Företags kunskap om den inre marknaden

UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt högre andel än genomsnittet för Sverige har vi kunnat konstatera brister i kunskapen om företagens rättigheter på inre marknaden Hela 72 procent av företagen i undersökningen bedömde att de har vissa eller stora brister vad gäller kunskaper om rättigheter på den inre marknaden Företag som handlar med inre marknaden har visserligen en högre självupplevd kunskapsnivå, men ser man till hur de svarat på kunskapsfrågorna är skillnaden inte så stor jämfört med företag som inte handlar med den inre marknaden Endast en dryg tredjedel av de tillfrågade företagen kände till att arbetstagare från andra medlemsländer inte behöver ha ett svenskt arbetstillstånd för att jobba i Sverige. Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

2(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdraget och dess bakgrund... 3 Undersökningen... 3 Redovisning av resultatet... 4 Företag med handel jämfört med företag utan... 4 Företagens uppfattning om sin egen kunskapsnivå... 5 Företagens kunskapsnivå... 5 Var söker företagen information?... 7 Kännedom om Solvit... 8 Sammanfattning och slutsatser... 9 Bilaga 1 - Undersökningsmetodik... 11 Bilaga 2 - Frågor... 12

3(13) Inledning Uppdraget och dess bakgrund Kommerskollegium har bland annat till uppgift att informera företag och allmänheten om den inre marknaden. Kommerskollegium gavs i 2011 års regleringsbrev i uppdrag att genomföra en undersökning för att mäta företags kännedom om den inre marknaden. Syftet med undersökningen har sålunda varit att få en bild av hur mycket företag känner till om de möjligheter den inre marknaden har medfört. Den inre marknaden påverkar företag på en mängd olika sätt. Alltifrån tullfrihet, större utbud, ökad konkurrens, harmoniserade regler till fri rörlighet arbetstagare. Det är inte möjligt att, med ett begränsat antal frågor, mäta kunskapsnivån avseende alla delar av den inre marknaden. Vår förhoppning är dock att de frågor vi valt att ställa ger en indikation på hur den generella kunskapsnivån ser ut. Undersökningen Tillsammans med undersökningsföretaget Markör tog vi fram en enkät bestående av sju frågor. 500 företag besvarade enkäterna. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer under perioden 14 till 29 november 2011. Den urvalsmetod som använts medför att vi inte med säkerhet kan överföra resultatet på den totala populationen. Resultatet får därför ses som en indikation på hur kunskapsnivån ser ut. I det följande avses med företag endast de som deltagit i undersökningen. För en mer utförlig beskrivning av undersökningen hänvisas till bilaga 1 samt till enkätfrågorna som återfinns i bilaga 2.

4(13) Redovisning av resultatet Företag med handel jämfört med företag utan Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? 59% 41% Ja Nej Av de 500 företag som deltog i undersökningen var det 41 procent som uppgav att de handlade med andra EU-länder. Enligt Kommerskollegiums egna beräkningar är det i verkligheten ungefär 10 procent av företagen som handlar med andra länder på den inre marknaden. 1 Det verkar således som om de företag som handlar med EU valt att delta i undersökningen betydligt större omfattning än de som inte är aktiva på den inre marknaden. Ser man till hur svaren fördelats mellan dessa grupper framgår det att företag som redan i dag handlar med den inre marknaden generellt sett har en något högre kunskapsnivå än företag som inte handlar med andra länder. Eftersom företagen med utrikeshandel är överrepresenterade i denna undersökning bör man ha detta i åtanke när man tolkar resultaten. Bland företagen som handlar med andra länder är det 34 procent som angett att de har goda eller mycket goda kunskaper om sina rättigheter på den inre marknaden. Motsvarande siffra för företagen utan gränsöverskridande handel är endast 11 procent. Ser man till företagens svar på våra tre kunskapsfrågor är skillnaden dock inte så stor. Av företagen med utrikeshandel är det 22 procent som svarat rätt på samtliga tre kunskapsfrågor medan motsvarande andel för företag utan handel är 16 procent. Kännedomen om Kommerskollegium samt Solvit är också högre bland företag som redan handlar på den inre marknaden. 7 procent skulle vända 1 Detta gäller för företag med 1-49 anställda och med den inre marknaden avses EU 27 samt Norge, Island och Liechtenstein. Statistiken avser 2008 med reservation för tröskelvärdena i statistikrapporteringen. Gränsen för uppgiftsskyldighet uppgick 2008 till 2,2 miljoner kronor per år vid införsel från EU och 4,5 miljoner kronor vid utförsel till EU.

