat via en digital lärplattform. Central nivå IT-enheten ansvarar för att skolornas nätverk är driftsäkert. IT-enheten tar fram rutiner för att effektivt möta enheternas support- och servicebehov. Utbildningsenheten avsätter medel för datorer och annan IT-utrustning samt tillsammans med IKT-organisationen, upprättar en reinvesteringsplan. Förskolan/skolan Följer kommunens dokument gällande IT och IT-säkerhet (se Inledning). Rapporterar support- och servicebehov. Formulerar behov för investeringar av datorer och annan IT-utrustning till IKT-organisationen. Utbildningsenheten verkar för att varje pedagog, från förskoleklass till gymnasium, har en egen dator. Utbildningsenheten verkar för att varje elev har tillgång till en dator och när så krävs, att vissa elevgrupper på gymnasiet har en egen dator, så kallat en-till-en. Utbildningsenheten och IT-enheten verkar för trådlösa nätverk. IKT-organisationen tar i samarbete med ITansvariga fram ett förslag på lärplattform, för förskola, grund- och särskola. Utvecklar arbetssätt för lärplattformen. För gymnasiet gäller detta från och med läsårsstarten 2011 inom ramen för KOR t -samarbetet. 5

3.3 Pedagogisk utveckling IT som verktyg och stöd i undervisningen skapar fler sätt för eleven att lära på. Därmed ökar deras lust att lära och fler förutsättningar ges för att nå de nationella målen. Internet erbjuder många sätt att inhämta information och kunskap, öka förståelse för andra kulturer och främja demokratin. Eleverna ska lära sig hitta, sovra och kritiskt granska informationsflödet i olika medier. Elevernas förmåga att förmedla egna tankar och känslor genom bilder ska stärkas så att de blir medvetna konsumenter och producenter. Central nivå Utbildningsenheten ger rekommendationer och fattar beslut som säkerställer uppsatta mål och möjliggör genomförandet såväl för den övergripande IKT-organisationen som för enskilda förskolor och skolor. Utbildningsenheten prioriterar lösningar som medför att IT integreras i undervisningen. Förskolan/skolan Utvecklar arbetssätt som integrerar IT i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Lyfter diskussioner med eleverna om informationshantering, etiska ställningstaganden och demokratiska frågor ur ett IT-perspektiv. Utvecklar arbetssätt som kritisk granskar bilder samt utvecklar elevernas bildskapande. IKT-organisationen omvärldsbevakar, samordnar nätverksträffar, driver pedagogiska frågor, inspirerar, ger råd och stöd till skolledare och lärare i verksamheternas utveckling. Varje rektorsområde ges möjlighet till ITansvarig som driver IT-utvecklingen på sina enheter och deltar på nätverksträffar. 6

3.4 Kompetensutveckling I den digitala barn- och ungdomskulturen finns ett lärande och detta påverkar i hög grad skolan. Nya och kompletterande kompetenser behövs kontinuerligt hos skolans personal. Kompetensutveckling ska direkt kunna omsättas i den pedagogiska vardagen. Central nivå Utbildningsenheten i samarbete med IKTorganisationen ansvarar för och planlägger kompetensutveckling för personal. Utbildning av examinatorer för PIM (Praktisk IT- och mediekompetens). IKT-organisationen finns som stöd för kompetensutveckling. KPC finns som stöd för kompetensutveckling i det bildpedagogiska arbetet. Kompetensutveckling gällande underhåll av IT-utrustning. Skoldatateket ansvarar för kompetensutveckling av alternativa verktyg. Förskolan/skolan Kartlägger vilken IT-kompetens skolan behöver och ger förslag på utbildningsområden till IKT-organisationen. Deltar i utbildningar. Deltar i kompetensutveckling. Deltar i kompetensutveckling. Deltar i kompetensutveckling. Deltar i kompetensutveckling. 7

