Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Relevanta dokument
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Växtskadegörare - i ett förändrat klimat

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Bekämpning av skador från granbarkborrar

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Stockholm

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

MEDDELANDE Beredskap vid skador på skog

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skogsskador i Region Syd 2017

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Asp - vacker & värdefull

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

SCA Skog. Contortatall Umeå

Tall i contortamiljö Hur klarar svensk tall kraftig exponering av contortans skadegörare?

Produktionshöjande åtgärder

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Risker för svampsjukdomar i teori och praktik

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Ökade risker för skador på skog och åtgärder för att minska riskerna

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget

Kvalitet från planta till planka

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Bilaga 8. Ökade risker för nya skadegörare på skog och åtgärder för att minska riskerna

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Action A3 Inventering gamla träd och sammanställning av befintligt underlag i Kalmars län

Kvalitet från planta till planka

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Naturhänsyn vid grothantering

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Sammanställning över fastigheten

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Skogsskötsel och svampskador en översikt

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Skogsbruksplan. Blekinge län

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Samråd om skogsbruksåtgärder

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

GROT är ett biobränsle

Contortan i SCAs skogsbruk

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Storskogsbrukets sektorsansvar

Sammanställning över fastigheten

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Sammanställning över fastigheten

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Skogsbruksplan. Jönköpings län

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Sammanställning över fastigheten

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Friställning av skyddsvärda träd 2017

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Skogsbruksplan. Släthult 1:26 Misterhult Oskarshamn Kalmar län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress. Oskarshamns kommun BOX 706 OSKARSHAMN

Transkript:

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen

Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige. Fler möjligheter för främmande arter att etablera sig i Sverige. Ökade risker för att nya arter gör skada på inhemska arter och ekosystem.

Klimatförändringarna ger kraftigare väderextremer som Sommar: leder till stress hos träden. Värme och ökad nederbörd svampklimat Värme och oförändrad eller minskad nederbörd torkstress och insekter Vinter: Mildare och blötare mindre tjäle, ökad risk för körskador och stormfällning

Hot mot gran Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Karsten Sund, Naturhistorisk Museum, Oslo

Sannolikheten för två generationer granbarkborrar ökar 1961-1990 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 % av åren Klimatdata från RCA3-ECHAM4 A1B Jönsson et al. 2009, Global Change Biology 15:486-499.

Milda vintrar, varma och fuktiga somrar ökar risken för rotröta. Sporspridning hela säsongen, smittar färska stubbar i förröjning, gallring och slutavverkning. Körskador ökar med minskande tjäle, men också pga uttag av grot och stubbar rotröta i rotskador. Rotröta smittar även tall, lärk, björk m.fl. trädslag

Ungersk gransköldlus Physokermes inopinatus Drabbade ca 1000 hektar (=30 %) av granskogen i södra Skåne 2010. Ca 400 ha avverkades. Foto: Roland Olsson, Skogsstyrelsen

Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Lärk Gnag av lärkborre under grövre bark till vänster och tunnare bark till höger. Foto: Gunnar Isacsson

Contorta Contortabestånd i sydöstra Finland med angrepp av lilla granbarkborren, Ips amitinus Foto: Päivi Lyytikäinen-Saarenmaa, Helsingfors Universitet

Gångsystem på contorta av lilla granbarkborren. Gångsystem fanns också på vindfällda contortatallar i beståndet. Lilla granbarkborren har nyligen etablerat sig i östra Norrbotten. Foto: Päivi Lyytikäinen-Saarenmaa, Helsingfors Universitet

Rödbandsjuka, Dothistroma ny skadesvamp på alla sorters tallar. Angriper äldre barr, hittad i trakten av Fagersta Skinnskatteberg. Milda år kan även årsbarren angripas. Kan bli en mycket allvarlig skadegörare med varmare klimat. Foton: Forestry Commission, UK

Upptäckt i södra England 1954. Sporadisk till 1970-talet. Starkt ökande sedan mitten av 1990-talet. Från 2010 stora skador på olika sorters tallar, särskilt på contorta i nordöstra Skottland. Foton: Forestry Commission, UK

Tall Tallvedsnematod = (Pine Wood Nematode, PWN) Lever i vattentransporterande celler inne i ved av olika barrträd. Proppar igen vattentransporten på icke amerikanska tallar.

Dödlighet hos olika barrträd (plantor) pga tallvedsnematod. Källa: PHRAME final report 2011

Introduktioner av PWN i Portugal, upptäckter i Spanien Galicia 2010 Salamanca 2013 Coimbra 2008 Setubal 1999 Extremadura 2009 och 2011

Björk Sydöstra Skåne, 3/8 2014. Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Blåsvarta björkstekeln Kaläter björk i slutet av juli mitten av augusti Larven är giftig, kan orsaka dödliga leverskador hos får och nötkreatur Hälsoeffekter på klövvilt?

Foto: Gustaf Martini, Skogsstyrelsen

Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

+ lönn, asp, poppel, ask Kinesiska långhorningar Anoplophora chinensis Anoplophora glabripennis Båda på lönn, asp mm. Smalpraktbaggar Agrilus anxius på björk Agrilus planipennis på ask

Askskottsjuka, Norra Sandby, 9/6 2009 till vänster, 17/6 2014 till höger. Foto: Gunnar Isacsson

Om skadegöraren blir värre eller ej i varmare klimat är en fråga om tajming. Två exempel: Ekvecklare och knoppsprickningsdatum (Broder Bejer, Köpenhamns Univ. 1986) Röda tallstekeln, tallbarrens kådinnehåll och aktiviteten hos naturliga fiender (Ida Kollberg, SLU, 2013)

Vi kan själva göra en hel del! Sprid riskerna! Olika trädslag, olika metoder, olika provenienser. Planera för att minska skaderiskerna (stormsäkra kanter, blandade och skiktade bryn, skydd mot rotröta, virkeshygien, gynna naturliga fiender, god naturhänsyn, mångfald i skogsodlingssätt, lägg riset i körvägen). Håll vitaliteten hög och tillväxten hög (röjning, gallring, tidig slutavverkning). Minimera fossila bränslen.