Gamla Älvsborg VA-verket

Transkript

1 ARKEOLOGISK RAPPORT 200 7: 20 Gamla Älvsborg VA-verket Göteborg 185 Fästning Historisk tid Förundersökning Göteborgs kommun Mats Sandin & Tom Wennberg

2

3 Gamla Älvsborg VA-verket Mats Sandin & Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2007:20 ISSN

4 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2007 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Mona Lorentzson OMSLAGETS GRAFISKA FORM OCH LAYOUT Mimmi Andersson REDIGERING Tom Wennberg FOTO Göteborgs Stadsmuseum Bilden på försättsbladet visar undersökingsområdet mot NO Inlagan visar dansk segermedalj över belägringen av Älvsborgs slott 1612 TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor TRYCK Elanders Digitaltryckeri, Göteborg. 2007

5 INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...1 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...1 GAMLA ÄLVSBORG...2 UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING...3 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR...4 MÅLSÄTTNING...4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...5 UNDERSÖKNINGSMETOD...6 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR...6 GRÄVNINGSIAKTTAGELSER...6 FYNDBESKRIVNING...9 TOLKNING OCH DATERING...9 ANTIKVARISK BEDÖMNING...10 LITTERATUR...11

6 Figur 1. Blå Kartan, 1: , 61 Göteborg med undersökningsområdet markerat.

7 Gamla Älvsborg - VA-verket FORNLÄMNING GÖTEBORG 185 Arkeologisk förundersökning, Gamla Älvsborg Med anledning av ledningsdragningar för vatten och avlopp utförde personal från Göteborgs Stadsmuseum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktövervakning av delar av fornlämning Gö 185, Gamla Älvsborg, på fastigheten Majorna 720:410 (fig 1, 2 & 3). Fornlämningen ligger inom riksintresseområde Klippan- Carnegie-Gamla Älvsborg. I ledningssträckningen förväntades lämningar från Gamla Älvsborgs slotts yttre befästningsanläggningar att påträffas. Detta antagande bekräftades. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM dnr: 155/ Uppdragsgivare: Göteborgs vatten- och avloppsverk Läge: Göteborgs kn, Majorna 720:410 Ekonomisk karta: 7B0d Koordinater i rikets nät: Grävningsorsak: Grävningsinstitution: X=6402,9 Y=1267,7 Ledningsdragning Göteborgs Stadsmuseum Tidpunkt för undersökning: Fältarkeologi: Undersökt yta: 130 m 2 Antal arkeologtimmar i fält: Platsledare: 16 tim Mats Sandin GSMA nr: TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Gamla Älvsborgs slott är beläget lite innanför Göta älvs mynning. Fästningen uppfördes på en höjd beläget vid älvens södra strand (fig 2 & 3). Berget ligger i den västra kanten av en dalgång som skär in i landet åt sydöst. Bergets höjd är ca 21 meter över havet. I öst och väst ligger markanta höjdryggar. I direkt anslutning till slottsberget finns i öst och väst flacka ytor som tidigare varit stränder mot älven. I söder och sydväst sluttar marken nedåt från Sannahöjden. 1

8 Göteborgs Stadsmuseum Figur 2. Översikt och fornlämningsbild över närområdet, skala 1: Fornlämningsmiljön i området präglas av stenålderboplatsen Gö 15 vilken är mera känd som Sandarnaboplatsen (fig 3). Denna boplats har gett namn åt mellanmesolitikum på västkusten. Fornlämning är samtidigt en av det största och fyndrikaste senmesolitiska boplatsen i regionen. Direkt väster om denna ligger den mesolitiska boplatsen Gö 16. Vid Färjenäs, tvärs över älven ligger Karl IX:s Göteborg (Lu 135) som grundlades 1603 som en holländsk handelsstad men brändes ner av danskarna redan I området finns även Kungsladugård som flyttade till sin nuvarande plats under 1600-talets andra hälft. Öster om borgklippan finns även byggnader från 1700-talet vilka uppfördes av Ostindiska kompaniet som utrustningslokaler för handeln med Kina. Ett flertal byggnader från 1800-talets intensiva industriepok finns fortfarande bevarade i området. GAMLA ÄLVSBORG Älvsborg var en betydelsefull borg i älvmynningen anlagd för att försvara Sveriges enda väg ut till västerhavet. Gamla Älvsborg existerade som slott och fästning från 1300-talet fram till 1661 då slottet revs. Den omnämns första gången 1366 och anläggs förmodligen några år tidigare. De äldsta anläggningarna vilka var byggda av trä och försedda med jordvallar, brändes och skövlades vid flertalet tillfällen. 2

