DESS PRAKTIK. Anna Lund, Joakim Krantz, Birgitta E Gustafsson Centrum för kultursociologi, Linneuniversitetet

Relevanta dokument
Beslut för grundskola och fritidshem

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Stödinsatser i skolan

Vi har inte satt ord på det

Anna Andersson. Lotta Krus. Kvalitetschef AFG AcadeMedia Fria Gymnasieskolor. Verksamhetschef. LBS Kreativa Gymnasiet

Beslut för gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Resultat kundundersökning 2011

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Mönsterås kommuns skolkulturplan

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Beslut för gymnasieskola

Rapport. Innehåll. Inledning (7) Dnr :2457. Inledning. Fakta om skolan. Bakgrund och syfte. Frågeställningar.

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Strategi för bättre lärande i matematik

Skolbeslut för grundskola

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? Om dokumentstyrning av professioner

Beslut för förskoleklass och grundskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola läsåret 2015/2016. Kvalitetsplan. Mellanvångens förskola

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola

Skolverkets stöd för skolutveckling

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Information 17 september 2015 Gruppen för rektorer på fristående gymnasieskolor

Bjuvs kommun Dnr :6993. Beslut

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. Beslut. Consensum Lund AB Org.nr Niklas Anderberg Dnr :7640

Skolbeslut för grundskola och obligatorisk särskola

LOKAL ARBETSPLAN

Beslut för grundskola och fritidshem

2013 GR föräldrar Borås stad

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan I Ur och Skur Robinson Husberg i Enköpings kommun

Skolplan Med blick för lärande

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Beslut för grundskola

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Skolområde Korsavad 2012/2013

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Beslut. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering

Beslut för grundskola

Marks Gymnasieskola - Elevenkät åk 2 Lå

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

Individuella Gymnasiet Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 65%

Beslut för förskoleklass och grundskola

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Beslut för grundskola och fritidshem

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Dnr :4011. Skolbeslut för fristående grundskola. efter tillsyn av Potentia Education i Håbo kommun

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Dnr : Beslut. efter tillsyn av den fristående förskoleklassen och grundskolan Al-Zahraa Idealiska Akademi i Stockholms kommun

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Utvärdering av musik- och kulturskoleverksamheten 2017

Lokal arbetsplan Läsåret

Hur reformer styr verksamhet på fritidshem

Förslag till intervjufrågor vid observationer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

Workshop RUN konferens Östersund

Viktor Rydbergs gymnasium Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 81%

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Beslut för förskoleklass och grundskola

SKOLFRAMGÅNG I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Beslut för förskoleklass och grundskola

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Hagströmska gymnasiet i Faluns kommun.

Stöd för genomförandet

Individuella Gymnasiet Elever Gymnasium år 2 - Våren svar, 96%

Tillsyn av den fristående Martemeoförskolan Kullerbyttan

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Transkript:

S K A PA N D E S KO L A E N K A L E J D O S KO P I S K R E F O R M O C H DESS PRAKTIK Anna Lund, Joakim Krantz, Birgitta E Gustafsson Centrum för kultursociologi, Linneuniversitetet

! Mångskiftande reform och konstvärld! Material: intervjuer, observationer, dokument! Studiens giltighet! Studiens frågor

KULTURENS KRAFT! Kunskapsmål integrativa arbetssätt, planerade/oplanerade! Sociala mål sammanhållning, mod, brott mot genusnormer och etablerade elevhierarkier! Generiska mål analysförmåga, kommunikation, ansvar, självständighet

KUNSKAPSMÅL! Man jobbade med historia kring bruksmiljön på historian och NO jobbade mer med tekniken. Hur gjorde man i en masugn, vad händer i en masugn, hur fungerar det rent tekniskt? Hur gjorde de på den tiden? Och det här med vattenkraften som de använde för att driva. Bilden var ju involverad när det gällde skissning kring det här projektet, och i dokumentationen, i fotografering. I bilden jobbade de utifrån bildsemiotik och sen jobbade vi med musiken, ett av bildspelen tonsatte en klass. Slöjden jobbade med kulturhistoria och kläder.

