PUBLIKATION 2007:94 UTVÄRDERING AV GÖTATUNNELN. Götatunneln. Utvärdering arkitektur och stadsbyggnad

Transkript

1 PUBLIKATION 2007:94 1 Götatunneln Utvärdering arkitektur och stadsbyggnad

2 MEDVERKANDE Medverkande Beställare Hans Utstrand Vägverket, Region Väst Arbetsgrupp Johnny Hedman SWECO FFNS Arkitekter Jennie Fagerström SWECO FFNS Arkitekter PeGe Hillinge SWECO FFNS Arkitekter Bedömningsgrupp Benny Birgersson Bobo Hjort Hans Gillgren Gillark Owe Swanson White Texter: Johnny Hedman och Jennie Fagerström Foton: Jennie Fagerström (sid 5), Johnny Hedman (sid 8, överst till höger) och Nils-Olof Sjödén (övriga) 2 Layout: Jennie Fagerström och Kani Abu-Bakr Projektnummer: ISSN:

3 Inledning Projektet Götatunneln började ta form som idé i slutet av 1980-talet och sommaren Region Väst vill nu ta reda på hur väl den färdiga anläggningen lever upp till de arkitektoniska ambitionerna som fastställdes av erfarenheter och uppnådda resultat inför INLEDNING Utvärderingens tonvikt ligger på den färdiga anläggningens kvaliteter med avseende på före byggstart varit intressant och funnits som tekniska förutsättningar har påverkat Beställare av denna rapport är arkitekt Hans har bedrivits av Johnny Hedman och Jennie Fagerström, båda SWECO FFNS Arkitekter, Till uppdraget kopplades en referensgrupp bestående av fyra personer med erfarenhet av stadsutveckling, vägprojektering, arkitektur beskriva sina intryck av Götatunneln som Referensgruppen studerade tunneln och dess omgivningar genom att granska tunnelmynningarna till fots samt att med blev i stor utsträckning enig i sin bedömning Bobo Hjort, Owe Swanson, Benny Birgersson och Hans Gillgren tillsammans med Johnny personerna har någon tidigare koppling till Göran Wallin, tidigare Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, Stig Falk, tidigare Gatubolaget, Hans Utstrand, Vägverket, och PeGe Hillinge, 3

4 FAKTA OM TUNNELN Fakta om tunneln Götaleden är en del av väg 45 och en viktig kilometer lång och består av två separata tunnelrör, ett i varje körriktning, vilka löper fria bredden i varje tunnelrör är 14,25 m inklusive vägrenar och förhöjda sidoremsor Götaleden har kostat 3,5 miljarder kronor att Packhuskajen Lilla Bommen Centralstationen Järntorget Karta som visar Götaleden. Tunneldelen sträcker sig från Järntorget till Lilla Bommen. 4 Styrande dokument står: Götatunnelprojektet kommer att bli ett omgivande områden måste ges kvaliteter som överensstämmer med kommunens intentioner uttalade ambitioner vad avser vägmiljö och vägestetik ligger det således i bådas intresse att Götatunneln byggs på stadsmiljöns villkor Nästa gestaltningsprogram gavs ut 1999 och är en vidareutveckling av den tidigare 2004 kom slutligen skriften Götatunneln gestaltningsprinciper, vilken ersätter här är grundidéer och utformningen av detaljer i överensstämmelse med det första Bemanning Redan i ett mycket tidigt skede blev arkitekterna Hans Utstrand, Vägverket, och PeGe Hillinge, SWECO FFNS, inblandade i projektet och följde det fram till och gjort utredningar och skisser åt både Stadsbyggnadskontoret och Vägverket samtidigt och att denne även fått följa projektet är snarare regel än undantag att kontinuiteten orsak är lagen om offentlig upphandling (LOU), som brukar tillämpas så att konsultgrupper och

