ÅRSREDOVISNING 2003 NATURBRUKSGYMNASIET www.lio.se
Naturbruksgymnasiet i Östergötland en presentation Landets ledande aktör inom naturbruksutbildning Naturbruksgymnasiet i Östergötland är genom Himmelstalundsskolan och Vreta- Västerbyskolan en av landets största och mest kompletta anläggningar av sitt slag. Regionens ungdomar och vuxna erbjuds här högkvalitativ grund- och vidareutbildning inom olika naturbrukssektorer i nära samverkan med branscherna. Verksamheten bedrivs av Landstinget i Östergötland på uppdrag av länets kommuner som genom avtal reglerar villkoren för innehåll, omfattning och ekonomi. Naturbruksprogrammet är ett av de sjutton nationella gymnasieprogrammen med inriktningarna jord, skog, trädgård, hästhållning och djurvård. Varje gren erbjuder olika profiler. Under året har vi samarbetat med ett sjuttiotal olika kommuner i landet. Vid Himmelstalundsskolan i Norrköping erbjuds inriktningarna trädgård med markbyggnad samt djurvård. Den senare innehåller profilerna djurparksdjur, djursjukvård samt sällskapsdjur och företagande. Vid båda inriktningarna finns dessutom naturvetenskaplig profil. På skolområdet finns en omfattande anläggning med bl a skolhus, markbyggnadshall, verkstad, flera växthus, frilandsodling och rosarium. Profileringen inom djurparksdjur bedrivs i nära samverkan med Kolmårdens Djurpark och Tropicarium Kolmården. Skolans egen djuranläggning finns vid Folkets Park i Norrköping där den också står öppen för allmänheten och är ett populärt utflyktsmål för bl a barnfamiljer och förskolor. Där finns ett mindre tropikhus samt stallar för får, getter, svin, höns, kaniner, fåglar mm. Folkets Park anläggningen kommer att flyttas till skolområdet när en planerad byggnad är klar vid årsskiftet 2004-2005. I anslutning till Himmelstalundsskolan finns Himmelstahus som erbjuder elevboende för långväga studerande. Vid Himmelstalundsskolan finns också en gymnasiesärskola med trädgårdsinriktning och vuxenutbildning inom trädgård och markbyggnad. Vuxenutbildningen erbjuder kurser inom trädgård och markbyggnad. Vreta-Västerbyskolan är belägen vid Vreta Kloster, strax norr om Linköping. Här finns naturbruksprogrammets inriktningar mot jord, skog och hästhållning. Vårt skoljordbruk -Järngården innehåller en modern anläggning för nöt, svin, får och häst. På gården brukas ca 400 ha mark som företrädesvis används för eget foderbehov. Den brukade marken är egen, arrenderad eller med skötselavtal på närliggande gård. Djurbesättningen består av ett drygt hundratal kor och ungdjur, ett hundratal suggor och ca 600 slaktsvin, ett trettiotal får samt ett sjuttiotal hästar. Skolan har också tillgång till ett mindre skogsbestånd men merparten av våra skogsövningar bedrivs i en angränsande häradsallmänning och bolagsskog. Hästutbildningen är riksrekryterande och bedrivs på såväl grundläggande som påbyggnadsnivå.
Vid skolan finns också början till en gymnasiesärskola med jord- skog-inriktning. Vuxenutbildningen erbjuder ett brett och omfattande utbud inom jord- och skogsektorerna där delar också kan läsas på distans. Skolans långväga gymnasieelever erbjuds boende i anslutning till skolområdet och i Ljungsbro. Skolornas nära samverkan med naturbruksnäringarnas branscher utgör ett mycket värdefullt inslag i vår verksamhet. Naturbruksgymnasiet är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor."
