Uppföljning vid psykossjukdom



Relevanta dokument
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Vård- och insatsprogram Schizofreni (VIP) inom programområde psykisk hälsa

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

-Stöd för styrning och ledning

BUSA. Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Vård och Insatsprogrammet (VIP)

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om utvecklingsinsatser för psykiatrin med hjälp av de Nationella kvalitetsregistren

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Framtidens primärvård

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

det psykologiska perspektivet

Värdelyftet Framtidens primärvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

De nationella psykiatriska kvalitetsregistren

Hur får vi verkstad - psykiatriperspektiv Kvalitetskonferens i Skåne 11 maj 2016

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Effektiv och likvärdig psykosvård i Region Skåne

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Ny i SIR- vad vill jag veta?

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Underlag för psykiatrisk bedömning

Behandling och ideologi

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Habilitering och rehabilitering

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Hälsofrämjande psykiatri

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Underlag för beslut om spridning

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Vårdproduktionsutskottet

Beroende och psykisk samsjuklighet

Att möta den som inte orkar leva

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Granskning av vård och behandling vid schizofreni

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Handlingsplan

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Utvärdering av Lindgården.

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

9/28/17. BUSA Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av ADHD-behandling. BUSA=BehandlingsUppföljning av Säkerställd Adhd

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Transkript:

Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog

Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2

Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg Hälsa Låg SÅRBARHET Hög 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 3

Riskfaktorer Predisponerande faktorer: Ärftlig benägenhet Traumatiska upplevelser Utlösande faktorer: Psykiska och/eller biologiska påfrestningar Födelse Barn- och ungdomsåren Vuxenåldern Psykisk ohälsa Höstterminen 2011-11-01 2011 Kunskap Ulla Karilampi gör skillnad 4

Skyddsfaktorer Extern stöd Familj, vänner, sociala nätverk Intern stöd Förmågor, färdigheter (medfödda, inlärda) Existentiell stöd Känslan av mening och sammanhang 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 5

Hur många drabbas? 3 av 100 drabbas 25%: 1 episod 50%: flera episoder/normalt liv 25%: psykossjukdom 2011-11-01 Kunskap Ulla Karilampi gör skillnad 6

Psykos eller schizofreni? Symptomens varaktighet Minst sex månader och symptomens konsekvens Påtaglig funktionsnedsättning 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 7

Jakten på schizofren gen Många kandidater, ingen vinnare Epigenetik i fokus Hur gener interagerar med miljön 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 8

2011-11-01 Kunskap gör skillnad 9

Projektets syfte Kartlägga patienters totala livssituation Ökad kunskap om patientgruppen Kvalitetssäkring 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 10

Från forskning till vardag Psykosinventering Uppföljning Vårdinsats 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 11

Årlig hälsoundersökning Symptomskattning Klinisk skattning Egen rapportering Remission Funktionsförmåga Social funktion Aktiviteter och mål Stöd från samhället Somatisk status Anhörigbörda 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 12

Utökad undersökning Var 4:e år Patient: Hälsoenkät Behandlare: Behovsanalys (samordnare) Funktionsskattning (samordnare) Kognitiv funktionsnivå (psykolog) Vardagsfärdigheter (arbetsterapeut) Närstående: Funktionsskattning 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 13

Vilken nytta? Behandlingskonferens Läkarbesök Vårdplanering 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 14

Olika perspektiv Patient Behandlare Närstående Vem äger tolkningsföreträde? 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 15

"Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste de ta reda på vilka resultat de har. De måste analysera sina resultat för att hitta starka och svaga punkter. De måste jämföra sina resultat med andra. Sådana åsikter kommer inte att vara excentriska om några år." (Amory Codman, amerikansk kirurg vid början av förra seklet) 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 16

2011-11-01 Kunskap gör skillnad 17

Nationella kvalitetsregister Regionalt beslut om deltagande 1997 Personbundna uppgifter Problem Behandling Resultat Möjliggör: Uppföljning Lärande Ständigt förbättringsarbete 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 18

2011-11-01 Kunskap gör skillnad 19

Nationella kvalitetsregister för psykiatrin Registrering av: Psykiatriska problem Viktiga somatiska förhållanden Viktiga sociala förhållanden Behandlingar Behandlingsresultat Ändamål: Patientkontakter, verksamhetsuppföljning, kvalitetsutveckling, forskning 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 20

Kvalitetsarbete STRUKTUR PROCESS RESULTAT (Vad man har att tillgå) (Vad som utförs) (Vad som uppnås) 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 21

PsykosR Processmått: Tid av obehandlad psykos Diagnostik Användning av strukturerade instrument Aktiv uppföljning 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 22

PsykosR Resultatmått: Uppnådd remission Andel med GAF över 60 Försörjningsförmåga Behov av boendestöd 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 23

BMI enligt PsykosR Kraftig övervikt Övervikt PsykosR 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 24

Boendeform och vikt PsykosR 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 25

Många förbättringsområden framöver Patienternas kroppsliga hälsa -vikt -motion -kost Sysselsättning I remission PsykosR 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 26

Internet länkar Nationella kvalitetsregister http://www.kvalitetsregister.se/ Nationellt kvalitetsregister för psykosvård http://www.kcp.se/vara_kvalitetsregister/psykosr/ 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 27

2011-11-01 Kunskap gör skillnad 28