Miljöredovisning ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 7

Miljöredovisning ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 7

Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter och att på ett balanserat och ansvarsfullt sätt förvalta de lån som har upptagits för att finansiera förbindelsen så att lånen kan betalas tillbaka inom rimlig tid. Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen (SVEDAB AB). SVEDAB AB ägs av den svenska staten. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund og Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. Ägarbolagen svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser. Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna. Med regeringsavtalet som grund har Øresundsbro Konsortiet formulerat sin vision, sin mission och sin affärsidé: Vår vision är att Öresundsregionen skall bli ett nytt europeiskt kraftcentrum. Både kulturellt och ekonomiskt. Vår mission är att dagligen bygga nya ekonomiska, kulturella och mentala broar i Öresundsregionen. Vår affärsidé är att, med tydlig fokus på service, erbjuda det bästa transportalternativet över Öresund.

Innehåll Introduktion 3 Förbindelsens miljöpåverkan 4 Påverkansfaktorer 7 Energi 7 Vatten och förbrukningsmaterial 8 Avfall 8 Bortsköljning av främmande ämnen 9 Utsläpp från trafiken 9 Buller 10 Övrig påverkan 10 Miljöpåverkan 11 Peberholm 13 Miljövillkor 15 Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav 17

Introduktion Øresundsbro Konsortiet har sedan 2001 lämnat en årlig rapport om den direkta och indirekta miljöpåverkan som följer av Øresundsbro Konsortiets verksamhet, som omfattar den 16 km långa för bindelsen mellan Danmark och Sverige, driftcentret vid Lernacken i Malmö och huvudkontoret på Vester Søgade (Köpenhamn). 3

Förbindelsens miljöpåverkan Trafiken på Øresundsbron framgår av tabellen på sidan 6. Motorvägstrafiken har fördubblats sedan 2002, bara från 2006 till 2007 ökade den med 17 procent. Även godstågstrafiken och antalet tåg passagerare har ökat väsentligt. Tabellen innehåller också en uppskattning av den samlade trafikmängden mätt i ton och i antalet persontransporter. Trafikmängden har ökat under hela perioden: från 2006 till 2007 ökade mängden transporterad vikt med åtta procent och persontransporter med 17 procent. Sedan 2002 har mängden transporterad vikt ökat med totalt 31 procent och antalet persontransporter med 73 procent. En ökad trafikmängd innebär mer kundadministration, ökat slitage på motorväg och järnväg samt ökad olycksrisk. Bara av den orsaken finns det anledning att förvänta sig ett visst samband mellan trafikbelastningen och drift- och underhållsaktiviteter. Det är dock inte alla aktiviteter som direkt kan relateras till trafikmängden, belysningen på motorvägen såväl i som utanför tunneln är exempelvis oberoende av trafiktätheten. Trafikmängden är ett uttryck för den samhällsvinst som Øresundsbron genererar. Driften av bron medför dock en miljöpåverkan som måste ställas i relation till denna samhällsvinst. 4

5

Trafikmängd Motorväg 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Motorcyklar 25.900 26.900 33.600 29.900 32.400 38.600 Personbilar 3.110.000 3.420.000 3.910.000 4.500.000 5.200.000 6.143.000 Bilar 6 9 m 73.900 86.500 94.200 110.000 144.000 170.000 Bussar 41.400 41.300 58.300 56.500 55.600 56.000 Lastbilar 181.000 208.000 231.000 269.000 307.000 338.000 Fordon totalt 3.430.000 3.780.000 4.320.000 4.960.000 5.740.000 6.746.000 Järnväg Godståog 6.140 6.650 6.740 6.950 6.920 7.200 Ton gods 3.170.000 3.400.000 3.470.000 3.690.000 3.700.000 3.780.000 Passagerartåg 55.000 51.000 50.000 49.600 49.400 49.000 Passagerare 5.370.000 5.710.000 6.230.000 6.620.000 7.700.000 9.670.000 Samlad trafikmängd Transporterad vikt (miljoner ton) 28,8 29,6 31,1 33,3 35,0 37,7 Persontransporter (miljoner personer) 14,2 15,2 16,8 18,3 21,0 24,5 6

