Teamets kommunikation inom vård och omsorg

Relevanta dokument
Jag har ju sagt hur det ska vara

Svensk sjuksköterskeförening om

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Maria Åling. Vårdens regelverk

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

April Bedömnings kriterier

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Avdelning patientsäkerhet Västra Götalandsregionen

Innehållsförteckning

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Hur ska bra vård vara?

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF

SBAR-muntlig rapport

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Kursöversikt. Kurser Kursen har 8 huvudmoment/delkurs(er)

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Svensk författningssamling

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Rutin för hantering av avvikelser

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Patientlagen 2014:821

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Handlingsprogram avvikelsehantering

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Hur gör vi action av juridiken

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Fall-och fallskadeprevention

KOMPETENSBESKRIVNING

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Riktlinje beslutsstöd för sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg SN-2017/124

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Varje dag lite bättre

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Kort om Socialstyrelsen

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Tema 2 Implementering

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Reviderad övergripande riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Patientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Organisationsstruktur och säkerhet. SFOG Kristianstad Harald Almström

Information om patientsäkerhetslagen

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Transkript:

OKTOBER 2017 Svensk sjuksköterskeförening om Teamets kommunikation inom vård och omsorg Enligt Socialstyrelsens beräkningar inträffar cirka 110 000 vårdskador årligen i den svenska hälso- och sjukvården, vilket betyder att cirka åtta procent av patienterna drabbas. Många av dessa skador kan undvikas. Bristande kommunikation mellan patienter och vårdpersonal, men också inom och mellan professionella yrkesgrupper, anges vara en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Kommunikation är mer än ett sätt att sända och ta emot information. Alla parter som är inblandade i kommunikationen har egna erfarenheter, referenser och tolkningar som påverkar kommunikationsprocessen. Även om man själv är helt säker på att ett budskap har levererats kristallklart kan man bli förvånad över att det missförstås. Effektiv kommunikation är den centrala delen av ett bra teamarbete inom vård och omsorg. I detta arbete och i teamet har sjuksköterskor en nyckelroll. Inom vård och omsorg behöver både den verbala och den icke verbala kommunikationen fungera för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett säkert sätt. Kommunikation som underlättar ett informationsutbyte mellan patient och personal är en av de allra viktigaste förutsättningarna för god och säker vård. Effektiv kommunikation ökar tryggheten och bidrar till att patienter och närstående kan vara partner i teamet, vilket i sin tur bidrar till bättre behandlingsresultat och hälsa. Ökad tillgänglighet av journaler och annan vårdrelaterad information via internet bidrar till patienters möjlighet att vara delaktiga men ställer också ökade krav på kommunikation i teamen. Vi förväntas kunna kommunicera effektivt inom och mellan yrkesgrupperna trots att utbildning i professionell kommunikation sällan ingår i någon större omfattning i vård- och omsorgsutbildningarna. Den professionella kommunikationen är komplex och påverkas bland annat av olikheter i yrkesroller samt hierarkier som kan ha en negativ inverkan på kommunikationen och därmed på patientsäkerheten. Team där samtliga medlemmar känner sig trygga och vågar framföra sina synpunkter utan risk för repressalier lyckas bättre i sitt arbete och är effektivare.

