Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Relevanta dokument
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi. Läran om vädret

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

METEOROLOGI. Innehåll

Sårbara platser. Sårbara platser

Marcus Löfverström

Värme, kyla och väder. Åk

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Modeller för små och stora beslut

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Klimatet i Skandinavien

Fysik parameterisering. Lisa Bengtsson, SMHI FoUp

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Klimat och hållbar utveckling 7A

Växthuseffekten och klimatförändringar

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

En enkel segelflygprognos

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Vägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Framtidsklimat i Hallands län

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Föreläsning 2 Vädrets makter

Alice och världens väder

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Extreme Forecast Index

Kapitel 3. Standardatmosfären

Flervalsfrågor

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Sannolikhetsprognoser för solelproduktion

Atmosfäriska systemet, väder

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Konsten att spå väder

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

Vad är vatten? Ytspänning

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 24: Tidsserieanalys III

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Data assimilering för numeriska väderprognoser

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

Monte Carlo-metoder. Bild från Monte Carlo

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

Klimat, vad är det egentligen?

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

RASP, vad är de röda kryssen? Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb

Astronomiövningar som kräver observationer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Karta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara

Simulering av möjliga klimatförändringar

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Mekanik FK2002m. Repetition

Meteorologi - översikt

Transkript:

Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000 km Tropisk cyklon 500-800 km Stortromb (tornado) 100-1000 m Småtromb 10-100 m

Stoftvirvel (Småtromb) Börjar vid marken Konvektion pga solens uppvärmning av marken Yr upp stoft Kan bli från ett par meter upp till 100 m höga

Konvektion 10/5/12 Per Axelsson, Meteorologiska Ins8tu8onen 4

Konvektiva stormar och djupkonvektion Tropopausen Tillräckligt med CAPE behövs för att en konvektiv storm ska bildas gynnas av instabil skiktning med fuktig och varm luft nära marken. När luften stiger frigörs latent värme, vilket förstärker hävningen. Vanligt i tropikerna samt på sommaren över kontinterna. Då vindskjuvningen är svag bildas obast endast en cell.

Vid stark vindskjuvning kan flercelliga stormar bildas De är mer långlivade och kraftiga

Några ord om rotation Vi har tidigare talat om jordens rotation, som ger upphov till Corioliskraften och som varierar med latitud Men strömningen i atmosfären har också en rotation, t.ex. positiv i lågtryck och negativ i högtryck Enkelt (som en första approximation) kan man säga att summan av jordens rotation och strömningens egen rotation bevaras jämför rörelsemängd eller rörelsemängdmoment Men rotation kan flyttas mellan olika riktning och kan också förstärkas (koncentreras) genom t.ex. uttänjning jämför skridskoprinsessan som snurrar snabbar om hon drar in armarna (=minskar sin radie)

Rota8on genom ver8kal vindändring

Städ LuB kyls och blir tyngre av fallande nederbörd Samma nederbörd kan recirkuleras i molnet flera gånger. Ger hagel...

10

Tornado (stortromb)

Tropisk meteorologi Ingen eller liten inverkan från Coriolis. Hög solinstrålning. Stor tillgång på fuktig luft. Konvektion. Konvergens och divergens av luft. Små temperaturgradienter.

Tropiska cykloner Bildas över varma hav > 27 o C Bildas inte mellan ungefär 4 o S och 4 o N, där är corilioskraften för liten och lågtryck jämnas snabbt ut. Lågtryck Drivs av latent värme som frigörs när luften hävs och vattenångan kondenserar Kan bli 500-800 km breda horisontellt Intensiv nederbörd

Tropiska cykloner Kärt barn har många namn: Tropisk cyklon" Tropiskt lågtryck Tropisk storm Orkan Tyfon

Tropiska cykloner Konvek'on

Tropiska cykloner Latent värme W Moln Konvek'on

Tropiska cykloner W W W Moln Konvek'on

Tropiska cykloner W H W H W Moln Konvek'on

Tropiska cykloner W H W H W Moln L Konvergens

Tropiska cykloner O x W H W H W O Moln L O O x Avdustning Avdustning Konvergens

Tropiska cykloner

Hurricane Katrina

Tropiska stormar idag

Ostliga vågor

Väderprognoser- observationer

Markobservationer Temperatur, daggpunkt, lufttryck, vind, molnighet, sikt, nederbörd

Sonderingar Temperatur, daggpunkt, vind, (geopoten8al)

Flygplan Temperatur, vind

Geostationära satelliter

Polära satelliter

Radar Ger informa8on om nederbörd Radarbild från kl 14.30

Analys av vädret

Väderprognoser Prognosmetoder Persistens Trendmetod Analoga metoden Klimatologisk prognos Numeriska prognoser

10/5/12 Per Axelsson, Meteorologiska Ins8tu8onen 37

10/5/12 Per Axelsson, Meteorologiska Ins8tu8onen 38

10/5/12 Per Axelsson, Meteorologiska Ins8tu8onen 39

L? 10/5/12 Per Axelsson, Meteorologiska Ins8tu8onen 40

Datormodell Vädret nu Du Dt = 1 p ρ x + 2Ωv sinφ + F x Dv Dt = 1 p ρ y 2Ωusinφ + F y... Väderprognos

Moderna väderprognoser För längre och säkrare prognoser måste man ta hänsyn till faktorer som ännu inte finns! Då måste man ta hjälp av modeller Modeller löser rörelseekvationerna ekvationer på ett grid Bevarande av energi Bevarande av massa

nivåer i atmosfären 2.5 lat 30km 3.75 long Modeller Atmosfären delas upp i ett rutnät. I varje volym tilldelas varje variabel (vind, temperatur etc.) ETT värde. I varje volym löses ekvationer som beskriver hur de olika variablerna ändras i tiden. 1.25 1.25 Initialtillståndet som modellerna utgår från bygger på observationer nivåer i havet 5km

Parameterisering Konsten att beskriva den kumulativa storskaliga effekten av småskaliga detaljer

Atmosfären är icke-linjär. Vad menas med det? Många alldagliga processer är ickelinjära - ta till exempel en pendel Detta innebär att en exakt matematisk lösning är omöjlig Linjär Allt beror på allt! Icke linjär

E[ enkelt exempel...

Modellen måste veta initialtillståndet...

Determinis8ska prognoser räknar på och beskriver händelseförloppet i detalj www.ecmwf.org

För globala beräkningar sätter dator- kraften en gräns för upplösningen. Limited-area - modeller...

Ensemble prognoser Alla prognoser blir fel mer eller mindre. För a[ ta hänsyn 8ll olika fel kan man göra många prognoser med nästan iden8skt utgångsläge

Medelvärdet av många ensemble- medlemmar ger än bättre prognos än motsvarande deterministiska Prognos på alla tidsskalor. Dessutom ger de ett statistiskt mått på hur säker prognosen är

Månadsprognoser