9 Gamla Älvsborg - VA-verket Figur 3. Undersökningsområdet, skala 1:3000. Under 1500-talets första hälft påbörjades byggandet av ett stenslott. I skydd av denna fästning anlades år 1547 Älvsborgsstaden. Staden och slottet brändes 1563 av danskarna. För att återfå slottet måste en lösensumma om daler betalas. Detta var den första Älvsborgs lösen. År 1571, när slottet kommit i svensk ägo, igångsattes en restaurering intogs slottet åter av danskarna vilket resulterade i en ny lösen av Älvsborg. Denna lösen om daler var slutbetald 1619 och slottet blev åter svenskt. Omfattande byggnadsarbeten vidtogs. Dock fann man snart att slottet som försvarsanläggning hade spelat ut sin roll. Beslut om rasering togs 1660 och raseringen skedde Fram till rivningen spelade slottet en viktig roll i det politiska spelet mellan Sverige och Danmark. Material från slottet återanvändes till bygget av Nya Älvsborg och fästningen Göteborg. UTSEENDE FÖRE UNDERSÖKNING Undersökningsytan var beläget öster om borgklippan och något sydväst om Skinnarklippan. Det berörda området där schaktningsarbetet genomfördes är idag beläget i en gata som löper in mot den plats där tidigare huvudentrén till slottet låg. Ytbeläggningen bestod av asfalt och gatsten. Området är beläget på ca 1 2 meter över havet. Förundersökningsområdet har påverkats av sentida verksamhet som byggnation, schaktningar med mera. 3

10 Göteborgs Stadsmuseum TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Större undersökningar av fornlämningen har tidigare skett under två skilda omgångar. Under tidigt 1900-tal undersökte Wilhelm Berg den västra sidan av borgklippan vid uppförandet av bl. a. toppsockerstationen. Då dokumenterades framförallt murdetaljer. Under 1930-talet undersökte Harald Wideen stora delar borgklippan och slottsruinen. Under tidigt 1950-tal undersökte Wideen även delar av de östra befästningskonstruktionerna. Bland annat påträffades ett stockverk i anslutning till borgklippan. Vid nyligen, av Göteborg Stadsmuseum, genomförda undersökningar söder om borgklippan har välbevarade yttre befästningsverk och delar vallgraven påträffats och dokumenterats. MÅLSÄTTNING Som ovan redovisats finns det inom området välbevarade konstruktioner från slottsepoken. Kart- och planmaterialet från och 1600-talet visar att området där markingreppet planeras berör den befästningsvall som enligt samtida karmaterial har konstruerats mellan Skinnarklippan och slottets huvudentré (fig 4). Detta markingrepp ger unika möjligheter att dokumentera om bevarade strukturerna rörande slottets yttre befästningsverk och tillhörande konstruktioner finns bevarade på platsen. Tidigare undersökningar har visat att det äldre kartmaterialet är otillförlitligt beträffande befästningsdetaljer. Detta beroende på att plankartorna till stor Figur 4. Planritning över Älvsborg från Undersökningsområdet ungefärligt markerat i bild. 4

11 Gamla Älvsborg - VA-verket del avbildar hur man planerat att befästningarna skulle byggas ut. Man byggde bevisligen inte allt som planerades av olika skäl. Vid slutundersökningen 2004/2005 av vallgraven söder om slottet påvisades avvikelser mellan kartmaterialet och de iakttagna konstruktionerna. Därför är det viktigt att dokumentera alla strukturer och lämningar som påträffas från slottsepoken för att nyansera bilden av konstruktionerna i anslutning till slottet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med undersökningen var att identifiera konstruktioner från fästningens yttre befästningssystem samt se delar av befästningens byggnadshistoria. Med konstruktioner menar vi befästningsverk som murar, stenkonstruktioner, jordvallar och träkonstruktioner. Syftet var också att via fynden datera strukturer och lager samt ge oss en inblick i aktiviteter kring fästningen. Figur 5. Planritning över schaktet, skala 1:200. 5

12 Göteborgs Stadsmuseum UNDERSÖKNINGSMETOD De för undersökningen intressanta jord- och fyllnadslagren grävdes lagervis och i huvudsak med maskin. Murar och stenkonstruktioner handrensades och kulturlager undersöktes mera noggrant genom handgrävning med försiktig avbaning. Fynd insamlades från säkra kontexter. NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Inga naturvetenskapliga analyser utfördes på platsen. GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Området där ledningarna skulle nedläggas var ca 130 m 2 stort, ca 35 m långt och 3,5 m brett (fig 5). Undersökningsområdet där det ej tidigare grävts hade av exploatören och länsstyrelsen uppskattats till en yta av ca 2x5 meter. Dock kunde äldre lämningar dokumenteras inom den yta av arbetsområdet som antagits varit söndergrävd. Totalt undersöktes ca 240 m3 fyllnadsmassor och jord. Stora delar av ledningssträckningen grävdes i tidigare schaktade massor. De lämningar som primärt undersökts och dokumenterats har framkommit ca 1-2 m under nuvarande marknivå. Det påträffades även strukturer och lager från de intensiva industriperioderna efter fästningsepoken. Undersökningen omfattade Figur 6. Foto av schaktvägg mot S. Den påförda leran syns tydligt vid schaktbotten. 6