Produktionsenhetschefens kommentarer År 2003 ligger bakom och vi kan se tillbaka på ett händelserikt år. Våra båda skolanläggningar kompletterar varandra väl och utgör en helhet med ett brett utbud av utbildningar inom naturbruksområdet för ungdomar och vuxna i regionen. Naturbruksgymnasiet arbetar under villkor som även fortsatt ställer mycket stora krav på vår organisation. Snabba förändringar i vår omvärld kräver stor lyhördhet mot bransch och myndigheter. Kommande treårsperiod blir intressant i många avseenden. Gymnasieberedningen väntas inom kort föreslå en ny programstruktur. Förberedelsearbetet inför kommande omstruktureringar har redan börjat i länet och vi deltager aktivt i detta utvecklingsarbete i Östsams regi. Vi deltager också i debatten lokalt i Linköpings och Norrköpings kommuner. Branscherna utvecklas snabbt genom marknaden och politiska beslut. I denna kontext ska vi fortsätta driva och utveckla vår verksamhet på affärsmässiga villkor. Intresset för våra utbildningar har sakta ökat på senare år och fortsätter att ligga på en stabil nivå. Detta är självfallet en av våra mest strategiska frågor och föremål för olika insatser av marknadsföringskaraktär. Nöjda kunder är emellertid den viktigaste förutsättningen för att attrahera nya elever. Målet kommande treårsperiod är att långsamt öka elevantalet för att svara mot den utbildningskapacitet som anläggningarna förfogar över och som avtalet med länets primärkommuner medger. Förhoppningsvis kommer också de större elevkullarna att medverka positivt. Utbildningsutbudet anpassas för att bredda rekryteringsunderlaget. Under höstens informationsinsatser har ny inriktning erbjudits på Vreta-Västerbyskolan inom kommersiell djurskötsel. Den har mötts med intresse från årskurs nio eleverna i länet och förväntas starta hösten 04. På Himmelstalundsskolan planeras ny inriktning inom ekoturism och miljö som ev. erbjuds ht 05. Beslut om detta tas i mars 04. Ambitionen är vidare att etablera en gymnasiesärskola även vid Vreta-Västerbyskolan med inriktning mot Skog-Jord-Häst. Vuxen- och uppdragsutbildningarna kommer även fortsättningsvis att utgöra mycket viktiga delar i vår helhet. De har hittills mest genomförts som påbyggnadsutbildningar men denna möjlighet försvinner vid årsskiftet 2004-2005 då reglerna ändras. Intensivt arbete pågår med omställning till kvalificerad yrkesutbildning KY. De aktuella områdena är Jord, Skog, Häst och Trädgård. Dessa utbildningar planeras i nära samverkan med näringslivet. För varje KY-utbildning skall finnas en styrelse med majoritetsrepresentation från bransch och högskola. KY myndigheten måste först godkänna planerna för varje utbildningsinriktning. Tillståndet gäller bara en begränsad period. Grundbulten i verksamheten är vår kompetenta och engagerade personal. En effektivisering genom ökad produktivitet med större elevvolymer har skett under året. Det är angeläget att vara vaksam på den belastning av personalen som detta medför. I samband med byte av företagshälsovård från Previa till Östgötahälsan kommer all personal att genomgå hälsoundersökning. Under 2003 har detta påbörjats på Vreta-Västerbyskolan för att sedan också genomföras på Himmelstalundsskolan. I samband med dessa identifieras angelägna utvecklingsområden för förbättring vid Naturbruksgymnasiet som arbetsplats.
