Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Relevanta dokument
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Strategier för nästa generations folkhälsoarbete

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Prevention och behandling vid

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Utvärdering av hälsokurvan avseende effekt av förebyggande hälsovård

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Så mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

RMPG Hälsofrämjande strategier

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Hälsofrämjande arbete på BVC

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år

Levnadsvanor för patienter med

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Seminarium Riktade hälsosamtal/ hälsoundersökningar. Digitaliseringsprocess

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar

Implementering av Hälsolyftet i Närhälsan

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Folkhälsoplan

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Förbättringsområde folkhälsa. Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.

Viktiga barn. Ett program för prevention och behandling av övervikt bland barn och ungdom

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Pressmeddelande

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

En god vård? En sammanfattning för VGR

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsolyftet.

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter

Hur högt är för högt blodtryck?

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Transkript:

27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med 25 %... till år 2 984 Lokalt hälsoråd bildas i Habo Hälsoprofil - som stöd vid hälsosamtal Hereditet död Hereditet diabetes Rökning cigaretter/dag Alkohol gram/vecka Motion, egen skattning Motion, ergometercykeltest Upplevd stress, egen skattning Psykisk ohälsa, skattning Viktinde (BMI) Blodtryck Kolesterol Tilläggsprover (ej i profilen) (TG, Blodsocker, Hb, MCV, Kreatinin, Urat) Riktade hälsosamtal i Habo 985-987 (dvs riktade mot aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom) Målgrupp: Alla män boende i Habo, i åldern 33-42 år (födda 943-952) bjuds in 4 4 4 3 2 3 2 2 5 Ethel 7 9 6 7 5 5 8 5 5 2 2 7 4 7 2 2 7 8 9 6 4 9 5 6 2

27 3 7 Hälsokurvan har jämfört med Hälsoprofilen kompletterats med: Omfattande frågeformulär om mat Utvidgade frågor om fysisk aktivitet Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom Midjastusskvot Riktade Hälsosamtal i Skaraborg 989-998 Målgrupp: och kvinnor, ålder 3 och 35 år Konditionstest har tagits bort Hälsosamtal med uppföljning Hög risk Låg risk Hälsosamtal Hälsoundersökning Omfattande metodpärm på 23 sidor med: Beskrivning av genomförande Kunskapsunderlag Förslag till råd och stöd Kompletterande prover och undersökningar Behov av uppföljning Behov av remittering, mm Utbildning, kompetensstöd och utveckling 2-dagarskurs i Praktisk prevention Utbildning i motiverande samtal Kontinuerlig fortbildning FoU-enheten stödjer och utvecklar Vårdcentralsprofiler från sektion Folkhälsa 2

27 3 7 Underlag för lokalt förbättringsarbete i syfte att utjämna hälsoklyftor Politikerna i Region Jönköpings län beslutar 2 att det ska ingå i primärvårdens basuppdrag att erbjuda alla invånare Hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan det år de fyller 4, 5 och 6 år (fr o m 25 även 7 år) samt alla förstagångsföräldrar när barnet fyllt ett år. Hälsosamtalet på BVC är kostnadsfritt för föräldrarna och kostar :- på vårdcentralen för dem som är 4, 5, 6 och 7 år. Vården ersätts med 9:- per genomfört Hälsosamtal. Målgrupper i Region Jönköpings län Förstagångsföräldrar till -åriga barn (BVC) Återkommande vid 4, 5, 6 och 7 års ålder Efter hjärtinfarkt eller stroke Vinster/effekter: Når brett (jämlikt, stor befolkningsnytta) Epidemiologisk bevakning av levnadsvanor, blodtryck, blodfetter, vikt mm (saknas i dag) Följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention av övervikt/fetma (Folkhälsoatlas) Prevention av hjärtkärlsjukdom, diabetes och psykisk ohälsa Prevention av tarmcancer (Folkhälsoatlas) Möjlighet till jämförelser med Västerbotten m fl Forskning (LSH-studien) 6 9 9 9 P 4 3 Anna-Lena 4 3 8 2 5 7 3 6 N V B 9 2 Hälsobesök ska erbjudas inom Elevhälsans medicinska insatser vid fyra tillfällen under skoltiden Verktyg för hälsosamtal hos skolsköterskan: Förskoleklass Åk 4 Åk 7/8 Gymnasiet Åk Förälder barnet år Riktade hälsosamtal en del av länets vaccinationsprogram Elev klass 4 Elev gymnasiet 5- åring 7- åring Resultat och utvärdering Elev klass 7 eller 8 Elev förskoleklass 4- åring 6- åring 3

27 3 7 Uppföljning avseende levnadsvanor hos 35-åringar som varit på hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Fyra årskullar 35-åringar, som undersökts 989 992 återundersöktes 993 Medeluppföljningstid 2½ år. 6 % tackade ja till att bli återundersökta Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care. 23 Dec;2(4):248-52. Vid uppföljning med nytt hälsosamtal 2½ år efter genomgången Hälsokurva hade: 22% av rökarna hade slutat röka 75 % hade minskat intaget av hårda fetter (mättat fett/transfett) Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet hade minskat med 43 % Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care. 23 Dec;2(4):248-52. Förändring av BMI vid uppföljning i förhållande till förändringar av kostpoäng,8,6,74,74,4,2 -,2 -,4 -,53 -,6 p <.5 -,8 Oförändrat/sämre Förbättring -2 p Förbättring >2 p Förändring av midjastusskvot vid uppföljning i förhållande till förändringar av kostpoäng,2,,5 -,3 -, -,2 -,3 -,4 -,45 -,5 p <.5 -,6 -,7 Oförändrat/sämre Förbättring -2 p Förbättring >2 p Förändring av kolesterol (mmol/l) vid uppföljning i förhållande till förändringar av kostpoäng -, -,2 -,3 -,4 -,5 -,6 -,7 -,8 -, -,4 -,62 p <.5 Oförändrat/sämre Förbättring -2 p Förbättring >2 p 4

27 3 7 Gör hälsosamtalen någon nytta? Två olika typer av kommuner jämfördes Fyra interventionskommuner: där 35-åringar erbjudits hälsosamtal även vid 3 års ålder Fyra referenskommuner: där 35-åringar inte erbjudits hälsosamtal tidigare Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med. 29 Jan;48():2-4. Epub 28 Nov. Medelvärden för biologiska riskmarkörer för 35-åriga män 989-99. BMI 25. (SD 3.3) 25. (SD 3.) Midjastusskvot.88 (SD.6).88 (SD.6) Medelvärden för biologiska riskmarkörer för 35-åriga kvinnor 989-99. BMI 23.8 (SD 3.5) 23.6 (SD 3.7) Midjastusskvot.77 (SD.6).76 (SD.5) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.37 (SD.6) 5.34 (SD.) 25.2 (SD 2.) 25. (2.5) 79.9 (SD 9.2) 8.4 (SD 9.4) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.4 (SD.9) 5.3 (SD.99) 9.2 (SD.2) 8. (.) 77.5 (SD 8.3) 76.8 (SD 8.3) Design - flödesbeskrivning 989-99 994-996 3-åringar 35-åringar 35-åringar 3-åringar 35-åringar 35-åringar Förändring av andel 35-åringar som äter en hälsosam mat 994-96 jämfört med 989-99 4% 2% % 8% 6% 4% 2% % 29% * 6% 4% n.s. 72% 5

27 3 7 5% 4% Förändring av andel 35-åringar med BMI > 25 994-96 jämfört med 989-99 ** 36% 3% 24% 2% 4% % % -% -8% -2% Förändring av andel med ökat midjeomfång (kvinnor > 8 cm, män > 94 cm) 994-96 jämfört med 989-99 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 33% * 46% 23% 9% -% -2% Förändring av andel 35-åringar med kolesterol > 5. mmol/l 994-96 jämfört med 989-99 5% 4% 3% 2% % % 8% -% 23% 3% Förändring av andel 35-åringar med systoliskt BT > 4 mm Hg 994-96 jämfört med 989-99 2% % -2% -4% -6% -8% % -26% 6% -4% Förändring av andel 35-åringar med diastoliskt BT > 9 mm Hg 994-96 jämfört med 989-99 2% % -2% -4% -6% -8% -% -29% -32% -46% n.s. -63% ** Förändring av andel med ogynnsam metabol profil (bukfetma, förhöjt BT och kolesterol) 994-96 jämfört med 989-99 6% 4% 2% % -2% -4% -6% -8% -% 33% -6% 7% -58% 6

27 3 7 Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal sågs en gynnsammare utveckling med avseende på: Ischemisk hjärtsjd, döda/', m, 5-74 år(5-årsmv) 3 25 Matvanor Blodtryck 2 Psykisk ohälsa Kolesterol 5 Vikt Metabol profil 5 Midjeomfång Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med. 29 Jan;48():2-4. Epub 28 Nov. /SoS 986 Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2():28-32. Ischemisk hjärtsjd, döda/', m, 5-74 år(5-årsmv) 3 25 Ischemisk hjärtsjd, döda/',kv, 5-74 år(5-årsmv) 2 2 8 5 6 4 5 2 /SoS 986 988 99 992 994 Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2():28-32. /SoS 986 Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2():28-32. 2 Ischemisk hjärtsjd, döda/',kv, 5-74 år(5-årsmv) 8 6 77 räddade liv i Habo!!! 4 2 986 988 99 992 994 /SoS Habo Riket Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 22 Mar;2():28-32. 7

27 3 7 35 3 25 2 5 5 29 22 23 8 3 Men Women 6 6 986 988 99 992 994 Rang position för Habo 984-996 vad gäller mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom i jämförelse med 33 jämförbara kommuner Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal med Hälsokurvan sågs en gynnsammare utveckling avseende upplevd hälsa, matvanor, vikt, bukfetma, blodtryck, kolesterol, metabol profil. Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället. I Habo, där man kombinerat individuella insatser (hälsosamtal) med samhällsinriktade åtgärder (skolor, butiker, föreningsliv etc.) för såväl friska som sjuka minskade dödligheten i hjärtinfarkt snabbare än i övriga Sverige och jämförbara kommuner. Långtidsuppföljning av hälsosamtal i Habo 985-987 efter 24-26 år Syfte: Studera om den var genomförbar i primärvård med högt deltagarantal Studera insjuknande i diabetes typ 2, morbiditet och mortalitet i hjärtkärlsjukdom (CVD) och cancer i definierade riskgrupper. Studera om riskgruppsindelning enligt Hälsoprofilen kunde förutsaga morbiditet och mortalitet i CVD och cancer. Studera vilka av riskfaktorerna som var mest betydelsefulla för utvecklingen av CVD, cancer och diabetes. Riktade hälsosamtal i Habo 985-987 (dvs riktade mot aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom) Målgrupp:, ålder 33-42 år 27-3-7 27-3-7 Kan levnadsvanor och biologisk riskmarkörer undersökta med hjälp av en Hälsoprofil förutspå sjukdom och död 26 år efter en hälsoundersökning? 8

27 3 7 Hälsosamtal i Habo 985-987 män, ålder 33-42 år Hälsosamtal kvällstid kl.7.3-2.3, kostnadsfritt, personlig inbjudan med 2 påminnelser Deltagare - 652 av 757 inbjudna kommer (= 86 %) Ej deltagare - 5 4 som nyligen varit på hälsokontroll inom företagshälsovården 49 som var ointresserade (fler ensamboende) 6 som hade många besök på VåC (> 4 besök på VåC/2 år, Sjukskr >2 dagar/2 år, fler rökare, lägre inkomst) Långtidsuppföljning av hälsosamtal i Habo 985-987 efter 24-26 år Alla i primärt definierad högriskgrupp (n=292) och hälften av alla i primärt definierad lågriskgrupp (n=8) och som fortfarande bodde i Habo eller närliggande kommuner bjöds i till ett nytt individuellt hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Övriga fick svara på en postenkät samt själv mäta längd, vikt, midja och stuss. Registerstudie på gruppnivå avseende hjärtkärlsjukdom, cancer och död (Socialstyrelsen). Diabetiker med läkemedel mot diabetes (Apoteksregister) 27-3-7 Resultat deltagande 83 % av de inbjudna männen deltog i den individuella uppföljningen 88 % i lågriskgruppen 77 % i högriskgruppen Resultat hjärtkärlsjukdom Gruppen med lägst sammanlagd riskpoäng för levnadsvanor och biologiska riskmarkörer 985-987 Hade en signifikant lägre risk för hjärtkärlsjukdom 25 år senare (OR=,34). Detsamma gäller dem som hade sundast levnadsvanor (OR=,44) respektive lägst riskpoäng för riskmarkörer (OR=,3) De faktorer som ökade risken mest var rökning (OR=2,54) och högt kolesterol (OR=2,5) Resultat cancer Gruppen med lägst sammanlagd riskpoäng för levnadsvanor och biologiska riskmarkörer 985-987 hade en signifikant lägre risk för cancer 25 år senare (OR=,34). De som hade lägst riskpoäng för biologiska riskmarkörer hade en signifikant lägre risk för cancer(or=,37) Resultat diabetes Högt BMI (BMI >3 jämfört med BMI <25) ökade risken för diabetes kraftigt (OR=,97) Även rökning ökade risken för diabetes (OR=2,35) 9

27 3 7 Mortalitet 985-29 för män födda 943-952 Mortalitet mellan 985 och 29 för män i Habo födda 943-952 beräknad som Relativ Risk jämfört med riket Deltagare Habo 36/652 5,5 % Lågriskgrupp 4/36 3,9 % Högriskgrupp 2/292 7,2 % Sverige 6663/657443 9,2 % Deltagare Habo 36/652 5,5 % = OR=,57 (,4-,8) (p<,) Icke deltagare 5/5 4,3 % = OR=,64 (,9-2,9) (n.s.) Alla Habo 5/757 6,7 % = OR=,7 (,53-,95) (p<,5) (=intention-to-treat),8,6,4,2,8,6,4,2 Riket (n=657443),57 Deltagare (n=652),64 Icke deltagare (n=5),7 Hela kohorten (n=757) Konklusion Hälsoprofilen är användbart som pedagogiskt hjälpmedel i samband med hälsosamtal och fungerar som prognostiskt verktyg för att förutspå insjuknande i diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Dödligheten bland män i åldern 33-42 år som bjudits in till ett hälsosamtal 985-987 var 29 % lägre jämfört med jämnåriga män i resten av Sverige vid uppföljning efter 24-26 år ( intention on treat ). För dem som deltog i hälsosamtalet var dödligheten 43 % lägre jämfört med övriga Sverige ( on treatment ).