! Professionell utveckling för lärare! Professionell utveckling för kulturaktörer

EN KULTURAKTÖR SÄGER Någonstans finns de här barnen med en. Man tänker mer lekfullt och öppnar upp sig för lite galnare grejer, ungefär som de tänker. / / Man får större ramverk på något vis. Vad fasen spelar det för roll om man inte blidkar den moderna konstmusikeliten med den här stråkklangen, förstår du? Det man själv sysslar med är så oerhört snävt, och när det sitter ett barn och har så mycket roligare idéer så blir man sporrad på något vis. Om en tioåring kan ha roligare idéer än en kompositionsprofessor så kanske man borde ta det till sig på något vis och bli lite mer öppen och galen kanske.

UTMANINGAR! avståndet till golvet påverkar bedömningen av reformen! omfattande reformering: betyg och bedömning, prestationsdiskurs! relationen kultur- och skolpolitik

EN HUVUDMAN SÄGER Rektorer vet att de mäts mot kunskapsmålen. Som rektor har du hela skollagen att stå inför. Du står upp inför skolinspektionen och det är mycket som ska rapporteras, och det är åtgärdsprogram som ska skrivas och det kan överklagas. Du har något som bara ska göras och man kontrolleras och man kan till och med bli dömd, i alla fall medialt. Då ska man ha en ganska stark drivkraft om det här [estetiska lärprocesser] är vad man bärs ut av. En del har det.

EN LÄRARE SÄGER Problemet som jag ser det är att ett kreativt kulturellt tänkande är motsatsen till vad man mäter i slutändan. Vi tar matematiken, vad är det vi mäter? Poängmätning. Alla dessa PISA, nationella prov, det är läsförståelseprov där man får poäng på det man gör. Men det är inte det som förespråkas [i Skapande skola], alltså blir det här motsägelsefullt. Skulle uppskatta om även Skolinspektionen var mer intresserad av de estetiska ämnena.

INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET! Mellan retorik och praktik! Synen på ungas kompetens att utöva inflytande! Kultur för alla eller kultur underifrån?! Informationsbrist: elever, lärare och kulturaktörer! Delaktighetsunderskott i planering och information men delaktighet i mötet/skapandet

ELEVER OM DELAKTIGHET Att man får vara med. Att man hjälper till och hjälper någon. Att man ska vara med i ett projekt. Att man är med och gör saker. Att man blir lyssnad på. Att de skulle låta eleverna vara delaktiga och få veta vad som händer. Inte bara veta dagen innan. De borde berätta för oss lite innan. Nej, vi har inte fått veta något eller bestämma något. Det är ju inte roligt om lärarna bestämmer, det är roligare om vi får bestämma hur vi vill ha det också. Det var dålig information om syftet med det. Jag tycker att man hade kunnat gå ut med det bättre, för det var faktiskt rätt dåligt med information. Vi fick veta att det var en uppvisning och sen la de ut det på Youtube fastän vi inte visste det. Vår skola borde ta lite ansvar.

LÄRARE SÄGER! Men jag tror inte det var så konkret för eleverna. Helt plötsligt ska man satsa pengar och det ska heta [projekt X]. Det var inte konkret nog. Det var inte förankrat just då i deras skolarbete och i deras vardag. Därför blev det lite så där att ja, ja. De tog inte det på allvar. / / Ja, är det så att halva kollegiet är kritiska hur ska inte eleverna tänka om det då? Det är ju en jättekänslig sak.! Jag sitter med i skolornas kultursamverkansgrupp, men jag visste ingenting om det här förrän [N.N., det vill säga en kulturaktör som ska arbeta på skolan] ringer upp / / Det kändes hallå! och jag blev rent ut sagt förbannad. Även om jag tycker det är en jättebra tanke vill jag inte ha något med det att göra. För det känns bara som ett jättegigantiskt projekt.