För att genomföra vårt ambitiösa program av grenar och profiler krävs en unik kombination av kompetenser och ett rikt nätverk av kontakter med branscher och experter. Det är angeläget för oss att kunna behålla och kompetensutveckla denna kår av goda medarbetare. Naturbruksgymnasiet nuvarande konstruktionen mellan huvudman och uppdragsgivare har ingen riktigt tydlig ägarstruktur. Detta gör sig särskilt tydligt gällande då strategiska frågor behöver diskuteras och långsiktiga investeringsbeslut ska fattas. Nya former för ett närmare samarbete med uppdragsgivarna behöver utvecklas liksom förutsättningar för affärsmässiga driftsformer. Därför är det viktigt att bibehålla och utveckla aktiva former för kontakt med primärkommuner och branscher. Befintliga kontakter fördjupas för ett starkare nätverk. Samtidigt skapar denna struktur en tydlighet för vår personal beträffande förutsättningarna för vår verksamhet och behovet av allas delaktighet i uppfyllandet av mål och vision. Under hösten 03 inleddes överläggningar om ett nytt samverkansavtal med länets kommuner där ambitionen är att hitta former för ett djupare engagemang och ansvarstagande från kommunernas sida. På samma sätt behöver också relationerna med såväl andra naturbruksgymnasier som vanliga gymnasier utvecklas för ökad samverkan. Många frågor är gemensamma och kan hanteras i ett gemensamt perspektiv samtidigt som erfarenheter kan delas för att avlasta, utveckla och skapa större samsyn. Den kommande gymnasiereformen påskyndar också detta arbete. Våra näringar är stadda i en snabb utveckling och personalen måste ständigt följa vad som händer i branschen. Även metodiskt måste undervisningsformerna utvecklas med kunskap om forskning kring lärande inte minst vad gäller elever i behov av särskilt stöd. De systematiska branschkontakterna fortsätter. En övergripande vision är att detta arbete på sikt också ska leda till att flera aktörer etablerar sig på Vreta-området. Säkert skulle detta kraftfullt gagna utvecklingen av det regionala naturbruket liksom av skolans verksamhet. Arbetet med miljö- och kvalitetssäkringen av vår produktion fortsätter. För tredje året i följd uppvisar verksamheten ett mindre överskott. Förhoppningsvis är nu kostymen anpassad efter uppgiften så att det egna kapitalet kan börja återställas igen inför kommande utvecklingsbehov. Likaså väntar många angelägna investeringar efter en lång period av återhållsamhet. Med tillförsikt ser vi fram mot det nya budgetåret 2004. Norrköping 2004-02-29 Roland Nilsson Skolchef
Verksamhetsgenomgång i BSC-perspektiv Strategiska mål Kundperspektiv Vårt primära mål i detta perspektiv är att genom vår verksamhets olika delar skapa förutsättningar för att få nöjda och motiverade elever. Vi är väl medvetna om att detta i sin tur genererar nya elever till våra skolor genom den positiva bild som då förmedlas. Våra uppföljningar visar tydligt att kamrater och föräldrar är den vanligaste informationskanalen om våra verksamheter. För att ge elever och föräldrar ett bättre informationsunderlag har samtliga årskurs 8 och 9 elever under hösten fått en tidning som presenterar vår verksamhet. Projektet har genomförts i samverkan med ett mediaföretag och våra leverantörer som sponsorer. Grundbulten i vårt arbete är en kompetent personal och en allsidig och elevfokuserad metodik. Med en helhetssyn på individen och lärandet skapas förutsättningar för en bättre förståelse och ett växande. Elevernas livsvillkor styr i stort deras möjligheter att lära. Skolan måste därför ständigt aktualisera sin kunskap om unga människors värderingar och attityder för att kunna stötta deras utveckling individuellt och socialt. Elevmående är därför ett av våra nya huvudteman för personalens kompetensutveckling. Ett annat sådant nytt tema är kunskapssyn och bedömning ett område som också är mycket betydelsefullt ur elevperspektiv. Specialpedagogisk kompetens underlättar för de av våra elever som är i behov av stöd och hjälp. Tillgång till annan elevstödspersonal i form av studie- och yrkesvägledare, kurator och skolhälsovård är också mycket väsentlig liksom välfungerande stödprocesser. Inflytande över undervisning, fritid och boende skapar ansvarskännande och demokratifostran. Inrättandet av boendeföreståndartjänst på Vreta-Västerbyskolan under året är ett led i detta förbättringsarbete. Bra boende och aktiv fritid för våra långväga elever är ytterligare strategiska mål för vår verksamhet. Arbetsmiljön i klassrum, elevutrymmen, matsal etc. är mycket väsentlig för en god arbetsprestation. Den nya skolbyggnaden på Himmelstalundsskolan kommer väsentligt förbättra arbetsmiljön jämfört med förhållandena på Folkets Park området. Lättillgänglig och saklig information för elever och föräldrar ger svar på olika frågor och utgör ett viktigt underlag i kontakten mellan skola och hem.