13 Gamla Älvsborg - VA-verket Figur 7. Översikt över undersökningsområdet mot NO. Foto: Mats Sandin blandade fyllnadslager i äldre schakt, olika industrilager, äldre fyllnadslager samt ett stratigrafiskt avskilt kulturlager. Direkt i schaktets östra del iakttogs påförd lera på 1,7 m djup under fyllnadsmassor (fig 6). Schaktbotten låg här på ca 1,9 m. Centralt i schaktet dokumenterades övre delen av en stenkonstruktion stratigrafiskt belägen under ett hus byggt på tidigt 1800-tal (fig 7, 8 & 9). Stenkonstruktionen framkom på ett djup av 1,8-2,2 m och var delvis störd av 1800-talshusets grundmur samt av en äldre vattenledning från 1900-tal. Stenkonstruktionen framkom i äldre vattenavsatta sandlager med fynd av bl. a. keramik, ben och järnföremål. I schaktets västra del iakttogs yngreoch äldre fyllnadslager ner till schaktbotten på 1,5 m (fig 10). 7

14 Göteborgs Stadsmuseum Figur 8. Profilritning mot NV. 1: Asfalt och krossbädd. 2: Fyllnadsmassor med asfalt och stenkross. 3: Tegelsten, kalkbruk och tegelkross. 4: Delvis raserad tegelvägg. 5: Grundmur i tegel. 6: Upptaget hål för ledningsrör till huset. 7: Sandlager. 8: Fyllnadsmassor. 9: Siltig brungrå sand. 10: Brun sand med tegelkross och inslag av kalk. 11: Sandlager med fynd av svallat tegel och ben. 12: Mörkbrun sandig silt med inslag av grå lera, fynd av keramik, ben, järnföremål, tegelkross, trärester, näver samt kalk. Renritning: Mats Sandin Figur 9. Översikt över husgrund samt äldre stenkonstruktion, jämför med fig 5. Foto: Mats Sandin 8

15 Gamla Älvsborg - VA-verket Figur 10. Foto av schaktvägg mot N. Fyllnadslagren avtecknar sig tydligt. FYNDBESKRIVNING Ifrån kulturlagret i vilket stenkonstruktionen påträffades insamlades ett fåtal fynd. Fynden bestod av yngre rödgods samt järnföremål och slagg (fig 11). Keramiken är av 1600-talstyp. Figur 11. Fyndtabell. TOLKNING OCH DATERING Förundersökningen resulterade i att en stenkonstruktion troligen tillhörande fästningen påträffats. Konstruktionens ligger i äldre vattenavsatta lager. Dessa iakttagelser är alla stratigrafiskt överlagrade av rivningsmassor och bebyggelse från tidigt 1800-tal. Stenkonstruktionen är därmed definitivt från tiden innan platsen blev industrialiserad på slutet av 1700-talet. Stenkonstruktionens utsträckning korrelerar med en befästningsmur på en plankarta över slottet från 1657 (fig 4). Eventuellt kan stenkonstruktionen vara en de befästningsstrukturer som konstruerats mellan Skinnarklippan och slottets huvudentré. 9

16 Göteborgs Stadsmuseum ANTIKVARISK BEDÖMNING Det område som har beskrivits är undersökt till ett djup varierande mellan 1,8 2,2 m. Under de undersökta nivåerna ligger fornlämningen kvar. Inga ytterliggare antikvariska åtgärder krävs inför den planerade exploateringen av berörd yta. Lagskyddet kvarstår för de delar av fornlämningen som inte berörts av exploateringen. 10

17 Gamla Älvsborg - VA-verket LITTERATUR Berg, Wilhelm Gamla Elfsborg. s Göteborg. Bodman, Gösta & Reuterskiöld, Sigvard Sockerbruket i Göteborg Göteborgs sockerbruk. Göteborg Larsson, Lars-Olof Paul Dolnsteins dagbok. Göteborg förr och nu. Göteborgs hembyggdsförbunds skriftserie XVIII. s Lovén, Christian Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Motala. Johansson, Birgitta & Pettersson, Ing-Marie Från borg till bunker. Befästa anläggningar från förhistorisk och historisk tid. Fornlämningar i Sverige 2. Riksantikvarieämbetet. Borås. Järpe, Anna Nya Lödöse. Medeltidsstaden 60. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Scander, Ralph Vad krönikor kan ställa till. Nya Lödöses flyttning till Älvsborgs slott på 1540-talet. Göteborg förr och nu. Göteborgs hembyggdsförbunds skriftserie IV. s Wideen, Harald Älvsborgs slott. Grävningsfynd och byggnadsdata. Göteborgs Historiska Museum. Berättelser för s Göteborg. 11