Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Elin Röös Biträdande lektor miljösystemanalys livsmedel Institutionen för energi och teknik, SLU

Vad är det för värld vi vill ha?

Klimatmål

Source: Oxfam Kanske bör vi minska ännu mer?

Nuvarande kostmönster är inte hållbara 3 2,5 2 1,5 1 0,5 70 procent från animaliska livsmedel SNÖ Riksmaten Hållbar nivå 0 Klimatpåverkan Markanvändning Source: Röös et al.2014. Evaluating the sustainability of diets combining environmental and nutritional aspects.

kg CO 2 e per dag Klimatavtryck från olika koster 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Source: Scarborough. 2014. Dietary greenhouse gas emissions of meat-eaters, fish-eaters, vegetarians and vegans in the UK.

Så är det en vegetarisk kost vi bör satsa på? Eller en vegansk?

Gräsätare producerar kött och mjölk från inget

FCR Fodereffektivitet 30 kg torrsubstans in / kg torrsubstans ut 25 20 15 10 5 0 Nöt, diko Nöt, tjur Gris Kyckling Source: Wilkinsson. 2011. Re-defining efficiency of feed use by livestock.

FCR Mer relevant så här? 3 kg ätbart protein in / kg ätbart protein ut 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Nöt, diko Nöt, tjur Gris Kyckling Source: Wilkinsson. 2011. Re-defining efficiency of feed use by livestock.

Men metanutsläppen kvarstår

Målkonflikter BIOLOGISK MÅNGFALD KEMISK BEKÄMPNING KLIMAT DJURVÄLFÄRD Foto: istockphoto, Ola Jennersten, WWF. Anna Wallenbeck, SLU.

Åtgärder för minskad miljöpåverkan från maten Produktionsförbättringar Ökad effektivitet Tekniska lösningar Förändrad konsumtion Minskat svinn och minskade förluster Hur ska vi prioritera?

Hur och vad ska vi prioritera? Lätt ändra beteenden Teknikoptimism Teknikskepticism Vem har makt att påverka? Svårt ändra beteenden

Scenarier för framtida djurhållning Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Calibrated carnivory Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Architected flesh Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Fruits of the earth Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Livestock on leftovers Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Principer för Livestock on leftovers 1. Åkermark ska i första hand användas till att producera livsmedel för direkt humankonsumtion 2. Animalieproduktionen ska bygga på foder som inte är ätbart för människor 3. Gräsmarker ska användas för animalieproduktion om det bidrar till andra nyttor utöver produktion av animaliska produkter t.ex. bevarandet av biodiversitet, estetiska värden eller uppehälle för fattiga Source: Röös et al. 2015. Producing livestock from ecological leftovers will that yield a sustainable diet?

Hur ser en kost ut för Sverige baserad på denna princip?

Mjölk och kött från naturbetesmarker 400,000 hektar - cirka en procent av den totala markytan

Restprodukterna går till foder Kli och bagerirester Vassle Rapskaka Betfiber Potatis och rotfrukter Drav Baljväxtrester Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 1. Intensiv mjölkproduktion Låt oss utnyttja potentialen hos våra högavkastande mjölkkor. Kvigorna betar naturbeten Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Kost med intensiv mjölkproduktion

Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 2. Extensiv mjölkproduktion Idisslare ska äta grovfoder! Mjölkkor, stutar och kvigor betar på naturbeten. Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Kost med extensiv mjölkproduktion

Tre olika sätt att utnyttja hagmarkerna: 3. Dikobesättningar Dikobesättningar kan lättast och klimateffektivast utnyttja betesmarkerna. Dikor och deras avkommor betar naturbetesmarkerna. Källa: Röös et al (2015) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets

Kost med dikoproduktion

Use of agricultural land (%) Markanvändning 100 90 80 Land not needed Bioenegy 70 60 50 Replacement cereals, grain legumes and vegetable oil Plant-based foods SNÖ 40 30 Feed to monogastrics 20 10 0 I-Milk E-Milk Suckler Feed to ruminants Pastures

Energi från mark som blir över Sparad mark

Klimatpåverkan

Höll sig kosten innanför planetens gränser? Source: Steffen et al, 2015. Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet

I jämförelse med andra scenarier då? Source: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Mha cropland Markanvändning 7000 6000 5000 4000 3000 Nuvarande åkermark 2000 1000 0 Business as usual Fruits of the earth Architechtured flesh Livestock on leftovers Calibrated carnivory* Yields and waste as now Yield gaps closed with and waste reduced by 50% Source: Röös et al. (2017) Greedy or needy? Land use and climate impacts of food in 2050 under different livestock futures. GEC. *Intensive dairy and poultry scenario

Gt of CO 2 e Klimatpåverkan 12 10 8 Nuvarande utsläpp från jordbruket 6 4 2 0 Business as usual Fruits of the earth Architechtured flesh Livestock on leftovers Calibrated carnivory* Yields and waste as now Yield gaps closed with and waste reduced by 50% Source: Röös et al. (2017) Greedy or needy? Land use and climate impacts of food in 2050 under different livestock futures. GEC. *Intensive dairy and poultry scenario

Konsekvenser av olika åtgärder Affected entity: Environment and resources 1 Animals Humans Yield gaps closed (-/+) Increased or reduced nutrient Not affected (-/+) Negative or positive impacts on pollution, pesticide use, water livelihood of the poor depending on how stress, biodiversity loss yields are increased (+) Land sparing (if rebound effects (+) Increased food availability can be avoided) Livestock (-/+) Grassland biodiversity when (-) More confined environments, risk (-/+) Livelihood of the poor, risk of efficiencies animals are moved off grasslands of more health problems due to epidemic zoonotic disease transmission, (-) Point source pollution breeding for higher yields and growth (-) Risk of antibiotics resistance, negative (+) Potential to produce biogas from rates; reduced ability to express impacts on aesthetic values of farmlands manure, grassland biodiversity natural behaviours and tourism if animals are moved indoors (+) Greater scope for animal (+) Improved aesthetic values in supervision and veterinary care overgrazed areas, reduction of endemic potentially leading to improvements in diseases common in extensive systems animal diets and animal health Waste (+) Less nutrient pollution, less Not affected (+) Increased food security and improved resource use etc. livelihoods Diet shift towards (+) Less nutrient pollution, less Not affected (+) Health outcomes healthy diets resource use etc.

Kan vi äta oss till den värld vi vill ha? Ja, delvis livsmedelsproduktionen påverkar många områden Snarare kanske borde vara inte äta oss till den värld vi har Vilka är vi? Ansvaret kan inte lämnas endast till individen utan måste tas av de som har makt Maten är ett område det handlar också om transporterna, boendet, konsumtionen.

Tack! elin.roos@slu.se