Medarbetare En förutsättning för nöjda och motiverade elever är självklart en nöjd och motiverad personalgrupp. Detta uppnår vi på olika sätt. Lönen ska vara individuell och svara mot prestation och kvalitet enligt givna kända kriterier samt vara i nivå med motsvarande tjänster i jämförbara sammanhang i vår omvärld. Regelbundna PoU - samtal ger möjlighet för anställd och arbetsledare till feedback och reflektion tillsammans, stöd och uppmuntran samt underlag för en individuell kompetensutvecklingsplan. Särskilt avsatta resurser skall finnas för detta i form av tid och ekonomiska resurser. Aktuell kunskap och tillgång till modern utrustning och läromedel förutsätts för att hålla jämna steg med utvecklingen i branschen och för att vi ska vara intressanta för våra avnämare. Arbetsmiljön på den personliga arbetsplatsen skall vara ändamålsenlig och välutrustad liksom i klassrum och övriga utrymmen där arbetet bedrivs. En tydlig och decentraliserad organisation skapar delaktighet, engagemang och kostnadsmedvetenhet. Teknikstöd för modern informationsteknologi underlättar och avlastar personalens vardag och ger lättillgänglig och tillförlitlig information. Process Ett kännetecken för metodiken vid NBG är det organiska lärandet där gränsen mellan teori och praktik flyter ihop liksom mellan olika ämnen. Organisationen ska möjliggöra ett arbetssätt där de professionella ska förfoga över resurserna på ett sådant sätt att hinder och begränsningar i ett flexibelt pedagogiskt perspektiv minimeras. Samverkan och ämnesintegration inom arbetslaget skapar en helhetsbild för eleverna som underlättar förståelsen och ger verktyg att söka ny information i ett livslångt lärande. Samverkan med andra skolor och med näringslivet vidgar vyerna med avseende på aktuella yrkeskunskaper och metodik. Att marknadsföra vår verksamhet är en strategisk fråga av högsta prioritet. I detta arbete har alla medarbetare ett stort ansvar eftersom våra elevers helhetsintryck är grund för den bild de förmedlar till andra. Frågor kring miljö, resurshushållning och långsiktigt hållbara beteenden är naturliga inslag i allt arbete i vår verksamhet. Ett flertal konkreta internationella projekt med personal- och elevutbyte pågår kontinuerligt vid båda skolorna och vidgar perspektiven samt tillför ny erfarenhet. Internationell praktik blir allt vanligare och viktigare när de nationella gränserna alltmera suddas ut för arbetsmarknad och kontakter. Olika program på nationell och EU-nivå möjliggör ekonomiskt bidrag till detta arbete.