5(13) sig till Kommerskollegium för att få veta mer om handel med ett annat land och 8 procent känner till Solvit. Motsvarande siffror för företag utan handel är 3 respektive 4 procent. Företagens uppfattning om sin egen kunskapsnivå 21 procent av företagen i undersökningen tyckte själva att de hade mycket eller ganska goda kunskaper om sina rättigheter på den inre marknaden. Det är emellertid bara 4 procent av dessa företag som svarat rätt på samtliga tre kunskapsfrågor. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de... 4% 2% 3% Mycket goda 30% 10% 18% Ganska goda 35% 28% 23% Har vissa brister 27% 56% 44% Har stora brister 9% 7% 4% Handel Ej handel Totalt 72 procent av företagen bedömde att det finns vissa eller stora brister vad gäller kunskaper om rättigheter på den inre marknaden. Tvärtemot vad man kunnat tro är det inom denna grupp betydligt fler företag som svarat rätt på de tre kunskapsfrågorna. 14 procent har trots självupplevda brister i sin kunskap svarat rätt på samtliga frågor. Kommerskollegium ställde samma fråga i en annan undersökning som genomfördes 2005. 2 Trots att sex år passerat så verkar 3 det inte som om att någon förändring ägt rum. Svarens fördelning är i stort sett identiska i de båda undersökningarna. Företagens kunskapsnivå De intervjuade företagen fick ta ställning till tre påståenden som antingen var falska eller sanna. Vi valde att fråga om den fria rörligheten för arbetskraft och arbetstillstånd, om den fria rörligheten för varor och ömsesidigt erkännande samt om krav på etablering kopplat till offentlig upphandling. 2 Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad, dnr 100-172-2004 3 Urval och undersökningsmetod skiljer sig åt mellan de båda undersökningarna och vi kan därför inte uttala oss med säkerhet om någon förändring ägt rum.

6(13) Endast en dryg tredjedel av de tillfrågade företagen kände till att arbetstagare från andra medlemsländer inte behöver ha ett svenskt arbetstillstånd för att jobba i Sverige. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Om du vill anställa någon från ett annat EU-land behöver den personen ett svenskt arbetstillstånd 42% 54% 49% 39% 36% 33% 19% 13% 15% Sant Falskt (rätt) Handel Ej handel Totalt Drygt hälften av de tillfrågade företagen kände till att en vara som får säljas i ett medlemsland normalt också får säljas i alla andra medlemsländer utan vidare ändringar eller provningar. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% En vara som får säljas i ett EU-land får normalt också säljas i alla andra EU-länder utan vidare ändringar eller provningar 62% 53% 56% 24% 24% 24% 23% 20% 15% Sant (rätt) Falskt Handel Ej handel Totalt

7(13) Bäst kännedom hade de tillfrågade företagen om offentlig upphandling. Drygt 60 procent visste att det inte får ställas krav på etablering för att delta i en offentlig upphandling i ett annat land. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% För att delta i en offentlig upphandling i ett annat EUland måste ett företag vara etablerat i det landet 13% 11% 12% 61% 62% 62% 25% 27% 26% Sant Falskt (rätt) Handel Ej handel Totalt Var söker företagen information? En tredjedel av de tillfrågade företagen visste inte vart de skulle vända sig för att få mer information om handel med andra EU-länder. Kommerskollegium ställde samma fråga i en undersökning 2004 och resultatet skiljer sig åt på flera punkter. Stora ökningar kan observeras i andelen företag som inte vet till vem de ska vända sig, från 19 till 33 procent, samt i kategorin Annat, från 19 till 38 procent. Med resultatet i hand kan vi konstatera att vi borde ha bett intervjuarna notera och sammanställa även de alternativ som nu registrerats i kategorin Annat. Vart skulle du vända dig om du vill veta mer om handel med ett annat EU-land? Handelskammaren 2% 12% Branschorganisation 4% Exportrådet 33% 6% 5% 6% 1% Kommerskollegium Skatteverket Utrikesdepartementet Annat 38% EEN/SN/Riksdagens EUupplysning/Ditt europa/kommissionen

8(13) Det är dock inte troligt att nya aktörer tillkommit. Den mest troliga förklaringen till ökningen i kategorin Annat torde vara att betydligt fler nu för tiden i första hand använder sig av Internet och Google för att finna information. Betydligt fler än hälften av besökarna till kollegiets webbplats kommer exempelvis via Google. Det ska även påtalas att en del av förändringen troligtvis kan förklaras med att urvalet inte är detsamma i de båda undersökningarna. I undersökningen från 2004 ingick företag med upp till 200 anställda medan vi i den senaste undersökningen begränsat urvalet till företag med upp till 49 anställda. Andelen företag som skulle vända sig till Exportrådet har gått från 35 till 6 procent och Handelskammaren har minskat från 25 till 12 procent. Det finns även organisationer för vilka andelen ökat, bland annat Skatteverket och Kommerskollegium, men dessa ökningar är så små att de inte går att fastställa med säkerhet. Det står även klart att svenska företag vänder sig till svenska aktörer för att få information. EU-kommissionens nätverk Enterprise Europe Network och sidan Ditt Europa är i det närmaste helt okända för företagen i undersökningen. Kännedom om Solvit Endast 6 procent av de tillfrågade företagen kände före intervjun till Solvit. Bland de företag som handlar på den inre marknaden är andelen något högre (8 procent). 100% 80% 60% 40% 20% 0% I alla EU-länder finns ett så kallt Solvit-center, som hjälper företag och privatpersoner att kostnadsfritt lösa hinder mot rätten till fri rörlighet inom EU. Kände du innan detta samtal till det? 8% 4% 6% 91% 95% 93% 1% 1% Ja Nej 1% Handel Ej handel Totalt

9(13) Sammanfattning och slutsatser Som väntat har företagen som är aktiva på den inre marknaden en något högre kunskapsnivå än företag som bara är verksamma i Sverige. Undersökningen visar dock att företagens bedömning av sin egen kunskapsnivå i många fall inte stämmer med verkligheten. Det är till och med så att de största kunskapsbristerna finns inom den grupp företag som angett att de har goda eller mycket goda kunskaper om den inre marknaden. Mer än hälften av företagen i undersökningen kände till grundprincipen att en vara som är laglig i ett land också får säljas i de andra länderna utan att behöva anpassas. Detsamma gäller för krav på etablering för att delta i en offentlig upphandling. Det var dock sämre ställt med kunskapen om krav på arbetstillstånd. Här var det dessutom så att hälften av företagen trodde sig veta att det krävdes ett svenskt arbetstillstånd när en person från ett annat EU-land skulle anställas. I undersökningen har vi ställt tre kunskapsfrågor. Samtliga frågor rör rättigheter som företag har nytta av att känna till. Vid framtagandet av frågorna har vi dock inte rangordnat alla rättigheter som företag har, och kommit fram till att just dessa är de tre mest centrala. Även om resultatet visar på brister i kunskapen vore det därför fel att föreslå ökade insatser för att förbättra företagens kunskaper inom just dessa tre områden. Det finns dock inget som talar för att kunskapen inom dessa tre områden skiljer sig från övriga delar av den inre marknaden. Resultatet ger sålunda en indikation på hur den generella kunskapsnivån ser ut. Resultatet säger heller inget om vad som kan sägas utgöra en lämplig målsättning. Finns det vissa centrala rättigheter, skyldigheter eller möjligheter som varje företag, eller åtminstone en viss andel, bör känna till? Bör målsättningen vara olika beroende företagsstorlek och bransch? Är det istället så att Kommerskollegium och andra relevanta aktörer bör fokusera på att ta fram lättillgänglig information till företag som på eget initiativ vill lära sig mer samt att göra det lättare att hitta den information som redan finns? Kommerskollegium anser att informationen om den inre marknaden i första hand ska vända sig till de företag som aktivt söker höja sin kunskap. Orsaken till detta är att det är oerhört svårt att nå fram till företag som inte är intresserade av att utnyttja den inre marknaden utan endast vill vara verksamma lokalt. Det är därför ett bättre utnyttjande av resurser att prioritera de företag som är verksamma på den inre marknaden eller visar intresse för att bli det. De åtgärder som genomförs bör därför koncentreras till att informera om den inre marknaden på mässor och seminarier med den målgruppen. Kommerskollegium kan även se att det finns anledning att komplettera informationen på vår egen webbplats med en sammanställning över de viktigaste rättigheter och möjligheter som den inre marknaden för med sig.

10(13) En annan viktig åtgärd är att göra det lättare för företag att få tillgång till all den information som redan finns oavsett vart företagen vänder sig för att söka. Kommerskollegium kommer därför att ta initiativ till ett samarbete mellan de viktigaste inremarknadsaktörerna som har företag som kunder. Målet är att det ska resultera i en gemensam sammanställning över vad de olika aktörerna kan bistå handelsintresserade företag med. Sammanställningen kan delas ut till företag men ska givetvis även publiceras på respektive aktörs webbplats. På så sätt ökar även sannolikheten att alla de företagare som i dag använder Internet som sin främsta informationskälla kan ledas vidare till övriga aktörer oavsett vilken av dessa som hamnar högst i träfflistan på Google. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i närvaro av enhetschefen Agnès Courades Allebeck, informationschefen Ingrid Lindeberg, informatören Lena Gustavsson, utredaren Helena Detlof samt ämnesrådet Tomas Lindell, den sistnämnde föredragande. Lena Johansson Tomas Lindell

11(13) Bilaga 1 - Undersökningsmetodik Undersökningen har genomförts av Markör Marknad och kommunikation. Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer under perioden 14 till 29 november 2011. Undersökningspopulationen avgränsas till företagen med 1-49 anställda. PARAD företagsregister har varit urvalsram för undersökningen. Vid projektstart beslutades att undersökningen skulle genomföras med ett ersättningsurval vilket innebär att ett överuttag beställts och att datainsamlingen pågått tills dess att målsatt antal intervjuer genomförts. Målet sattes till 500 genomförda intervjuer. Ur nämnda registret har Markör beställt ett slumpmässigt urval av 1 500 poster. Vid urvalet för företagsundersökningen har slumpningen skett bland företag som inte är offentligt ägda och där antalet anställda är inom nämnda intervall. Företagen har sökts på vardagar mellan klockan 8.00 och 17.00. Vid intervjuerna har den som är ansvarig för internationell handel sökts. I mindre företag utan internationell handel har intervjun ofta genomförts med den som är ansvarig för företaget. I tabellen nedan redovisas storleken på urvalen tillsammans med utfallet för samtliga poster. Företag Antal genomförda intervjuer 502 Felaktigt telefonnummer 54 Vägran 409 Språkproblem 11 Ej tillgänglig under fältarbetsperioden 27 Kvarstående poster efter avslut 557 Antal i urval 1 560 Kommerskollegium har i samråd med Markör utformat den enkät som har använts i undersökningen. Enkäten bestod av sju frågor. Samtliga frågor har haft fasta svarsalternativ.

12(13) Bilaga 2 - Frågor 1. Har ni handel med varor och/eller tjänster med länder inom EU:s inre marknad? Ja Nej, har ingen handel med EU:s inre marknad 2. Hur bedömer du ditt företags kunskap om vilka rättigheter ert företag har på EU:s inre marknad? Är de? Mycket goda Ganska goda Har vissa brister Har stora brister 3. Vart skulle du vända dig om du vill veta mer om handel med ett annat EU-land? (spontan flervalsfråga) Handelskammaren Branschorganisation Exportrådet Kommerskollegium Enterprise Europe Network/Euro Info Center/Riksdagens EUupplysning/Svenskt näringsliv/ditt europa/your Europe/Kommissionen Skatteverket Utrikesdepartementet Annat Jag kommer nu att läsa upp tre påståenden där du ska få svara om du tror att det jag påstår är sant eller falskt enligt gällande lagstiftning. Du kan även svara att du inte vet.

13(13) 4. Om du vill anställa någon från ett annat EU-land behöver den personen ett svenskt arbetstillstånd. Sant Falskt 5. En vara som får säljas i ett EU-land får normalt också säljas i alla andra EU-länder utan vidare ändringar eller provningar. Sant Falskt 6. För att delta i en offentlig upphandling i ett annat EU-land måste ett företag vara etablerat i det landet. Sant Falskt 7. I alla EU-länder finns ett så kallat Solvit-center, som hjälper företag och privatpersoner att kostnadsfritt lösa hinder mot rätten till fri rörlighet inom EU. Kände ni innan detta samtal till detta nätverk? Ja Nej