Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa

Relevanta dokument
Dans och Yoga för psykisk hälsa och minskad smärta

Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen

Dansmetoden. Med dansen som verktyg

Sammanställning baserad på 49 besvarade enkäter från deltagare i Dansa utan krav! Jönköpings län. Utvärderingen besvarades anonymt.

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Dansar för hälsa och självförtroende

Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Dansa utan krav! - intervention för unga tjejer med psykosomatiska symptom. - Fjärilseffekten-

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Konferens Första linjen

Slutrapport dansprojekt Askersund - främja livskvalitet och hälsa för unga flickor genom dans

Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Därför gör konsten kroppen glad

Movements- ett dansprojekt

Redovisning av Ett kulturprojekt för att främja unga flickors psykiska hälsa i Askersund

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar

LUPP Kungsbacka kommun. Hälsa

48 Motion om att tillsätta en utredning angående ungas psykiska hälsa och skolresultat, med fokus på genusperspektivet (KS/2015:269)

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Dans för tonårsflickor med psykisk ohälsa

Folkhälsoplan.

Antagen i kommunfullmäktige 24 november 2015, 171

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Kultur för hälsa och vård

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Rusta barn och unga för livet - Presentation av SAM-projektet. Linda Moestam

Förebygg.Nu Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Samtal om livet - gruppsamtal som redskap i primärvården

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

A3: Ungas livsvillkor & hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för inlärning

Välfärds- och folkhälsoprogram

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Konferens Första linjen

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

More to life-caféer. Projekt Unga vuxna år

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

DISA din inre styrka aktiveras

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Frågeunderlag. Bilaga 1

samverkan motivera agerar

Hälsofrämjande perspektiv i skolmiljö

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Den viktiga skolnärvaron

SAM, samverka, agera, motivera

Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö

Förebyggandevecka på Fabriken.

FÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet

Hälsoutskottets motion

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

SV:s Arvfondsprojekt

GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI

Det gäller vår framtid!

SAM Samverka Agera Motivera

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Revisionsrapport: granskning av kommunens förebyggande arbete avseende psykisk ohälsa hos barn och unga

BRIS 2007 BRIS hade kontakter med barn och unga under Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

STUDIEMotivation. Tutorlärarnas hemsida. Facebook. Infobrev (6.5)

Psykisk ohälsa hos barn och unga

20 år av genderspecifik drogpreventionden interaktiva Bellametodiken.

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Djur, natur och människors hälsa. Hur och varför djur och natur kan medverka till en bättre hälsa för oss människor

7 maj. Inledningstalare: Per Kornhall. Moderator: Föreläsare: Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! Charlotte Naversten.

Depressioner hos barn

Hälsan i Sala kommun 2014

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Transkript:

Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa

Anna Duberg anna.duberg@oru.se Med. Dr., Forskningshandledare, Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet Leg. Fysioterapeut, Psykiatri Barn och Unga vuxna, Region Örebro Län Idéutveckling, Social Impact Lab, Örebro Universitet https://www.oru.se/samverkan/offentlig-verksamhet/ideutveckling-och-samverkaninom-forskning/social-impact-lab/case-1/

Bild: Alfvén, Gösta, Barn & psykosomatik: i teori och klinik, 1. uppl., Norstedts akademiska förlag, Stockholm, 2006

Somatiska besvär: 11, 13 och 15 år HUVUDVÄRK 11 år 13 år 15 år Flickor 32 % 45 % 51 % Pojkar 25 % 28 % 28 %

Psykiska besvär: 11, 13 och 15 år NEDSTÄMD 11 år 13 år 15 år Flickor 28 % 48 % 61 % Pojkar 19 % 22 % 27 %

2013;43(3):195-206.

Va r hja rna a r skapad fo r att tillhöra en kropp som rör på sig. Sänker oro och ger bättre självförtroende hos ungdomar. Serotonin Noradrenalin GABA-aktivering FYSISK AKTIVITET: Förbättrar tolerans mot stress. Dämpar aktiviteten i kroppens stressystem. - Kortisol balanseras -Hippocampus -Prefrontala cortex Lika effektivt som antidepressiv medicinering! Ökat blodflöde till hjärnan Nya blodkärl bildas Syresättning ökar Förmåga att göra sig av med slaggprodukter ökar

Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet www.yfa.se Svenska Läkaresällskapet Svenska Barnläkarföreningen

Fysisk aktivitet, rekommendation för barn: 60 min/dagen Uppnår rekom. 11 år 13 år 15 år Flickor 15 % 10 % 10 % Pojkar 22 % 17 % 15 %

Rörelseglädje = Hälsovinster Intresse Regelbu ndet Hälsovinster

Dansprojektet Treårig randomiserad kontrollerad interventionsstudie som riktade sig till flickor 13-18 år med återkommande internaliserande psykisk ohälsa. Handledare: Prof. Margareta Möller, M.Dr. Helena Sunvisson, M.Dr. Lars Hagberg

Dansprojektet Syfte: Utforma en intervention med dans och utvärdera om den är effektiv & kostnadseffektiv i att förbättra hälsa och livskvalitet för flickor 13-18 år med återkommande stressrelaterad psykisk ohälsa. Foto: Magnus Westerborn

