Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för bosättningar ända sedan xxx-talet f. K. Alldeles intill Fixfabriken har man grävt ut stenåldersboplatsen i Sanna i samband med planeringen av 30-talsbebyggelsen. Denna plats är ett minne av stor historisk betydelse och en utgångspunkt för fortsatta bosättningar vid älvmynningen. Inom det befästa Göteborg fanns inte plats för hamnanläggningar, varv, manufakturer och arbetarbostäder. Dessa byggdes upp längs älvens södra strand från stadstullen vid nuvarande Järntorget och ut till Klippan vid Älvsborgs slott. Genom området gick landsvägen, Allmänna vägen som har kvar sitt namn på en sträcka i Majorna. De flesta av varven och hamnkvarteren är borta, men vid Klippan finns intressanta minnen av de viktiga etableringarna Ostindiska kompaniets hamn och de Carnegieska bruken. Att ta fasta på spår att förvalta Stenåldersboplatsen mellan Sanna och Fixfabriken är av stor betydelse för förståelsen för områdets historia och den långa kontinuitet som finns på platsen. Att ta fasta på spår att förvalta Majornas stadskulturlandskap med sin utsträckning längs älven och Allmänna vägen, med höjdpunkter i Klippan med borgrester och delar av Älvsborgs slotts kungsladugård. Ovan: Illustration över hur området kan ha tett sig när vattenlinjen gick här. Illustrationen hämtad ur Sandarna: En stenåldersboplats i Göteborg. 2. Den omstridda älvmynningen och Göteborgs grundande Till vänster: Karta över Göteborgs föregångare och andra tidiga stadsetableringar i kringområdet. Illustrationen hämtad ur Elof Lindälvs Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna. Under medeltiden stred Sverige, Norge och Danmark om herraväldet över Kattegatt och den viktiga handeln längs Västkusten. Sveriges handelsstad var Lödöse några mil upp längs Göta Älv, som dominerades av det viktiga norska Kongahälla. I striderna flyttades riksgränserna, men Sverige kontrollerad i längden en smal korridor längs Göta Älv, som var viktig att försvara. Älvsborgs slott och fästning etablerades på 1300-talet på en borgklippa inom nuvarande Klippanområdet. Fästningen förstärktes av Gustaf Vasa och föll tidvis i danska händer. Detta ledde till den riksomfattande Älvsborgs lösen. Nedan: Göteborg 1815, med området kring Fixfabriken markerat med rött. Karta från Göteborgs stadsmuseum. Mellan 1471 och 1621 var Nya Lödöse handelsstad anlades det starkt befästa Göteborg av Gustaf II Adolf. På 1660-talet hade den nya fästningen Nya Älvsborg etablerats i hamninloppet och gamla Älvsborg revs. För försörjning av fästningen hörde gården Älvsborgs slotts kungsladugård till fästningen. Området användes som jordbruksmark och betesmark. På markerna bodde också anställda vid fästningen i små stugor kallade major efter det finska/estniska ordet maja (=stuga). Borgklippan i Klippan är ett viktigt landmärke i området se vidare senare i rapporten. 9

10

11

12

13

14

15

16

17 HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT tal: totalsanering, trafikleder och bro 1959 gjordes en generalplan för Göteborg som skulle tillgodose ett snabbt växande Göteborg fram till I planen fanns allting inritat: ett helt nytt stadsområde i Västra Frölunda, Skandiahamnen, totalsaneringen av bl.a. Gröna Gatan och Nordstan, ett nät av stadsmotorvägar med Tingstadstunneln i öster och en Älvsborgsbro i väster. Under och 1970-talet förverkligades i stort sett hela planen, vilket drastiskt påverkade västra Majorna och Sanna. Oscarsleden drogs genom Majorna och rader av kvarter revs, bl.a. i Klippan. Gröna gatan totalsanerades och gav plats för Chapmans Torg och höga lamellhus. Karl Johansgatan fick karaktären av en bred stadsgata. Rödastensmotets stora slinga lades över stora delar av Sjöbergen. Ny kontakt skapades över älven. Samtidigt drogs färjelinjer in och barriärer byggdes mellan älven och Majornas övre delar. Att ta fasta på spår att förvalta Några av kvarteren väster om Chapmans Torg tar fasta på Karl Johansgatan storstadskaraktär. 12. Nytillskott från 1970 och framåt Efter 1970: förskolor, gruppbostäder, omdaning av Klippan, Majstångsgatan. Ett av de låga bostadshus som tillkommit i utkanten av Sannaparken under senare år. På andra sidan huset skymtar en än så länge obebyggd tomt vid Majstångsgatan. Planerna ovan och till höger illustrerar de stora förändringar som området genomgick på 1960-talet. Den mindre planen visar området krin gröna gatan, där man under de tillkommande trelängade komplexen kan skönja en äldre, mer oregelbunden struktur. Den större delen visar dragningen av Oscarsleden och Älvsborgsbrons blivande fäste. Under de linjerna kan den äldre, nu rivna, bebyggelsens lägen utläsas. 17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31