Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen
Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige. Fler möjligheter för främmande arter att etablera sig i Sverige. Ökade risker för att nya arter gör skada på inhemska arter och ekosystem.
Klimatförändringarna ger kraftigare väderextremer som Sommar: leder till stress hos träden. Värme och ökad nederbörd svampklimat Värme och oförändrad eller minskad nederbörd torkstress och insekter Vinter: Mildare och blötare mindre tjäle, ökad risk för körskador och stormfällning
Hot mot gran Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Karsten Sund, Naturhistorisk Museum, Oslo
Sannolikheten för två generationer granbarkborrar ökar 1961-1990 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 % av åren Klimatdata från RCA3-ECHAM4 A1B Jönsson et al. 2009, Global Change Biology 15:486-499.
Milda vintrar, varma och fuktiga somrar ökar risken för rotröta. Sporspridning hela säsongen, smittar färska stubbar i förröjning, gallring och slutavverkning. Körskador ökar med minskande tjäle, men också pga uttag av grot och stubbar rotröta i rotskador. Rotröta smittar även tall, lärk, björk m.fl. trädslag
Ungersk gransköldlus Physokermes inopinatus Drabbade ca 1000 hektar (=30 %) av granskogen i södra Skåne 2010. Ca 400 ha avverkades. Foto: Roland Olsson, Skogsstyrelsen
Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Lärk Gnag av lärkborre under grövre bark till vänster och tunnare bark till höger. Foto: Gunnar Isacsson
Contorta Contortabestånd i sydöstra Finland med angrepp av lilla granbarkborren, Ips amitinus Foto: Päivi Lyytikäinen-Saarenmaa, Helsingfors Universitet
Gångsystem på contorta av lilla granbarkborren. Gångsystem fanns också på vindfällda contortatallar i beståndet. Lilla granbarkborren har nyligen etablerat sig i östra Norrbotten. Foto: Päivi Lyytikäinen-Saarenmaa, Helsingfors Universitet
Rödbandsjuka, Dothistroma ny skadesvamp på alla sorters tallar. Angriper äldre barr, hittad i trakten av Fagersta Skinnskatteberg. Milda år kan även årsbarren angripas. Kan bli en mycket allvarlig skadegörare med varmare klimat. Foton: Forestry Commission, UK
Upptäckt i södra England 1954. Sporadisk till 1970-talet. Starkt ökande sedan mitten av 1990-talet. Från 2010 stora skador på olika sorters tallar, särskilt på contorta i nordöstra Skottland. Foton: Forestry Commission, UK
Tall Tallvedsnematod = (Pine Wood Nematode, PWN) Lever i vattentransporterande celler inne i ved av olika barrträd. Proppar igen vattentransporten på icke amerikanska tallar.
Dödlighet hos olika barrträd (plantor) pga tallvedsnematod. Källa: PHRAME final report 2011
Introduktioner av PWN i Portugal, upptäckter i Spanien Galicia 2010 Salamanca 2013 Coimbra 2008 Setubal 1999 Extremadura 2009 och 2011
Björk Sydöstra Skåne, 3/8 2014. Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Blåsvarta björkstekeln Kaläter björk i slutet av juli mitten av augusti Larven är giftig, kan orsaka dödliga leverskador hos får och nötkreatur Hälsoeffekter på klövvilt?
Foto: Gustaf Martini, Skogsstyrelsen
Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
+ lönn, asp, poppel, ask Kinesiska långhorningar Anoplophora chinensis Anoplophora glabripennis Båda på lönn, asp mm. Smalpraktbaggar Agrilus anxius på björk Agrilus planipennis på ask
Askskottsjuka, Norra Sandby, 9/6 2009 till vänster, 17/6 2014 till höger. Foto: Gunnar Isacsson
Om skadegöraren blir värre eller ej i varmare klimat är en fråga om tajming. Två exempel: Ekvecklare och knoppsprickningsdatum (Broder Bejer, Köpenhamns Univ. 1986) Röda tallstekeln, tallbarrens kådinnehåll och aktiviteten hos naturliga fiender (Ida Kollberg, SLU, 2013)
Vi kan själva göra en hel del! Sprid riskerna! Olika trädslag, olika metoder, olika provenienser. Planera för att minska skaderiskerna (stormsäkra kanter, blandade och skiktade bryn, skydd mot rotröta, virkeshygien, gynna naturliga fiender, god naturhänsyn, mångfald i skogsodlingssätt, lägg riset i körvägen). Håll vitaliteten hög och tillväxten hög (röjning, gallring, tidig slutavverkning). Minimera fossila bränslen.