Utveckling Bilden av framtiden kännetecknas av många osäkra faktorer. Naturbrukssektorn förändras och utvecklas i en snabb takt. Kommande reformer inom skolväsendet kan få genomgripande konsekvenser för de gröna utbildningarna. I avvaktan på detta finns all anledning att utveckla och stärka verksamheten så att vi är redo att möta även förändringar av för vår verksamhet negativ art. Genom att aktivt söka nya målgrupper och bredda vårt kursutbud blir vi mindre sårbara. Genom att erbjuda nya inriktningar och profiler kan vi ge våra sökande olika perspektiv på vårt program. Utvecklad metodik kan anpassa verksamheten till de nya krav som ställs av våra målgrupper. Så kan exempelvis distansutbildning vara ett sätt att tillgodose yrkesverksammas utbildningsbehov. Ytterligare kompetensutveckling av personalen behövs för att hantera dessa nya situationer och för att öka medvetenheten om och behovet av kommande förändringar. Det nya länsstudiedagsnätverket kompletterar motsvarande för naturbruk inom NUM- och SAMSregionerna. Det är också angeläget att utveckla vårt kontaktnät på olika nivåer. Goda branschkontakter är en förutsättning för ett ömsesidigt ut- och inflöde av signaler och för skolornas legitimitet. Samverkan med andra naturbruksskolor i landet och gymnasieskolor i regionen är andra viktiga exempel på nätverk. Skolornas organisation måste hela tiden utvecklas mot en alltmera decentraliserad form som möjliggör helhetstänkande, temaarbete och ämnesintegration. Ekonomi En förutsättning för att framgångsrikt driva och utveckla Naturbruksgymnasiet är en affärsmässig ekonomi i balans, årligt tillskott till det egna kapitalet genom positivt resultat och en väl avvägd investeringsnivå. Bokslutet för år 2003 visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor vilket står i överensstämmelse med gjorda prognoser under året. Det egna kapitalet uppgår till 4,2 miljoner kronor. Investeringarna under året uppgår till 3 456 tkr. Stabila planeringsförutsättningar, effektivt resursutnyttjande, korta ställtider och en stor ekonomisk medvetenhet bland all personal är kritiska framgångsfaktorer i detta arbete. Täta uppföljningar ger underlag för en god analys. En decentraliserad budget med ekonomiansvar i linjen ger inblick i sambanden och skapar delaktighet i den ekonomiska processen.
Naturbruksgymnasiet Resultaträkning, tkr Bokslut Budget Bokslut Intäkter 2003 2003 2002 Koncernbidrag 55 0 0 Ersättning såld utbildning Not 1 84 745 86 582 78 542 Försäljning av övriga tjänster 4 159 3 641 4 272 Statsbidrag, EU-bidrag 1 120 818 881 Ersättning naturbruksproduktion Not 2 5 246 5 357 5 146 Bidrag för personal Not 3 734 658 1 368 Övriga bidrag 169 98 79 Sålda material, varor, övriga intäkter 1 138 994 1 170 Summa intäkter 97 366 98 148 91 458 Kostnader Lönekostnader Not 3-38 259-37 439-37 600 Arbetsgivaravgifter Not 3-17 033-15 564-15 532 Övriga personalkostnader Not 4-358 -810-216 Summa personalkostnader -55 650-53 813-53 348 Kostnader för köpt verksamhet Not 5-1 137-1 314-1 175 Verksamhetsnära material och varor Not 6-5 917-6 386-5 299 Lämnade bidrag Not 7-1 285-1 253-1 105 Övriga verksamhetskostnader Not 8-30 271-31 807-27 917 Summa övriga kostnader -38 610-40 760-35 496 Summa kostnader -94 260-94 573-88 844 Avskrivningar -1 615-1 265-1 429 Netto 1 491 2 310 1 185 Finansiella intäkter 82 10 151 Finansiella kostnader -437-320 -461 Årets resultat 1 136 2 000 875
Förklaring till noter: Not 1) Fr om 1999 har skatteväxling skett vilket innebär att all ersättning för de reguljära utbildningarna erhålls från elevernas hemkommuner. Not 2) Intäkter avseende lantbruk, skogsbruk, frilands- och växhusodling. Not 3) Ersättning för lönebidragstjänster. Not 4) I övriga personalkostnader ingår ersättning för försåld arbetskraft med 774 tkr. Not 4) Motsvarande kostnad återfinns under lön samt sociala avgifter Not 5) I kostnader för köpt verksamhet ingår kostnader för köpt utbildning, APU. Not 6) I verksamhetsnära material och varor ingår kostnader för lantbruk, skogsbruk, frilands- och växthusodling. Not 7) I gruppen lämnade bidrag ingår fri skollunch, Himmelstalundsskolan med 1 085 tkr. Not 8) I övriga verksamhetskostnader ingår kostnader för fastigheter, utrustning, fordon, tele, data, köpta administrativa tjänster mm.
