VÄGBYGGANDE I STADSMILJÖ - EXEMPLET GÖTATUNNELN I GÖTEBORG Hans Gillgren Arkitekt SAR/MSA, Gillark, Sundsvall Vägverkets Nationella och Regionala Skönhetsråd 13 maj 2008
GÖTATUNNELN I GÖTEBORG
-Planer sen sent 1980-tal - Syfte att få bort trafikbarriären mot älven i centrala staden - Klar 2006 - Kostnad 3,5 miljarder
Utvärdering 2007: Beställare: Utvärderare: Referensgrupp: Hans Utstrand, Vägverket Region Väst Johnny Hedman, Jennie Fagerström, SWECO FFNS Bobo Hjort Owe Swanson Benny Birgersson Hans Gillgren
Utvärderingens inriktning Den färdiga anläggningens kvalitéer - Vägarkitektur - Stadsbyggnadsaspekter - Besluts- och genomförandeprocess - Lärdomar för kommande projekt
Ur gestaltningsprogrammet 1996: Götatunnelprojektet kommer att bli ett påtagligt inslag i stadsbilden. Tunneln och omgivande områden måste ges kvaliteter som överensstämmer med kommunens intentioner om stadsmiljön. Eftersom Vägverket har klart uttalade ambitioner vad avser vägmiljö och vägestetik ligger det således i bådas intresse att Götatunneln byggs på stadsmiljöns villkor och att tunneln skapar tilltalande omgivningar. Förnyade gestaltningsprogram 1999 och 2004
Sammanfattning Vägarkitektur : - Mycket väl utformad trafikanläggning - Linjeföring och ljussättning i tunneln behaglig - Vackra vägbroar, räcken och belysning - Materialanvändningen kunde ha renodlats - Vegetationsytor och växtval kunde ha utvecklats mer
Sammanfattning Stadsbyggnadsaspekter -Tunnelns möte med staden outvecklat, det här är ett vägprojekt inne i staden Gestaltningsprinciperna från 2004: - Stadskaraktär vid Järntorget - Industri-och terminalområdeskaraktär vid Lilla Bommen
Östra tunnelmynningen med Gullbergsområdet till vänster
Österut från tunnelmynningen vid Lilla Bommen
Gullbergsområdet från Centralstationen
Tunnelmynningen vid Lilla Bommen
Öster om tunnelmynningen vid Lilla Bommen, Götaälvbron i bakgrunden
Karaktären är trafikanläggning i parkmiljö, men parken är underordnad trafiken
Tunnelmynningen vid Järntorget
Västerut från tunnelmynningen vid Järntorget
Ur Översiktsplan 2008 under utställning Gullbergsvass Järntorget
I Översiktsplanen skall Gullbergsvass bli tät innerstad
Aktuella förslag vid Skeppsbron visar tät kvartersstad
Hur ska trafikleden bli stadsgata?
STADSSTRUKTUR SOM FÖRUTSÄTTNING FÖR TRAFIKLÖSNINGAR En sammanläkning av staden vid östra mynningen
Tunnelmynningen väster om Järntorget
och vid den västra
Besluts- och genomförandeprocess -Kontinuiteten med samma gestaltningsansvariga hos beställare, Hans Utstrand, och arkitektkonsult, PeGe Hillinge, har givit ett bra resultat - Samordningen mellan Göteborgs stadsbyggnadbeslut och tunnelbyggandet svag
Lärdomar för framtiden trafikanläggningar i stadsmiljö 1. Trafikanläggningens roll i stadsmiljön måste klarläggas tidigt 2. Stadslösningar istället för landsvägslösningar 3. Utveckla kompetensen kring stadslösningar - Exempelsamling - Utvecklingsprojekt
Tunnelmynningar, planskildheter och nivåskillnader i stadsmiljö, några exempel Järnvägstunnelmynning vid Fatbursparken, Stockholm
Söderledens mynning vid Slussen i Stockholm
Söderledens mynning vid Slussen i Stockholm
Söderledens avfarts mynning vid Hornsgatan, Stockholm
Söderledens påfart vid Hornsgatan, Stockholm
Söderledens påfart/avfarts mynning vid Ringvägen, Stockholm
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Tunnelmynning vid Louvren, Paris
Nivåskillnad/tunnelmynning vid Katarinavägen, Stockholm
Eriksbergsgatan, Stockholm
Hilton, Slussen, Stockholm
Hornsgatspuckeln, Stockholm
Kungsgatan/Malmskillnadsgatan, Stockholm
Hammarby Sjöstad, Stockholm
Savignyplatz, Berlin
Issy, Paris
Issy, Paris
Borås
Vägverkets roll som samhällsbyggare (och inte bara vägbyggare) - Möt kommunerna med kompetens inom stadsbyggnad - Ta en drivande roll där kompetensen är svag - Öka kunnandet om stadslösningar