3.5 Samordning och effektivisering Det ska finnas enhetlighet kring kompetensutveckling samt hård- och mjukvara det vill säga datorer, annan IT-utrustning och programbank. IT-enhetens stöd blir effektivt när skolorna har enhetliga lösningar. Central nivå IKT-organisationen och IT-enheten standardiserar och samordnar inköp av hård- och mjukvara. Utbildningsenheten i samarbete med IKTorganisationen skriver avtal kring strömmande media. Förskolan/skolan Framför önskemål och behov kring hård- och mjukvara. Använder strömmande media. Personal kommunicerar, administrerar och informerar via digitala resurser så långt det är möjligt. Utbildningsenheten i samarbete med IKTorganisationen verkar för en intern webbaserad mötesplats i syfte att sprida idéer och metodtips för att stimulera IT-användandet bland personalen. Använder mötesplatsen och bidrar med idéer och metodtips. 8

4. Ordlista Alternativa verktyg Även kallat kompensatoriska hjälpmedel. t.ex. talsyntes, stavningskontroll och AlphaSmart. Med dessa erbjuds elever olika vägar att nå målen genom att undervisningen och den pedagogiska situationen i skolan blir tillgänglig och ökar delaktigheten. Alternativa verktyg kan behövas en kortare eller längre period i lärandet. Digital klyfta Den första digitala klyftan, under 90-talet, handlade om tillgången till datorer. Nu växer en kanske allvarligare klyfta fram som handlar om det sätt man använder datorn på och det datorn ger tillgång till. Det vill säga att ha tekniken men inte förmå använda den på ett konstruktivt och utvecklande sätt. Digital kompetens En av Europaparlamentets åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som innebär kunskap att söka, samla, bearbeta, producera, redovisa och förstå information. Även färdigheter kring kreativitet, kritiskt tänkande och reflekterande samt ett ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier ingår. Skolverket arbetar med att ta fram ett förslag på en nationell definition av digital kompetens. Digitala resurser Till exempel E-post, lärplattform och blogg. En-till-en Varje elev i gruppen har en egen dator. Hård- och mjukvara Datorns fysiska delar respektive de program som finns i datorn. IKT Informations- och kommunikationsteknik IT Informationsteknik, ett samlingsbegrepp för tekniska möjligheter inom data- och teleteknik. IKT-organisation Dess uppgift är att inspirera, ge råd och stöd samt planera, samordna, utvärdera och följa upp. För Utbildningsenhetens verksamheter finns idag en IKT-pedagog och från 2011 finns eventuellt två stycken. Lokala IT-ansvariga finns knutna till IKTorganisationen. IT-ansvarig Språkrör och bollplank mellan den lokala enheten och IKT-organisationen. Deltar på nätverksträffar. Är uppdaterad gällande strategi och handlingsplan. Är behjälplig med stöd och vid utvärdering av nya arbetssätt som möjliggör att IT integreras. Är behjälplig vid planeringar och uppföljningar. Bevakar att de lokala IT-resurserna används effektivt. IT-utrustning Exempelvis projektor, mobiltelefon, digitalkamera, videokamera, skanner, SmartBoard, (dator). Lärare Med lärare menas alla lärarkategorier inom förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, särskola samt KPC. Lärplattform Även kallat utbildningsplattform är ett webbaserat stöd som skapar ett virtuellt klassrum/mötesplats för elever, lärare, vårdnadshavare och skoladministration. I en lärplattform kan lärarna bl. a. presentera lärmaterial, information om kurser/teman samt kommunicera med eleverna. Administration och utvärdering av kurs kan finnas inbyggt. En lärplattform ger möjlighet till förbättrad information, kommunikation, samverkan och lärande. Organisation Verksamhet förskoleverksamhet, förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskoleverksamhet, gymnasieverksamhet, särskoleverksamhet, Vuxenutbildning, Särvux, KPC. Enhet den enskilda förskolan, skolan osv. PIM Är Skolverkets webbplats för att främja utveckling och användning av IT i skolan. Studiematerialet består av handledningar som visar hur olika programvaror kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Sidan kan också användas som studiecirkel och hjälp i vardagen. Programbank Gemensamma program som används av verksamheterna. Det kan vara program med kommunlicens eller program riktat till en specifik grupp. Fri och öppen programvara som avser att programmet är fritt att använda utan kostnad ingår också. Strömmande media (strömning, streaming, streamad) Uppspelning av ljud- eller videofiler på en dator samtidigt som filerna överförs via internet Detta kan bland annat göras från AV-centralens webbplats. Med dator och projektor kan man enkelt visa strömmande video för en hel klass på storbild. Vision Verksamhetens gemensamma färdriktning och ledstjärna för alla medarbetare att sträva mot. 9