Kommunikationsmönstren inom vård och omsorg är ofta komplicerade men brister beror sällan på att någon slarvar eller inte är uppmärksam. Ofta kommunicerar man om viktiga saker när man inte är mottaglig för att ta emot informationen, eftersom man är upptagen och koncentrerad på andra arbetsuppgifter. Det kan då uppstå missförstånd och informationen tolkas på annat sätt än vad som avsetts. Forskning visar att sjuksköterskor ibland tenderar att fokusera mera på de praktiska arbetsuppgifterna på bekostnad av arbetsmoment relaterade till kommunikation. Arbetsmiljön inom vård och omsorg kännetecknas i många fall av ett högt arbetstempo, frekventa avbrott och att många personer är inblandade där beslut fattas. Den svenska patientlagen, SFS 2014:821, betonar patienters och närståendes rätt till delaktighet kring planering och genomförande av hälso- och sjukvård. För detta krävs att kommunikationen mellan patient, närstående och vård- och omsorgspersonal fungerar effektivt. Bristfällig kommunikation kan ha en negativ inverkan på patienters och närståendes upplevelser, säkerhet och vårdresultat. Nedan beskrivs några exempel: Patienter och närstående får inte tillräckligt med information och kunskap för att kunna vara delaktiga i beslut kring vård och behandling. Sämre förutsättningar för personcentrerad och jämlik vård. Otydlighet avseende yrkesroller och ansvarsområden. Vi har många arbetsuppgifter som formellt kan utföras av olika yrkesgrupper och det är inte alltid klarlagt vem som förväntas utföra vad. Brister i interaktion mellan yrkesgrupper och mellan avdelningar/enheter kan leda till att viktig information inte överförs på ett korrekt sätt. Rapportering och hantering av avvikelser och risker fungerar sällan optimalt om kommunikationen i teamet brister. Oklarhet kring ledarskap, roller och vem som har mandat att kommunicera beslut. Hierarkiska strukturer, inom och mellan yrkesgrupper medför risker för patientsäkerheten. Exempel på detta är att medarbetarna på grund av rädsla eller osäkerhet inte påtalar risker för chefer eller att avsteg görs från givna säkerhetsrutiner. Om patienter och närstående inte känner att de kan ställa frågor eller ifrågasätta vård personal i olika sammanhang finns också risk att avvikelser inte uppmärksammas och åtgärdas. Ineffektiva informationsvägar. Viktig information ska inte ges till en medarbetare som är upptagen med andra arbetsuppgifter, vilka kräver total uppmärksamhet. Kommunikation mellan sjuksköterskor och läkare Att kommunicera effektivt med läkare har beskrivits som en av de svåraste utmaningarna för nyutexaminerade sjuksköterskor. Forskning har visat att både sjuksköterskor och läkare ofta

är missnöjda med kommunikationen dem emellan. En förklaring är att de två professionerna är tränade att kommunicera på olika sätt. Sjuksköterskor är ofta tveksamma till att använda vissa medicinska begrepp om omvårdnadsåtgärder. Exempelvis uttrycker sjuksköterskor sällan att vi botar patienter, utan beskriver hellre uppdrag och åtgärder i vagare termer, till exempel att vi hjälper patienterna eller de tar hand om dem. Sjuksköterskor kan på detta sätt befästa synen på yrket som underordnat läkaryrket, snarare än att vara en egen profession med omvårdnad som ett eget kunskapsområde och som verkar tillsammans med andra yrkesgrupper i team för att leverera en säker och god vård. Sjuksköterskor är tränade i att vara beskrivande och detaljrika i sin kommunikation, medan läkare är mera tränade i att uttrycka sig kort och koncist. Detta kan vara ett av skälen till att grupperna pratar förbi varandra och missförstår viktiga budskap. Sjuksköterskor kan, i sin strävan att vara tydliga i sina beskrivningar, tendera att missa att betona den viktigaste informationen, medan läkare kan tendera att inte uttrycka det som de själva tycker är självklart, men kanske är oklart för andra yrkesgrupper. Övergångar Alla typer av övergångar/överlämningar mellan skift, enheter eller olika vårdgivare medför ökad risk att kommunikationen mellan berörda inte fungerar optimalt och att en vårdavvikelse uppstår. Viktig information kan missas, glömmas eller på annat sätt inte överföras. I själva överlämnandet av ansvaret för patienten behöver kommunikationen fungera säkert. Dokumentationssystemen mellan vårdgivare kan skilja sig åt och dessutom kan sekretesskraven bidra till bristfällig kommunikation. Många patienter vårdas vid olika vårdverksamheter vilket kan medföra att kommunikationen inom och mellan teamen försvåras. Brister i kommunikationen kan också uppstå när vårdkedjan är komplicerad och många vårdgivare är inblandade. Strukturerat arbetssätt Ett av problemen vad gäller kommunikationen inom vård och omsorg är att den alltför sällan sker systematiskt med etablerade arbetssätt. Det är därför bra att arbeta standardiserat och ha tydliga rutiner för informationsöverföring. Nedanstående åtgärder rekommenderas för att effektivisera kommunikationen och därmed optimera säkerhet, delaktighet och andra vårdresultat. Ge patienter och närstående adekvat information om hälsotillstånd, behandling, omvårdnad och rehabilitering. Planera och utför vård och omsorg i så stor omfattning som möjligt i partnerskap med patienter och deras närstående. Utforma gärna en skriftlig individuell vårdplan tillsammans med patienten och uppdatera den när det är aktuellt. Eftersträva alltid god kontinuitet så att det finns en ansvarig sjuksköterska som har uppdaterad information om patientens status, behandlingsplan, läkemedelsbe handling och aktuella åtgärder.

