LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen
Klimatproblematiken
Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
CO 2 -haltens ökning i atmosfären (ppm) ppm CO2 390 380 370 360 350 340 330 320 - Förbränning av fossila bränslen bidrar mest - Markanvändning påverkar också 310 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 År 1980 2010 NOAA/ESRL/GMD DATA
Effekter på det svenska klimatet 2,5 4,5 grader varmare kortare period med snötäcke 1-2 månader längre vegetationsperiod 10-20 % mer nederbörd mest på vintern kraftigare skurar på sommaren lägre avrinning på sommaren Eventuellt förändrade vindförhållanden
Källa: Johan Bergh, SLU Relativ produktionsökning i procent (enl. beräknad modell) Björk Tall Gran
Vilt Älg Rådjur Kron- och dovhjort Hare och kanin Gnagare Men också risk Svamp Greminiella Tallskytte - för ökade skador Insekter Åttatandad barkborre (granbarkborre) Sextandad barkborre Märgborre (större och mindre) Randig vedborre Snytbagge Röda tallstekel Sköldlus
LifeELMIAS och klimatet Är det lönt att göra något? Kan man göra något?
LifeELMIAS och klimatet JA! EU 2020 CO2: minus 3 % 2013
Projektpartners arbete med klimatfrågor Exempel: Skogsstyrelsen Kunskapsspridning (skötsel, SVL, landsbygdsutveckling, naturvård mm) Ökad produktion, uttag av GROT Utvecklar regler och rekommendationer för hållbart skogsbruk Skogens möjligheter på global nivå Anpassning Skogens roll Ansvaret Verka för kunskapsutveckling om klimatförändringars påverkan på svensk skog samt det omvända
Projektpartners arbete med klimatfrågor Tekniska åtgärder Miljöbilar Eco-driving Övriga transporter Virke från avverkning blir flis Modern informationsteknologi
LifeELMIAS och klimatet Tack!
Effekter på det svenska klimatet BLEKINGE LÄN 4-5 grader varmare i medeltemperatur Längre vegetationsperiod Nu: mars-oktober, Om 90 år: slutet jan början dec Årsnederbörden ökar med 15-25 % Större delarna under höst och vinter 40 % mer nederbörd under vintern Häftigare sommarregn Ökat vattenunderskott på sommaren
Effekter på det svenska klimatet BLEKINGE LÄN Snötäckets utbredning minskar Risken för orkanvindar har ökat något eller förblivit oförändrat Stormfällningar kan öka pga högre tillväxt, mindre tjäle och högre granandel
Källa: Johan Bergh, SLU Relativ produktionsökning i procent (enl. beräknad modell) Björk Tall Gran
Vilt Älg Rådjur Kron- och dovhjort Hare och kanin Gnagare Men också risk Svamp Greminiella Tallskytte - för ökade skador Insekter Åttatandad barkborre (granbarkborre) Sextandad barkborre Märgborre (större och mindre) Randig vedborre Snytbagge Röda tallstekel Sköldlus
Stormfällning Ökad risk Ökad vind (eventuellt) Mindre tjäle Mer nederbörd Större träd Hur minska risken? Trädslagsval Skogsskötsel Planering
Klimatskador Frost Tidigare skottskjutning (temperaturstyrd) Långa nätter ökar risk för temperaturfall Torka Fler somrar med extrem torka Ökad koldioxidhalt förbättrar trädens vattenhushållning Komplexa väderskador Kombinationer av flera former av klimatstress t.ex. hög vattennivå följt av torka.
Tänk klimatanpassning - vid samtliga skogliga åtgärder Avverkning Föryngring Omloppstider Slutålder Gallring Antal gallringar Röjning Antal röjningar
Skogsbruket kan anpassas Medveten riskspridning Trädslagsval/ståndortsanpassning Skydd för biologisk mångfald Skötselstrategier - föryngringsavverkning - röjning - gallring - miljöhänsyn - biologisk mångfald Foto: Skogsstyrelsen Bildarkiv
Ståndorten ger möjligheter
Alternativ till våra inhemska barrträd - kan vara ett klokt alternativ Ek Björk Bok Contortatall Hybridasp Lärk (hybrid) Sitkagran Douglasgran Foto: Jerker Bergdal
Vägar Enkla åtgärder Behovet av vägunderhåll ökar Dimensionera vägtrumman Röj bort vägsly från vägkanter och dike så att solen kan torka upp vägkroppen Ökad samverkan för bättre skogsbilvägar Foto: Skogsstyrelsens Bildarkiv
Skogsbilvägar och terrängtransport Varmare vintrar => Kortare tjälperiod Större årsnederbörd Fler åskskurar på sommaren Mer nederbörd på höst och vinter» Högre flöden än idag Kortare period med snöfall Större variation i markvatteninnehåll på sommaren Mindre vårfloder söderöver där vintrarna försvinner Norröver? Kortare vinter men mer nederbörd..
Biobränsle Erbjuder stora möjligheter Avsättning skogsråvara Koldioxidneutral energi Kan orsaka en del problem Körskador Markpåverkan Inoptimal skogsskötsel
Motverka försurning vid uttag av skogsbränsle Rubba inte markens näringsbalans och försura inte mark och vatten - återför aska På starkt försurad skogsmark eller på torvmark bör alltid uttag kompenseras genom askåterföring. I områden med låg kvävebelastning kan kompensation med både aska och kvävegödsel vara aktuellt. Foto: Skogsstyrelsens bildarkiv
Skogsstyrelsens bedömningar - sammanfattning - Skogens biodiversitet o hälsa hotas världen över Svensk skogstillväxt kommer sannolikt att öka, samtidigt som skaderiskerna också gör det Svensk skog bidrar på ett säkert och icke reversibelt sätt via energisubstitution och klimatsnåla material