5 Vägen och staden översiktlig analys Tanken är att Götatunneln ska göra det möjligt för kvartersstaden att nå ända fram till vattnet, på sträckan mellan Lilla älven minskat men stadsbyggandet i form av nya kvarter och byggnader är ännu knappt som återstår är omvandlingen av områdena kring tunnelmynningarna och kommande exploatering på Packhuskajen och vid utveckling är det oklara planeringsläget för järnvägsförbindelsen Västlänken samt oklarheter om spårvägens placering ovanpå Ambitionen med Götatunneln har varit gestaltningsprinciper (2004) beskrivs de skilda förutsättningarna för de båda I programmet slås fast att tunnelmynningen vid Järntorget ska ha stadskaraktär medan mynningen vid Lilla Bommen ska knyta an till VÄGEN OCH STADEN Området vid Lilla Bommen bedömning Östra tunnelmynningen ligger i ett redan skulle Gullbergs Strandgata kunna bindas samman med torget framför Centralstationen genom att gator, nya kvarter eller en park då Götatunneln förlängas i lergrunden (dyrbar lösning) och täckas med stadskvarter eller ska den övergå till stadsgata där den kommer upp i marknivå? Väljs det senare uppstår frågan hur tunnelmynningens övergång till stadsgata ska Området vid Lilla Bommen domineras av trafikanläggningar, där Götatunneln är en av flera. Ett andra alternativ är att den betraktas om kanalen fått en utformning som mer antyder parkambitioner med planterade troligen valts för att kompensera de hårda ytorna, trappa av muren och ge är tveksam till terrasserna och anser att tunneln borde ha renodlats till att bli en ett kvarter och mynnar som en tunnel Ett tredje alternativ är att Götaleden ses just så att parken får rejäla dimensioner och tillåts 5

6 VÄGEN & STADEN 6 Dagens stadsfront stannar innan tunnelmynningen. Området vid Järntorget bedömning Om tunnelns mynningsområde vid Lilla Bommen är kaotiskt som stadsmiljö och dock ett tydligt ställningstagande till hur staden ska utvecklas från Järntorget till sitt gatunät och slutna bebyggelse ner till kajen känns naturlig och skulle medföra att Tunnelmynningen som den nu är utformad är emellertid inte anpassad till en sådan lösning genom att ramperna och huvuduppfarten har Sammanfattning - vägen och staden Bedömningsgruppens slutsats är att anläggningens ovanjordiska delar i en Götatunneln tar onödigt stor plats då trågen vid med terrasser och växter har ett formspråk och en bredd som gör det svårt att ge framtida

7 Trafikanläggningens kvaliteter och brister Tunneln är ljus och tydlig och den känns trygg och lätt att orientera sig i. Den böjda linjeföringen är behaglig. Valet av helt vertikala väggar med ljus klinker och ett mörkt tak i sprutbetong ger ett lugnt och rent intryck. Den innersta väggen i varje tunnel får en rytmisk karaktär genom tvärtunnlarnas återkommande, tydliga nummer i en blå, lagom stor klinkeryta. Skyltning Orienterbarheten i stort är god förutom på några ställen där skyltningen är svårläst. I det blåbelysta avsnittet är det särskilt svårt att uppfatta texten på skyltarna. I vissa lägen skyms skyltarna av ventilationsfläktarna. Detta är allvarligt med tanke på kravet att trafiken i tunneln ska flyta men problemet är sannolikt litet eftersom det är få val bilisten behöver göra. TRAFIKANLÄGGNINGENS KVALITETER OCH BRISTER Materialanvändning Materialet i tunnelns väggar och tak fungerar väl men materialvalet vid mynningarna är mer diskutabelt. Referensgruppen anser att principerna för naturstensanvändningen är svåra att förstå och efterlyser en mer konsekvent materialbehandling. Längs samma avsnitt finns både ytor av granit och av betong. Arkitektens tanke med att ha en granitsockel närmast trafiken var att betona det partiet. Graniten har använts som förhöjning. Referensgruppen anser att natursten i murade väggar och socklar vore naturligt i de delar som direkt gränsar till stadens gator men mindre motiverade i de delar som är en ren trafikanläggning. Vita klinker på tunnelväggarna. Vid tunnelmynningen blandas olika material på ett inte helt självklart sätt. De omsorgsfullt och vackert utformade betongelementen vid tunnelmynningarna skulle ha inneburit en fullt tillräcklig ambitionsnivå, anser referensgruppen. Speciellt vid Järntorget där man mycket väl kunde ha haft betongelement på väggarna istället för granit. Det hade varit fullt tillräckligt med granit endast i de tvärställda väggarna i ingången till tunneln, där stenen syns bäst. Vidare anser gruppen att muren av granit mellan den konstnärliga utsmyckningen och själva tunnelns mittvägg förtar effekten av konstverket. Natursten Räckena är stadsmässiga men kanske väl kraftiga. förhöjer ofta kvalitetskänslan till priset av en högre byggkostnad. Att minska mängden natursten hade inneburit besparingar totalt utan att karaktären gått förlorad. Räckenas utformning andas stad och fungerar väl, liksom valet av belysningsstolpar och armaturer. Möjligen kan vissa räcken kännas alltför kraftiga, speciellt de som är närmast gångytorna, Referensgruppen uppfattar även vissa av betongbarriärerna ovanpå tunneln som alltför dominerande. Dominerande betongbarriär vid Lilla Bommen. 7