LEGITIMITET OCH FÖRANKRING HOS ELEVER! Fyra situationer Situation 1 Om vi inte hade vetat att det hade varit det [en koppling till skolans ämnen] då hade vi inte sett någon mening med att göra det. Jag vill vara med och planera min utbildning men inte vara med och planera projekt. Det är nog tidsfördriv det skulle inte förvåna mig.

! Situation 2 Det blir ju ett roligt slut på det hela. Det kommer att bli en teater eller en musikgrej. Sådant tycker jag om, det är ju inte så i den vanliga undervisningen, då gör man ju bara och sen så har man ett prov och sen så är det klart. Det är inte samma som att jobba med annat. Nu blir det något av det, det blir en teater, och det tycker jag är roligt. Man är extra taggad när det blir något av det, och inte bara sitta och nöta in saker och sen har vi ett prov efter och sen är det klart med det.

! Situation 3 Det är kul att få träffa någon som gjort ett intryck på samhället. Som har gjort många rapplåtar om allt möjligt. Det väcker intresse hos de som kanske inte gillade rapp innan. Man fick uttrycka sig och komma på en låt. Det var inget han bestämde. Komma på sådant som rimmar. Vad handlade texterna om? Det blev mest om samhället. Det var om vad man tycker om samhället och vad man vill ska förändras och så. Han hade hittat låten som passade till texten.

! Situation 4 Vi vet inte hur vi ska göra. Vi vet inte varför, vi vet inte hur, vi vet inte anledningen. Och vi vet inte när. Vi vet att vi ska göra den, men varför och hur, det har vi ingen aning om. Jag skulle hellre vilja att skolan sparade pengar i stället för att vi ska hålla på med någonting som vi inte vill. Jag tror inte att många elever på den här skolan är engagerade till det här, jag tror att det är många som inte ens vill. Det är typ att kasta ut pengar känns det som, på ingenting.

PROBLEMATIKER! Handlingsplanen inte tillräckligt känd eller i praktiken använd, på skolnivå bristande samverkan i praktiken! Eldsjälar, behovet av administrativt stöd! Ettåriga projekt och projektkultur i skolan! Kultur på tillfälligt besök! Utvärdering

PROBLEMATIKER! Befintlig skolkulturell kontext påverkar utfallet, och rektorers betydelse! Skolans reformering, vad skolan kontrolleras på, viss osäkerhet hos rektorer att tala om vad kultur och konst kan bidra med, och lärares känsla av ökad kontroll och styrning! Konstnärlig autonomi och/eller kultur som nytta, på skolans villkor och/eller risk för likriktning?

MÖJLIGHETER! Ungas vilja till delaktighet! Se likheter, synliggöra skolans och kulturens kunskapsspråk! Generiska kunskaper och professionell utveckling! Lärares önskan om att arbeta med kulturella och konstnärliga uttryck som kitt för samarbeten, större sammanhang och helheter! Övergripande stor vilja att arbeta mer med kulturella och konstnärliga uttryck i skolan, inte minst utifrån en välfärdsstatlig målsättning om alla barns och ungas rätt till kultur

NÄR HAR DET FU NGERAT BRA? ELLER POTENTIAL FÖR LÅNGSIKTIGHET! - Skolledningen ger legitimitet/förankring åt projekt i handling samordnare - tid för planering - inflytande och delaktighet för lärare och elever - kulturaktörer som elever upplever är kunniga med didaktisk och social kompetens - engagerat flertalet lärare och inte enbart eldsjälar - olika ämnen - bra projekt blir bra om kontexten är förberedd för det, och med avsaknad av stora statusskillnader mellan ämnen och närhet mellan elever och skolledning.

UTVECKLINGSOMRÅDEN! Kulturpolitik och skolpolitik en röd tråd eller parallella spår! Att institutionalisera Skapande skola! Tid och plats för professionell utveckling! Att bygga Skapande skola underifrån