Naturbruksgymnasiet Finansieringsanalys, tkr Tillförda medel Bokslut Bokslut 2003 2002 Årets resultat 1 136 875 Justering av avskrivningar 1 615 1 429 Försäljning av anläggningstillgångar 20 -- Nedskrivning av anläggningstillgång 24 -- Ökning av kortfristiga skulder 2 512 -- Summa tillförda medel 5 307 2 304 Använda medel Nettoinvesteringar 3 456 3 665 Ökning av förråd 2 94 Minskning av kortfristiga skulder -- 1 042 Ökning av kortfristiga fordringar 2 004 2 435 Summa använda medel 5 462 7 236 Förändring av likvida medel -155-4 932 Investeringsredovisning, tkr Bokslut Bokslut 2003 2002 Inventarier 2 297 2 535 Datorutrustning 560 34 Jord-, skogs-, trädgårdsmaskiner 599 746 Fordon -- 350 3 456 3 665
Naturbruksgymnasiet Balansräkning, tkr Tillgångar Bokslut Bokslut 2003 2002 Anläggningstillgångar Inventarier 5 587 4 030 Datorutrustning 499 53 Fordon 233 303 Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 1 782 1 918 Summa anläggningstillgångar 8 101 6 304 Omsättningstillgångar Förråd 4 189 4 187 Kundfordringar 2 879 2 601 Övriga kortfristiga fordringar 1 669 870 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 4 356 3 429 Kassa och bank Not 1 110 265 Summa omsättningstillgångar 13 203 11 352 Summa tillgångar 21 304 17 656 Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserat eget kapital 3 089 2 214 Årets förändring av eget kapital 1 136 875 Summa eget kapital, se not 4 225 3 089 Summa eget kapital 4 225 3 089 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 963 2 494 Semesterlöneskuld, okomp övertid 988 987 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 329 110 Övriga kortfristiga skulder 1 154 443 Bankkonto hos finansförvaltningen Not 1 11 645 10 533 Summa kortfristiga skulder 17 079 14 567 Summa skulder 17 079 14 567 Summa skulder och eget kapital 21 304 17 656 Not till eget kapital varav rörelsekapital -3 876-3 215 varav anläggningskapital 8 101 6 304 Förklaring till noter: Not 1) Bankkontot hos Finansförvaltningen redovisas under kortfristiga skulder då saldot är negativt.
Produktionsstatistik 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Årselever Naturbruksprogrammet 569 527 528 540 547 565 Komvux 46 34 51 41 49 64 Påbyggnadsutbildning 74 109 89 78 71 84 Uppdragsutbildning 31 27 35 26 28 27 Totalt antal årselever 720 696 703 685 695 740 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Elevveckor Naturbruksprogrammet 22 620 21 080 21 120 21 600 21 880 22 600 Komvux 1 840 1 343 2 240 1 617 1 940 2 611 Påbyggnadsutbildning 2 970 4 340 3 364 3 135 2 855 3 365 Uppdragsutbildning 1 256 1 073 1 397 1 012 1 133 1 057 28 686 27 836 28 121 27 364 27 808 29 633 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Bruttokostnad per årselev 132 667 129 257 122 465 136 238 133 786 126 332 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Intagningsstatistik Naturbruksprogrammet 178 170 138 196 171 165 varav östgötaelever 160 169 133 189 162 157 varav utomlänselever 18 1 5 7 9 8 Lokal gren häst 96 64 60 30 30 30 varav östgötaaelever 55 36 40 16 15 15 varav utomlänselever 41 28 20 14 15 15 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Utexaminerade Naturbruksprogrammet 150 144 151 179 160 181 Personalstatistik 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Antal anställda 154 165 161 166 173 197 Antal anställda omräknat till heltid 146 151 147 143 163 184 Andel kvinnor i % 46% 47% 48% 45% 47% 45% Andel män i % 54% 53% 52% 55% 53% 55% Antal Andel i % Antal Antal Antal Antal Åldersfördelning 2003 2003 2002 2001 2000 1999-35 år 38 25% 47 45 47 47 36-45 år 41 27% 40 39 47 58 46-55 år 49 32% 58 56 52 46 56-65 år 26 17% 20 21 20 22