8 TRAFIKANLÄGGNINGENS KVALITETER OCH BRISTER Vegetationsbehandling Referensgruppens bedömning är att terrasserna kommer att bli ett skötselbekymmer, med skräpansamlingar och intorkad växtlighet. De fleråriga växter som valts är sannolikt inte lämpliga på den extremt utsatta växtplats som terrasserna utgör och det är inte troligt att träden i stödmurarna kan utvecklas på ett fullgott sätt. Visionen från gestaltningsprogrammet att framhäva mynningarnas rundade form med täta trädrader kommer därför troligen inte att gå i uppfyllelse. Konstnärlig utsmyckning och ljussättning Gruppen anser att näsorna i polerad granit (formade av konstnären Pål Svensson) inte infriar förväntningarna från gestaltningsprogrammet. Placeringen, materialkombinationen och ljussättningen gör att de inte tar en tydlig plats. Längst ner i tunneln finns ett effektfullt blått ljus i taket. Växtligheten i terrasserna har inte riktigt tagit sig än. 8 Ljussättningen i tunneln har rätt ljusnivå. Dagtid hjälper det extra ljuset vid tunnelmynningen till för att ögat ska hinna ställa om sig från dagsljus till den mörkare tunneln. Nattetid ser tunneln ljus och inbjudande ut inuti. Tunnelns armaturer är monterade i taket, på jämna avstånd. De placerades av besparingsskäl glesare än det var tänkt, vilket ger ett något randigt intryck på de ljusa väggarna. Detta ger ett varierat ljus, och att det växlar mellan ljusare och mörkare med täta intervall skapar en behaglig rytm vid färd genom tunneln. En jämnt belyst, slät yta skulle troligen upplevas som mer diffus och monoton. Det blå ljuset i taket som markering av lågpunkten ger en bra signal om att man kommit halvvägs. Det ger en spännande upplevelse och gör att tunneln upplevs som kort. Bedömningsgruppen anser att effektbelysningen på väggarna vid mynningen nära Järntorget och på en del av murarna vid Lilla Bommen är överflödig. Enligt Götatunneln gestaltningsprinciper (2004) ska ljuset accentuera områdets gestaltning. Det har i stället blivit tvärtom ljussättningen tar udden av tunnelinfarten som är bra nog i sig. Det ljus som tunneln och omgivningen förmedlar är tillräckligt. Gruppen är särskilt kritisk till det blå ljuset bakom skulpturerna men anser även att tunnelmynningarnas långa sidor (vid ramperna) inte behövt ljussättas. Tunnelmynningen vid Järntorget och dess ljussättning. Den konstnärliga utsmyckningen: näsor i polerad granit. Den blåa effektbelysningen konkurrerar med konsten och betongbarriären längst upp på ett olyckligt sätt.