Centrala aspekter Self-Determination Theory* (Socialisering, medbestämmande, kompetens) Fokus på rörelseglädje Kravlös, prestationsfri atmosfär (kom som du är) Resursfokus och kroppskännedom Kreativitet och känsloteman *= Ryan RM, Deci EL. Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. Am Psychol. 2000; 55(1)

Resultat God följsamhet. 81%= fullföljde (jmfr 54% BGDP), 67% = hög närvaro 91,5% i dansgruppen upplevde interventionen som positiv 92% fortfarande fysiskt aktiva ett år efter avslut (kontrollgrupp 57%)

I vanliga fall har man alltid en roll men i dans får man vara den man är inombords Det känns som att man svettades ut den där gamla skiten som man kom med från skolan eller vad det är - och så öppnades det en helt ny människa inom en. Jag vet inte vad det är men så känner jag iallafall.

Signifikant skillnad mellan grupperna gällande ökad självskattad hälsa efter avslutad intervention.

Sign. skillnad mellan grupperna gällande minskade somatiska (p=0,021) symtom samt minskad konsumtion av smärtlindrande medicin (p=0,020) efter avslutad intervention. Andel (%) som minskade somatiska symtom efter avslutad intervention (12 m.) 60 50 40 30 20 dans kontroll 10 0

Sign. skillnad mellan grupperna gällande emotionella symtom (p=0,023) efter avslutad intervention. Andel (%) som minskade emotionella symtom efter avslutad intervention (12 m.) 70 60 50 40 30 dans kontroll 20 10 0

För det, ja, för i hela samhället är ju så att det är liksom betyg eller poäng eller liksom typ och därför är det så skönt att komma till dansen för då kan man liksom släppa allting annat och liksom bara vara där. Utan att hålla på och prestera någonting eller så. Det är jätte bra.

Kostnadseffektiv insats beroende på: * billig insats * minskat antal skolsköterskebesök (dansgrp minskade 54 %, kontrollgrp 25 %) * vinster i livskvalitet (p =.04) räknat i QALY (vinst = 0.1):

State of mind

Dansa utan krav! Region Jönköpings län Fjärilseffekten

Rätt insats i rätt tid? Hälsofrämjande arbete, tidiga och förebyggande insatser kan medverka till att förebygga olika former av utanförskap och psykisk ohälsa NORMALITET NORMALITET 6 ÅR 16 ÅR 21 ÅR UTANFÖRSKAP TID

Dansa utan krav! i Jönköpings län

Region Intern/Extern Aktör Kommun Stödfunktion Utbildning Rekrytering Resurs målgrupp v.b. Lokal/musiktjänst Dansinstruktör Marknadsföring Samordnare Rekrytering Finansiering

Samverkansmodell Jönköpings kommun Kultur och fritidsförvaltningen Finansiering Samordnare BUN Finansiering Rekrytering via elevhälsa Socialförvaltningen Finansiering Rekrytering via Ung Arena Studieförbundet Vuxenskolan Dansinstruktör Lokal Barn och ungdomshälsan Rekrytering Resurs dansinstruktör/målgrupp Folkhälsosektionen Stödfunktion Utbildning

Habo kommun Samverkansmodell Folkhälsorådet BUN Beslut (Finansiering) Samordnare Rekrytering Kulturskolan Dansinstruktör Lokal Finansiering (Kulturrådet) Barn och ungdomshälsan Rekrytering Resurs dansinstruktör/målgrupp Folkhälsosektionen Stödfunktion Utbildning

Investerings- eller kostnadsperspektiv?? investeringskostnad

Utmaningar Förankring/Stuprör Implementering ansvarsfördelning Rekrytering ansvarsfördelning Målgruppen/Bortfall

Varför Dansa utan krav! Att jobba med ungdomars självkänsla i en kravlös miljö, där dansen ger möjlighet att få uttrycka sina känslor är ett fantastiskt sätt som leder till ökad medvetenhet hos tjejerna. Det ger också ingångar till att parallellt få en kontakt med skolans elevhälsa som kan hjälpa till att samtidigt stärka eleven med ex. kuratorssamtal om det behovet finns. Man främjar den psykiska hälsan för tjejerna genom att ge dem en möjlighet att utvecklas och lyckas. I förlängningen så ska det framförallt öka tjejernas välmående, få lyckas i skolan, ökad motivation till skolarbete som leder till ett bättre studieresultat Enhetschef Barn- och utbildningsförvaltningen Efter att jag började här har jag blivit gladare inte bara på dansen utan också i skolan. Jag vågar också mer Tjej 14 år

Feel the way you move Jag hade en deltagare som i början av året alltid kom väldigt ihopkrupen med axlarna hängandes framåt och huvudet lätt hängandes nedåt. Ju längre tid det gick genom projektet desto mer sträckte hon på sig och i slutet av perioden såg hon ut som en helt ny människa. Riktigt häftigt att följa! Dansinstruktör Jag har blivit mycket mer självsäker tack vare dansen. Den får mig att bli stark på insidan Tjej 16 år

Rekommendera till andra? Det som betyder mest för mig är att jag får mycket inspiration men framför allt har jag blivit av med en stor del av min ångest. Att jag träffar nya vänner, och att jag alltid mår bättre

ida-klara.johansson@rjl.se Sektion Folkhälsa Region Jönköpings län Barndialogen