Utveckla goda rutiner som är väl förankrade bland samtliga medarbetare för hur patientinformation ska förmedlas mellan olika arbetsskift, vårdenheter och verksamheter. Gör patienten delaktig i vårdens överlämningar genom att använda metoder som till exempel bedside rapport 1 och aktiv överlämning 2 då ansvaret för en patient flyttas från en enhet till en annan. Använd standardiserade metoder för effektiv professionell kommunikation, som till exempel SBAR 3, briefing/debriefing 4 och checklistor för att förmedla information mellan olika arbetsskift och vårdenheter och för att minimera risken för missför stånd. Utgå från individuella behov och preferenser vid kommunikation med patienter och närstående. Anpassa informationen efter individ och situation, sammanfatta under samtalets gång, upprepa och följ upp att informationen har uppfattats korrekt. Erbjud tolk till de som behöver. Gäller både för olika språk men också vid funktionshinder som till exempel nedsatt syn, hörsel eller tal. Effektiv kommunikation i akuta situationer Det är självklart viktigt att kunna kommunicera effektivt i akuta situationer, där patientens liv kan hänga på att viktiga ordinationer eller vital information ges, tas emot och förstås i hela teamet. Tänk på följande när du kommunicerar i en akut situation: Uttryck dig klart och var tydlig vem du vänder dig till. Be mottagaren upprepa och bekräfta att de uppfattat budskapet. Undvik termer/begrepp som kan vara tvetydiga. Var specifik med vad du menar. Undvik hintar/antydningar. Säg bara det som behövs för att förmedla budskapet. Begränsa innehållet i informationen till vad som vid varje tillfälle är nödvändigt för att ge patienten en säker vård. 1 Överrapportering mellan skiften på en vårdenhet där patienter och närstående ges möjlighet att aktivt delta. ² Aktiv överlämning innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt med nästa instans. Ansvaret ligger kvar hos avsändaren tills mottagaren har bekräftat att patienten har kontaktats. 3 SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt Rekommendation är en kommunikationsmodell som syftar till att säkra att viktig information om en patients hälsotillstånd levereras på ett korrekt sätt. SBAR hjälper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelämnas vid informationsöverföring 4 Korta möten i början (Briefing) och slutet (Debriefing) av skiftet, där medarbetare i patientnära team träffas för att strukturera kommunikationen genom att skapa en gemensam bild av uppdraget samt att kontinuerligt utvärdera teamets insatser.

Litteratur Eddy K, Jordan Z, Stephenson M. Health professionals experience of teamwork education in acute hospital settings: a systematic review of qualitative literature. JBI Database System Rev Implement Rep. 2016 Apr;14(4):96-137. doi: 10.11124/JBISRIR-2016-1843. Omura M, Maguire J, Levett-Jones T, Stone TE. The effectiveness of assertiveness communication training programs for healthcare professionals and students: A systematic review. Int J Nurs Stud. 2017 Sep 5;76:120-128. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2017.09.001. [Epub ahead of print] Sharp, L. (2012). Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur. Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen 2014-2017. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Rapport 2017:2. Råd för bättre kommunikation mellan patient och vårdpersonal. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Best. nr 5236. www.skl.se/publikationer Kommunikationsbrister i vården. Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Artikelnr 2014-29. https://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-nyheter/2014/kommunikationsbrister-i-varden.pdf Patientlag. Svensk författningssamling 2014:821. Socialdepartementet. Patientdelaktighet i hälso- och sjukvården. En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 260. Kullberg A, Sharp L, Johansson H, Brandberg Y, Bergenmar M. Patient satisfaction after implementation of person-centred handover in oncological inpatient care A cross-sectional study. PLoS One. 2017; 12(4): e0175397. PMCID: PMC5383334

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Baldersgatan 1 114 27 Stockholm Tel vx 08 412 24 00 info@swenurse.se www.swenurse.se Stärker sjuksköterskans profession Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. Vi är en ideell förening som företräder professionens kunskapsområde omvårdnad. I över hundra år har vi tagit ansvar för och engagerat oss i omvårdnad i forskning, etik, utbildning och kvalitet för patientens, vårdens och hela samhällets bästa. Alla legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kan bli medlemmar. www.swenurse.se