9 Lärdomar av processen Referensgruppen studerade inte bara det färdiga, byggda resultatet utan i viss mån även Tanken på en tunnel uppstår som ett medel att om det är rätt att satsa stora summor på just en tunnel på denna begränsade sträcka när exempelvis bristen på tvärförbindelser över det också som om tunneln övergår från att vara skisser på hur det nya området ska bebyggas medan de två senare mest handlar om gestaltningsprogram för staden hade kommit först och utgjort en förutsättning för ett Något sådant gestaltningsprogram för fördjupning av de tankar och formidéer som fanns i det första programmet har inte heller Vad hade de två sista gestaltningsprogrammen för syfte? Principer och viktiga formelement fanns redan i det första programmet och det tycks inte ha förekommit någon egentlig bearbetning eller den färdiga anläggningen kan man konstatera så stiliga som de var ritade men också att helheten saknar en bearbetning av samma i programmets bilder tycks inte ha studerats Gestaltningsprogrammen är snarast en som sedan fullföljts på ett imponerande ligger långt drivna studier bakom det första programmets mycket detaljerade krav, medan motsvarande studier inför bygghandlingarna i stadsbyggnadsprojekt av denna sort kanske snarare ska lägga vikten på principerna för samspel med omgivande stadsbebyggelse än omgivande stadskaraktär ska styra detaljerna och att det blir olika beroende på var man är ursprungliga utformningsprinciper som lagts ett problem att arkitekten byts ut mellan idé- och genomförandeskede eftersom det innebär en risk att intentioner och idéer inte med hela tiden och idéerna har fullföljts på ett förtjänstfullt sätt men det är tveksamt samma arkitekt genom hela processen har Kanske skulle en ifrågasättande beställare, projektledare, konsult eller en annan arkitekt en risk att nya vinklingar och idéer inte kunnat slå igenom därför att man redan låst sig vid aldrig ifrågasatts genom åren, kanske för att alternativa principer aldrig fått chans att visas upp, till exempel vid en tävling eller parallella Samspelet mellan Vägverket och kommunen Vägverket har satsat en stor summa pengar på en tunnel som ska ge staden möjlighet att ha ställt krav på någon form av motprestation där det minsta är att staden tydligt redovisar vad man vill åstadkomma, det vill säga en bearbetad gestaltningsplan? Referensgruppen anser att Vägverket hade ett ansvar att efterfråga ett program med tydliga plan- och När frågan väcktes i början av 1990-talet var det enligt tradition naturligt att se på Intressant är att ingen under alla år verkar ha sett denna brist och tagit upp en diskussion om tidigt känt sig nöjd med utformningsgreppet och satsat energin på att fördjupa sig i i staden som detta, är vilket ansvar man ska ta för att det drivs och utformas som Sveriges andra stad med ett kompetent Åtskilliga andra kommuner i landet är mindre välutrustade med personal, konsultbudget och investeringsbudget och Vägverket blir i de fallen en mycket tung part, både måste Vägverket ta på sig en större roll som stadsbyggare och bredda sin kompetens för projektledare om det gäller landsbygdsprojekt verksamhet över hela landet, har en unik möjlighet att samla erfarenhet och borde kunna ta ett större ansvar att sprida denna till berörda 9 LÄRDOMAR AV PROCESSEN

10 SLUTSATSER Slutsatser Götatunneln är en mycket väl utformad och ljussättningen inne i tunneln ger en tydlig och ren med intresseväckande inslag räcken är vackra för att vara vägbroar och har inneburit att tunnelmynningarnas form styr utformningen av kvartersstadens förlängning ytterligare är materialanvändningen, speciellt valet mellan natursten och betong, och vegetationsytorna och växtvalet kunde ha utvecklats mera, särskilt med tanke på drift- Invigning av Götatunneln, mynningen vid Lilla Bommen. 10

11 11

12 12 Vägverket Region Väst Göteborg. Telefon: Fax: VÄGVERKET. UTGÅVA: 9. SEPTEMBER PRODUKTION: SWECO FFNS ARKITEKTER. TRYCK: BILLES TRYCKERI.