Påverkansfaktorer De främsta påverkansfaktorerna i samband med drift och underhåll är användningen av resurser (energi, vatten och förbrukningsmaterial), produktion av avfall samt bortledning av regnvatten. En summering av de främsta påverkansfaktorerna redovisas i tabeller på sidan 11 12. Samlat sett är miljöpåverkan från drift- och underhållsaktiviteter ganska konstant genom åren. I förhållande till trafikmängden har den minskat något. Energi Elförbrukningen minskade 2007 med 14 procent jämfört med 2006. Detta beror framförallt på byte till mer energieffektiv belysning i tullen, bytet av tågdetekteringssystem samt ett generellt fokus på att spara energi i vardagen. Även förbrukningen av bensin och diesel i samband med driftsaktiviteter minskade mellan 2006 och 2007. Denna förbrukning kan dock variera något från år till år beroende på aktivitetsnivån. 7

Vatten och förbrukningsmaterial Det totala vattenförbrukningen har minskat kraftigt. Det beror främst på att vattenförbrukningen 2006 var osedvanligt hög på grund av ett brott på en vattenledning som går från betalstationens vatten försörjning till det tidigare utställningscentret Luftkastellet. Detta brott reparerades efter mätaravläsningen i slutet av 2006 och därför ligger vattenförbrukningen 2007 fortfarande lite högre än under åren före 2006. Pappersförbrukningen 2007 ökade med 13 procent jämfört med 2006. Detta beror framförallt på ökad pappersförbrukning i administrationen på huvudkontoret på Vester Søgade. Saltförbrukningen till vinterväghållning är helt beroende av vädret och var 2007 mycket låg på grund av den milda vintern. För övriga förbrukningsmaterial är tendensen inte entydig. Utöver de mängder som är upptagna i tabellen på sidan 11, så har cirka 27 ton byggnadsmaterial använts. Av detta har Banverket använt den allra största delen i samband med byte av spår och växeldetaljer, ca 22 ton, främst rälsstål. Avfall Mängden avfall ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Det vatten som samlas upp direkt från pumpsumpar räknas nu som spillvatten. 2001 2005 räknades det som slam. Kategorin annat avfall ökade kraftigt 2007 på grund av att en större mängd batterier togs till en miljöstation i Malmö. En uppskattning från 2002 visade att det årligen samlas upp cirka sju ton avfall som kastas ut från fordon på motorvägen. Denna mängd har möjligen ökat i takt med trafiken men har inte registrerats systematiskt. En del avfall hamnar på Peberholm och i Öresund varifrån det inte samlas upp. 8

Bortsköljning av främmande ämnen Regnvatten leds från bron och Peberholm ut i Öresund. I det sammanhanget sköljs ämnen bort från vägbanan, konstruktionen, bilarnas däck och trafikens avgaser. Vid brofästet i Sverige samlas regnvattnet löpande upp från en liten del av brons yta och det tas ut prover för bestämning av bort sköljningen av utvalda främmande ämnen tre gånger per år. Mot den bakgrunden kan den årliga bort sköljningen för hela förbindelsen beräknas. Tendensen för hela driftperioden är en någorlunda konstant bortsköljning av främmande ämnen, trots att motorvägstrafiken har fördubblats. Bortsköljningen ligger i nivå med eller lite lägre än den från andra trafikerade vägsträckningar. Ett undantag är dock zink som sköljs bort i större mängd från Øresundsbron på grund av de förzinkade ytorna på lyktstolpar och räcket. Den ökade trafiken har under de senare åren slagit igenom i form av en ökad bortsköljning av främmande ämnen, men bortsköljningen är dock fortsatt marginell och utan betydelse för miljön i Öresund. Utsläpp från trafiken Utsläppen från motorvägs- och tågtrafiken på Øresundsbron sedan 2001 visas på sidan 12. Siffrorna inkluderar utsläppen från strömproduktion till tågdrift. Utsläppen har ökat som en konsekvens av att motorvägs trafiken ökat. En ökad andel av katalysatorer och partikelfilter har samtidigt medfört att utsläppen av kolväte, kolmonoxid och kväveoxider inte ökat i takt med trafiken. Under 2004 upphörde användningen av dieseldrivna tåg, vilket ledde till en minskning av utsläppen av kväveoxider (NO X ). Produktionen av koldioxid (CO 2 ) är nära kopplat till bränsleförbrukningen och utsläppen av CO 2 ökar därför i takt med motorvägstrafiken. Øresundsbro Konsortiets möjlighet att påverka dessa utsläpp är mycket liten. Utsläppen från trafiken över bron ligger dock fortfarande långt under den utsläppsnivå som en fortsatt färjetrafik skulle ha medfört. 9

Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar av trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att biltrafiken kan öka till 30.000 fordon per dygn (drygt 10 miljoner fordon per år), och tågtrafiken till 360 turer per dygn (det vill säga 130.000 tåg per år) utan att rådande bullerkrav överskrids. Utifrån de här beräkningarna kan det konstateras att trafikmängden under 2007 inte ledde till att de uppställda bullergränserna överskreds. Övrig påverkan Under den första perioden efter att bron öppnade i juli 2000 så inträffade en rad händelser då flyttfåglar kolliderade med bron vid dålig sikt. Efter en närmare undersökning beslöt Øresundsbron att släcka pylonbelysningen vid dålig sikt och sedan dess har fågelkollisioner bara inträffat vid ett tillfälle (våren 2006). Inte heller 2007 förekom det att flockar av flyttfåglar kolliderade med bron. På grund av dimma var pylonbelysningen släckt under sammanlagt ca 2,5 timmar under hösten. Det har inte inträffat några miljöolyckor på Øresundsbron under driftperioden. 2007 observerades ett dött djur i tunneln och en död mås på bron. Djuren kan ha dött efter att ha blivit påkörda 10

Miljöpåverkan 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Energi (GWh) 14,2 14,4 13,9 14,3 15,4 13,0 El 12,0 12,0 11,5 11,4 11,8 10,2 Bensin 0,50 0,50 0,50 0,51 1,4 0,8 Diesel 0,60 0,80 0,80 1,3 1,0 0,9 Gas 0,60 0,60 0,70 0,65 0,7 0,7 Fjärrvärme 0,50 0,50 0,40 0,45 0,4 0,4 Vatten (m 3 ) 4.600 5.800 12.400 5.400 43.900 14.900 Betalstationen på Lernacken 1.200 2.730 10.300 3.170 42.200 13.365 Tunnel- och vägrengöring 2.010 1.650 1.300 1.430 819 740 Övriga aktiviteter 404 400 39,0 51,5 54 50 Vester Søgade 975 769 734 745 712 Förbrukningsmaterial (ton) Vägsalt 245 250 200 900 525 172 Makadam 24 0 0 1,0 0 0 Papper 8,4 9,8 11,4 11,3 16,5 Rengöringsmedel 2,8 3,3 3,5 2,8 2,9 4,1 Smörjmedel 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Kylmedel (HFC) 0 0,074 Avfall (ton) Brännbart avfall 27 18 8,0 7,9 8,2 10,8 Pappper och kartong 21 12 19 15 22,4 17,3 Byggavfall 927 2 0,5 7,6 0,3 Metall 0 16 0 0 0 Annat avfall 1,0 0 0 4,4 24,7 Slam 18 18 25,4 18,4 23,7 18,2 Spillvatten 22 33 66,8 68,3 300 75,1 Köksavfall 9,0 6,0 7,5 9,1 8,7 11

2002 2003 2004 2005 2006 2007 Bortsköljning av regnvatten (kg) Krom 0,44 0,24 0,26 0,47 0,58 0,27 Koppar 6,5 5,8 3,1 5,4 7,6 7,7 Zink 230 190 140 280 460 540 Kadmium 0,0022 0,022 0,0090 0,071 0,081 0,24 Kvicksilver <0,002 <0,001 0,0010 <0,001 <0,001 <0,002 Bly 0,56 0,29 0,46 0,79 1,1 0,23 PAH-16 0,019 <0,02 0,043 <0,01 0,033 0,19 Kemisk syreförbrukning, COD 14.400 14.200 12.000 8.900 24.000 15.000 Kväve 520 340 250 400 960 580 Fosfor 39,0 64,0 31,0 22,0 8,4 33 Utsläpp från trafiken NO X 93 94 90 89 92 106 Kolväten 13 12 11 10 11 13 CO 131 127 123 120 123 157 CO 2 18.700 20.000 22.500 25.300 28 200 32.100 SO 2 6 6 6 7 6,6 6,6 12

