Hälsofrämjande åtgärder och medarbetares hälsa inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer Cecilia Ljungblad
Hälsofrämjande arbete (health promotion) syftar till att stärka människors egna möjligheter att bibehålla/förbättra sin hälsa genom att skapa stödjande miljöer/arenor och sammanhang i vilka förbättringar av hälsan är möjliga idén att se arbetsplatsen som en arena för hälsofrämjande åtgärder lanserades i Ottawa Charter for Health Promotion, och senare i Luxembourg Declaration on Workplace Health Promotion
Hälsofrämjande på arbetsplatser (WHP) Socioekonomisk & organisatorisk kontext Individuellt hälsobeteende & resurser WHP Organisering av arbetet Hälsa Sjukfrånvaro/ sjuknärvaro Modifierad från Shain & Kramer (2004)
WHP Individinriktad WHP Hälsoprofilbedömning Livsstilsinriktad rådgivning Friskvård Stresshantering Medicinsk hälsokontroll Individuell arbetsanpassning Arbetsmiljöutbildning Medarbetarenkät Organisationsinriktad WHP Hälsoambassadörer WHP samordnare Lokala hälsoprojekt Nätverk för arbetsgivare Preventionsprogram Psykosocial arbetsmiljö: Ledarskap Socialt klimat Rollkonflikter Trivsel i arbetsgrupp
Problemformulering sjukfrånvaro innebär stora kostnader, både för den enskilda individen & för samhället vård- och omsorgspersonal: en av de största yrkesgrupperna har hög prevalens av sjukfrånvaro Mer kunskap behövs som underlag för hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen 5
SYFTE att få fördjupad kunskap om samband mellan hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatser och anställdas hälsa, sjukfrånvaro, och sjuknärvaro i kommunala vård- och omsorgsorganisationer Delstudierna hade syfte att undersöka samband mellan: I. WHP (rapporterad av medarbetare) och hälsa samt sjukfrånvaro II. WHP (rapporterad av arbetsgivare) och hälsa III. WHP (rapporterad av beslutsfattare) och prospektiv långtidssjukfrånvaro IV. WHP (rapporterad av medarbetare) och sjuknärvaro
METOD - design STUDIE I STUDIE II STUDIE III STUDIE IV Design Tvärsnitt Tvärsnitt Prospektiv Tvärsnitt Studieobjekt Organisation (n=60) Organisation (n=60) Organisation (n=60) Individ (n=8082) Data Enkät till medarbetare Enkät till arbetsgivare Enkät till beslutsfattare Enkät till medarbetare Register Enkät till medarbetare Enkät till medarbetare Register
METOD datainsamling i 60 kommunala vård- och omsorgsorganisationer: Enkätdata - 15,871 medarbetare (n=9270/n=8082) - 60 förvaltningschefer (n=60) - 416 beslutsfattare (n=283) Registerdata - samtliga individer: Ålder Kön Sjukfrånvaro - de 60 organisationerna: Årlig kommunal incidens av sjukfrånvaro >90 dagar (2007-2012) Inkomstnivå Arbetslöshetsnivå Antal invånare
METOD Studiegrupp Studiegrupp (n=9270/8082) Kön Kvinnor 93% Män 7% Ålder (m) 48 år Utbildningsnivå (vanligast) 45,6% / 50,6% Gymnasium Yrkesgrupp (vanligast) ca 86% Undersköterskor och vårdbiträden
RESULTAT Studiegruppen sjukfrånvaro 2006 Dagar Frekvens (n=9270) 0-14 7657 82,6 15-30 832 9,0 31-60 282 3,0 61-120 183 2,0 121-180 75 0,8 181-270 80 0,9 271-365 161 1,7 %
Studiegruppen - självskattad hälsa Självskattad hälsa Studiegrupp (n=9270) % Studiegrupp (n=8082) % Mycket dålig 43 0,5 37 0,5 Ganska dålig 279 3,0 265 3,3 Någorlunda 1817 19,6 1760 21,8 Ganska bra 4528 48,8 4403 54,5 Mycket bra 1582 17,1 1533 19,0 Saknas 1021 11,0 84 1,0
Hälsofrämjande åtgärder till individer Livsstilsinriktad rådgivning Erbjudits men ej utnyttjat Medicinsk hälsokontroll Hälsoprofilbedömning Erbjudits och utnyttjat Stresshantering Individuell arbetsanpassning Friskvård Medarbetarenkät Arbetsmiljöutbildning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Studie I
Studie II På organisatorisk nivå: Individinriktade hälsofrämjande åtgärder tillhandahölls oftare än organisationsinriktade hälsofrämjande åtgärder Positivt samband mellan tillhandahållande av individinriktade hälsofrämjande åtgärder (hälsoprofilbedömning, friskvård, medicinsk hälsokontroll) och bättre självskattad hälsa Positivt samband mellan tillhandahållande av organisationsinriktade hälsofrämjande åtgärder (lokala hälsofrämjande projekt, samordnare för det hälsofrämjande arbetet) och bättre självskattad hälsa
Studie III På organisatorisk nivå: Svagt positivt samband mellan tillhandahållande av organisationsinriktad hälsofrämjande åtgärd (preventionsprogram) och lägre incidens av långtidssjukfrånvaro (>90 dagar) efter fyra år (R²=6.2%; p=0.03)
Studie IV 100 Sjuknärvaro de senaste 12 månaderna 80 60 40 20 0 0-1 gånger 2-5 gånger > 5 gånger
Studie IV Vanligaste orsakerna till sjuknärvaro var ekonomiska skäl (67%) samt lojalitet med kollegor (65%) WHP OR (CI) Hälsoprofilbedömning 0.81 (0.68-0.97) Friskvård 0.76 (0.64-0.90)
Slutsats Svaga/måttliga samband mellan tillhandahållande eller utnyttjande av hälsofrämjande åtgärder (WHP), både individoch/eller organisationsinriktade, och: lägre nivåer av dålig självskattad hälsa lägre framtida incidens av långtidssjukfrånvaro lägre risk för sjuknärvaro bland anställda inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer.