Leda Lärande Stockholm 9 oktober 2017 Att utveckla skolans tillgänglighet för de särskilt begåvade eleverna elisabet.mellroth@karlstad.se 1
Skollagen kap 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling Skolan måste då vara tillgänglig för alla Ingen grupp ska prioriteras mer än en annan
Särskilt begåvade elever Vilken kunskap bör finnas i en pedagogisk organisation för att de särskilt begåvade barnen ska ges möjlighet att utveckla sitt lärande och hur kan man uppnå detta? Med bas i ett treårigt skolutvecklingsprojekt presenteras möjliga pedagogiska strategier, hur man bör tänka kring uppgifters konstruktion. aspekter för projektets effekt ute i organisationen ges; t.ex. berörs rektorns, elevhälsans och pedagogens olika roller.
Kunskap i verksamheten Vilka är de särskilt begåvade eleverna Elevens berättelse
Kunskap i verksamheten Modeller
Kunskap i verksamheten Retrieval fluency tar öppensinnat emot intryck och omarbetar dessa Gagnés Differentierade modell för Begåvning och Talang (DMGT, 2003) KATALYSATORER BEGÅVNING = top 10 % TALANG = top 10 % NARURLIGA FÖRMÅGOR (NAT) DOMÄNER Intellektuell (IG) Resonemanget flyter (Indukt./dedukt.), Tydligt verbal, rumslig, minne, observationssinne, bedöma, metacognition. Kreativitet (CG) Uppfinningsrik (problem-lösning), fantasifull, orginell (konst), retrieval fluency. Socioaffektiv (SG) Intelligens (lyhördhet), kommunikation (empati, takt), Inflytande (ledarskap, övertalande). Sensomotorisk (MG) S: visuell, auditiv, luktsinne, etc. M: styrka, uthållighet, reflexer, koordination, etc. SLUMP (CH) INTRAPERSONELL (IC) Fysiska/Mentala karakteristiska (Utseende, handikapp, hälsa) (Temperament, personlighetsdrag, välmående) MOGNAD(ta hand om sig själv) Medvetenhet om sig själv/andra (Styrkor & svagheter, känslor) Motivation/Vilja (Behov, intresse, inre motiv, värderingar) (resursfördelning, adaptiva strategier, ansträngning) UTVECKLINGS PROCESS Informellt/formellt lärande & praktiserande (LP) MILJÖ (EC) Miljö: fysisk, kultur, social, familj, etc. Personer: föräldrar, lärare, vänner, mentorer, etc. Förutsättningar: program, aktiviteter, service, etc. Händelser: möten, belöningar, olyckor, etc SYSTEMATISKT UTVECKLADE FÄRDIGETER (SYSDEV) FÄLT (relevant för skolbarn/ungdomar) Teoretiskt: språk, naturvetenskap, humaniora, etc. Estetiskt: visuellt, drama, musik, etc. Förtagande: försäljning, entrepenörskap, ledarskap, etc. Fritid: schack, videospel, pussel, etc. Sociala aktiviteter: media, offentlighet, etc. Sport: individ & lag. Teknologi: handel, elektronik, data, etc. Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: The DMGT as a developmental theory. In N. Colangelo & G. A. Davis (Eds.) Handbook of gifted education (3 rd edition). (pp. 60-73). Boston: Allyn and Bacon. 6
Kunskap i verksamheten Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 7
Kunskap i verksamheten The Aciotopic Model of Giftedness (Albert Ziegler) Ziegler considers giftedness as a characteristic which changes over time within a environmental context and is the result of various interactions between the individual and the environment. http://www.gigers.com/matthias/gifted/actiopic_model.html Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 8
Kunskap i verksamheten I huvudsak handlar det om hur den pedagogiska miljön kan stödja (eller hämma) elevens utveckling. Detta oavsett vilken modell använder som grund. För Gangé: Kärnan i modellen handlar om hur elevens lärande kan stödjas, eller hämmas. Hur lärande sker påverkas bland annat av elevens personliga egenskaper och av miljön eleven befinner sig i. I modellens kärna lyfts därför intrapersonella- och miljökatalysatorer som både kan assistera och förhindra en elevs lärande. Gross, U.M,. (2004). Gifted and Talented Education: Professional Development Package for Teachers, Module 1. GERRIC, University of New South Wales. https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/ Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 9
Kunskap i verksamheten Vad behöver de särskilt begåvade eleverna för att optimera sin inlärning Resultat av en metastudie (Rogers, 2007) Five lessons to learn on gifted education
Kunskap i verksamheten 1. Daglig utmaning i den domän deras begåvning finns Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396. Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 11
Hur ska man nå dit? 1. Daglig utmaning i den domän deras begåvning finns I organisationen - kompetens om särskilt begåvade elever - ämneskompetens - kollegor som arbetar kollegialt - öppenhet och ödmjukhet - stöd och uppmuntran från ledningsnivå Hur uppnår man detta? Fortbildning, några på djupet, alla lite Olika möjligheter Skolledare och skolpolitiker av extra vikt Samarbete mellan skolor och stadier, t.ex. Sollentuna kommun Flexibilitet, t.ex. i scheman Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 12