Peberholm Också 2007 undersöktes djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Peberholm. Ön får utvecklas utan någon form av naturvård, sådd eller plantering. Under sommaren 2007 gjorde Biologisk Institut från Københavns Universitet en inventering och Lunds Botaniska Förening sex inventeringar som uppföljning av tidigare inventeringar på Peberholm. Det registrerades 334 växtarter under 2007, varav 24 var nya för ön. Vegetationen främjades av den mycket våta sommaren som resulterade i många nya arter och återfynd av arter som inte påträffats på flera år. Bland de intressanta fynden kan nämnas sibirisk iris samt förhållandevis ovanliga arter som äkta pimpinell, krypvide och strimsporre. Flera arter från tidigare år hittades inte 2007. Sedan etableringen av Peberholm har det totalt registrerats 478 växtarter, varav flera sällsynta. Zoologisk Museum i Köpenhamn inledde 2006 en systematisk insamling av skalbaggar och fjärilar och satte i samband med det upp en ljusfälla för insamling av nattflygande insekter. Det har betytt att mer än 200 arter av skalbaggar och mer än 300 arter av fjärilar kunnat registreras så här långt. Det insamlade materialet är ännu inte slutligt bearbetat. Brokig kålfjäril, som varit talrik på Peberholm sedan 2003, påträffades inte på ön 2007. Biologisk Institut från Københavns Universitet gjorde fem inventeringar av bin på Peberholm och registrerade flera sällsynta och ovanliga arter. Det har hittills observerats 18 olika arter. I maj 2007 gjorde Øresundsbron en inventering av häckfåglar i samarbete med Köpenhamns flygplats och en lokal ornitolog. Under 2007 registrerades 14 arter av häckfåglar, vilket är ungefär samma resultat som tidigare år. Två nya arter kunde registreras: ett enstaka par vitkindad gås och en koloni skrattmås. Vitkindad gås häckar bara på en plats i Danmark, på Saltholm där det finns ett större bestånd. Kolonierna av häckande silvertärna och fiskmås hade ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Det registrerades minst tio par häckande småtärnor, vilket är en svag ökning jämfört med 2006. Antalet häckande skärfläckor hade däremot minskat markant jämfört med föregående år. Peberholm 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Antal växtarter (inklusive mossor) 245 286 301 315 282 334* Antal häckfåglar 9 8 12 8 13 9 15 11 14 *Mossor undersöktes inte 2007 13

2007 inleddes en undersökning av den sällsynta grönfläckiga paddan på Peberholm och man kunde konstatera att den grönfläckiga paddan häckade i samtliga vattenhål på ön. Den våta sommaren 2007 innebar goda överlevnadsvillkor för grodyngel i och med att vattenhålen inte torkade ut. Den efterföljande milda vintern har förmodligen inneburit fortsatt gynnsamma betingelser för beståndet 2008. Undersökningen av den grönfläckiga paddan avslutas 2008. 14

Miljövillkor Sammanfattning av gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens Dom nr DVA 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel. Vattendomstolens Dom nr DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr 193/98 Fisket undersöks fram till 1 juli 2003. Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljödomstolen senast 1 juli 2004. Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och miljöfrämmande ämnen i djur och växter Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Koncessionsnämndens beslut nr 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db(a) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db(a) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten Tillstånd från 1 september 1997 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav om maximalt utgående flöde (50 800 l/sek) Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport Tillstånd från 16 april 1998 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup Krav om maximalt utgående flöde (1.120 1.560 l/sek) Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport 15

Miljödomstolens dom 21 januari 2000 Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt material i april maj och september oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal 2000 2003 Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till Länsstyrelsen och Malmö kommun senast 1 mars följande år. Malmö Stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftfasen En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år. Tårnby kommun, byggtillstånd december 2005 Krav på inrättande och drift av reservkraftstation på Peberholm 16

Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav Miljöpåverkan från drift och underhåll av förbindelsen ska kartläggas och kontrolleras Onödig miljöpåverkan ska undvikas Allmänheten ska informeras om Øresundsbrons miljötillstånd genom en årlig miljöredovisning Krav ställs på entreprenörer vad gäller miljöledning och miljöplaner som ska godkännas av Øresundsbro Konsortiet Ett miljöledningssystem för driftfasen inrättas, som uppfyller alla gällande krav i ISO14001 17

Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Maj 2008 Design Foto BGRAPHIC steen Brogaard, Drago Prvulovic, Pierre Mens och Miklos Szabo Tryck Fihl-Jensen

Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade 10 1601 Köpenhamn V Danmark Tel. +45 33 41 60 00 Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box 4278 203 14 Malmö Sverige Tel. +46 40 676 60 00 info@oresundsbron.com www.oresundsbron.com