Kunskap i verksamheten 2. Regelbundet bör de få erbjudas att arbeta individuellt med det som de är passionerade över Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396. Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 13
Hur ska man nå dit? 2. Regelbundet bör de få erbjudas att arbeta individuellt med det som de är passionerade över I organisationen - kompetens om särskilt begåvade elever - specialkompetens - strukturer som möjliggör för pedagoger att verka Hur uppnår man detta? - ev. politiska beslut, på en skola rektors beslut - delande av erfarenheter, inom och utom organisationen - utrymme för pedagoger utbildade om SB att verka och sprida Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 14
Kunskap i verksamheten 3. Erbjuda olika former av ämnes- och årskursacceleration Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396. Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 15
Hur ska man nå dit? 3. Erbjuda olika former av ämnes- och årskursacceleration I organisationen - kompetens om särskilt begåvade elever - strukturer som möjliggör för pedagoger att verka - skolledares beslut Hur uppnår man detta? - på skolnivå rektors beslut - delande av erfarenheter, inom och utom organisationen - pedagoger utbildade inom SB, uppmärksamma på eleverna - kommunikation med vårdnadshavare Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 16
Kunskap i verksamheten 4. Erbjuda tillfällen där de får umgås och lära ihop med likasinnade Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396. Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 17
Kunskap i verksamheten 5. Se över kurs- och läroplanens genomförande Hastigheten Antal repetitioner Hur innehållet presenteras Lär dig måla en apa Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396. Elisabet Mellroth (Karlstads kommun) 18
Hur ska man nå dit? Viktig kunskap i organisationen! Kunskap om särskild begåvning, Identifikation, Undervisningsstrategier.?
Pedagogiska strategier Hur ska detta vara möjligt!!! Att göra undervisningen tillgänglig för alla, Att utveckla den inkluderande undervisningen, Kräver att undervisningen differentieras. Pedagogiska strategier finns
Pedagogiska strategier T.ex. Differentierad undervisning Det är vanligt att undervisning designas så att den ska tillgodose majoriteten av eleverna i klassrummet. Anpassad undervisning för vissa, SB kan behöva det. Att genomföra detta i klassrum med ca 30 elever? DEFINITION En differentierad kursplan adresserar elevers olika lärstilar och olika inlärningshastigheter i såväl heterogena klassrum som i nivågrupperade klassrum.
Pedagogiska strategier Med detta avses inte individuell anpassning till var och en av de 20-35 eleverna I ett klassrum. Enligt denna undervisningsstrategi planerar läraren för två till fyra olika lärnivåer, eller så ges eleverna möjlighet att göra egna val. Kiernan, L. (1996). Differentiating Instruction. (Lesson One. pgs 3 4). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development. Also found at: http://www.ascd.org
Pedagogiska strategier Tre viktiga aspekter för särskilt begåvade elever Utmanande kursplan som adresserar deras behov gällande hastighet och komplexitet. Instruktioner och ledning bör ges, de behöver troligtvis inte samma mängd repetition och stöd som mindre begåvade elever. Särskilt begåvade elever kan i början uppleva att det inte är rättvist att de får göra något som är annorlunda/svårare/har högre förväntningar.
Pedagogiska strategier Klassrumsklimatet Skapa en förståelse och en acceptans att alla har olika inlärningsbehov. Skapa en vana och tillåtande klimat gällande t.ex. att eleverna når olika nivåer i resultat. Inte om en orättvis fördelning av uppgifter, snarare om ett system som rättvist tar hand om respektive elevs behov.
Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Innehåll Process/metod Resultat Lärmiljö Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Innehåll Abstrakt, komplext och varierande Organisatoriska frågor Lärarens kunskap om eleven Förtest Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Process/metod Högre ordningens tänkande Problemlösning Öppna slut Kreativitet & kritiskt tänkande Varierande nivåer i hastighet Frihet i val Lärarens kunskap om eleven Olika möjliga metoder Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Resultat Relaterat till verkliga världen Deadlines Riktig publik Bedömning & utvärdering Alla kommer inte lika långt Olika svar är möjliga Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
Pedagogiska strategier Differentierad undervisning Lärmiljö Flexibla Accepterande & icke-dömande Olika möjliga lärmiljöer Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
Pedagogiska strategier Svårt att göra allt på en gång! Man kan börja med att differentiera innehåll eller arbetssätt eller resultat snarare än alla, tills bade läraren och eleverna känner sig bekanta och bekväma med alla strategierna.
Hur man utvecklar elevers kritiska tänkande Bloom s taxonometri är konstruerad för att utveckla en högre nivå av tänkande genom att leda eleverna genom en sekventsierad hierarkisk progression. Den är utvecklad för alla typer av förmågor, lärstilar och ämnen. Det är viktigt att notera att tiden som bör läggas på respektive hierarki skiljer sig mellan elevernas förmågor och deras förkunskaper. Tid per hierarki för normaleleven Tid per hierarki för särskilt begåvade elever Elisabet Mellroth, Karlstads kommun 31
Summering differentierad undervisning För att alla elever ska nå utveckling av sitt lärande genom varje dags undervisning Skillnad på individanpassad undervisning. Differentiering handlar om 2-4 olika undervisningsnivåer. Med undantag av de högt resp. exceptionellt begåvade eleverna. För-test, för t.ex. Varje centralt innehåll I planeringen lägga dit utökande moment. Dokumentation och överlämning.
Pedagogiska strategier - uppgifter Uppgifters kriterier för fungerande differentiering. Rika uppgifter Rich learning tasks Sheffield, L. J. (2003). Extending the challenge in mathematics: Developing mathematical promise in K-8 students. Thousand Oaks, CA: Corwin Press.
Pedagogiska strategier - uppgifter 1. Alla elever ska kunna börja på uppgiften, den ska erbjuda utmaning för elever på alla nivåer, 2. Uppgiften ska uppmuntra elever att finna mönster, göra generaliseringar, resonera, förklara (justify) och ifrågasätta svaren, 3. Tillåta eleverna att angripa uppgiften på flera olika sätt, använda olika lösningsstrategier, verktyg, tekniker, modeller, ritningar, 4. Uppmuntra kreativitet och ett innovativt applicerande av matematik, 5. Inneha viktig och användbar matematik och uppmuntra eleverna att göra matematiken vettig (to make sense), 6. Tillåta olika startpunkter, olika mellanlägen, olika lösningar och att olika saker tas hänsyn till undantas eller försvaras (different positions to be taken or defended), 7. Uppmuntra till engagemang, diskurs och samarbete, 8. Kräva ett tänkande på en högre nivå och erbjuda problemlösning, 9. Främja kompetens, nöje, självständighet och självförtroende i matematiska förmågor, 10. Möjliggöra för lärare och för elever själva att bedöma framgångar och svårigheter. Sheffield, L. J. (2003).
Pedagogiska strategier - uppgifter Ex. Fåret Eric Eric är ett otåligt får. Han står längst bak i kön för att klippas. När Klipparen tar fåret längst fram i kön passar Eric på att smyga förbi två av sina fårkompisar. Beroende på hur många får som står framför Eric i kön, hur många får kommer att klippas innan Eric? Uppgiften fortsätter sedan: Vad händer om Eric smyger förbi 3 får, 4 får,, x får? Vad händer om det är 2 klippare,. Maths300.com
Pedagogiska strategier - kollegorna Kollegorna - viktigast Nödvändigt! Utvecklas tillsammans!
Kollegorna - organisationen Kollegorna några med fördjupade kunskaper Samarbete och kommunikation Inom skolan över stadiegränser över skolgränserna. Spridning Arbetslagsmöten - Elevhälsoplanen Elevhälsan visar intresse, diskuterar fall med de utbildade lärarna. MEN
Kollegorna - organisationen SKOLLEDARNA Rektorer och skolområdeschefer! Där rektorer ger stöd och visar intresse händer det saker. Där de inte gör det, känner sig den utbildade läraren ibland frustrerad. Skollednings engagemang och stöd är A & O för all utveckling. Inte bara inom särskild begåvning. MEN
Kollegorna - organisationen Den enskilde lärarens kunskap kan bokstavligt talat rädda liv! Elevens berättelse
Vilka är de? Elisabet Mellroth, Karlstad, Sweden 40
Nätverk Nordisk Talent nätverk gratis, men händer inte så mycket Kontakta Linda Mattsson, linda.mattsson@bth.se European Council for High Ability, ECHA www.echa.org 600 kr/år får till journal 2 ggr/år, nyhetsbrev och konferenser. Kontakta Elisabet Mellroth, elisabet.mellroth@karlstad.se World Council of Gifted and Talented Children, WCGTC, www.world-gifted.org, 600 kr/år får tillgång till journal och nyhetsbrev. Kontakta Elisabet Mellroth, elisabet.mellroth@karlstad.se Filurum pedagog För att bli medlem i någon av Filurumnätverkets hemliga Facebook grupper så måste man skicka ett mail till filurumkonsult@recompile.se Roland S Persson (Högskolan i Jönköping) 41
Referenser Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: The DMGT as a developmental theory. In N. Colangelo & G. A. Davis (Eds.) Handbook of gifted education (3 rd edition). (pp. 60-73). Boston: Allyn and Bacon. GERRIC Professional Development Package for Teachers https://education.arts.unsw.edu.au/aboutus/gerric/resources/pd-package/ Kiernan, L. (1996). Differentiating Instruction. (Lesson One. pgs 3 4). Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development. Also found at: http://www.ascd.org Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396. Sheffield, L. J. (2003). Extending the challenge in mathematics: Developing mathematical promise in K-8 students. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
Tack för att ni lyssnat Elisabet Mellroth elisabet.mellroth@karlstad.se Elisabet Mellroth (Karlstad kommun) 43